Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1939/40 av utgifterna för kapitalinvestering i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

1939-02-17 · 37 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:9, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1939/40 av utgifterna för kapitalinvestering i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1939/40 av utgifterna

för kapitalinvestering i avseende å postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

1 :o) Inköp av inventarier för postverkets behov. Uti propositionen (nr

1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1939/40 har

Kungl. Maj:t i avseende å kapitalinvesteringar för postverket (punkt 1, sid.

3—6, av det vid propositionen under rubrik »Kapitalbudgeten, Bil. 4» fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

4 januari 1939) föreslagit riksdagen att till inköp av inventarier för postverkets

behov för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,250,000

kronor.

Enligt generalpoststyrelsens av departementschefen förordade förslag skulle

förevarande anslag för nästa budgetår uppföras med ett från 975,000 till

1,250,000 kronor förhöjt belopp. Det äskade beloppet fördelar sig på olika

poster i enlighet med efterföljande sammanställning, i vilken för jämförelse

även medtagits de för nu löpande budgetår beräknade beloppen.

Centralupphandling av inventarier, som tillhandahållas

från postverkets persedelförråd och andra postverkets

förråd ........................................

Tillverkning av inventarier å postverkets verkstad ....

Maskinuppsättning vid postverkets mekaniska verkstad,

garageverkstad, frimärkstryckeri och blankettryckeri

med bokbinderi ................................

Inventarier för postgirorörelsens behov..............

Inventarier för distrikts- och lokalförvaltningarna ....

Postdiligenser och plogmateriel m. m...............

Andra motorfordon än postdiligenser ..............

1938/39

1939/40

Kronor

Kronor

170,000

250,000

120,000

150,000

140,000

105,000

60,000

255,000

205,000

175,000

165,000

180,000

115,000

135,000

Summa kronor 975,000 1,250,000.

Den föreslagna anslagsökningen sammanhänger med, bland annat, den

sedan några år tillbaka pågående starka ökningen av posttrafiken ävensom

behovet av utrustning för det utvidgade postgirokontoret i Stockholm. Under

erinran härom får utskottet, med tillstyrkande av förslaget, hemställa,

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 9. 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

att riksdagen må till inköp av inventarier för postverkets

behov för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 1,250,000 kronor.

2:o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Sandviken. Kungl. Majit har

(punkt 2, sid. 6 och 7) föreslagit riksdagen att till om- och tillbyggnad av

posthuset i Sandviken för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 108,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Majits i proposition nr 275 (sid. 170—173) framställda

förslag upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 ett förskottsanslag av 108,000 kronor för om- och tillbyggnad av

posthuset i Sandviken. De erforderliga medlen för dessa byggnadsarbeten,

vilka befunnits icke lämpligen böra ytterligare uppskjutas, föreslås nu skola

anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till örn- och tillbyggnad av posthuset i

Sandviken för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 108,000 kronor.

3:o) Posthusbyggnad i Kalmar. Kungl. Majit har (punkt 3, sid. 7—10)

föreslagit riksdagen att till posthusbyggnad i Kalmar för budgetåret 1939/

40 anvisa ett reservationsanslag av 775,000 kronor.

Departementschefen har beträffande behovet av nya lokaler för postkontoret

i Kalmar anfört bland annat följande.

Postkontoret i Kalmar, vars lokaler sedan den 1 oktober 1901 äro inrymda

i en riksbanken tillhörig byggnad, är såsom av den lämnade redogörelsen

framgår till följd av den under senare tider starkt stegrade poströrelsen

i behov av ökade lokaler. Kravet på ökat utrymme gör sig gällande

på de flesta av postkontorets avdelningar men framträder i särskilt

hög grad i fråga örn allmänhetens avdelning i kassaexpeditionen. Riksdagens

revisorer hava också redan år 1929 vid besök i Kalmar funnit postkontorets

utrymmen vara otillräckliga. Under år 1941 behöva därjämte telegrafverkets

i samma fastighet belägna lokaler ökas för anordnande av en automatstation,

och enligt vad i ärendet upplysts kan detta lokalbehov lämpligen tillgodoses

genom att telegrafverket får disponera de nu till postkontoret upplåtna

lokalerna.

Postkontorets lokalfråga föreslås skola lösas genom uppförande av en

nybyggnad. Den nya byggnaden, för vilken erforderlig tomt jämlikt beslut

av 1938 års riksdag förvärvats för en kostnad av 61,800 kronor, är avsedd

att uppföras av sten i tre våningar samt beräknas draga en kostnad av

775,000 kronor. De årliga hyresinkomsterna beräknas till omkring 7.4 procent

av den totala anläggningskostnaden eller till i runt tal 62,000 kronor,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9. 3

varav cirka 30,400 kronor belöpa å de lokaler, som äro avsedda att disponeras

för postkontoret.

Utskottet, som tillstyrker, att de för ifrågavarande byggnadsföretag beräknade

medlen nu i sin helhet anvisas, hemställer,

att riksdagen må till posthusbyggnad i Kalmar för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 775,000 kronor.

4:o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Umeå. Beträffande Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 4, sid. 10—16) om anvisande av ett anslag å 327,500 kronor

för örn- och tillbyggnad av posthuset i Umeå kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

5:o) Örn- och tillbyggnad av posthuset i Kristinehamn. Kungl. Majit har

(punkt 5, sid 16—21) föreslagit riksdagen att till örn- och tillbyggnad av

posthuset i Kristinehamn för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 468,600 kronor.

Postkontoret i Kristinehamn — vilket sedan år 1927 är inrymt i en postverket

tillhörig byggnad, belägen i hörnet av Kungsgatan och Broängsgatan

samt uppförd i en våning med frontespis — förfogar för närvarande över

ett lokalutrymme, utgörande i runt tal hälften av det utrymme, som i medeltal

disponeras av postkontor av den klass, varom här är fråga. Enligt vad

som framgår av utredningen, är det endast med svårighet, som posttrafiken

kan inom tillgängligt utrymme behörigen avvecklas.

Även telegrafverket har befunnits vara i behov av nya lokaler i Kristinehamn.

Den nuvarande telefonstationen, vilken är inrymd i förhyrda lokaler,

beräknas nämligen kunna bibehållas endast till utgången av den avtalade

hyrestiden för stationslokalen eller till den 1 oktober 1941. För den nya

telefonstationen måste med hänsyn till den för monteringen av stationsmaterielen

erforderliga tiden nya lokaler vara tillgängliga omkring mitten

av år 1940.

Genom den nu föreslagna om- och tillbyggnaden av posthuset skulle beredas

såväl erforderliga ökade utrymmen för postkontoret som ändamålsenliga

lokaler för den nya telefonstationen. Enligt förslaget, vars genomförande

beräknats draga en kostnad av 468,600 kronor, skall det nuvarande

posthuset breddas genom utflyttning av fasaden mot Kungsgatan i

nästan hela dess längd något mer än en meter samt påbyggas, så att fullständig

övervåning erliålles, varjämte i vinkel mot detta hus skall utefter

Broängsgatan uppföras en tillbyggnad i två våningar med fullständig källarvåning.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Den föreslagna om- och tillbyggnaden av det nuvarande posthuset i Kristinehamn

synes ändamålsenligt tillgodose såväl postverkets som telegrafverkets

behov av lokaler på ifrågavarande plats. Då de nya telefonstationslokalerna

enligt den i ärendet förebragta utredningen måste vara tillgängliga

omkring mitten av år 1940, torde — på sätt Kungl. Maj:t föreslagit de

för om- och tillbyggnadsarbetena erforderliga anslagsmedlen i sin helhet

böra anvisas å riksstaten för nästa budgetår. Utskottet hemställer alitsa,

att riksdagen må till om- oell tillbyggnad av posthuset i

Kristinehamn för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 468,600 kronor.

6:o) Inköp för postverkets räkning av ett tomtområde i Ulvsunda i

Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 6, sid. 21—30) föreslagit riksdagen att

till inköp för postverkets räkning av ett tomtområde i Ulvsunda i Stockholm

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 260,000 kronor.

Det till inköp föreslagna tomtområdet är beläget i kvarteret Induktorn i Ulvsunda

intill den tomt, som jämlikt beslut av 1938 års riksdag inköpts för

uppförande av en flygteknisk försöksanstalt. Enligt ett mellan generalpoststyrelsen

och Stockholms stads fastighetsnämnd upprättat köpekontrakt

skulle området betinga ett pris av 20 kronor per kvadratmeter eller samma

pris per kvadratmeter som nyssnämnda tomt. Ä detta område skulle uppföras

en verkstadsbyggnad, till vilken postverkets hela industriella verksamhet

med undantag av frimärkstryckeriet skulle förläggas. Även postverkets

blankett- och persedelförråd skulle inrymmas där.

Främst skulle inom den tillämnade verkstadsbyggnaden beredas lokaler

för postverkets mekaniska verkstad. Denna verkstad, vilken är avsedd för

tillverkning av olika för posttjänsten erforderliga inventarier och effekter,

är sedan år 1922 inrymd i en postverket tillhörig fastighet å Södermalm i

Stockholm, vilken på grund av sitt goda läge (i hörnet mellan S:t Pauls- och

Ragvaldsgatorna) förutsättes kunna avyttras till ett för statsverket fördelaktigt

pris. De å denna fastighet förefintliga byggnaderna, vilka från början

icke varit avsedda för det ändamål, vartill de nu användas och därför

icke heller kunnat erhålla en för den nuvarande användningen lämplig

disposition, beräknas inom kort bliva otillräckliga på grund av verkstadsrörelsens

alltjämt fortgående utveckling.

I den nya verkstadsbyggnaden skulle även beredas lokaler för postverkets

garageverkstad, vilken för närvarande är inrymd i centralposthusets källarvåning.

De härigenom ledigblivna lokalerna avses skola användas såsom

garage, varefter det icke vidard skulle bliva erforderligt att, på sätt nu sker,

förhyra garageutrymmen ute i staden.

Vidare skulle postverkets tryckeri (blankettryckeri och därmed förenat

bokbinderi) förflyttas från sina numera otillräckliga lokaler i centralposthuset

till den nya byggnaden. Härigenom och genom överflyttning även av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

5

postverkets blankett- och persedelförråd skulle inom centralposthuset —

beträffande vilket alla möjligheter till örn- eller tillbyggnad i stort sett redan

för ett tiotal år sedan tillvaratagits — tjänliga utrymmen bliva disponibla

för erforderlig utökning icke blott av det i centralposthuset inrymda postkontorets

lokaler utan jämväl av generalpoststyrelsens lokaler. Enligt vad

generalpoststyrelsen framhållit skulle på detta sätt sannolikt förhyrande av

lokaler för styrelsens egen räkning för avsevärd tid kunna helt undvikas.

I betraktande av den i ärendet förebragta utredningen anser sig utskottet

böra tillstyrka förevarande förslag örn inköp av tomt i Ulvsunda för en

tillämnad verkstadsbyggnad för postverket. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till inköp för postverkets räkning av ett

tomtområde i Ulvsunda i Stockholm för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 260,000 kronor.

7:o) Inköp av tomt för postkontoret i Borås. Beträffande Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 7, sid. 30 och 31) om beräkning av ett anslag på 690,000 kronor

till inköp av tomt för postkontoret i Borås — i vilket avseende särskild

proposition förebådats — kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

8:o) Inköp för postverkets räkning av fastigheter. Kungl. Maj:t har

(punkt 8, sid. 31 och 32) föreslagit riksdagen att till inköp för postverkets

räkning av fastigheter, vilkas förvärvande icke utan synnerlig olägenhet kan

uppskjutas i avvaktan på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Till inköp för postverkets räkning av fastigheter, vilkas förvärvande icke

utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avvaktan på särskilt riksdagsbeslut,

hava alltsedan år 1920 medel funnits tillgängliga. Senast har för

ändamålet anslag beviljats för budgetåret 1937/38 med 70,000 kronor. Å

detta anslag kvarstod vid ingången av budgetåret 1938/39 ett odisponerat

belopp av 147,000 kronor. Då i regel omkring 200,000 kronor årligen plägat

stå till förfogande för ifrågavarande ändamål, anses ytterligare 50,000 kronor

behöva anvisas för ändamålet å riksstaten för nästa budgetår.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp för postverkets räkning av fastigheter,

vilkas förvärvande icke utan synnerlig olägenhet

kan uppskjutas i avvaktan på särskilt riksdagsbeslut, för

budgetåret 1939,40 anvisa ett reservationsanslag av 50,000

kronor.

