Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyldighet för ägare av anläggningar och byggnader att anordna skyddsrum ra. ra., dels ock i ämnet väckta motioner.

1940-02-22 · 25 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 24 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1940:7, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyldighet för ägare av anläggningar och byggnader att anordna skyddsrum ra. ra., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1940 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till lag om skyldighet för ägare av

anläggningar och byggnader att anordna skyddsrum

ra. ra., dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 6 februari 1940 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 43, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, dels föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat

förslag till lag om skyldighet för ägare av anläggningar och byggnader att

anordna skyddsrum m. m., dels ock anhållit örn riksdagens yttrande över

ett propositionen vidfogat förslag till kungörelse örn ändring i vissa delar

av byggnadsstadgan den 20 november 1931 (nr 364).

Författningsförslagen äro av följande lydelse:

1) Förslag

till

Lag

om skyldighet för ägare av anläggningar och byggnader att anordna

skyddsrum m. m.

Härigenom förordnas som följer:

Inledande bestämmelse.

1 §•

Inom område, som Konungen bestämmer, skola i fråga örn anläggningar

och byggnader vidtagas åtgärder till skydd mot skador genom luftanfall

enligt vad nedan i 2—10 §§ sägs.

Konungen äger, i den mån det prövas erforderligt, förordna, att bestämmelserna

i 2—10 §§ skola äga tillämpning jämväl i fråga örn anläggningar

och byggnader, som ej äro belägna inom sålunda bestämt område.

Örn skyddsrum.

^ §•

Följande anläggningar och byggnader skola förses med skyddsrum:

1. hamn, järnvägsstation och därmed jämförlig anläggning, som är av vikt

för allmänna samfärdseln,

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 9 sami. 1 avd. Nr 7.

418 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

2. industriell anläggning, vid vilken i regel minst tjugufem personer samtidigt

äro sysselsatta,

3. anläggning, som inrymmer undervisnings- eller vårdanstalt, hotell eller

pensionat och är avsedd att hysa minst tjugufem personer,

4. byggnad med mer än två våningar, som till väsentlig del är avsedd till

bostad eller till kontors- eller affärslokal, samt

5. annan anläggning eller byggnad, inom vilken människor bo eller eljest

vanligen vistas, såframt skyddsrum är erforderligt med hänsyn till anläggningens

eller byggnadens beskaffenhet och läge.

Vind anses i denna lag såsom våning allenast örn mer än hälften är avsedd

till bostad.

3§-

Skyddsrum skall såvitt möjligt kunna hysa så många människor, som i

allmänhet kunna antagas samtidigt besöka eller vara sysselsatta eller bosatta

eller eljest vistas inom anläggningen eller byggnaden eller den del därav,

för vilken skyddsrummet anordnas.

Skyddsrum skall anordnas på sådan plats inom eller invid anläggningen

eller byggnaden, att det utan tidsutdräkt kan uppsökas av dem, för vilka det

är avsett.

4§-

Skyddsrum skall vara så beskaffat, att det erbjuder skydd åtminstone mot

splitter från bomber och andra vid explosion kringkastade föremål ävensom

mot stridsgaser. Ar skyddsrum beläget inom eller i omedelbar närhet av

byggnad, skall det hava sådan hållfasthet, att det kan beräknas motstå den

belastning som kan uppkomma, örn byggnaden sammanstörtar.

5 §•

Kunna två eller flera närbelägna fastigheter ej lämpligen var för sig förses

med skyddsrum, må gemensamt skyddsrum anordnas. Föreskrift härom

meddelas, när så erfordras, av länsstyrelsen, som äger att, där ej överenskommelse

träffas, bestämma de grunder efter vilka kostnaden skall fördelas

mellan fastigheterna.

6 §•

Finnes skyddsrum lämpligen böra anordnas å allmän plats eller annat

område som enligt gällande byggnadsbestämmelser ej får bebyggas eller

skall vara avsatt för särskilt ändamål, må länsstyrelsen medgiva undantag

från byggnadsbestämmelserna.

Om brandskyddsåtgärder.

7 §.

Vid uppförande av byggnad, som avses i 2 §, i mer än två våningar skola

vertikala bärverk, bjälklag över källare samt översta på mur eller därmed

likvärdigt bärverk vilande bjälklag utföras brandsäkert. Uppföres sådan

byggnad i mer än fyra våningar, skola samtliga bjälklag utföras brandsäkert.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

8§-

Undergår byggnad, som avses i 2 § och som är uppförd i mer än två

våningar, sådan ombyggnad, ändring eller utvidgning, att den kommer att i

väsentliga delar framstå i nytt skick och i avsevärd mån öka i värde, skall,

därest brandbotten saknas, sådan anordnas å översta på mur eller därmed

likvärdigt bärverk vilande bjälklag.

Ändå att ombyggnaden, ändringen eller utvidgningen är av mindre omfattning,

skall brandbotten anordnas enligt vad nu sagts, örn kostnaden därför

är ringa i jämförelse med kostnaden för byggnadsarbetet i dess helhet.

9§-

Då byggnad, som avses i 2 §, uppföres med mindre än tre våningar, skola

bärande konstruktioner utföras brandsäkert, i den mån det prövas skäligt.

Vad nu sagts skall jämväl äga tillämpning vid väsentlig ombyggnad, ändring

eller utvidgning av sådan byggnad.

10 §.

Kan i annat hänseende än ovan nämnts i fråga örn anläggning eller byggnad

till minskande av brandskador genom luftanfall vidtagas åtgärd som utan

kostnad av någon betydenhet medför väsentlig fördel, må länsstyrelsen

föreskriva sådan åtgärd.

Gemensamma bestämmelser.

11 §•

Skyldigheten att vidtaga åtgärd, varom ovan sägs, åvilar anläggningens

eller byggnadens ägare. Såsom ägare anses jämväl den som innehar anläggning

eller byggnad med fri förfoganderätt eller fideikommissrätt eller därmed

jämförlig rätt.

Inneliaves anläggning eller byggnad eller del därav med nyttjanderätt,

då åtgärden vidtages, och yrkar ägaren att nyttjanderättshavaren skall bidraga

till kostnaden, vare nyttjanderättshavaren, såframt därefter minst ett

år återstår av tiden för nyttjanderätten och det finnes uppenbart obilligt

att ägaren skall vidkännas hela kostnaden, pliktig att utgiva skäligt bidrag

till amortering och ränta för den återstående tiden för nyttjanderätten.

Skall skyddsrum inrättas i byggnad, som tillhör bostadsrättsförening,

vare bostadsrättshavarna, utan hinder av vad i föreningens stadgar bestämts,

pliktiga att tillskjuta det belopp som erfordras för bestridande av kostnaden.

Ä beslut örn tillskott för sådant ändamål skall vad i 60 § 1 lagen örn bostadsrättsföreningar

är stadgat ej äga tillämpning.

12 §.

Det åligger byggnadsnämnd att, innan byggnadslov meddelas, pröva

vilka åtgärder till skydd mot skador genom luftanfall som skola vidtagas.

I fråga örn anläggning eller byggnad, som avses i 2 § 1—3, skall byggnads
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

nämnden underställa meddelat beslut örn byggnadslov länsstyrelsens prövning

såvitt angår luftskyddet.

13 §.

Finnes ej byggnadsnämnd i ort, där åtgärder till skydd mot skador genom

luftanfall skola vidtagas, skall, örn någon vill utföra anläggning eller byggnad,

som avses i 2 § 1—4, eller verkställa väsentlig ombyggnad, ändring

eller utvidgning av sådan anläggning eller byggnad, länsstyrelsens godkännande

av företaget i förväg inhämtas såvitt angår luftskyddet.

14 §.

Länsstyrelsen äger helt eller delvis medgiva befrielse från vidtagande av

åtgärd som avses i denna lag, örn åtgärden prövas medföra oskälig kostnad

eller ock sådan befrielse kan medgivas utan eftergivande av skäliga anspråk

på luftskydd.

I den mån det finnes lämpligt må länsstyrelsen uppdraga åt byggnadsnämnd

att i enlighet med länsstyrelsens anvisningar utöva befogenhet som

nu sagts.

I övrigt må Konungen medgiva undantag från lagens bestämmelser.

15 §.

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas, där ej Konungen annorlunda

förordnat, under länsstyrelsens inseende av luftskyddschefen.

Örn byggnadsnämnds tillsyn å byggnadsföretag är särskilt stadgat.

16 §.