U tskottet.

U tskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Telegrafverket.

9:o) Telefonstationsbyggnad i Mälarhöjden i Stockholm. Telefonstationsbyggnad

i Örby i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkterna 9 och 10,

sid. 33 och 34) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1939/40 såsom reservationsanslag

anvisa dels till telefonstationsbyggnad i Mälarhöjden i Stockholm

163.000 kronor, dels ock till telefonstationsbyggnad i Örby i Stockholm

186.000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 275 framställda förslag upptog

1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår, såvitt nu

är i fråga, såsom förskottsanslag dels 163,000 kronor för telefonstationsbyggnad

i Mälarhöjden i Stockholm, dels ock 186,000 för telefonstationsbyggnad

i Örby i Stockholm. De erforderliga medlen för dessa byggnadsföretag, vilka

befunnits icke lämpligen böra ytterligare uppskjutas, föreslås nu skola anvisas

å riksstaten för nästa budgetår.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 såsom reservationsanslag

anvisa

a) till telefonstationsbyggnad i Mälarhöjden i Stockholm

163,000 kronor;

b) till telefonstationsbyggnad i Örby i Stockholm 186,000

kronor.

10:o) Telefonstationsbyggnad i Ängby i Stockholm. Kungl. Maj:t har

(punkt 11, sid. 35 och 36) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad

i Ängby i Stockholm för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

148,000 kronor.

För tillgodoseende av behovet av lokaler för en tilltänkt automatisk telefonstation

i Ängby — vilken enligt den för automatisering av Stockholms

telefonnät uppgjorda planen skall vara färdig att tagas i bruk i början av

år 1941 — skulle enligt förevarande förslag å en i kvarteret Ängbyskolan

inom Norra Ängby belägen tomt, vartill tomträtt upplåtes av Stockholms

stad, uppföras en nybyggnad av tegel i två våningar samt källarvåning för

en beräknad kostnad av 148,000 kronor. Den nya automatstationen är avsedd

att ersätta de nuvarande telefonstationerna i Ängby och Bromma kyrka,

vilka båda äro inrymda i förhyrda lokaler.

Utskottet. Ifrågavarande stationsbyggnad ingår som ett led i den för automatisering

av Stockholms telefonnät uppgjorda planen men anses även behövlig för

avlastning av närtrafikstationen i Stockholm.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

7

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Ängby i

Stockholm för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 148,000 kronor.

liro) Påbyggnad av telefonstationsbyggnaden å Kungsholmen i Stockholm.

Kungl. Maj:t har (punkt 12, sid. 37 och 38) föreslagit riksdagen att

till påbyggnad av telefonstationsbyggnaden-å Kungsholmen i Stockholm för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 83,500 kronor.

Kungsholmens automatiska telefonstation, vilken är inrymd i en telegrafverket

tillhörig fastighet samt betjänar stadsdelen Kungsholmen med Kristinebergs-

och Fredhällsområdena ävensom stadsdelarna Lilla och Stora Essingen,

beräknas vara fullt tagen i anspråk i mitten av år 1940. Vid denna

tid måste alltså stationens kapacitet hava ökats. För detta ändamål skulle

nuvarande stationsbyggnaden påbyggas med en våning. Kostnaderna för

denna påbyggnad hava beräknats till 83,500 kronor.

Då Kungl. Maj :ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till

erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till påbyggnad av telefonstationsbyggnaden

ä Kungsholmen i Stockholm för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 83,500 kronor.

12:o) Telefonstationsbyggnad i Skellefteå. Kungl. Majit har (punkt 13,

sid. 38) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Skellefteå för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Till ifrågavarande byggnadsföretag, som beräknats draga en kostnad av

331.000 kronor, har för nu löpande budgetår anvisats ett begynnelseanslag å

131.000 kronor. Förslag framlägges nu om anvisande av resterande anslagsbelopp,

200,000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att det av Kungl. Majit äskade beloppet beviljas för

slutförande av ifrågavarande byggnadsföretag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Skellefteå

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

200,000 kronor.

13:o) Tclcfonstationsbyggnad i Mölndal. Kungl. Majit bar (punkt 14,

sid. 39 och 40) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Mölndal

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 130,000 kronor.

Enligt förevarande förslag, som avser beredande av lokaler för en planerad

automatisk telefonstation i Mölndal, skulle för ändamålet inköpas en

Utskottet.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

U tskottet.

tomt av Göteborgs stad för en köpeskilling av i runt tal 15,000 kronor, motsvarande

ett pris av 8 kronor per kvadratmeter, och å denna tomt, vilken är

belägen vid korsningen av Knarrhögsgatan och Borgaregatan, uppföras en

stationsbyggnad av tegel i en våning jämte källarvåning för en beräknad

kostnad av 115,000 kronor. Genom den nya automatstationen, vilken skall

ersätta den nuvarande till förhyrda lokaler förlagda växelstationen i Mölndal,

avses att åvägabringa en behövlig avlastning från landsstationen i Göteborg.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Mölndal för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 130,000

kronor.

14:o) Telefonstationsbyggnad i Sävedalen. Kungl. Majit har (punkt 15,

sid. 40—43) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Sävedalen

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 94,200 kronor.

För en tilltänkt automatisk telefonstation i Sävedalen invid Göteborg

skulle enligt föreliggande förslag inköpas en tomt av Göteborgs stad för

en köpeskilling av i runt tal 6,200 kronor, motsvarande ett pris av 10 kronor

per kvadratmeter, och å denna tomt uppföras en stationsbyggnad i en

våning jämte källarvåning för en beräknad kostnad av 88,000 kronor. Automatiseringen

av Sävedalen telefonstation, vilken för närvarande är inrymd

i förhyrda lokaler, är — i likhet med vad som gäller beträffande den under

nästföregående punkt berörda telefonstationen i Mölndal — motiverad med

hänsyn till nödvändigheten att åvägabringa avlastning från landsstationen i

Göteborg.

I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Sävedalen

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 94,200

kronor.

15:o) Telefonstationsbyggnad i Klippan. Kungl. Majit har (punkt 16,

sid. 43—45) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Klippan

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 290,000 kronor.

Den till uppförande föreslagna telefonstationsbyggnaden, inom vilken även

lokaler skola beredas för postkontoret på platsen och för vilken erforderligt

tomtområde jämlikt medgivande av Kungl. Majit inköpts för en köpeskilling

av i runt tal 9,000 kronor, är avsedd att uppföras av tegel i två våningar

jämte källarvåning samt beräknas jämte ett friliggande garage draga en kostnad

av 290,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9. "

Departementschefen har beträffande behovet av den nya byggnaden anfört

följande.

Av den lämnade utredningen synes framgå, att telefon- och telegrafstationen

i Klippan är i behov av större och mera ändamålsenliga lokaler. Stationsutrustningen

är därjämte i behov av ombyggnad och modernisering,

enär den nuvarande materielen är gammal och försliten. Då gällande hyreskontrakt

för stationslokalerna utgår den 1 oktober 1941 och då modern stationsutrustning,

för vilken nya lokaler erfordras, vid denna tidpunkt måste

finnas färdig, kräves att de nya lokalerna äro tillgängliga senast under mitten

av år 1940 för inmontering av stationsmaterielen. Generalpoststyrelsen

har förklarat sig villig att vid det för postverkets lokaler i Klippan gällande

hyreskontraktets utgång den 1 oktober 1941 förhyra lokaler i den av telegrafstyrelsen

föreslagna byggnaden.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Klippan för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 290,000

kronor.

16:o) Telefonstationsbyggnad i Piteå. Kungl. Majit har (punkt 17, sid.

45—47) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Piteå för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 265,000 kronor.

Telefonstationen i Piteå är för närvarande inrymd i förhyrda lokaler. Förhandlingar

rörande förlängning av hyreskontraktet, vilket gäller till den 1

oktober 1941, hava icke lett till något resultat. På grund härav måste ny

station sutrustning, som eljest skulle ha blivit erforderlig under 1943, vara

inmonterad i nya lokaler redan den 1 oktober 1941. De nya lokalerna föreslås

skola beredas genom uppförande av en telefonstationsbyggnad i två våningar

jämte källarvåning för en beräknad kostnad av 265,000 kronor. Den

föreslagna byggnaden är avsedd att uppföras å en vid Ullbro- och Sundsgatorna

belägen tomt, som jämlikt medgivande av Kungl. Majit inköpts för

ändamålet för en köpeskilling av 5,000 kronor. Byggnaden har planerats sålunda,

att postverket, vars nuvarande, förhyrda lokaler beräknas vara tillräckliga

för en avsevärd tid, skall vid behov kunna beredas lokaler i en tillbyggnad.

Arbetet med den föreslagna byggnaden måste — med hänsyn till den tid

som åtgår för montering av den nya stationen — vara slutfört under senare

hälften av 1940. De för byggnadsföretaget erforderliga anslagsmedlen torde

därför böra i sin helhet anvisas å riksstaten för nästa budgetår. Med tillstyrkande

alltså av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Piteå för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 265,000

kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

17 :o) Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Uppsala m. m. Kungl.

Majit har (punkt 18, sid. 47—50) föreslagit riksdagen att dels för tillbyggnad

till telefonstationsbyggnaden i Uppsala m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 645,000 kronor, dels ock medgiva, att för gäldande

av fastställt lösenbelopp för en del av tomten nr 10 i kvarteret Draken

i Uppsala må tagas i anspråk erforderligt belopp av reservationsanslaget till

inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning av fastigheter.

För tillgodoseende av behovet av lokaler för en planerad automatisk telefonstation

i Uppsala — vilken beräknas behöva tagas i bruk vid mitten av

år 1942 — skulle enligt förevarande förslag uppföras en tillbyggnad till den

nuvarande stationsbyggnaden för en kostnad av 415,000 kronor, vilket belopp

med hänsyn till den för montering av den nya stationen erforderliga

tiden anses böra i sin helhet anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

Härjämte begäras 230,000 kronor för gäldande av köpeskillingen för en

tomt, som jämlikt beslut av 1938 års riksdag inköpts för att användas för

den nu föreslagna tillbyggnaden.

Beträffande eif för tillbyggnaden ytterligare erforderligt, mellan nyssnämnda

tomt och den nuvarande stationsfastigheten beläget område, vilket

avses skola inlösas jämlikt stadgandet i 26 § stadsplanelagen, föreslås däremot,

att medel till lösenbeloppets gäldande skola få utgå från anslaget till

inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning av fastigheter.

Utskottet. Med tillstyrkande av vad sålunda föreslagits, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Uppsala

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 645,000 kronor;

b) medgiva, att för gäldande av fastställt lösenbelopp för

en del av tomten nr 10 i kvarteret Draken i Uppsala må tagas

i anspråk erforderligt belopp av reservationsanslaget till

inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning av fastigheter.

18:o) Telefonstationsbyggnad i Ronneby. Kungl. Majit har (punkt 19,

sid 50—52) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Ronneby för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 275,000 kronor.

Den nuvarande telefonstationen i Ronneby, vilken är inrymd i förhyrda

lokaler, upplåtna genom ett till den 1 oktober 1942 gällande kontrakt, beräknas

vid hyrestidens utgång behöva utbytas mot en ny station med tidsenlig

utrustning. Den nya stationen har befunnits böra inrymmas i en telegrafverket

tillhörig byggnad. Den sålunda planerade stationsbyggnaden, för vilken

erforderligt tomtområde jämlikt medgivande av Kungl. Maj :t inköpts för

en köpeskilling av 15,850 kronor, avses skola innehålla lokaler jämväl för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

11

postkontoret på platsen samt beräknas draga en kostnad av 275,000 kronor.

Då postverket, som uppsagts till avflyttning från de nuvarande postkontorslokalerna

snarast möjligt, är i behov av nya lokaler till senast den 1 oktober

1940, föreslås de för den nya stationsbyggnaden erforderliga medlen skola i

sin helhet anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

I enlighet nied Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Ronneby för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 275,000

kronor.