Envar som äger eller innehar anläggning eller byggnad vare pliktig tåla,

att den besiktigas för utrönande, vilka åtgärder till skydd mot skador genom

luftanfall som vidtagits eller böra vidtagas.

17 §.

Länsstyrelsen äger vid vite tillhålla den som är pliktig att anordna skyddsrum

eller vidtaga annan skyddsåtgärd som ovan sägs att fullgöra sin skyldighet.

Länsstyrelsen må ock, örn försummelse föreligger, ombesörja åtgärden

samt uttaga kostnaden av den försumlige.

18 §.

Den, som underlåter att i förväg inhämta länsstyrelsens godkännande i

fall, varom i 13 § sägs, eller åsidosätter föreskrift, som meddelats av länsstyrelsen

vid prövning enligt samma paragraf, straffes med dagsböter och

vare skyldig att i enlighet med länsstyrelsens anvisningar ändra vad som

redan utförts.

Yägrar någon utan skälig anledning att låta anläggning eller byggnad

besiktigas enligt vad i 16 § sägs, straffes med dagsböter.

19 §.

Förseelse mot denna lag eller mot föreskrift som utfärdats med stöd av

lagen åtalas av allmän åklagare.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

Åtal för sådan förseelse anhängiggöra vid polisdomstol, där sådan är

inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan icke finnes, vid allmän

domstol.

Böter och vitén, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan.

20 §.

Över byggnadsnämnds beslut i fråga, som avses i denna lag, må besvär

anföras hos länsstyrelsen inom en månad från det klaganden erhöll del av

beslutet. Kätt att anföra besvär tillkommer jämväl luftskyddschefen.

Talan mot beslut, som enligt denna lag meddelas av länsstyrelsen, må

föras hos Konungen i vederbörande statsdepartement i den ordning som för

överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är bestämd.

Kätt att föra talan tillkommer jämväl luftskyddsinspektionen.

21 §.

När synnerliga skäl därtill äro, äger länsstyrelsen förordna, att dess beslut

omedelbart skall lända till efterrättelse.

22 §.

Konungen äger förordna, att fråga, i vilken enligt denna lag beslut meddelas

av byggnadsnämnd eller länsstyrelse, skall prövas i särskild ordning.

Konungen må ock medgiva undantag från vad gällande bestämmelser örn

byggnadsverksamheten innehålla angående tillstånd till åtgärd som kräves

för anordnande av skyddsrum.

23 §.

Hava i byggnadsordning föreskrivits skyddsåtgärder utöver vad i denna

lag stadgas eller med stöd av denna lag föreskrives, skola byggnadsordningens

bestämmelser gälla, såframt de ej strida mot lagen eller med stöd

därav meddelade föreskrifter.

24 §.

Denna lag äger ej tillämpning å anläggningar och byggnader för militära

ändamål.

25 §.

Närmare föreskrifter angående tillämpningen av denna lag meddelas av

Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

2) Förslagtill
Kungörelse
om

ändring i vissa delar av byggnadsstadgan den 20 november 1931

(nr 364).

Härigenom förordnas, att 13, 15, 54, 101 och 108 §§ byggnadsstadgan den

20 november 1931 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

13 §.

Stadsarkitekt skall--- — hans verksamhetsområde.

Länsarkitekten, förste provinsialläkaren, provinsial- eller stadsläkaren,

luftskyddschefen och brandchefen äga likaledes att vara närvarande vid

byggnadsnämndens sammanträden och deltaga i överläggningarna men ej i

besluten ävensom att, där de så önska, få sin mening till protokollet antecknad.

15 §.

Vid uppgörande--— större område;

att luftskyddets krav vederbörligen beaktas;

att bekväma---området främjas.

54 §.

I byggnadsordningen----brandsäkra väggar.

I byggnadsordningen--— göras brandsäkra.

Örn byggnads inrättande med hänsyn till luftskyddet är särskilt stadgat.

101 §.

Där så---kommunalfullmäktiges hörande.

A sådan sakkunnig skall tillämpas vad enligt denna stadga eller eljest

gäller örn byggnadsnämnd, som i detta kapitel avses.

108 §.

Skorstenar och--— antändligt material.

Trävirke må — — — brandfritt ämne.

Å golvet---eller järnplåt.

Örn byggnads inrättande med hänsyn till luftskyddet är särskilt stadgat.

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft fyra

i anledning av densamma inom riksdagen väckta motioner, nämligen

i första kammaren:

nr 145 av herr Nordenson och

nr 146 av herrar Lindblom och Ekman; samt

i andra kammaren:

nr 201 av herr Dahlbäck m. fl. och

nr 202 av herr Eriksson i Stockholm.

I motionen I: 145 hemställes, att riksdagen måtte antaga förevarande proposition

med sådana modifikationer i den föreslagna lagtexten, att dels skyldighet

att inrätta skyddsrum ej skall åvila industriell anläggning, som med

hänsyn till omständigheterna befinnes kunna bereda ett tillfredsställande luftskydd

åt sin personal genom anläggningens utrymning eller på annat lämpligt

sätt, dels ock industriell anläggning icke skall behöva förses med skyddsrum,

med mindre vid densamma i regel minst femtio personer äro samtidigt

sysselsatta.

I motionerna 1:146 och II: 202, vilka äro likalydande, hemställes, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring i ifrågavarande lagförslag, att till de

fastighetsägare, som på grund av lagen bliva skyldiga att i nu befintliga fastigheter

anordna skyddsrum, må på därom gjord ansökan utgå statsbidrag med

högst två tredjedelar av den verkliga kostnaden och på samma villkor i övrigt,

som äro i förevarande hänseende bestämda för kommuner samt ägare av viss

anläggning eller inrättning.

I motionen II: 201 hemställes, att riksdagen må besluta sådan ändring i

förevarande lagförslag dels att till ägare av nu befintliga fastigheter, vilka

äro upplåtna för bostadsändamål, av statsmedel skall utgå bidrag med tjugufem

procent av den verkliga kostnaden för anordnande av skyddsrum för

hyresgäster att utbetalas på de villkor, som i särskild ordning bestämmes,

och dels att till andra stycket av 11 § i förslaget till lag örn skyldighet för

ägare av anläggningar och byggnader att anordna skyddsrum m. m. skall

fogas följande mening: »Skyldighet att utgiva dylikt bidrag må icke påkallas

gentemot innehavare av bostadslägenhet, så framt icke minst fem år återstå

av tiden för nyttjanderätten.»

Beträffande de skäl, som ligga till grund för de i propositionen framlagda

författningsförslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas

här nedan, hänvisa till propositionen. I fråga örn motiveringen till motionärernas

yrkanden hänvisas till motionerna.

Sedan Kungl. Maj:t den 8 oktober 1937 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att

i samråd med luftskyddsinspektionen utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma

med förslag angående erforderliga lagbestämmelser örn inrättande av skyddsrum

m. m., har byggnadsstyrelsen den 19 september 1938 till Kungl. Maj:t

överlämnat en promemoria i ämnet jämte förslag till lag angående byggnadstekniskt

luftskydd samt till förordning angående ändring i vissa delar av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

byggnadsstadgan den 20 november 1931. Den 20 december 1939 bar sedermera

1939 års luftskyddsutredning i avgivet betänkande (statens off. utredn.

1939: 42) avlämnat förslag till lag örn skyldighet i vissa fall att inrätta skyddsrum

för luftskyddsändamål.

Byggnadsstyrelsens förslag-.

I förenämnda promemoria har byggnadsstyrelsen framhållit, att det vore

av särskild vikt att skyddsrum redan i fredstid inrättas för ämbetshus och

andra allmänna byggnader ävensom för industriföretag m. m., som kunna

antagas bliva anfallsmål, samt för den aktiva luftskyddspersonalen. Styrelsen

har emellertid icke ansett sig i nu ifrågavarande sammanhang böra gå närmare

in på frågan örn inrättandet av skyddsrum i statliga byggnader eller av allmänna

skyddsrum överhuvud. Beträffande genomförandet av byggnadstekniska

åtgärder för tillgodoseendet av luftskyddet i övrigt har byggnadsstyrelsen

erinrat, att vid en byggnads planerande i allmänhet utan olägenhet

eller kostnadsökning kunde tillses, att källarutrymmena disponeras på ett

med hänsyn till inrättande av skyddsrum lämpligt sätt. I övrigt kunde enligt

uttalande av civila luftskyddsutredningen, som styrelsen åberopar, för en ringa

kostnadsökning verkställas nödig förstärkning av källartaket för att detsamma

skulle kunna motstå trycket av inträffande ras. Att förse vissa källarlokaler

med gastäta luckor och dörrar medförde ej heller någon större ökning av

byggnadskostnaderna. Enligt vissa erfarenheter från Tyskland skulle merkostnaden

för inrättande av skyddsrum vid nybyggnader ha uppgått till omkring

två procent av den totala byggnadskostnaden. Från sakkunnigt håll i

Tyskland hade emellertid gjorts gällande, att denna siffra genom olika åtgärder

kunde avsevärt nedbringas. Även möjligheterna att för en rimlig kostnad

tillgodose brandskyddet vore goda, då det gällde nybyggnader. Enligt

uppgifter från Tyskland hade i vissa fall anordnandet av brandbotten ökat

byggnadskostnaden med icke fullt en procent.