19:o) Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Västerås. Kungl. Maj:t

har (punkt 20, sid. 53—55) föreslagit riksdagen att för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden

i Västerås för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 225,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Den föreslagna tillbyggnaden till telefonstationsbyggnaden i Västerås erfordras

såväl för möjliggörande av utvidgning av telefonstationen för omläggning

till automatisk drift som för utökning av postkontorslokalerna. Vad

verksstyrelserna därutinnan anfört synes giva vid handen, att lokalbehoven

böra snarast tillgodoses.

Enligt det föreliggande, av professorn E. Lallerstedt utarbetade förslaget,

mot vilket byggnadsstyrelsen icke haft något att erinra, skulle ifrågavarande

tillbyggnad utföras i tre våningar jämte källare för en beräknad kostnad av

250.000 kronor. Enligt telegrafstyrelsens förslag skulle härav ett belöpp

å 25,000 kronor — motsvarande värdet av ett å byggnadstomten befintligt

trähus, som måste rivas — utgå av 1''örnyelsefondsmedel och återstoden eller

225.000 kronor anvisas å riksstaten. Då vad sålunda i olika hänseenden föreslagits

icke synes giva anledning till erinran, tillstyrker jag bifall till telegrafstyrelsens

förevarande framställning.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden

i Västerås för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 225,000 kronor.

20:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Saltsjöbaden. Kungl.

Majit har (punkt 21, sid. 55—57) föreslagit riksdagen alt till inköp för telegrafverkets

räkning av tomt i Saltsjöbaden för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 16,000 kronor.

Enligt den för automalisering av telefonnätet inom Stockholms förorter

uppgjorda planen är automatiseringen av telefonstationen i Saltsjöbaden, vilken

för närvarande är inrymd i förhyrda lokaler, avsedd att äga rum under

år 1943. Den nya stationen anses böra inrymmas i en telegrafverket tillhö
-

Utskottet.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

U tskottet.

Utskottet.

rig byggnad. Erforderligt tomtområde för den nya stationsbyggnaden skulle

enligt förevarande förslag beredas genom inköp av tomten nr 1 i kvarteret

Tallen i Saltsjöbadens köping för en köpeskilling av i runt tal 16,000 kronor,

motsvarande ett pris av 6 kronor per kvadratmeter.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av

tomt i Saltsjöbaden för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 16,000 kronor.

21 :o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Lund. Kungl. Majit

har (punkt 22, sid. 57 och 58) föreslagit riksdagen att till inköp för telegrafverkets

räkning av tomt i Lund för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 66,000 kronor.

Den nuvarande telefonstationen i Lund beräknas snart vara fullbelagd.

Erforderligt utrymme för den nya telefonstationen avses skola beredas genom

en tillbyggnad till den nuvarande, vid Lilla Gråbrödersgatan belägna

stationsbyggnaden, vilken uppfördes under åren 1912—1914 samt inrymmer

lokaler jämväl för postkontoret på platsen. För tillbyggnaden, genom vilken

även skulle beredas möjlighet till utvidgning av postverkets lokaler, har redan,

jämlikt medgivande av Kungl. Majit, inköpts den till nuvarande stationsfastigheten

gränsande tomten nr 11 i Kvarteret Glädjen för en köpeskilling

av 39,500 kronor. För ändamålet ytterligare erforderlig mark föreslås

nu skola beredas genom förvärv av den omedelbart intill nuvarande stationsfastigheten

belägna tomten nr 8 i samma kvarter för en köpeskilling av

66,000 kronor, motsvarande ett pris av 131 kronor 32 öre per kvadratmeter

reglerad tomtyta. Tomterna i kvarteret Altona, vilket kvarter är beläget på

motsatta sidan av Lilla Gråbrödersgatan, hava åsatts ett taxeringsvärde av

100 kronor per kvadratmeter.

Då Kungl. Majits förevarande förslag ej givit utskottet anledning till erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av

tomt i Lund för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 66,000 kronor.

22:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomter i Trollhättan. Kungl.

Majit har (punkt 23, sid. 58—60) föreslagit riksdagen att till inköp för telegrafverkets

räkning av tomter i Trollhättan för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 60,000 kronor.

Förevarande förslag avser beredande av erforderlig mark för en tillämnad

telefonstationsbyggnad i Trollhättan. För ändamålet skulle från Trollhättans

stad inköpas ett vid Österlånggatan och Karl Johans Torg beläget tomtom
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

13

råde för en köpeskilling av 60,000 kronor, motsvarande ett pris av cirka

40 kronor per kvadratmeter. Den nya byggnaden är även avsedd att inrymma

lokaler för postkontoret på platsen, vilket för närvarande, liksom

telefonstationen, är inrymt i förhyrda lokaler.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av

tomter i Trollhättan för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 60,000 kronor.

23:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Ystad. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förevarande förslag (punkt 24, sid 60 och 61) om

inköp för en köpeskilling av i runt tal 12,300 kronor, motsvarande ett pris

av 3 kronor per kvadratmeter, av erforderlig tomt för uppförande framdeles

av en till 50,000 kronor kostnadsberäknad förråds- och garagebyggnad

för telegrafverket i Ystad hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av

tomt i Ystad för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 12,300 kronor.

24 :o) Inköp för telegrafverkets räkning av mark för ny kustradiostation

på västkusten. Kungl. Maj:t har (punkt 25, sid. 61—63) föreslagit riksdagen

att till inköp för telegrafverkets räkning av mark för ny kustradiostation

på västkusten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 135,000

kronor.

Med hänsyn till utvecklingen å radioteknikens område samt de ökade kraven

från rederinäringen på snabba och säkra förbindelser med fartyg, var

de än befinna sig på haven, har det befunnits nödvändigt att ersätta den

nuvarande kustradiostationen vid Göteborg med en ny station, belägen å en

ur radioteknisk synpunkt lämplig plats. Enligt förevarande förslag skulle

erforderlig mark för sändarstationen, vilken för närvarande är belägen vid

Nya Varvet, beredas genom förvärv av ett område om ungefär 24 hektar i

Vallda socken av Hallands län för en köpeskilling av i runt tal 70,000 kronor,

medan för mottagarestationen, vilken nu är förlagd till Kungsbacka,

skulle inköpas ett område om cirka 17.5 hektar i Onsala socken av samma

län för ett pris av i runt tal 65,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av

mark för ny kustradiostation på västkusten för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 135,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

25:o) Inköp för telegrafverkets räkning av mark för rundradiostation

i Halmstad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 63) —

enligt vilket skulle för ett pris av i runt tal 23,000 kronor, motsvarande 1

krona 50 öre per kvadratmeter, inköpas erforderlig tomt för uppförande av

en statlig rundradiostation i Halmstad i stället för den nuvarande privata

rundradiostationen därstädes — hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av

mark för rundradiostation i Halmstad för budgetåret 1939/

40 anvisa ett reservationsanslag av 23,000 kronor.

26:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Beträffande

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, sid. 63—68) om anvisande av ett anslag

å 32,200,000 kronor till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket härigenom

anmäles.

Statens järnvägar.

27 :o) Utvidgning av spårsystemet vid Hagalund övre. Kungl. Maj:t har

(punkt 28, sid. 69 och 70) föreslagit riksdagen att till utvidgning av spårsystemet

vid Hagalund övre för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 325,000 kronor.

Av utredning i ärendet framgår, att det nuvarande spårsystemet å Hagalunds

övre bangård, där uppställning m. m. av de Stockholm C berörande

långväga personförande tågen äger rum, i och med ökningen av antalet tidtabellsenliga

tåg under de senare åren blivit otillräckligt samt att detta förhållande,

som framträtt särskilt starkt vid de stora helgerna, då trafiken visar

en år från år alltmer markerad ansvällning, många gånger givit anledning

till svåra tågförseningar för de från Stockholm C utgående tågen. Järnvägsstyrelsen

har därför ansett det oundgängligt, att åtgärder snarast möjligt

vidtagas i syfte att åstadkomma erforderlig utvidgning av spårsystemet vid

Hagalund övre. Denna utvidgning beräknas draga en sammanlagd kostnad

av 325,000 kronor.

Uistotiet. Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må till utvidgning av sparsystemet vid Hagalund

övre för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 325,000 kronor.

28:o) Utvidgning av spårsystemet vid Göteborgs centralstation. Kungl.

Maj:t har (punkt 29, sid. 70 och 71) föreslagit riksdagen att till utvidgning

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

15

av spårsystemet vid Göteborgs centralstation för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 125,000 kronor.

Å riksstaten för budgetåret 1937/38 och förnyelsefondsstaten för år 1937

anvisades sammanlagt 600,000 kronor för anordnande av två nya plattformsspår

jämte tillhörande plattformer vid^ Göteborgs centralstation. Den nu

föreslagna utvidgningen, vilken beräknas draga en kostnad av 125,000 kronor,

avser spår för tomvagnssätt, och behovet av dessa spår liksom av nyssnämnda

plattformsspår hänför sig till den starkt ökade persontrafiken och

den ytterligare stegring av tågfrekvensen i Göteborg, som väntas uppstå efter

färdigställandet av elektrifieringarna å Bohusbanan och Bergslagsbanan.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till utvidgning av sparsystemet vid Göteborgs

centralstation för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 125,000 kronor.

29:o) Gångbroar oell gångtunnlar. Under erinran, att riksdagen till

gångbroar och gångtunnlar — vilka anordningar äro av stor betydelse för

trafiksäkerheten, särskilt vid bangårdar med stark tåg- och persontrafik —

för vart och ett av budgetåren 1937/38 och 1938/39 anvisat samma belopp

som det nu äskade, får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 30, sid. 71) hemställa,

att riksdagen må till gångbroar och gångtunnlar för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kro

nor.

30: o) Dubbelspåranläggning mellan Göteborg och Almedal. Kung1.

Maj:t har (punkt 31, sid. 71 och 72) föreslagit riksdagen att till dubbelspårsanläggning

mellan Göteborg och Almedal för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 105,000 kronor.

Till dubbelspårsanläggning mellan Göteborg och Almedal, vilken anläggning

beräknats draga en sammanlagd kostnad av 750,000 kronor, anvisades

å riksstaten för budgetåret 1936/37 ett anslag av 650,000 kronor. Återstoden

av nämnda kostnadssumma eller 100,000 kronor förutsattes skola utgå av

statens järnvägars förnyclsefondsmedel. I anledning av de stegringar av materialpriser

och arbetslöner, som inträffat efter uppgörandet av de för 1936

års riksdag framlagda beräkningarna rörande kostnaderna för ifrågavarande

anläggning, begäres nu tilläggsanslag till anläggningen med 105,000 kronor.

Det nu begärda, av stegrade materialpriser och arbetslöner betingade tillläggsanslaget

torde böra anvisas med av Kungl. Maj:t äskat belopp. Med

tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

Utskottet.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

att riksdagen må till dubbelspårsanläggning mellan Göteborg

och Almedal för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 105,000 kronor.

31 :o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Kungl. Maj:t har (punkt 32,

sid. 72—82) föreslagit riksdagen att till fortsatt anläggning av dubbelspår för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har hemställt örn anslag med 3,000,000 kronor dels till

fortsättning av de pågående arbetena för ett blivande dubbelspår mellan

Järna och Katrineholm jämte vissa andra arbeten, dels ock för påbörjande

av arbeten för ett successivt utbyggande av linjerna Stockholm—Göteborg

och Malmö—Katrineholm till genomgående dubbelspår. De för utbyggnad

avsedda sträckorna omfatta sammanlagt 570 km. Dubbelspårsbyggnaderna

skulle utföras under en tidrymd av omkring 20 år samt betinga en sammanlagd

kostnad av, approximativt beräknat, 125 miljoner kronor. Den genomsnittliga

investeringen per år skulle sålunda bliva 6 å 7 miljoner kronor. Arbetena

äro avsedda att i huvudsak utföras under tider, då konjunkturförhållandena

anses betinga särskilda statliga åtgärder för ökning av arbetstillgången.