Styrelsen anför, att av styrelsen gjorda undersökningar givit vid handen

att den normala kostnaden för ifrågavarande luftskyddsåtgärder i varje fall

icke överstege de angivna procenttalen. Därest skyddsrum försåges med

luftreningsanordning, syntes kostnaden för skyddsrummet som regel komma

att understiga två procent av byggnadssumman. Merkostnaden för anordnande

av vindsbjälklag av betong syntes endast vid lägre hushöjder hålla sig vid

en procent av byggnadssumman. I en byggnad med mer än tre våningar syntes

nämnda kostnad ej överstiga en halv procent av den totala byggnadskostnaden.

Gjordes vindsbjälklaget av trä med brandbotten av tegel, bleve kostnaden

förhållandevis ännu mindre.

Styrelsen har ansett, att utförandet av brandskyddsanordningar

och skyddsrum i samband med nybyggnader borde göras obligatoriskt

inom ur luftskyddssynpunkt utsatta orter. Det syntes icke lämpligt

att i lag meddela någon fix bestämmelse örn sådana orter utan denna fråga

borde bliva beroende på Kungl. Maj:ts beslut. I regel syntes härvid icke

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

böra göras någon skillnad mellan brandskyddsbestämmelsernas och skyddsrumsbestämmelsernas

tillämpningsområden men möjligheten att göra en sådan

åtskillnad borde likväl stå öppen.

Beträffande det närmare innehållet av erforderliga lagstadganden syntes,

enligt vad styrelsen framhåller, dessa böra begränsas till att huvudsakligen

omfatta vad som erfordrades för att klargöra bestämmelsernas inflytande på

byggnaders konstruktion och deras ekonomiska innebörd. De närmare bestämmelser,

som erfordrades beträffande skyddsrums belägenhet, storlek och

anordnande i övrigt, syntes lämpligen kunna utfärdas av luftskyddsinspektionen

i samråd med byggnadsstyrelsen.

Såsom allmän norm för de föreskrifter, som avsåge byggnadens konstruktion

med hänsyn till brandskydd, borde enligt styrelsens mening uppställas,

att skyddet huvudsakligen skulle avse att genom inrättandet av brandbotten

m. m. förhindra mera omfattande eldsvådor och förstörelse av större ekonomiska

värden. Med denna utgångspunkt hade styrelsen stannat vid att föreskrifterna

i regel borde begränsas till att avse hus med mer än tre våningar.

Från denna regel borde dock undantagas industriella och därmed jämförliga

anläggningar, för vilka våningsantalet i allmänhet icke lämpade sig såsom

måttstock. För sådana anläggningar syntes i stället såsom lämplig gräns

kunna bestämmas, att anläggningen vore avsedd att inrymma mer än femtio

personer. — I vissa fall, t. ex. beträffande orter med synnerligen utsatt läge

eller ur brandskyddssynpunkt olämplig befintlig bebyggelse, kunde behov

av mera omfattande bestämmelser föreligga. Det borde fördenskull tillkomma

Kungl. Majit att för sådana fall påbjuda, att jämväl andra byggnader eller

anläggningar än förut nämnts skulle i särskilda hänseenden utföras brandsäkert.

I fråga örn skyddsrum gjorde sig i viss mån liknande synpunkter gällande

som angående byggnaders konstruerande med hänsyn till brandskydd m. m.

Vid bebyggelse i lägre byggnadssätt syntes det sålunda som regel vara erforderligt

att föreskriva inrättande av skyddsrum allenast vid industrier eller

dylika anläggningar av viss omfattning. Styrelsen hade följaktligen ansett

sig kunna även här såsom huvudregel föreslå, att skyddsanordningarna gjordes

obligatoriska inom av Kungl. Majit bestämda orter beträffande byggnader

med mer än tre våningar samt industriella och därmed jämförliga anläggningar,

som vore avsedda att inrymma mera än femtio personer. Liksom i

fråga örn brandskyddsbestämmelserna kunde emellertid lokala förhållanden

påkalla strängare föreskrifter, och med hänsyn härtill borde meddelas bestämmelse

örn rätt för Kungl. Majit att beträffande viss ort utsträcka kravet på

skyddsrum till att avse även andra byggnader och anläggningar. Skyddsrum

borde bereda skydd åtminstone mot splitter från bomber och andra vid

explosion kringkastade föremål ävensom mot stridsgaser samt, om de vore

belägna inom eller omedelbart intill byggnad, mot de belastningar, som kunde,

uppkomma i följd av byggnadens instörtande. Anordnandet av s. k. fullträffsäkra

skyddsrum syntes icke böra göras obligatoriskt.

Deri uppställda normen för skyddsrums motståndskraft medförde i fråga

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

om kravet på utförandet av ytterväggar och golv, då skyddsrummet vore beläget

inom byggnad, icke någon avvikelse av betydelse från vedertaget utförande

av källarlokaler. Beträffande taket i ett dylikt skyddsrum innebure

normen i allmänhet krav på större hållfasthet än den vanliga, i det att bjälklaget

skulle kunna uppbära en med hänsyn till faran för byggnadens sammanstörtande

beräknad tilläggslast. Med stöd av bland annat de erfarenheter,

som gjorts under inbördeskriget i Spanien angående källarvåningarnas relativt

goda motståndskraft vid husras i anledning av bombnedslag, syntes man

numera böra räkna med avsevärt mindre tilläggslast än som tidigare skett.

För normala förhållanden borde 1,000 kilogram per kvadratmeter, motsvarande

fyra å fem gånger den nyttiga last, varmed man i allmänhet räknar i bostadshus,

vara tillfyllest. I s. k. skeletthus och betongbyggnader syntes man icke

behöva räkna med någon tilläggslast.

Byggnadsstyrelsen har förutsatt, att de föreslagna lagbestämmelserna icke

komme att förklaras tillämpliga annat än beträffande städer eller liknande

samhällsbildningar. Emellertid kunde behov tänkas föreligga av föreskrifter

även i fråga örn ensamt belägna industrier eller andra större anläggningar,

såsom hotell, vårdanstalter m. fl. Det syntes lämpligen kunna uppdragas åt

länsstyrelserna att beträffande sådana anläggningar av viss omfattning meddela

erforderliga bestämmelser örn anläggningens anordnande med hänsyn till

brandskyddet och inrättande av skyddsrum. Även för det fall att anläggningar

av sist angivna slag vore belägna inom en ort, för vilken lagens bestämmelser

skulle gälla, men folie utom lagens allmänna föreskrifter, borde länsstyrelsen

kunna meddela erforderliga bestämmelser.

De bestämmelser, som styrelsen enligt vad nu anförts förordat beträffande

nybyggnader, borde enligt styrelsens mening kunna i viss utsträckning vinna

tillämpning även vid sådan omändring eller utvidgning av en

byggnad eller anläggning, att denna i väsentliga delar komme att

framstå i nytt skick och i avsevärd män öka i värde. I samband med en sådan

ombyggnad syntes inrättande av skyddsrum böra göras obligatoriskt, varemot

skyldigheten att inlägga brandbotten m. m. borde göras beroende av prövning

i varje fall. Även vissa andra fall av ombyggnad borde jämställas med

de nu nämnda, därest kostnaden för luftskyddsåtgärderna vore jämförelsevis

ringa.

Byggnadsstyrelsen har beträffande befintliga byggnader, som ej bleve

föremål för ombyggnad, uttalat, att den icke ansåge sig kunna förorda en så

vittgående åtgärd som införandet av allmänna bestämmelser örn byggnadstekniskt

luftskydd.