Med hänsyn till programmets omfattning finner emellertid järnvägsstyrelsen,

att arbetena även under tider, då de ekonomiska förhållandena icke

motivera särskilda åtgärder för motverkande av arbetslösheten, böra bedrivas

i något större omfattning än som skett under de senast förflutna

åren. Minimianslagen anses därför böra ligga väsentligt högre än nu

utgående anslag för dubbelspårsbyggnader. För nästkommande budgetår

hemställer styrelsen örn ett anslag av 3 miljoner kronor, vilket styrelsen förutsätter

skola helt avskrivas. Kostnaderna skulle sålunda icke komma att

belasta den räntepliktiga delen av statens järnvägars fond. Även de för programmets

genomförande erforderliga fortsatta anslagen förutsättas närmast

skola omedelbart avskrivas, ehuru styrelsen givetvis på frågans nuvarande

stadium icke med säkerhet kan uttala sig örn de framtida förräntningsmöjligheterna.

Departementschefen erinrar att det påbörjade dubbelspåret mellan Järna

och Katrineholm, måste örn arbetena skola lia någon nyttoeffekt, bliva inom

en relativt nära framtid färdigt och taget i bruk. Dessutom föreligger alltjämt

behovet att sysselsätta den vid anläggningarna anställda arbetskraften,

vilken nu måst utökas med en kontingent arbetare, vilken sistlidna höst entledigats

från elektrifieringsarbetena i Norrland och Bohuslän. I anslutning

härtill anföres följande:

De omständigheter, som framkallat den nyss nämnda ökningen av arbetsstyrkan

vid anläggningarna mellan Järna och Katrineholm, torde under

de närmaste åren komma att göra sig gällande varje höst. Elektrifieringsarbetena

å linjen Långsele—Boden, vartill jag i det följande hemställer

om anvisande av anslag, kunna på grund av klimatförhållandena i huvudsak

endast bedrivas under den varmare årstiden. För att icke behöva

varje höst entlediga större delen av arbetsstyrkan och riskera att

skingra den yrkesskickliga arbetarestam, som nu är samlad, torde det för

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

17

järnvägsstyrelsen vara önskvärt att kunna bereda de i statsbanornas tjänst

äldre arbetarna någon sysselsättning även under vintern. Då givetvis även

de förberedande arbetena för dubbelspårsanläggningarna icke kunna bedrivas

helt oberoende av årstiderna, kan det för järnvägsstyrelsen vara fördelaktigt

att äga möjligheten att sprida arbetsstyrkan över ett större arbetsområde,

därest detta befinnes lägligt. Med hänsyn till dessa omständigheter har

jag intet att invända mot att förberedande arbeten för dubbelspårsbyggnader

påbörjas även å linjen Laxå—Gårdsjö, ävensom att kompletteringsarbetena

å linjen Hallsberg—Östansjö snarast komma till utförande. Å andra sidan

synas mig arbetena å dubbelspårsbyggnaderna icke, för närvarande böra forceras.

Jag förutsätter därför, att åt en mer eller mindre väsentlig del av de

under vintern vid dubbelspårsarbetena sysselsatta arbetarna under sommaren

beredes arbete vid elektrifieringsarbetena i Norrland, och att sålunda intagning

av ny arbetskraft undvikes så långt det för arbetenas rationella bedrivande

är möjligt. Vid sådant förhållande synes mig det av järnvägsstyrelsen

äskade anslagsbeloppet, 3,000,000 kronor, kunna minskas till 2,500,000

kronor.

Huruvida sistnämnda belopp helt eller delvis bör avskrivas kan betraktas

som en lämplighetsfråga. Till de i det av järnvägsstyrelsen framlagda programmet

innefattade dubbelspårsbyggnaderna hava av 1937 och 1938 års

riksdagar anvisats sammanlagt 2,300,000 kronor. Under förutsättning att

under förevarande punkt föreslaget belopp anvisas ävensom det belopp å

500,000 kronor, vilket jag har för avsikt att senare i dag föreslå skola anvisas

å tilläggsstat för innevarande budgetår, skulle sammanlagt 5,300,000

kronor hava anvisats för ändamålet. Av detta belopp hava 2,300,000 kronor

redan avskrivits. Chefen för finansdepartementet föreslår i annat sammanhang

avskrivning av nyssnämnda belopp å 500,000 kronor, som begäres å

tilläggsstat för innevarande budgetår, samt av 1,000,000 kronor av det under

denna punkt föreslagna anslagsbeloppet. Inalles skulle avskrivningarna därmed

uppgå till 3,800,000 kronor. Till räntepliktigt kapital skulle sålunda

tillsvidare hänföras endast 1,500,000 kronor. En slutlig reglering av avskrivningsfrågan

torde emellertid böra företagas först senare.

Här framlagda program till fortsatta dubbelspårsarbeten är som synes rätt

vittomfattande. Det avser en fortgående utbyggnad av dubbelspår på linjerna

Stockholm—Göteborg och Malmö—Katrineholm under omkring 20 år

och på sträckor av sammanlagt 570 kilometer för en kostnad av omkring

125 miljoner kronor. Olägenheterna av att dessa huvudlinjer alltjämt på

stora delar endast äro enkelspåriga lia framträtt alltmera kännbart allteftersom

järnvägstrafiken och i all synnerhet trafiken på långdistanserna tilltagit.

Fjärrgodstågen, som — i konkurrens med landsvägstrafiken — på senare

tid utvecklats, ställa också ökade krav på banutrustningen. Av järnvägsstyrelsen

bar framhållits som ett av fackmännen ofta påtalat sakförhållande,

att de svenska stambanelinjerna stå efter motsvarande trafikleder

i utlandet där dubbelspår hörde till standardutrustningen för huvudlinjerna.

Nu framlagda plan till fortgående dubbelspårsarbeten är tvivelsutan att

betrakta som ett betydelsefullt led i åtgärderna för vårt järnvägsväsens anpassning

efter teknikens framsteg. Nu närmast avses ett fortsättande av

arbetena å dubbelspåret Järna—Katrineholm (80 km.) samt ett påbörjande

Bihang till riksdagens protokoll 1939. G sami. Nr 9. 2

Utskottet

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

av motsvarande arbeten å linjen Laxå—Gårdsjö (23 km.), vartill skulle komma

vissa kompletteringar å linjen Hallsberg—Östansjö (8 km.).

Bestämmande för den takt, vari arbetena framdeles böra bedrivas och

det omfång varmed de överhuvud skola genomföras, måste självfallet främst

bliva järnvägstrafikens utveckling, jämsides varmed dock också böra

tagas i betraktande allmänna konjunktur- och arbetsmarknadssynpunkter.

Men dessutom bör hållas i minnet att ett bland motiven för arbetenas

igångsättning också varit alt kunna underlätta avvecklingen av de vid tidigare

banbyggnader syssAatta järnvägsarbetarna.

Av nu begärda anslag å 2,500,000 kronor skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag

1,000,000 kronor omedelbart avskrivas. Detta förslag föranleder ingen

erinran från utskottets sida. I vad mån sedermera skeende nyinvesteringar

skola behöva omedelbart avskrivas lärer få prövas framdeles med tagen

hänsyn främst till statsbanornas ekonomiska förmåga att bära deras förräntning.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet

att riksdagen må till fortsatt anläggning av dubbelspår

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

2,500,000 kronor.

32:o) Rälsutbyten m. m. Kungl. Majit har (punkt 33, sid. 82—84) föreslagit

riksdagen att till rälsutbyten m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 4,200,000 kronor.

Utskottet. Ökade krav på driftsäkerhet, tåghastighet, möjlighet att använda tyngre

rullande materiel ävensom fordonens jämna gång hava gjort det nödvändigt

att i betydande omfattning utbyta lättare spårmateriel mot tyngre. Därvid

iakttages dock att utbytet sker i samband med att försliten räls måste ersättas.

En del av kostnaderna för nyanskaffningen bestrides av denna anledning

av förnyelsefondsmedel.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag att å kapitalbudgeten för rälsutbyten

nu anvisas 4,200,000 kronor eller samma belopp som beviljades av

1938 års riksdag. Härvid förutsättes att från statens järnvägars förnyelsefond

samtidigt ställes till förfogande 1,500,000 kronor.

Utskottet hemställer

att riksdagen må till rälsutbyten m. m. för budgetåret

1939,40 anvisa ett reservationsanslag av 4,200,000 kronor.

33:o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. Kungl. Majit har (punkt

34, sid. 84—87) föreslagit riksdagen att till diverse åtgärder för spårförstärkning

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 500,000

kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

19

Järnvägsstyrelsen har i ärendet anfört följande.

Enligt en vid 1937 års riksdag framlagd plan avsåg järnvägsstyrelsen att

taga igen vad som under de senare åren eftersatts i fråga örn kompletteringsoch

förbättringsarbeten, vilka normalt bort vidtagas samtidigt med skedd,

delvis i samband med elektrifieringen stående ökning i tågtyngd, tåghastighet

och tågantal. Samtidigt skulle siktas mot en höjning av största tåghastigheten

till 100 kilometer i timmen.

Emellertid har, fortsätter järnvägsstyrelsen, under år 1938 frågan om spårförstärkning

kommit i ett förändrat läge i samband med de i ett senare sammanhang

i styrelsens skrivelse omförmälda utredningsarbetena angående anskaffning

för viss snälltågsdrift av elektrolok med större effekt än de nu

använda.

Det har befunnits, att med diskuterad lokkonstruktion icke bör, vad dragkraften

angår, möta några svårigheter att bringa upp tåghastigheten ytterligare

ej oväsentligt över nyss angivna gräns. Avgörande är härvid huruvida

banans tekniska standard med rimlig kostnad kan bringas upp tili att möjliggöra

angivna högre hastighet. Utredningarna ha givit vid handen, att

denna fråga kan besvaras jakande vad huvudlinjerna i södra och mellersta

Sverige angår, låt vara att kostnadssummorna bli väsentligt högre än de hittills

diskuterade. Följande sammanställning avser ifrågavarande, nu återstående

förstärkningsarbeten å linjerna Stockholm—Göteborg, Katrineholm

—(Åby)—Malmö—Trelleborg samt Stockholm—Uppsala:

Kronor

inläggning av makadamballast ...................... cirka 12,000,000

komplettering av grusballast ........................ » 900,000

kurvomläggningar ................................. » 600,000

kurvjusteringar .................................... » 650,000

komplettering av banvall och dräneringar ............ » 1,125,000

anordnande av tryckbankar ........................ » 125^000

ny effektivare rälsbefästning ........................ » 7,200^000

Summa kronor 22,600,000.

Rubrikerna komplettering av grusballast, komplettering av banvall och

dräneringar samt anordnande av tryckbankar, med en sammanlagd kostnad

av 2,150,000 kronor, avse arbeten, som under alla omständigheter borde

utföras och därvid bekostas med trafikmedel och från vilka alltså kan bortses

i detta sammanhang.

Departementschefen anför, bland annat, följande:

Genomförandet av de i järnvägsstyrelsens nu förevarande skrivelse angivna

förstärkningsatgärderna skulle draga en kostnad, som tillsamman med

den i 1938 års statsverksproposition beräknade, uppgår till inemot 24,000,000

kronor eller nära 18,000,000 kronor mera än kostnaderna för det i fjolårets

statsverksproposition framlagda programmet. Härav beräknar järnvägsstyrelsen

2,150,000 kronor tillhöra de normala underhållskostnaderna, som

städse böra täckas med trafikmedel. Detta belopp ingår i de kostnader å

6,000,000 kronor, mot vilkas avförande som driftutgifter riksdagen vid behandling

av ärendet år 1938 icke gjorde invändning. Överskjutande utgifter

för det utvidgade programmet, eller i runt tal 18,000,000 kronor, har

järnvägsstyrelsen funnit kunna upptagas såsom räntepliktigt kapital.

För nästa budgetår har medelsbehovet för arbeten enligt det utvidgade

programmet beräknats till 1,600,000 kronor, varav 1,100,000 kronor skulle

utgå av trafikmedel, medan återstoden eller 500,000 kronor skulle täckas med

anslag å riksstaten.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

En ökad tåghastighet anser jag vara ett värdefullt led i åtgärderna för

att sätta statens järnvägar i stånd att såväl i kvalitativt som i kvantitativt

hänseende förbättra sina transportprestationer. Med hänsyn härtill och då

den för den ifrågasatta hastighetsökningen erforderliga kapitalinvesteringen

av järnvägsstyrelsen förutsättes i vanlig ordning kunna förräntas, har jag

funnit mig böra tillstyrka bifall till järnvägsstyrelsens förslag.

Järnvägstekniken har på senare tid — och i all synnerhet under de allra

senaste åren — gjort storslagna framsteg, och fara kan föreligga för att vårt

svenska järnvägsväsen kan komma alltför långt efter i utvecklingen örn detta

ej efterhand underkastas förnyelse. Ett visst dylikt moderniseringsarbete har

dock alljämt pågått. Häri ha järnvägselektrifieringarna ingått som ett framträdande,

under de senaste åren Norrland särskilt berörande led. Det därutöver

föreliggande arbetsprogrammet avser i huvudsak de mera sydligt belägna

huvudlinjerna och har som mål att kunna öka maximihastigheten för

snälltågen från nuvarande 90 (95) till 120—125 km i timmen. Härför erfordras

ej endast en kraftigare elektrisk loktyp — i vilket avseende en nykonstruktion

redan föreligger, för vars beställning på försök utskottet under

punkt 44 :o) tillstyrker anslag — utan även ett omfattande bantekniskt arbete.

Förutom dubbelspårsarbeten och rälsutbyten, vilka arbeten avhandlats

under de båda nästföregående punkterna, ingå i planen vissa rätt kapitalkrävande

förstärkningar av banvallen, kurvrätningar o. s. v.

Ett program för dessa bantekniska förbättringsarbeten har framlagts under

nu förevarande punkt. Under erinran att arbetena äro avsedda att företagas

allenast efterhand under en följd av år tillstyrker utskottet att till

här avsedda diverse åtgärder för spårförstärkning m. m. nu anvisas det av

Kungl. Maj:t äskade beloppet, 500,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till diverse åtgärder för spårförstärkning

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

500,000 kronor.

34:o) Skenfria vägkorsningar m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 35, sid. 87 och 88), som avser anvisande av samma belopp

som för nu löpande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till skenfria vägkorsningar m. m. för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 200,000

kronor.

35: o) Utvidgning av tvättinrättningen vid Hagalund övre. Tillbyggnad

till stationshuset i Malmö. Kungl. Majit har (punkterna 36 och 37, sid. 88

och 89) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1939/40 såsom reservationsanslag

anvisa dels till utvidgning av tvättinrättningen vid Hagalund övre

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

21

130,000 kronor; dels ock för tillbyggnad till stationshuset i Malmö 100,000

kronor.

Å beredskapsstat för innevarande budgetår bär uppförts ett förskottsanslag

å 130,000 kronor till utvidgning av tvätlinrättningen vid Hagalund övre

samt ett förskottsanslag av 100,000 kronor för tillbyggnad till stationshuset

i Malmö.

Behovet av en utvidgning av nämnda tvättinrättning, vid vilken tvättas

— förutom vissa arbetskläder och dylikt — sovvagnsutrustning och handdukar

m. m. för personvagnarna, sammanhänger med den ökning av verksamheten,

som följt med den under senare år starkt ökade persontrafiken.

Genom tillbyggnaden av stationshuset i Malmö avses skola beredas utrymme

för en .statens järnvägars resebyrå, vilken bland annat skall från

den vanliga biljettexpeditionen, som är i trängande behov av arbetsavlastning,

övertaga försäljningen av s. k. resebyrå- och kombinerade biljetter

samt sovplatsbiljetter.

De erforderliga medlen för ifrågavarande två byggnadsföretag, vilka befunnits

icke kunna ytterligare uppskjutas, föreslås nu skola anvisas å riksstaten

för nästa budgetår.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 såsom reservationsanslag

anvisa

a) till utvidgning av tvättinrättningen vid Hagalund övre

130,000 kronor;

b) för tillbyggnad till stationshuset i Malmö 100,000

kronor.

36:o) Stationshus i Malung. Kungl. Majit har (punkt 38, sid. 89 och 90)

föreslagit riksdagen att till stationshus i Malung för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 180,000 kronor.

Enligt förevarande förslag skulle det nuvarande stationshuset i Malung,

vilket sedan länge varit i behov av utvidgning och modernisering, ersättas

med ett nytt stationshus, inrymmande jämväl lokaler för postkontoret och

telefonstationen å platsen, för vilka inrättningar lokaler för närvarande förhyras.

Det nya stationshuset beräknas draga en kostnad av 285,000 kronor.

Härav anses 105,000 kronor, motsvarande den beräknade kostnaden för den

för statens järnvägar avsedda delen av byggnaden, böra bestridas av förnyelsefondsmedel,

eftersom angivna del av byggnaden kommer att ersätta

det nuvarande stationshuset. Medel för bestridande av det återstående

kostnadsbeloppet, 180,000 kronor, föreslås skola beredas genom anvisande

av anslag för ändamålet å kapitalbudgeten.

Utskottet,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet. Utskottet hemställer i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,

att riksdagen må till stationshus i Malung för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 180,000 kronor.

37 :o) Motion om statens järnvägars bostadsbestånd. I en inom andra

kammaren av herr E. Gustafsson i Bogla väckt motion, nr 78, har hemställts,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 bevilja ett anslag av 200,000 kronor

till ombyggnad och modernisering av tjänstebostäderna vid statens järnvägar.

Utskottet. Bostadsproblemen ha under de senaste åren tilldragit sig statsmakternas alldeles

särskilda uppmärksamhet, och — med tanke jämväl på att kunna befrämja

familjebildningen —- göras alltjämt stora ansträngningar för att genom

direkta statsanslag och låneunderstöd men också indirekt på annat sätt

åstadkomma en önskvärd sanering av landets bostadsbestånd. Det är uppenbart

att frågan om beskaffenheten av de bostäder, staten såsom arbetsgivare

tillhandahåller sina anställda, härvid förtjänar alldeles särskilt beaktande.

Vad nu närmast statens järnvägar beträffar torde, enligt vad i motionen

påvisas samt också av järnvägsstyrelsens egna uppgifter bekräftas, bostadsbeståndet

inom detta verk icke kunna anses tillfredsställande. Det totala antalet

bostadslägenheter vid statens järnvägar utgör 8,251. Av dessa äro icke

mindre än 2,594 enrumslägenheter. Med avseende å sanitära anordningar,

såsom vattenledning och avlopp samt tillgång till tvättstuga o. s. v., uppges

många av lägenheterna ej fylla ens blygsamt ställda nutida anspråk.

Av 1917 års riksdag godkändes en plan avseende en ombyggnad av enrumslägenheterna

vid statens järnvägar till tvårumslägenheter, varvid förutsattes

ett årligt riksstatsanslag å 70,900 kronor samt därutöver 500,000 kronor

årligen av förnyelsefondsmedel. Denna plan frångicks dock redan år

1921, då en järnvägsstyrelsens begäran örn hemställan till 1921 års riksdag

om fortsatt anvisande av bostadsbyggnadsanslag avstyrktes av departementschefen.

Vad som under åren 1926—1938 anvisats till bostadssanering inskränker

sig till ett årsbelopp från statens järnvägars förnyelsefond av

100,000—150,000 kronor, avsett för utvidgning av enrumslägenheter. För

1939 har på liknande sätt 150,000 kronor av förnyelsefondsmedel anvisats.

Därmed kunna emellertid endast åstadkommas omkring 20—25 nya tvårumslägenheter

och antalet enrumslägenheter uppgår såsom ovan nämnts alltjämt

till över 2,500. Till upprustning i övrigt av bostadslägenheterna ha

först år 1939 anvisats anslag, i det Kungl. Maj:t från statens järnvägars förnyelsefond

— utom ovannämnda belopp av 150,000 kronor — ställt till förfogande

300,000 kronor för modernisering av bostadslägenheter.

Under nu angivna förhållanden synas skäl föreligga för att riksdagen gör

en hänvändelse till Kungl. Maj :t i frågan, och utskottet får därför hemställa,

att riksdagen i anledning av motionen II: 78 må i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla örn övervägande av lämpliga åtgärder

för vinnande av en snabbare förbättring av tjänstebostä
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

23

derna vid statens järnvägar genom anlitande av medel ur statens

järnvägars förnyelsefond.

38:o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt

39, sid. 91) föreslagit riksdagen att till växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Enligt av järnvägsstyrelsen i samband med anslagsäskandena till 1937

års riksdag framlagd plan beräknades för ett fortsatt utförande av växeloch

signalsäkerhetsanläggningar i syfte att kunna nöjaktigt tillgodose de

stegrade kraven på täta och snabba tågförbindelser utan eftersättande av

trafiksäkerheten eller oproportionerlig ökning av driftkostnaderna komma

att erfordras en medelsanvisning av 1,000,000 kronor för vart och ett av

budgetåren 1937/38—1941/42. I enlighet härmed har förevarande anslag

under budgetåren 1937/38 och 1938/39 uppförts med nämnda belopp. Att

anslaget för nästa budgetår kan begränsas till 500,000 kronor sammanhänger

med att tidpunkten för vissa arbetens utförande på grund av förlängda

leveranstider under senaste högkonjunktur kommit att något förskjutas.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

500.000 kronor.

39:o) Telefonledningar och kabelarbcten. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 40, sid. 92), som avser anvisande av samma belopp som

för nu löpande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till telefonledningar och kabelarbeten

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

300.000 kronor.

40:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Kungl. Majit har (punkt 41,

sid. 92—94) föreslagit riksdagen att till anläggningar för elektrisk tågdrift

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,100,000 kronor.

Förbrukningen av energi för elektrisk tågdrift har enligt vad järnvägsstyrelsen

meddelat stigit oavbrutet och är nu 50—100 procent större än den

från början beräknades bliva vid nuvarande tidpunkt. Denna kraftiga stegring

i förbrukningen av elektrisk energi gör det enligt vad styrelsen vidare

meddelat nödvändigt att förstärka omformareutrustningen. Vid valet mellan

att antingen utbygga nuvarande omformarestationer eller ock anordna

nya sådana bar styrelsen stannat för det senare alternativet samt har till

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

motivering härav anfört, att såväl spänningsförlusterna i ledningsnätet som

riskerna för avbrott i trafiken bliva mindre, om strömtillförseln sker genom

ett flertal mindre omformarestationer än örn densamma äger rum över ett

mindre antal sådana.

I enlighet härmed framlägges förslag om anordnande av en ny omformarestation

invid Falköping. Denna beräknas betinga en kostnad av 400,000

kronor, vartill komma kostnaderna för två transportabla omformare med

tillhopa 600,000 kronor. Härjämte begäres ett belopp av 100,000 kronor

till diverse kompletteringsarbeten vid de förut elektrifierade statsbanelinjerna.

Sammanlagt skulle alltså anvisas ett belopp av 1,100,000 kronor.

Det synes lämpligt, att den till följd av den kraftiga stegringen i förbrukningen

av elektrisk energi erforderliga förstärkningen av omformareutrustningen

tillgodoses genom en ny, med transportabla omformare utrustad omformarestation,

förlagd till Falköping, där de berörda elektrifierade linjerna

sammanlöpa. Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot att jämte

det för omformarestationen beräknade beloppet, 1,000,000 kronor, anvisas

ett belopp av 100,000 kronor till diverse kompletteringsarbeten, hemställer,

att riksdagen må till anläggningar för elektrisk tågdrift

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

1,100,000 kronor.

41 :o) Elektrifiering av banan Långsele—Boden. Beträffande Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 42, sid. 94—96) om beräknande av ett anslag på

8,000,000 kronor till elektrifiering av banan Långsele—Boden — i vilket avseende

särskild proposition förebådats — kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

42 :o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Kungl. Majt har (punkt

43, sid. 96 och 97) föreslagit riksdagen att till försvarsberedskap vid statens

järnvägar för budgetåret 1939,40 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor.