I enlighet med angivna riktlinjer har byggnadsstyrelsen utarbetat förslag

till lag angående byggnadstekniskt luftskydd.

Förslaget upptager fyra huvudavdelningar. I den första avdelningen, som

omfattar 1—6 §§, meddelas bestämmelser rörande byggnads konstruktion med

hänsyn till brandskydd m. m. I den andra avdelningen lämnas under 7—16

§§ föreskrifter angående skyddsrum. Den tredje avdelningen innehåller under

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

11

17 § stadganden om vissa anläggningar, beträffande vilka bestämmelserna i

de tidigare avdelningarna icke gälla. I den fjärde avdelningen slutligen lia

under 18—29 §§ sammanförts vissa allmänna bestämmelser.

Enligt 1 § i första huvudavdelningen äger Kungl. Majit förordna,

att vid uppförandet inom vissa orter av byggnad med mer än tre våningar

eller av industriell eller därmed jämförlig anläggning, som är avsedd att

inrymma mer än femtio personer, skola iakttagas de bestämmelser för tillgodoseende

av brandskyddet som äro upptagna i 2—5 §§. I fråga örn föreskrifterna

i 2 och 5 §§ äger Kungl. Majit, örn särskilda skäl därtill äro, beträffande

visst område besluta, att de skola äga tillämpning även vid uppförandet

av andra byggnader eller anläggningar. I 2 § stadgas, att byggnads

bärande delar, bjälklag över källare och det översta på mur vilande bjälklaget

skola utföras i brandsäker konstruktion. Beträffande byggnad med mer än

fyra våningar stadgas härefter i 3 §, att även andra bjälklag skola utföras

brandsäkert. I fråga örn byggnad med minst sex våningar skola enligt 4 §

bärande delar och bjälklagen utföras av armerad betong, kringklädd stålkonstruktion

eller annan likvärdig konstruktion. 5 § innehåller föreskrift, att

skiljeväggar på vind skola utföras av metalltrådsnät, därest de icke äro av

brandhärdig konstruktion.

Berörda stadganden gälla enbart uppförandet av nya byggnader. Börande

ombyggnad av äldre byggnader stadgas i 6 §, att byggnadsnämnden äger

föreskriva, att brandbotten av tegel eller annat likvärdigt material skall anordnas

å det översta på mur vilande bjälklaget samt att skiljeväggar på vind

skola utföras på sätt förut nämnts. Yad nu sagts skall dock i regel gälla

endast, då byggnad eller anläggning, som avses i 1 §, undergår sådan ändring

eller utvidgning, att densamma i väsentliga delar kommer att framstå i nytt

skick och i avsevärd mån öka i värde. Är kostnaden för åtgärderna i fråga

att anse såsom ringa i jämförelse med kostnaden för byggnadsarbetet i dess

helhet, skola emellertid dylika föreskrifter kunna meddelas, även örn ändringen

eller utvidgningen är av mindre omfattning.

Beträffande skyddsrum stadgas i andra huvudavdelningen under

7 §, att inom de orter, Kungl. Majit bestämmer, skall inrättas skyddsrum

vid uppförandet av sådana byggnader eller anläggningar, som omförmälas i

1 §. Kungl. Majit må därjämte, om särskilda skäl därtill äro, beträffande

visst område besluta, att skyddsrum skall inrättas jämväl vid uppförande av

andra byggnader eller anläggningar. Vidare föreskrives, att vad nu sagts skall

gälla jämväl sådan ändring eller utvidgning av byggnad eller anläggning,

som sägs i 6 §. I fråga om den närmare beskaffenheten av skyddsrum meddelas

härefter vissa bestämmelser i 8—16 §§. Enligt 8 § skall skyddsrum erbjuda

skydd åtminstone mot splitter från bomber och andra vid explosion kringkastade

föremål ävensom mot stridsgaser. Är skyddsrummet beläget inom

eller omedelbart intill byggnad, skall närmast övervarande bjälklag eller

taklag givas sådan hållfasthet, att det kan beräknas motstå de belastningar,

som kunna uppkomma i följd av byggnadens instörtande.

I 9 § stadgas, att inom varje byggnad eller på lämpligt avstånd från den
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

samma skyddsutrymme skall beredas för det antal personer, som beräknas

komma att normalt vistas inom byggnaden. Skyddsrummet skall enligt 10 §

vara beläget i källaren, lätt tillgängligt för dem, som uppehålla sig i byggnaden.

I skyddsrum, som ej har ingång från annat skyddsrum, skall enligt

11 § inrättas gassluss. I 12 § meddelas bestämmelser örn reservutgång. Enligt

13 § skall skyddsrum vara försett med ventilationsanordningar. Skyddsrums

väggar och golv skola enligt 14 § utföras av betong eller i annan konstruktion

av likvärdig motståndskraft samt närmast övervarande bjälklag eller taklag

av armerad betong. Enligt 15 § skall varje till skyddsrum eller gassluss

ledande öppning vara försedd med tättslutande dörr eller lucka av erforderlig

motståndskraft. Slutligen stadgas i 16 §, att ledning för vatten, gas, avlopp

eller dylikt i regel ej må indragas i skyddsrum m. m. samt att i skyddsrum

ej må finnas ångpanna, värmeledningspanna eller annan inrättning, som kan

medföra fara för de i skyddsrummet vistande.

Tredje huvudavdelningen i lagförslaget innehåller i 17 § föreskrifter

för sådana fall, då bestämmelserna i föregående paragrafer icke äro tillämpliga

vid uppförande av industriell eller därmed jämförlig anläggning, avsedd att

sysselsätta mer än femtio personer, eller bostadsanläggning, hotell, pensionat,

undervisnings- eller vårdanstalt eller därmed jämförlig anläggning, avsedd att

normalt hysa mer än etthundra personer. Vederbörande länsstyrelse äger

enligt nämnda paragraf i dylika fall meddela föreskrift örn skyldighet att inrätta

skyddsrum samt att, där så erfordras, jämväl vidtaga särskilda anordningar

med hänsyn till brandskyddet. Tillika föreskrives, att detsamma skall

gälla i fråga örn sådan ändring eller utvidgning av anläggning som sägs i 6 §.

De allmänna bestämmelserna i fjärde huvudavdelningen inledas av

ett stadgande i 18 §, enligt vilket tillsynen å lagens efterlevnad utövas av —

förutom byggnadsnämnd, där sådan finnes — länsstyrelsen. I 19 § stadgas,

att byggnadsnämnd, innan den meddelar byggnadslov i fall som i 17 § sägs,

skall underställa länsstyrelsens prövning frågan, huruvida föreskrifter skola

meddelas jämlikt denna paragraf. Vill någon å ort, där byggnadsnämnd icke

finnes, utföra anläggning som i 17 § sägs, skall han enligt 20 § inhämta länsstyrelsens

godkännande av byggnadsföretaget i vad det rör luftskyddet, varjämte

förbud stadgas att nyttja anläggning som tillkommit utan länsstyrelsens

godkännande. Då anläggning som nu avses blivit fullbordad, skall enligt 21 §

anmälan därom göras hos länsstyrelsen, som äger föranstalta örn besiktning.

I 22 § ha upptagits bestämmelser rörande undantag från tillämpningen av

lagens föreskrifter. Enligt denna paragraf äger byggnadsnämnden eller annan

myndighet, som har att avgöra fråga örn nybyggnad, medgiva undantag från

fullgörandet av bestämmelse i lagen, därest i följd av byggnads ändamål eller

byggnadsföretags natur bestämmelsen icke kan utan oskälig kostnad iakttagas.

Myndigheten äger även eljest medgiva avvikelse från de i 9—16 §§ meddelade

bestämmelserna, örn det kan ske utan eftergivande av skäliga anspråk på

säkerhet. I övrigt äger Kungl. Majit medgiva undantag från tillämpningen av

lagens föreskrifter. Har byggnadsnämnden lämnat medgivande, som nyss

nämnts, skall enligt 23 § underrättelse därom insändas till länsstyrelsen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

I 24—27 §§ meddelas härefter vissa bestämmelser örn straff för överträdelse

av lagen och örn åtal m. m. Hava i byggnadsordning föreskrivits skyddsåtgärder

utöver vad i lagen stadgats, skola enligt 28 § byggnadsordningens bestämmelser

gälla, där de ej strida mot lagens bestämmelser. Till sist stadgas

i 29 §, att luftskyddsinspektionen skall i samråd med byggnadsstyrelsen utfärda

de närmare bestämmelser angående skyddsrums belägenhet, storlek och

anordnande i övrigt, som finnas erforderliga.