Till försvarsberedskap vid statens järnvägar — avseende bland annat

anskaffning av flyttbara omformaraggregat m. m. till de elektrifierade järnvägslinjerna

samt reparation av avställda ånglok — har å riksstaten för innevarande

budgetår anvisats ett anslag av 2,000,000 kronor. För att möjliggöra

ett snabbare genomförande av här avsedda beredskapsåtgärder än som

förutsattes vid beviljandet av nyssnämnda anslag har riksdagen för ändamålet

anvisat ett belopp av 1,700,000 kronor å tilläggsstat för nu löpande

budgetår. Med hänsyn härtill torde medelsanvisningen till ifrågavarande

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

25

försvarsberedskap för nästa budgetår kunna begränsas till det av Kungl.

Majit äskade beloppet, 1,000,000 kronor. Även med denna begränsning

kommer den sammanlagda medelsanvisningen för budgetåren 1938/39 och

1939/40 att uppgå till 700,000 kronor högre belopp än som förutsattes i den

för 1938 års riksdag framlagda planen.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till försvarsberedskap vid statens järnvägar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor.

43:o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Kungl.

Majit har (punkt 44, sid. 98) föreslagit riksdagen att såsom dispositionsanslag

för oförutsedda och mindre arbeten för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Ifrågavarande anslag — vilket varit uppfört med 1,000,000 kronor för

vart och ett av budgetåren 1929/30—1932 33, 800,000 kronor för budgetåret

1933/34 och 600,000 kronor för budgetåret 1934/35 samt 500,000 kronor

för vart och ett av budgetåren 1935/36—1937/38 — höjdes för löpande

budgetår med 250,000 kronor till 750,000 kronor. Järnvägsstyrelsen

förklarar sig emellertid trots denna höjning hava sett sig nödsakad att mer

än önskvärt är inskränka här avsedda arbeten. Styrelsen har därför funnit

det erforderligt att höja anslaget med ytterligare 250,000 kronor till

1,000,000 kronor.

Förevarande anslag har tillkommit för att erforderliga medel skola finnas

tillgängliga för utförande av den mängd av mindre arbeten och anordningar

av skilda slag, som för trafikens rationella avveckling alltid påfordras

vid ett så stort företag som statens järnvägar eller som där med teknikens

utveckling ur driftekonomisk synpunkt äro motiverade och önskvärda. Under

erinran härom får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag,

hemställa,

att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda

och mindre arbeten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

44:o) Elektriska lokomotiv. Kungl. Majit har (punkt 45, sid. 99—101)

föreslagil riksdagen medgiva, att jämväl den del av det för budgetåret 1938/

39 anvisade reservationsanslaget till elektriska lokomotiv, som avsetts för

anskaffning av elektriska lokomotiv för loktjänst vid viss enskild järnväg,

må användas för anskaffning av elektriska lokomotiv för statens järnvägar.

Från det för nu löpande budgetåret anvisade anslaget å 1,800,000 kronor

till elektriska lokomotiv avsågs att bestrida kostnaderna för inköp av dels

fyra elektriska lokomotiv för statens järnvägars eget behov, vilka beräkna
-

U Iskotta.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

des kosta sammanlagt 900,000 kronor, dels ock ytterligare fyra elektriska lokomotiv,

avsedda att utföra loktjänsten å den av Hälsingborg—Landskrona

—Eslövs och Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag ägda linjen Hälsingborg—-Teckomatorp—Eslöv,

därest elektrifiering av nämnda linje komme

till stånd och överenskommelse om samtrafik träffades mellan järnvägsstyrelsen

och bolagen. Någon elektrifiering av nämnda bana har emellertid icke

kommit lill stånd och är ej heller för närvarande aktuell. I anledning härav

föreslås nu, att ifrågavarande anslag i sin helhet skall få användas för anskaffning

av elektriska lokomotiv för statens järnvägar. Härvid skulle ett

belopp av 500,000 kronor tagas i anspråk för på budgetåret 1939/40 fallande

utgifter för anskaffning av tre elektriska försökslokomotiv av en större och

kraftigare typ än de nuvarande standardloken av D-typ. Avsikten med denna

anskaffning är att utprova en loktyp, som dels är särskilt lämpad för tågtjänst

i Norrland med där förekommande svåra stignings- och krökningsförhållanden,

dels ock inom en skälig kostnad kan användas för snälltågstjänst

med högre hastigheter än de nu vid statens järnvägar förekommande. De

tre nya försöksloken skulle erhålla en kapacitet av cirka 3,500 hästkrafter.

I förhållande till de nuvarande loken med deras cirka 2,000 hästkrafter är

denna ökning visserligen en avsevärd förbättring, varav nyttan i all synnerhet

framträder på Norrlandslinjerna. I jämförelse med moderna utländska

loktyper med dessas kapacitet av ända upp emot 7,000 hästkrafter är

dock denna ökning ej så stor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att jämväl den del av det för

budgetåret 1938/39 anvisade reservationsanslaget till elektriska

lokomotiv, som avsetts för anskaffning av elektriska lokomotiv

för loktjänst vid viss enskild järnväg, må användas

för anskaffning av elektriska lokomotiv för statens järnvägar.

45 :o) Person- och resgodsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt 46, sid. 101

—103) föreslagit riksdagen att till person- och resgodsvagnar för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,200,000 kronor.

Det enligt föreliggande förslag för nästa budgetår beräknade beloppet för

anskaffning av person- och resgods vagn ar, 6,400,000 kronor, varav hälften

avses skola utgå av anslag å riksstaten och hälften av fömyelsefondsmedel,

har preliminärt beräknats fördela sig å olika vagnstyper på följande sätt:

Kronor

4 kombinerade 1, 2 och 3 klass sovvagnar för utlandstrafiken .... 660,000

3 sittvagnar 2 klass............................................ 360,000

5 » 2 och 3 klass...................................... 500,000

12 » 3 klass............................................ TÖSÖ,000

40 » 3 klass för närtrafik................................ 3,200,000

15 resgodsvagnar................................................ 600,000

Summa kronor 6,400,000.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

27

Det beräknade medelsbehovet fördelar sig alltså lika mellan person- och

resgodsvagnar för långväga trafik samt personvagnar för närtrafik. I den

förra delen ansluter sig förslaget till den för budgetåren 1937/38—1941/42

uppgjorda, för 1937 års riksdag framlagda anskaffningsplanen med den senare

inträdda ökning av anslagsbehovet örn 900,000 kronor, som föranletts

av prisstegringar.

Förenämnda femårsplan avsåg även anskaffning för en beräknad kostnad

av 6,000,000 kronor av elektromotorvagnar jämte släpvagnar, avsedda att insättas

i lokaltrafiken närmast Stockholm och Göteborg. Det har emellertid

efter ytterligare utredning befunnits lämpligare, att det tillskott till förefintligt

3 klass sitlutrymme, som åsyftades med den sålunda planerade anskaffningen,

beredes genom beställning av lokaltågsvagnar av lätt konstruktion

och med stort antal sittplatser per vagn, för vilket ändamål ett belopp av

3,200,000 kronor beräknas bliva erforderligt under nästa budgetår. Järnvägsstyrelsen

har ansett sig böra i detta sammanhang särskilt framhålla dels

att någon anskaffning av dylika lokaltågsvagnar icke ägt rum under budgetåren

1937/38 och 1938/39, varför nu föreligger visst ackumulerat behov,

dels statsbanenätets fortgående utvidgning genom förvärv av enskilda järnvägar,

vid vilka förnyelsen av materielen ofta är mycket eftersatt, dels slutligen

tillkomsten av lagen örn semester, vilken senare förväntas giva upphov

till en väsentlig ökning av resandetrafiken under sommaren, d. v. s. under

den tid, då anspråken å personvagnsutrymme även hittills varit som störst.

Det totala medelsbehovet för anskaffning under närmaste året av personoch

resgodsvagnar utgör enligt förevarande framställning 6,400,000 kronor,

varav i enlighet med hittills tillämpad finansieringsprincip hälften skulle

uppföras å riksstaten för nästa budgetår och återstoden anvisas av förnyelsefondsmedel.

Utskottet får, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till person- och resgodsvagnar för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,200,000

kronor.

46:o) Anläggningar och förlag för automobiltrafik. Kungl. Majit har

(punkt 47, sid. 103—105) föreslagit riksdagen att till anläggningar och förlag

för automobiltrafik för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 2,900,000 kronor.

Med bifall till förslag, framställt av Kungl. Majit i 1935 års statsverksproposition

(utgifter för kapitalökning, bil. 3, punkt 33), anvisade riksdagen för

budgetåret 1935/36 till anläggningar och förlag för automobiltrafik ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor. För samma ändamål anvisades för

budgetåret 1936/37 ett lika stort belopp, medan motsvarande anslag för budgetåren

1937/38 och 1938/39 uppförts med 2,300,000 respektive 2,400,000

kronor. Av sistnämnda två belopp avsågos 300,000 kronor respektive 400,000

kronor för anskaffning av motorfordon för statens järnvägars automobillinjer.

Utekottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

De skäl, vilka legat till grund för statsmakternas tidigare beslut att bereda

medel åt järnvägsstyrelsen för inköp av automobillinjer, torde alltjämt äga

giltighet. Jag vill därför tillstyrka, att anslag för ändamålet anvisas jämväl

för nästkommande budgetår i syfte att styrelsen skall bliva i tillfälle att

fullfölja den i förevarande hänseende tillämpade kommunikationspolitiken.

Denna politik har i stort sett medfört ett gott ekonomiskt resultat för statens

järnvägar. För allmänheten hava genom trafikens rationalisering och ökat

samarbete mellan järnväg och landsvägstrafik flerstädes fördelar vunnits.

Beträffande medelsbehovet torde några mera exakta beräkningar icke kunna

förebringas, enär förvärven i varje fall måste bliva beroende på förhandlingar

och andra omständigheter, vilka icke i förväg kunna med säkerhet

bedömas. Med hänsyn till den vunna erfarenheten rörande användningen

av hittills anvisade medel har jag emellertid ingen erinran mot styrelsens

förslag, att för ändamålet i likhet med vad hittills varit fallet avses

ett belopp av 2,000,000 kronor.

Ej heller har jag funnit något att erinra mot att på sätt som skett för de

två senaste budgetåren i anslaget inräknas visst belopp, avsett för anskaffning

av landsvägsfordon för statens järnvägars automobillinjer. Såsom

järnvägsstyrelsen framhållit är det ock erforderligt, att medel beredas för

utförande av garage och andra fasta anläggningar, som erfordras för trafikens

rationella skötsel. Då järnvägsstyrelsens beräkning av medelsbehovet

för nu berörda ändamål icke givit mig anledning till erinran, tillstyrker jag,

att härför avses ett belopp av 900,000 kronor.

För nästa budgetår skulle alltså erfordras ett sammanlagt belopp av

2,900,000 kronor, varav en summa av 900,000 kronor skulle ställas direkt till

järnvägsstyrelsens förfogande för nyss berörda ändamål.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag örn ett anslag till inköp för statens

järnvägars räkning av billinjer å 2,900,000 kronor. Av detta belopp

skulle till nyanskaffning av rullande materiel samt för garagebyggnader och

andra för trafikens rationella skötsel erforderliga fasta anläggningar få tagas

i anspråk ett belopp av 900,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till anläggningar och förlag för automobiltrafik

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 2,900,000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

47:o) Ny kraftstation i Trollhättan. Kungl. Majit har (punkt 48, sid.

lil och 112) föreslagit riksdagen att till ny kraftstation i Trollhättan för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor.

Riksdagen har å riksstaten för nu löpande budgetår anvisat 500,000 kronor

såsom begynnelseanslag för en ny kraftstation i Trollhättan. Byggnadskostnaderna

för den nya stationen, med vilken är avsett att utnyttja den

ökade vattenmängd, som efter Vänerns reglering kan uttagas vid Trollhättan,

uppgå enligt beräkningar, framlagda för 1938 års riksdag, till sam
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

29

manlagt 14 miljoner kronor. Detta belopp beräknas numera av vattenfallsstyrelsen

böra fördelas på olika budgetår på följande sätt.

Kronor.

Budgetåret 1938/39 1,000,000

» 1939/40 3,500,000

» 1940/41 5,500,000

> 1941/42 3,200,000

» 1942/43 800,000

Summa kronor 14,000,000.