Byggnadsstyrelsen har såsom förut nämnts även upprättat förslag till förordning

angående ändring i vissa delar av byggnadsstadgan den 20 november

1931. Enligt detta förslag skall i 15 § byggnadsstadgan intagas en bestämmelse,

att vid stadsplans uppgörande luftskyddets krav skola vederbörligen

beaktas. För att ytterligare tillgodose luftskyddssynpunkterna i samband

med bebyggelsens ordnande har föreslagits införande av bestämmelse i 13 §,

att länsarkitekten och luftskyddschefen skola erhålla rätt att närvara vid

byggnadsnämndens sammanträden och deltaga i överläggningarna. Slutligen

ha föreslagits vissa redaktionella ändringar i 54 och 108 §§.

Över byggnadsstyrelsens förslag ha utlåtanden infordrats från chefen för

försvarsstaben, armé-, marin- och flygförvaltningarna, statskontoret, generalpoststyrelsen,

telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt vattenfallsstyrelsen ävensom från Överståthållarämbetet och

samtliga länsstyrelser. Överståthållarämbetet och vissa länsstyrelser ha vid

sina utlåtanden fogat yttranden från byggnadsnämnder och vissa tjänstemän

m. fl. Härjämte ha yttranden inkommit från svenska stadsförbundet, svenska

landskommunernas förbund, svenska landstingsförbundet, Sveriges industriförbund,

svenska kommunaltekniska föreningen, föreningen Sveriges stadsarkitekter,

Sveriges fastighetsägareförbund, Stockholms fastighetsägareförening,

svenska brandskyddsföreningen, hyresgästernas riksförbund, svenska

arkitekters riksförbund, svenska teknologföreningen, Sveriges tegelindustriförening

och svenska murareförbundet.

En redogörelse för innehållet i de avgivna yttrandena lämnas å sid. 14—-20

i propositionen.

Luftskyddsutrechiingens förslag-.

I luftskyddsutredningens betänkande framhålles beträffande värdet av

skyddsrum, att det numera vore möjligt att med större säkerhet än tidigare

bedöma värdet av skyddsrum såsom medel för civilbefolkningens skyddande

mot verkningarna av luftanfall.

Utredningen förklarar sig ha kommit till den uppfattningen, att tvingande

bestämmelser örn anordnande av enskilda skyddsrum numera borde meddelas.

Erfarenheten hade visat, att man icke kunde räkna med att erforderligt

antal skyddsrum skulle komma till stånd på frivillighetens väg.

Beträffande nybyggnader anföres:

Åtgärder för inrättande av skyddsrum kunna i allmänhet utan svårighet

genomföras. Den normala kostnaden för dylika åtgärder lärer enligt av bygg
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

nadsstyrelsen verkställda beräkningar komma att understiga 2 procent av

den totala byggnadskostnaden. Med hänsyn därtill synes det i varje fall icke

för nybyggnadernas del kunna framställas några befogade invändningar mot

att inrättandet av skyddsrum göres obligatoriskt. Utredningen förordar därför,

att förslag i huvudsaklig överensstämmelse med det av byggnadsstyrelsen

upprättade förslaget till lag örn byggnadstekniskt luftskydd förelägges riksdagen.

Därvid bör emellertid enligt utredningens uppfattning förslaget i

enlighet med hemställan av luftskyddsinspektionen sålunda jämkas, att huvudregeln

örn skyldighet att inrätta skyddsrum kommer att omfatta jämväl trevåningshus.

Då skyddsrum skulle anordnas utan samband med nybyggnadsföretag läte

sig enligt utredningens åsikt de erforderliga byggnadstekniska åtgärderna i

allmänhet icke genomföras lika lätt som då de kunde anknytas till ett pågående

^byggnadsarbete. Mera avsevärda kostnader uppstode dock egentligen

endast, då fråga vore örn inrättande av friliggande skyddsrum. Inom befintliga

byggnader kunde som regel betryggande normalskyddsrum anordnas med

relativt enkla medel.

Redogörelse för möjligheterna att inrätta sådana skyddsrum i källare samt

uppgifter rörande kostnadssiffror från skyddsrumsbyggen i Stockholm hava

lämnats å sid. 34 i betänkandet, vartill utskottet hänvisar.

Utredningen anför härefter:

Kostnaderna för inrättande av skyddsrum i redan uppförda hus äro icke

av sådan storleksordning, att det av ekonomiska hänsyn måste anses uteslutet

att göra åtgärder för sådant ändamål obligatoriska. Enligt utredningens uppfattning

böra därför bestämmelser örn skyldighet att vidtaga dylika åtgärder

meddelas även beträffande redan befintliga byggnader och andra anläggningar.

Utredningen har varit tveksam örn, hur vittgående dessa bestämmelser

böra göras. En lokal, som inredes till skyddsrum, förlorar i regel därigenom

något av sin brukbarhet för fredliga ändamål. Med hänsyn härtill läte det

tänka sig, att fastighetsägarnas skyldigheter i fredstid kunde begränsas till

att avse anskaffning av erforderlig materiel, medan övriga åtgärder finge

anstå till dess luftskyddstillstånd inträtt. Emellertid bör det beaktas, att

vid luftskyddstillstånd tillgången på arbetskraft säkerligen kommer att bliva

knapp, enär en avsevärd del av den manliga befolkningen då måste tagas i

anspråk för försvar och folkförsörjning. Det kan därför befaras, att oöverkomliga

svårigheter skulle möta att tillräckligt snabbt ställa skyddsrummen i

ordning. Därtill kommer, att i många fall fördelen av ett uppskov säkerligen

bleve obetydlig örn ens någon. Sannolikt skulle det nyttiga utrymme, som

måste tagas i anspråk för lagring av materielen, ej sällan bliva lika stort som

det, vilket skulle gått förlorat, för det fall att materielen anbringats på sin

plats. På grund av vad sålunda anförts har utredningen kommit till den uppfattningen,

att skyldighet bör stadgas att iordningställa skyddsrummen redan

under fredstid. Utredningen förbiser icke, att fall kunna förekomma, då ett

uppskov är önskvärt eller rentav nödvändigt. För sådana fall synes emellertid

lämpligen ett dispensförfarande kunna anlitas.

Bestämmelserna örn anordnande av skyddsrum inom befintliga byggnader

och anläggningar torde böra givas giltighet endast inom vissa särskilt utsatta

orter eller områden samt göras tillämpliga allenast beträffande byggnader

och anläggningar av icke alltför obetydligt slag. De böra vidare kompletteras

med vissa normalföreskrifter angående skyddsrummens beskaffenhet och

belägenhet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

Utredningen berör i förevarande sammanhang i korthet frågan örn fördelning

av kostnaderna för inrättandet av skyddsrum i hyreshus. Härom anföres:

Utomlands hava på sina håll meddelats detaljerade föreskrifter örn hur

dessa kostnader skola fördelas mellan husägaren och hyresgästerna. I vårt

land, där hyresmarknaden är fri, synes det ej lämpligen kunna ifrågakomma

att införa tvingande bestämmelser i sådant hänseende. Utredningen får

emellertid uttala, att örn en husägare vill lägga den omständigheten, att

skyddsrum inrättats, till grund för hyreshöjningar, han därvid bör lämna

skriftlig, motiverad uppgift örn vilka kostnader skyddsrummets anordnande

föranlett.

T enlighet med de grunder, som sålunda angivits, har utredningen utarbetat

förslag till lag om skyldighet i vissa fall att inrätta skyddsrum för luftskyddsändamål.

Enligt 1 § i förslaget skola inom område, som Konungen bestämmer, ändock

att luftskyddstillstånd icke blivit anbefallt, till beredande av skydd mot

skador i följd av luftanfall inrättas skyddsrum. Beträffande skyldigheten att

inrätta skyddsrum stadgas i 2 §, att ägare av industri- eller affärsanläggning,

vid vilken i regel sysselsättas minst femtio personer, ävensom ägare av hamn-,

järnvägs- eller annan trafikanläggning av motsvarande storlek skall vara

pliktig att anordna skyddsrum för personal, som är sysselsatt vid anläggningen,

samt i förekommande fall för trafikanter och andra, som begagna sig av anläggningen.

Yad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande

ägare av sådan hotell-, pensionat- eller restaurantanläggning, teater- eller biografbyggnad,

undervisnings- eller vårdanstalt eller därmed jämförlig inrättning,

som är avsedd att kunna hysa mer än etthundra personer. I övrigt skall ägare

av byggnad, där antalet våningar överstiger två och där människor bo eller

vanligt är att de eljest vistas, vara pliktig att anordna skyddsrum för de

personer, som bo eller uppehålla sig i byggnaden. Hå särskilda skäl därtill

äro, må länsstyrelsen enligt 3 § föreskriva, att vad i 2 § stadgas skall i tilllämpliga

delar gälla jämväl i fråga örn annan anläggning, inrättning eller byggnad

än där omförmäles.

Beträffande bedömandet av frågan, för vilket antal personer skyddsrum

skall inrättas, stadgas i 4 § att hänsyn bör tagas till de förhållanden, som

kunna antagas bliva rådande under krig. Skyddsrum skall enligt 5 § givas

sådan belägenhet, att det utan tidsutdräkt kan uppsökas av dem, för vilka

det är avsett. I 6 § stadgas, att skyddsrum skall vara så beskaffat, att det

erbjuder skydd åtminstone mot splitter från bomber och andra vid explosion

kringkastade föremål ävensom mot stridsgaser. Är skyddsrum förlagt inom

eller i omedelbar närhet av byggnad, skall skyddsrummet hava sådan hållfasthet,

att det kan beräknas motstå de belastningar, som kunna uppkomma

i följd av byggnadens instörtande.

Tillsyn å efterlevnaden av lagen skall enligt 7 § utövas av luftskyddschefen

under länsstyrelsens överinseende. Den som åsidosätter bestämmelse i lagen

eller föreskrift, som meddelats enligt 3 §, må jämlikt stadgande i 8 § av

länsstyrelsen föreläggas lämpligt vite. Örn i följd av byggnads ändamål eller

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

konstruktion bestämmelse i lagen icke utan oskälig kostnad kan iakttagas,

äger länsstyrelsen enligt 9 § medgiva undantag från fullgörandet av bestämmelsen.

Då sådant prövas kunna ske utan eftergivande av skäliga anspråk på

säkerhet, äger länsstyrelsen även eljest medgiva avvikelse från de i lagen

meddelade bestämmelserna.

I 10 § meddelas bestämmelse örn överklagande av länsstyrelsens beslut.

Härefter stadgas i 11 §, att vad i lagen är stadgat örn länsstyrelse eller luftskyddschef

skall i fråga om anläggning, inrättning eller byggnad, som med

avseende å luftskyddet lyder under annan myndighet, gälla denna. Kungl.

Majit äger enligt 12 § meddela närmare föreskrifter angående lagens tilllämpning.

Över luftskyddsutredningens förslag lia infordrats utlåtanden från chefen

för försvarsstaben, armé-, marin- och flygförvaltningarna, statskontoret, medicinalstyrelsen,

generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen, väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, Överståthållarämbetet,

länsstyrelserna och luftskyddsinspektionen. Överståthållarämbetet

och ett flertal länsstyrelser ha vid sina utlåtanden fogat yttranden av luftskyddschefer

och kommunalmyndigheter m. fl. Vidare har tillfälle att inkomma med

yttrande beretts svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund,

svenska landstingsförbundet, Sverige fastighetsägareförbund, Stockholms

fastighetsägareförening, hyresgästernas riksförbund, hyresgästernas sparkasseoch

byggnadsföreningars riksförbund, Sveriges industriförbund, svenska kommunaltekniska

föreningen, föreningen Sveriges stadsarkitekter, svenska arkitekters

riksförbund, svenska teknologföreningen samt stadsfullmäktige i

Stockholm, Göteborg, Malmö, Borås, Gävle, Kalmar och Sundsvall.

Å sid. 23—28 i propositionen redogöres för innehållet i de avgivna yttrandena.

De genom propositionen framlagda förslagen.

Vid remiss till lagrådet av upprättat förslag till lag om skyldighet för ägare

av anläggningar och byggnader att anordna skyddsrum m. m. anförde föredragande

departementschefen, statsrådet Westman — efter att

hava redogjort för byggnadsstyrelsens och luftskyddsutredningens förslag

samt de avgivna yttrandena — bland annat följande:

»Erfarenheten har visat, att skyddsrum äro av utomordentlig betydelse vid

iuftanfall, även örn de icke innebära skydd mot fullträffar. De förslag, varom

här är fråga, röra skyddsrum, avsedda för vissa anläggningar och byggnader.

Erågan örn anordnande av offentliga skyddsrum för gatutrafikanter samt

skyddsrum för den aktiva luftskyddspersonalen och för hjälpplatser har behandlats

i propositionen nr 18 till innevarande års riksdag.

Att skyddsrum böra i viss utsträckning inrättas vid utförandet av nya

anläggningar eller byggnader torde numera icke vara föremål för delade

meningar. I likhet med luftskyddsutredningen anser jag, att inrättandet av

skyddsrum bör föreskrivas jämväl beträffande redan befintliga anläggningar

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

och byggnader. I ärendet är ådagalagt, att kostnaden härför i allmänhet är

överkomlig. Givetvis kunna dock icke samma krav på skyddsrummens beskaffenhet

uppställas i fråga örn befintliga som beträffande nya anläggningar

och byggnader, där möjlighet finnes att från början ordna skyddsrum på bästa

sätt. Tillbörlig hänsyn måste tagas till de bestående förhållandena.

Frågan, huruvida skyddsrum över huvud skola inrättas inom en ort, skall

enligt såväl byggnadsstyrelsens som luftskyddsutredningens förslag vara

beroende av att Kungl. Majit meddelat beslut därom. I överensstämmelse med

förslagen förordar jag, att det skall ankomma på Kungl. Majit att med hänsyn

till orternas mer eller mindre utsatta läge pröva denna fråga och att efter

sådan prövning bestämma inom vilka områden skyddsrum skola anordnas.

Dessutom bör Kungl. Majit äga föreskriva, att skyddsrum skola inrättas även

i fråga örn anläggningar och byggnader som ej äro belägna inom de på angivet

sätt bestämda områdena.

Av byggnadsstyrelsen har föreslagits, att vid utförande av nya anläggningar

och byggnader samt vid ombyggnad jämväl vissa särskilda brandskyddsåtgärder

skola vidtagas. Styrelsens förslag i denna del torde i huvudsak böra genomföras.

Det av styrelsen föreslagna stadgandet, att vissa byggnader skola utföras av

armerad betong eller i annan likvärdig konstruktion, synes emellertid med

anledning av vad i vissa yttranden anförts böra utgå. Även i övrigt böra. vissa

jämkningar vidtagas.

Av flera myndigheter har i yttranden över byggnadsstyrelsens förslag

uttalats, att statliga byggnader, som i luftskyddshänseende äro underkastade

särskild tillsyn, böra undantagas från de nya bestämmelsernas tilllämpning.

Tillräckliga skäl härtill torde dock icke föreligga, och det är ur

principiell synpunkt mindre tilltalande att i lagen undantaga staten från skyldigheter

som eljest åläggas ägare av anläggningar och byggnader. Endast anläggningar

och byggnader som tillhöra försvarsväsendet intaga en sådan särställning

att lagbestämmelserna icke böra göras tillämpliga å dem. I övrigt

torde i fråga om statliga byggnader endast erfordras ett förbehåll som ger

Kungl. Majit befogenhet att meddela bestämmelser örn särskild ordning för

prövningen av vissa frågor örn luftskyddet. En dylik befogenhet synes påkallad

även beträffande icke statliga sjukhus, enskilda järnvägar och vissa

andra företag.

I överensstämmelse med vad nu anförts har upprättats förslag till lag om

skyldighet för ägare av anläggningar och byggnader att anordna skyddsrum

m. m., i vilket de frågor som beröras i byggnadsstyrelsens och luftskyddsutredningens

förslag blivit föremål för gemensam behandling.

I lagförslaget har såsom inledande bestämmelse under 1 § upptagits stadgande,

enligt vilket skyldighet att vidtaga åtgärder till skydd mot skador

genom luftanfall skall föreligga beträffande område som Kungl. Majit bestämmer.

Härjämte innehåller paragrafen bestämmelse örn rätt för Kungl.

Majit att meddela föreskrift örn motsvarande skyldighet beträffande anläggningar

och byggnader som ej äro belägna inom sådant område.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 9 sami. 1 avd. Nr 7.