Den av vattenfallsstyrelsen nu föreslagna anslagsfördelningen innebär en

ökning av de i den ursprungliga anslagsplanen för budgetåren 1938/39 och

1939/40 beräknade anslagen med sammanlagt 1 miljon kronor, varav hälften

hänför sig till budgetåret 1938/39. Härigenom skulle det bliva möjligt

att bedriva arbetena i sådan takt, att det ena av de två maskinaggregat,

som till en början avses skola installeras i den nya kraftstationen, kan sättas

i drift redan under hösten 1941. Detta påskyndande av arbetena motiveras

med att kraftförbrukningen numera uppnått en nivå som innebär, att statens

vattenfallsverks reserver äro tagna i anspråk i betydande omfattning. Utskottet,

som i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 15 förordat anvisning

av det för löpande budgetår äskade tilläggsanslaget å 500,000 kronor, får nu

tillstyrka bifall till den föreslagna ändringen av anslagsplanen även i vad

avser medelsanvisningen för nästa budgetår. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till ny kraftstation i Trollhättan för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000

kronor.

48:o) Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven. Kungl. Majit har (punkt

49, sid. 112—116) föreslagit riksdagen att till kraftsstation vid Stadsforsen i

Indalsälven för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 8,000,000

kronor.

Till utbyggande av Stadsforsen, vilket ingår som ett led i statens vattenfallsverks

planenliga byggnadsprogram, hava hittills anvisats tillhopa

13,300,000 kronor, därav 2,000,000 kronor å tilläggsstat för nu löpande budgetår.

Enligt för 1937 års riksdag framlagd finansieringsplan förutsattes arbetena

med utbyggnaden — vilka avsågos skola ske i sådan takt, att anläggningen

färdigställdes under år 1940 — komma att draga en sammanlagd

kostnad av 19,100,000 kronor. Denna kostnadssumma beräknades av vattenfallsstyrelsen

vid dess framställning örn anslag för ändamålet för innevarande

budgetår komma att på grund av inträffade prisstegringar samt viss

utvidgning av den för anläggningen uppgjorda arbetsplanen överskridas med

(2,700,000 + 220,000 =) 2,920,000 kronor. Härtill komma, enligt vad styrelsen

nu meddelar, ytterligare 780,000 kronor för utökning av den elektriska

utrustningen i anledning av den ökade effektleverans från Porjus till

Utskotta.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Stadsforsen, som möjliggöres genom tillkomsten av det under punkt 50 i detta

utlåtande omförmälda åttonde maskinaggregatet vid Porjus kraftstation.

Anläggningskostnaden skulle alltså komma att belöpa sig till sammanlagt

22.800.000 kronor. Häri ingå dock icke de 625,000 kronor, som styrelsen för

utförande av bombskyddstak över kraftstationen medgivits rätt att disponera

av till styrelsens förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom

avsättningar till statens vattenfallsverks förnyelsefond.

Utskottet. Kraftstationen vid Stadsforsen, till vilken hittills anvisats tillhopa

13.300.000 kronor, därav 2,000,000 kronor å tilläggsstat för nu löpande budgetår,

beräknas numera komma alt draga en sammanlagd kostnad av

22.800.000 kronor, vartill komma ytterligare 625,000 kronor, som styrelsen

för utförande av bombskyddstak över kraftstationen medgivits rätt att disponera

av lill styrelsens förfogande stående likvida medel, som uppkommit

genom avsättningar till statens vattenfallsverks förnyelsefond. För att arbetena

å kraftstationen i enlighet med vad som förutsattes i den för 1937 års

riksdag framlagda finansieringsplanen skola kunna slutföras under år 1940

erfordras för nästa budgetår ett anslag å 8,000,000 kronor.

Utskottet får, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

8,000,000 kronor.

49 :o) Påbyggnad av regleringsdammcn vid Suorva. Kungl. Maj:t har

(punkt 50, sid. 116 och 117) föreslagit riksdagen att till påbyggnad av regleringsdammen

vid Suorva för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 1,450,000 kronor.

Ifrågavarande byggnadsföretag, till vilket hittills anvisats sammanlagt

1.750.000 kronor, därav 1,150,000 kronor å riksstaten för innevarande budgetår,

avser att genom påbyggnad av de vid Suorvajaures två utloppsgrenar

uppförda regleringsdammarna öka vattentillgången vid Porjus kraftverk så,

att nuvarande utbyggnad därstädes skall kunna belastas året runt även under

vattenfattiga år. För fortsättande av arbetena i enlighet med år 1938 för

riksdagen framlagd arbetsplan begäres nu ett anslag å 1,450,000 kronor.

Då arbetena kostnadsberäknats till 4,200,000 kronor, erfordras alltså för deras

slutförande ytterligare 1,000,000 kronor, vilket belopp avses skola anvisas

å riksstaten för budgetåret 1940/41.

Utskottet. Ifrågavarande påbyggnadsarbeten torde böra fullföljas i den takt, som förutsattes

vid beviljande av anslag för ändamålet å riksstaten för innevarande

budgetår. Utskottet tillstyrker därför, att medel till arbetenas fortsättande

anvisas med av Kungl. Maj:t äskat belopp, samt hemställer förty,

att riksdagen må till påbyggnad av regleringsdammcn vid

Suorva för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 1,450,000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

31

50:o) Ett åttonde maskinaggregat vid Porjus kraftstation. Kungl. Majit

har (punkt 51, sid. 118—120) föreslagit riksdagen att till ett åttonde maskinaggregat

vid Porjus kraftstation för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 1,600,000 kronor.

Med hänsyn till att kraftbehovet för statsblocket i sin helhet är i hög grad

koncentrerat till förvintern och därefter successivt minskas, är det ekonomiskt

fördelaktigt, därest den reglerade lågvattenmängden vid Porjus,

som efter avslutandet av de nu pågående dammbyggnadsarbetena vid

Suorva kan beräknas komma att uppgå till 190 kubikmeter per sekund,

kan i huvudsak uttagas under nämnda årstid. De nu befintliga maskinaggregaten

i Porjus kraftstation kunna emellertid icke, även om de drivas fullbelastade,

tillgodogöra sig den reglerade vattentillgången under kortare tid

än från november till slutet av maj. För att kunna koncentrera utnyttjandet

av vattentillgången tili den ekonomiskt mest gynnsamma tiden måste därför

en utökning av maskininstallationens kapacitet äga rum. Detta har vattenfallsstyrelsen

funnit lämpligen kunna ske genom installation av ett åttonde

maskinaggregat för en effekt av 25,000 kW. Kostnaden härför skulle enligt

styrelsens beräkningar uppgå till 3,050,000 kronor, varav 1,600,000 nu skulle

anvisas.

Förslaget om insättning av ännu ett aggregat i Porjus kraftstation Utskottet.

har närmast tillkommit för att möjliggöra en bättre krafthushållning med

de ökade energitillgångar, som uppkomma genom påbyggnaden av dammen

vid Suorva. Ifrågavarande utvidgning ingår som ett led i vattenfallsstyrelsens

utbyggnadsprogram, och utskottet tillstyrker densamma. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må till ett åttonde maskinaggregat vid Porjus

kraftstation för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 1,600,000 kronor.

51 :o) Kraftstation vid Torpshammar. Kungl. Majit har (punkt 52, sid.

120—122) föreslagit riksdagen att till kraftstation vid Torpshammar för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

För påbörjande av arbetena å den planerade kraftstationen vid Torpshammar

har för nu löpande budgetår anvisats ett anslag å 300,000 kronor.

De förberedande arbetena för kraftstationsanläggningen hava nu fortskridit

så långt, att utsprängningen av de schakt, som erfordras för borttransport

av sprängsten vid utförandet av den nära 5 km långa avloppstunneln, kan

igångsättas. För nämnda schakt, vilka äro avsedda att till större delen utföras

under nuvarande och kommande budgetår och för de övriga arbeten —

innefattande bl. a. uppförande av bostäder och verkstad m. m. — som avses

skola utföras under samma tid, skulle för nästa budgetår erfordras ett anslag

å 1 miljon kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet. Anslag torde böra ställas till förfogande för arbetets bedrivande enligt den

sålunda uppgjorda planen. Med tillstyrkande av Kungl. Majt:s förslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till kraftstation vid Torpshammar för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor.

52:o) Reglering av Holmsjön i Ljungans vattensystem. Kungl. Majit

har (punkt 53, sid. 122 och 123) föreslagit riksdagen att till reglering av

Holmsjön i Ljungans vattensystem för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Majits i proposition nr 289 framställda förslag bemyndigade

1937 års riksdag Kungl. Majit att godkänna vid propositionen fogat

avtal angående förvärv av vattenrätt i Gimån och Ljungan m. m. samt

anvisade ett anslag å 4,300,000 kronor till bestridande av köpeskillingen.

Jämligt nämnda avtal skola kronan och säljaren samarbeta för genomförande

av årsreglering av vattenavrinningen i Gimån genom inrättande och utnyttjande

av regleringsmagasin såväl i Holmsjön och Leringen som i ovanför

liggande sjöar. Kostnaderna för regleringens genomförande ävensom

årskostnaderna för drift och underhåll m. m. skola betalas av kronan till

85 procent och av säljaren till 15 procent.

Sedan 1938 års riksdag anvisat ett belopp av 400,000 kronor till påbörjande

av Holmsjöns reglering, framläggas nu förslag om beviljande av slutanslag

till detta regleringsföretag med 500,000 kronor, vilket anslagsäskande

jämfört med de för 1938 års riksdag framlagda kostnadsberäkningarna innebär

en kostnadsstegring med 50,000 kronor. Denna stegring motsvarar beräknad

merkostnad för ifrågasatt sänkning av nedre dämningsgränsen med

en meter, varigenom skulle erhållas en ekonomiskt fördelaktig ökning av

magasinsstorleken.

Utskottet. Utskottet, som funnit den föreslagna utvidgningen av arbetsplanen för ifrågavarande

regleringsföretag vara av beskaffenhet att böra godkännas, tillstyrker,

att anslag till regleringsföretagets slutförande anvisas med det av

Kungl. Majit äskade beloppet. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till reglering av Holmsjön i Ljungans

vattensystem för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

53:o) Reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde. Kungl. Majit

har (punkt 54, sid. 123 och 124) föreslagit riksdagen att till reglering av sjöar

inom Indalsälvens flodområde för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 825,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har i enlighet med medgivanden av riksdagen träffat

avtal angående deltagande från kronans sida i regleringen av de i Indals
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

33

älvens sjösystem ingående sjöarna Torrön och Storsjön. Enligt dessa avtal

är delägare i regleringsföretag skyldig att, allteftersom han bebygger strömfall,

bidraga till kostnaderna för företaget med så stor del, som svarar mot

förhållandet mellan av delägaren utbyggd fallhöjd och summan av de av

samtliga delägare vid varje tillfälle utbyggda fallhöjderna. Detta innebär

sålunda även, att ägare av bebyggda fall skola förskottera på outbyggda fall

belöpande kostnader. Dessa kostnader skola emellertid återbetalas allteftersom

nya utbyggnader komma till stånd.

För statens del inträder betalningsskyldighet med avseende å ifrågavarande

regleringsföretag i ock med att Stadsforsens kraftstation i enlighet med

föreliggande arbetsplan delvis tages i bruk under innevarande år. Till fullgörande

av denna betalningsskyldighet har anvisats ett anslag av 350,000

kronor å riksstaten för nu löpande budgetår. De under nästa budgetår för

ändamålet erforderliga medlen beräknas till 825,000 kronor, vilket belopp

nu föreslås skola anvisas.

Genom det nu äskade anslaget avses endast att bereda medel för fullgörande

av förpliktelser, för vilka vattenfallsstyrelsen med statsmakternas godkännande

redan bundit sig. Under erinran härom får utskottet, med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till reglering av sjöar inom Indalsälvens

flodområde för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 825,000 kronor.

54: o) Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 124—126), som avser anvisande

av samma belopp som för innevarande budgetår beviljats för ifrågavarande

ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till mindre utvidgningar av förefintliga

kraftstationsanläggningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

55:o) Stamlinjesystem Porjus—Västerås ni. m. Kungl. Majit har (punkt

56, sid. 126—131) föreslagit riksdagen att till stamlinjesystem Porjus—Västerås

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 4,946,000

kronor.