418 40 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

1 fråga om de särskilda skyddsåtgärder som skola vidtagas har med anledning

av vad i yttrandena framhållits skyldigheten att inrätta skyddsrum i flera

hänseenden ansetts böra utsträckas utöver vad som åsyftas med byggnadsstyrelsens

och luftskyddsutredningens förslag.

Skyldighet att inrätta skyddsrum har i 2 § till en början föreskrivits i fråga

örn hamn, järnvägsstation och därmed jämförlig anläggning,

som är av vikt för allmänna samfärdseln.

Beträffande industriella anläggningar har sådan skyldighet gjorts

beroende av att i regel minst tjugufem personer sysselsättas inom anläggningen.

Gentemot vad Sveriges industriförbund uttalat örn att skyddsrum ej skulle

behöva anordnas, där utrymning kan ske, vill jag erinra, att utrymning urflera

synpunkter oftast är en mindre önskvärd åtgärd. Utrymning kräver en

relativt lång varseltid. Och under den kalla årstiden är utrymning förenad

med särskilda olägenheter. Beträffande risken, att en fullträff i skyddsrum

kan medföra att ett stort antal människor dödas, må framhållas, att en större

personal lämpligen bör fördelas på flera mindre skyddsrum.

I fråga örn anläggning som inrymmer undervisnings- eller vårdanstalt,

hotell eller pensionat föreskrives, att skyddsrum skall inrättas

örn anläggningen är avsedd att hysa minst tjugufem personer. Till vårdanstalt

är bland annat att räkna sjukhus. Såsom i vissa yttranden anmärkts

är det icke praktiskt möjligt att anordna skyddsrum för alla som vårdas där.

Detta bör beaktas vid utfärdande av administrativa tillämpningsföreskrifter.

Skyddsrum har vidare föreskrivits i fråga örn byggnad med mer än två

våningar, som till väsentlig del är avsedd till bostad eller till kont or seller

affärslokal. Vind, som till mer än hälften är inredd för att användas

såsom bostad, skall räknas såsom våning.

Det kan emellertid icke anses tillfredsställande, att skyddsrum i regel skall

anordnas endast inom högbebyggelse. En sådan begränsning skulle i flertalet

av våra mindre och medelstora samhällen lämna större delen av befolkningen

utan skydd och dessutom verka synnerligen ojämnt. Även i fråga örn hus med

mindre antal våningar synes nödvändigt, att skäliga skyddsåtgärder vidtagas.

Kostnaden härför torde, i förhållande till antalet personer som skyddas, i

regel icke vara alltför betungande. I viss utsträckning äro dock äldre byggnader

uppförda på sådant sätt att skyddsrum svårligen kan anordnas inom

fastigheten. I sådan händelse bör emellertid undersökas, huruvida icke gemensamt

skyddsrum kan anordnas för två eller flera närbelägna fastigheter.

Vad nu sagts örn behovet av skyddsrum för lägre byggnader än trevåningshus

äger i huvudsak tillämpning även å mindre industriella och andra anläggningar,

vilka icke omfattas av de förut nämnda reglerna.

På grund av det anförda har i 2 § upptagits en bestämmelse, enligt vilken

skyddsrum även i andra fall än förut nämnts skall anordnas för anläggning

eller byggnad, där människor bo eller eljest vanligen vistas, såframt skyddsrum

erfordras med hänsyn till anläggningens eller byggnadens beskaffenhet

och läge. Jag vill i detta sammanhang erinra, att enligt 14 § eftergift från

skyldigheten att anordna skyddsrum kan medgivas örn kostnaden är oskälig.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

Frågan vad som skall anses skäligt bör bedömas med hänsyn till kostnaden

för varje person som skyddas. Örn denna icke överstiger motsvarande kostnad

vid större anläggningar eller byggnader, torde den i allmänhet få anses skälig.

I övrigt bör Kungl. Majit i tillämpningsföreskrifter giva anvisningar om den

utsträckning, i vilken skyddsrum på grund av bestämmelsen bör fordras inom

de särskilda orterna. Att i lagen närmare angiva detta synes icke möjligt.

Örn i 2 § stadgas skyldighet att inrätta skyddsrum i den omfattning som nu

angivits, är det icke behövligt att tillerkänna länsstyrelsen rätt att föreskriva

skyddsrum i andra fall. Av luftskyddsutredningen föreslagen bestämmelse

härom bör därför utgå.

I fråga örn teatrar och biografer torde en lättnad vara påkallad i

förhållande till luftskyddsutredningens förslag. Man synes sålunda svårligen

kunna kräva skyddsrum som kan mottaga hela publiken. Teatrar och biografer

lia fördenskull icke särskilt nämnts i 2 §. I den mån sådana lokaler ej äro

försedda med erforderliga skyddsrum, lärer länsstyrelsen, med tillämpning

av 15 § luftskyddskungörelsen den 10 juni 1938, böra vid luftskyddstillstånd

föreskriva, att lokalerna ej må hållas öppna för allmänheten. Beträffande förhållandet

mellan husägare och innehavare av teater eller biograf i sådant fall

må framhållas, att innehavaren i regel enligt lag är berättigad till avdrag å

hyran för den tid lokalen skall hållas stängd.

Beträffande tillämpningen av de bestämmelser som upjdagits i 2 § vill jag

framhålla, att tillsynen över att skyddsrum komma att anordnas i främsta

rummet torde böra åvila länsstyrelsen såsom luftskyddsmyndighet för länet.

Av vikt är, att hänsyn tages till förhållandena i de skilda orterna och till

tillgången på arbetskraft och byggnadsmateriel. Erforderliga anvisningar till

ledning för myndigheterna torde även i detta hänseende böra meddelas i de

tillämpningsföreskrifter som komma att utfärdas av Kungl. Majit.

Under 3 § i den föreslagna lagen meddelas bestämmelse angående utrymmet

i skyddsrum. Härom har föreskrivits, att skyddsrum såvitt möjligt skall kunna

hysa så många personer som i allmänhet kunna antagas samtidigt besöka

eller vara sysselsatta eller bosatta eller eljest vistas inom anläggningen eller

byggnaden eller den del därav för vilken skyddsrummet anordnas. Det är

tydligt, att vid bedömande av frågan örn utrymmet hänsyn bör tagas till förhållandena

under krig. För det fall att byggnad inrymmer teater eller biograf

behöver utrymme icke beräknas för dennas publik. Såsom nyss nämnts böra

föreställningar icke få hållas under luftskyddstillstånd, örn tillräckligt skyddsrum

saknas. Föreskrift har även meddelats örn att skyddsrum skall anordnas

på sådan plats inom eller invid anläggningen eller byggnaden att det utan

tidsutdräkt kan ujopsökas av dem för vilka det är avsett.

Beträffande beskaffenheten i övrigt av skyddsrum stadgas i 4 §. Bestämmelsen

påbjuder icke fullträffsäkra skyddsrum utan endast skyddsrum som

skydda mot splitter och stridsgaser samt instörtande vid ras. Enligt 14 § i

förslaget kan länsstyrelsen medgiva, att skyddsrum anordnas på enklare sätt,

vilket bland annat kan tänkas ifrågakomma för äldre och för mindre byggnader.

Det bör framhållas, att under tid då luftskyddstillstånd icke råder

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Funsta lagutskottets utlåtande Nr 7.

skyddsrum keit. naturligt får användas till annat än luftskyddsändamål. Detaljbestämmelser

örn skyddsrum torde böra meddelas i administrativ ordning.

Såsom förut framhållits kan det mången gång vara erforderligt, att gemensamt

skyddsrum anordnas för två eller flera närbelägna fastigheter. I 5 § har

upptagits stadgande därom. Enligt detta stadgande må föreskrift om gemensamt

skyddsrum meddelas av länsstyrelsen, varjämte länsstyrelsen tillagts

befogenhet att på ansökan fördela kostnaderna på fastigheterna.

Det har ifrågasatts, huruvida icke den varje fastighet tillkommande rätten

att vid behov taga gemensamt skyddsrum i anspråk borde tryggas genom inteckning.