Ifrågavarande cirka 105 mil långa stamlinje Porjus—Stadsforsen (vid Indalsälven)

—- Västerås, varest en ångkraftcentral utgör sammanknytningspunkt

för huvudledningarna Trollhättan—Motala—Älvkarleby, är främst

avsedd som en huvudled för den statliga kraftöverföringen söderut till vattenfallsstyrelsens

mellansvenska centralblock.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Stamlinjeöverföringen från Porjus Ull Stadsforsen har nu i sin helhet varit

i bruk under år 1938 och visat sig fungera tillfredsställande. Linjen melBihang

till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. Nr 9. 3

Utskottet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

lan Bollstabruk och Stadsforsen samt transformatorstationerna vid nämnda

platser hava också färdigställts. Av 220 kV-systemet Stadsforsen—Västerås

har sektionen Stadsforsen—Ange färdigställts i början av år 1938. Vattenfallsstyrelsen

meddelar nu, att det befunnits fördelaktigt att öka storleken av

220 kV-transformatorerna i Stadsforsen och Västerås med 20 %>, vilket emellertid

medfört en kostnadsökning av sammanlagt 150,000 kronor. Totala

kostnaden för stamlinjesystemet skulle alltså nu kunna beräknas till

21,241,000 kronor. Vattenfallsstyrelsen förutsätter emellertid därvid, att vissa

av styrelsen närmare angivna kostnadsökningar finge avföras på driftutgifternas

konto. Dessa kostnadsökningar sammanhänga med vissa forceringsarbeten.

Sålunda hava arbetena å linjen Stadsforsen—Ånge med hänsyn

till den knappa krafttillgången forcerats i hög grad, vilket medför högre

byggnads- och materialkostnader, sammanlagt uppgående till 425,000 kronor,

av vilket belopp 125,000 kronor av vattenfallsstyrelsen redan påförts driftutgifterna

för år 1937, medan resten enligt styrelsens förslag skulle ingå i verkets

driftkostnader för år 1938. Styrelsen räknar dessutom med, att vissa

till 150,000 kronor uppgående kostnadsökningar för forcering av byggnadsarbetena

på linjen Horndal—Västerås skulle påföras driftutgifterna för år

1939. Inalles skulle sålunda 575,000 kronor av stamlinjens kostnader avföras

såsom driftutgifter.

En sådan åtgärd synes mig icke tillräckligt motiverad. Det torde i och

för sig visserligen icke kunna bestridas, att stamlinjen skulle kunnat byggas

utan förut angivna kostnadsökningar, om icke den knappa krafttillgången

ansetts motivera ifrågavarande forcering. Emellertid torde jämväl det förhållandet,

att på grund av den ringa krafttillgången hela det stora arbetet måst

utföras under en tämligen utpräglad högkonjunktur med därav föranledda

högre priser på såväl material som arbetskraft, hava framkallat ökade kostnader.

De kostnadsökningar, som härav uppkommit, hava emellertid betraktats

som kapitalinvestering. Det synes mig icke vara en lämplig ordning

att avföra en viss mer eller mindre godtyckligt utvald del av anläggningskostnaden

som driftutgift. Därest vissa kapitalinvesteringar anses böra

omedelbart avskrivas, synes detta i stället böra i vanlig ordning ske över

riksstaten eller genom en ökad avsättning till förnyelsefonden. I anslutning

härtill anser jag, att förenämnda belopp av 575,000 kronor bör såsom kapitalökningsmedel

anvisas i vanlig ordning, och att det av vattenfallsstyrelsen

begärda anslaget uppräknas till (4,371,000 575,000) 4,946,000 kronor.

I övrigt har vattenfallsstyrelsens framställning icke givit mig anledning

till erinran. Det nu ifrågavarande anslaget är avsett att vara slutanslag, och

anläggningen i sin helhet är beräknad att kunna tagas i bruk under år 1940.

Utskottet. Anslag för stamlinjearbetenas fullbordan synes nu böra anvisas. Det härför

erforderliga beloppet har av vattenfallsstyrelsen beräknats till 4,371,000

kronor men av departementschefen till 4,946,000 kronor. Skillnaden, 575,000

kronor, består av merkostnader för arbetenas forcering, vilken forcering

motiverats som en åtgärd för att möta en eventuell kraftbrist. Dessa merkostnader

har vattenfallsstyrelsen ansett kunnat påföras driftutgifterna.

Utskottet har ej velat motsätta sig departementschefens förslag att denna

merkostnad å 575,000 kronor i stället inräknas i riksstatsanslaget. Utskottet

förutsätter dock därvid, att detta belopp på lämpligt sätt avskrives, så att

ej beloppet kommer att framdeles belasta anläggningen som ett i denna nedlagt

räntepliktigt kapital.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

35

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till stamlinjesystem Porjus—Västerås m.

m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

4,946,000 kronor.

56 :o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk. Kungl. Majit har (punkt 57, sid. 131—137) föreslagit

riksdagen att till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 8,700,000 kronor.

Kronor.

Kapitalbehovet för hithörande ändamål har beräknats till sammanlagt

8,700,000 kronor, fördelade på olika arbeten enligt följande av styrelsen

uppgjorda sammanställning:

Reservtransformator, 20,000 kVA, 132/44 kV för stamlinjestatio
nen

i Bollstabruk inkl. ställverk .......................... 250,000

Kraftledning Stadsforsen—Bispgården—Östersund—Hissmoforsen

jämte transformatorstationer i Bispgården, Östersund och Hissmoforsen,

utöver för budgetåren 1937/38 och 1938/39 beviljade

anslag örn sammanlagt 2,300,000 kronor, dels enligt tidigare

kostnadsberäkningar erforderligt slutanslag ................ 350,000

dels ökat anslag för linjens utförande med 120 kvmm kopparledning

i stället för stålaluminiumlina, motsvarande 70

kvmm koppar, samt för höjning av transformatoreffekten i Hiss
mofors

från 12,000 till 20,000 kVA ........................ 365,000

Reservtransformator, 5,000 kVA, enfasig, jämte ställverk för den

för järnvägsdriften anordnade stamlinjestationen i Ånge för

220/6.6 kV ............................................. 98,000

Ny stamlinje- och kopplingsstation i Västerås vid Finnslätten för

220 och 77 kV med två nyå 220 kV transformatorer för vardera

60,000 kVA. Totalkostnaden beräknas till 2,545,000 kronor.

I anslaget för stamlinjen Porjus—Västerås har för ändamålet

tidigare upptagits 765,000 kronor, varjämte av det i annat

sammanhang begärda tillägget på detta anslag av 150,000

kronor 70,000 kronor avse stationen vid Finnslätten, för vilken

station alltså disponeras sammanlagt 835,000 kronor. Av anslaget

för allmänna distributionsanläggningar erfordras alltså

1,710,000 kronor, varav på budgetåret 1939/40 .............. 1,200,000

Förbindelseledning för 77 kV mellan Finnslättens kopplingsstation

och Västerås ångkraftverk samt ombyggnad av befintlig

77 kV linje, totalkostnad 227,000 kronor. Härav böra 127,000

kronor bestridas med drift- och förnyelsemedel, varför som nytt

anslag erfordras ..................••••.:.................. 100,000

Ny stamlinje Moholm—Skövde—Falköping för 132 kV, 120 kvmm

koppar. Totalkostnaden beräknas till 760,000 kronor. Härav

täckes 450,000 kronor av anslag, som beviljats för budgetåret

1937/38 för en linje med samma sträckning, utförd för 55 kV

och 70 kvmm koppar, vilken linje ännu icke byggts. För höjning

av spänningen från 55 till 132 kV och ledningsarean från

70 till 120 kvmm koppar erfordras ett ökat anslag av........ 310,000''

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Kronor.

Utvidgning av stamlinjestationen i Moholm, ny stamlinjestation i

Skövde med transformator, 20,000 kVA, 132/55 kV, ny stamlinjestation

i Falköping med två mobila transformatorer för

järnvägsdriften för vardera 10,000 kVA, 132/6.6 kV, och en stationär

transformator för den allmänna distributionen, 10,000

kVA, 132/22 kV. Totala kostnaden beräknas till 1,530,000 kronor,

varav 100,000 kronor böra täckas med förnyelse- och driftmedel.

Av anslagsmedel erfordras alltså 1,430,000 kronor, varav

under budgetåret 1939/40 ..............................

Ny stamlinje Trollhättan—Falköping för 132 kV, 120 kvmm koppar,

inkl. utledning i Trollhättan, 1,060,000 kronor, varav för

budgetåret 1939/40 ......................................

Ny stamlinje Nässjö—Jönköping för 132 kV, 120 kvmm koppar,

tills vidare isolerad för 77 kV, 470,000 kronor, varav för budgetåret

1939/40 ..........................................

Komplettering av transformatorstationen i Nässjö och ny transformatorstation

i Jönköping för tills vidare 77 kV med transformator

15,000 kVA, 335,000 kronor, varav på budgetåret 1939/40

Komplettering av selektiv- och överspänningsskydden på befintliga

132 kV system .................................. ...

Kraftledning Trollhättan—Uddevalla för 55kV med avgreningsledning

fram till omformarestationen samt transformatoranläggning

för 7,000 kV A, utöver tidigare beviljade anslag för budgetåren

1937/38 och 1938/39 örn sammanlagt 350,000 kronor,

dels slutanslag enligt tidigare kostnadsberäkningar ..........

dels ökat anslag för avgreningsledningens utförande med dubbel

jordkabelledning i stället för enkel luftledning och transformatoranläggningens

komplettering med reservaggregat, som överflyttas

från annan distributionsanläggning ................

Transformator- och omformarestationer i Mellerud och Nygård

för Bergslagsbanan elektrifiering, slutanslag utöver tidigare för

budgetåren 1937/38 och 1938/39 beviljade .anslag örn sammanlagt

3,100,000 kronor ....................................

Komplettering av selektiv- och överspänningsskydden i nuvarande

sekundärstationer och kraftstationer ....................

Diverse utvidgningar och förstärkningar av stam- och primärlinjer

..................................................

Diverse utvidgningar och förstärkningar av stam- och sekundär
-

stationer ..............................................

Bygde- och ortsanläggningar

vid Trollhätte Kraftverk .......................... 600,000

» Älvkarleby Kraftverk ........................ 600,000

» Motala Kraftverk ............................ 100,000

» Norrländska Kraftverken ...................... 100,000

Diverse och oförutsett ......................................

Summa kronor

1,000,000

200,000

100,000

100,000

200,000

70,000

165.000

350.000

950.000

300.000

500.000

1,400,000

692,000

8,700,000.

Till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid

statens kraftverk har riksdagen anvisat för de fyra budgetaren 1935/36

1938/39 respektive 3,400,000 kronor, 6,000,000 kronor, 6,775,000 kronor och

9,000,000 kronor. Att anslagsbehoven sålunda efter hand rätt kraftigt växt,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

37

beror — förutom på den fortgående järnvägselektrifieringen — på den ökade

kraftavsättningen, som medfört att distributionsanläggningarna på många

håll utsatts för överbelastning med därav följande överföringssvårigheter och

överföringsförluster. ökade krav på utvidgnings-, förstärknings- och moderniseringsarbeten

hava i samband därmed uppkommit.

Vad angår den nu framlagda anslagsberäkningen har utskottet ej ansett

sig kunna förorda någon begränsning av de däri framlagda posterna eller

någon nedsättning i det äskade anslagsbeloppet 8,700,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 8,700,000 kronor.

Stockholm den 17 februari 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Malmö, Andersson i Fältenborg, Pauli, Andrén,

Lindström, Nilsson i Fredriksfält, Magnusson i Kalmar, Bäcklund, von Heland, Andersson

i Rixö, Nisser och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Svensson

i Grönvik, Eriksson i Stockholm, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Isacsson,

Weijne, Lundberg, Bergvall och Hansson i Rubbestad.

Reservation

beträffande punkt 31 :o) (dubbelspår) av herr ljundberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. C> sami. Nr .9.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:72 Skrivelse till Konungen angående de i statsverkspropositionen för budgetåret 1939/40 gjorda framställningarna om anslag för kapitalinvestering i avseende å post s. 1 i texten