Detta synes dock icke vara behövligt. Om till fullgörande av en i

lag stadgad förpliktelse skyddsrum inrättas för flera fastigheters gemensamma

bruk, måste nämligen varje fastighets rätt till det gemensamma skyddsrummet

utan särskild åtgärd anses skyddad mot ny ägare av den fastighet, där skyddsrummet

anordnas. Beträffande möjligheten att tvångsvis inom en fastighet anordna

gemensamt skyddsrum bör i detta sammanhang erinras, att enligt förslag

till lag örn ändring i vissa delar av luftskyddslagen, som genom propositionen

nr 18 förelagts riksdagen till antagande, annans fastighet eller byggnad kan

tagas i anspråk för skyddsrum i enlighet med gällande plan för luftskyddet.

I några yttranden har anförts, att för inrättande av skyddsrum undantag

utan omgång borde kunna medgivas från gällande stadsplan eller andra byggnadsbestämmelser.

Ett stadgande av denna innebörd har meddelats i 6 §.

Yad härefter angår frågan om brandskyddsåtgärder har byggnadsstyrelsen

föreslagit, att vid uppförande av byggnad med mer än tre våningar eller av

industriell eller därmed jämförlig anläggning, avsedd att rymma mer än 50

personer, vissa bärverk skola utföras brandsäkert. En motsvarande bestämmelse

har i det föreliggande förslaget upptagits i 7 §. Denna har ansetts böra

göras tillämplig å byggnad med mer än två våningar, oavsett för vilket ändamål

den användes. I överensstämmelse med byggnadsstyrelsens förslag har

en särskild föreskrift meddelats i fråga örn hus med fem eller flera våningar.

I 8 § har stadgats att brandbotten i vissa fall skall anordnas vid ombyggnad,

ändring eller utvidgning av hus med tre eller flera våningar.

Det torde icke vara möjligt att beträffande byggnader, som icke äro uppförda

i mer än två våningar, meddela några generella föreskrifter angående

brandsäkra konstruktioner. Härom bör lämpligen träffas avgörande efter vad

som finnes skäligt i varje särskilt fall. Detta har kommit till uttryck i 9 §.

I byggnadsstyrelsens förslag upptages jämväl en bestämmelse angående beskaffenheten

av skiljeväggar på vind. En dylik detaljbestämmelse torde

emellertid icke lämpligen böra inflyta i själva lagen. Under 10 § har i stället

meddelats ett stadgande av mera allmän innebörd, enligt vilket även andra

åtgärder än förut nämnts kunna påbjudas, örn de utan att medföra kostnad av

någon betydenhet medföra väsentlig minskning av risken för brandskador

genom luftanfall.

Beträffande frågan vem som skall vara skyldig att vidtaga förenämnda åtgärder

föreskrives i 11 §, att skyldigheten åvilar anläggningens eller byggnadens

ägare. Härav följer även, att ägaren är den som närmast skall svara för

s. 21 Kontrollera mot PDF

Forsla lagutskottets utlåtande Nr 7.

21

kostnaden. Att såsom i vissa yttranden ifrågasatts ålägga stat eller kommun

att bekosta skyddsrum i fastigheter, som ej tillhöra dom, torde icke kunna

komma i fråga. Vad nu sagts utesluter uppenbarligen icke, att bidrag utgår av

allmänna medel, när särskilda skäl föreligga. Kan sådant bidrag ej erhållas,

kan detta föranleda, att enligt 14 § i lagen befrielse från åtgärden bör helt

eller delvis medgivas. Det kan sålunda t. ex. icke vara skäligt att ägare av

viss byggnad skall bekosta skyddsrum i densamma, om det är uppenbart att

byggnaden under krigsförhållanden kommer att tagas i anspråk för militärt

bruk.

Med ägare bör jämställas den som innehar anläggning eller byggnad med

fri förfoganderätt eller fideikommissrätt eller därmed jämförlig rätt.

Beträffande förhållandet mellan ägare och nyttjanderättshavare torde det

icke kunna förbises, att i fråga örn befintliga anläggningar och byggnader

skyldigheten för ägaren att bekosta åtgärden kan medföra obilliga verkningar,

t. ex. då en bostadslägenhet är uthyrd för flera år eller då en byggnad eller

anläggning för längre tid är uthyrd till hotell eller för industriell rörelse. Det

torde därför böra införas en bestämmelse, enligt vilken nyttjanderättshavaren

i dylika fall kan förpliktas att bidraga till kostnadens gäldande. På grund

härav stadgas i andra stycket av 11 §, att örn anläggning eller byggnad eller

del därav innehaves med nyttjanderätt och det finnes uppenbart obilligt, att

ägaren helt skall vidkännas kostnaden för åtgärden, nyttjanderättshavaren

skall vara pliktig att utgiva skäligt bidrag. Vad nu sagts har dock ansetts

böra begränsas till det fall, att minst ett år av tiden för nyttjanderätten återstår,

då yrkande örn bidrag framställes av ägaren. Örn billigheten kräver att

sådant bidrag skall utgå, är det tydligt, att ägaren icke bör vara berättigad

att av nyttjanderättshavaren erhålla bidrag till större del av kostnaden än vad

som belöper på återstående tid för nyttjanderätten. Nyttjanderättshavarens

förpliktelse har fördenskull begränsats till att avse bidrag till amortering som

belöper å nämnda tid och till ränta. Amorteringstiden kan icke fastställas

genom någon generell bestämmelse utan är beroende av beskaffenheten hos

de åtgärder som utförts. I fråga om ett på bästa sätt utfört skyddsrum fälman

räkna med en jämförelsevis lång amorteringstid. Vid bestämmande av

nyttjanderättshavarens bidrag bör i övrigt iakttagas att avdrag skall göras för

det ökade värde skyddsrummet eventuellt representerar genom att utrymmet

bättre än förut kan användas för annat ändamål.

Under 11 § har vidare såsom tredje stycke upptagits en bestämmelse angående

byggnad, som innehaves av bostadsrättsförening, i syfte att möjliggöra

uttaxering å bostadsrättshavarna av kostnaden för skyddsrum.

Av stor praktisk vikt är frågan, hur kontroll skall anordnas däröver att föreskrivna

åtgärder vidtagas. Inom ort, där byggnadsnämnd finnes, bör det ankomma

på byggnadsnämnden att i fråga örn ny- och ombyggnad pröva, vilka

åtgärder till skydd mot skador genom luftanfall som skola vidtagas. En erinran

härom har intagits i 12 §, därvid tillika föreskrivits att byggnadsnämnden i

vissa fall skall underställa länsstyrelsen sitt beslut. Vad åter angår ort, där

s. 22 Kontrollera mot PDF

Utskottet

22 F ''orsta lagutskottets utlåtande Nr 7.

byggnadsnämnd ej finnes, meddelas i 13 § bestämmelser örn skyldighet att i

förväg söka länsstyrelsens godkännande av företaget såvitt angår luftskyddet.

Understundom kunna de luftskyddsåtgärder som i allmänhet böra vidtagas

vara förenade med särskilt höga kostnader eller eljest bliva oskäligt betungande.

Härjämte är tänkbart, att åtgärderna på grund av särskilda förhållanden

äro onödiga. Det är fördenskull nödvändigt, att dispens kan medgivas.

Enligt 14 § i förslaget må länsstyrelsen meddela befrielse helt eller

delvis från åtgärden i fråga, om den prövas medföra oskälig kostnad eller ock

sådan befrielse kan medgivas utan eftergivande av skäliga anspråk på luftskydd.

Länsstyrelsen må ock uppdraga åt byggnadsnämnd att i enlighet med

länsstyrelsens anvisningar utöva denna befogenhet, i den mån det finnes

lämpligt. I övrigt har Kungl. Majit ansetts böra äga befogenhet att medgiva

undantag från lagens bestämmelser.

Under 15—21 §§ i den föreslagna lagen lia upptagits bestämmelser örn tillsyn,

vitesföreläggande och handräckning, straff, åtal och besvär m. m.

Såsom tidigare framhållits torde det vara lämpligt att i fråga om statliga

byggnader meddela särskilda bestämmelser i vad angår sättet för prövning av

frågor rörande deras luftskydd. Även beträffande sjukhus, som icke drivas av

staten, samt enskilda järnvägar och vissa andra företag ha undantagsbestämmelser

i sådant hänseende synts erforderliga. Av dessa skäl har i 22 § upptagits

stadgande, som ger Kungl. Majit rätt att förordna, att fråga, i vilken

beslut enligt lagen meddelas av byggnadsnämnd eller länsstyrelse, skall

prövas i särskild ordning. För undvikande av dröjsmål har tillika ansetts böra

stadgas, att Kungl. Majit äger befogenhet att i fråga örn inrättandet av skyddsrum

medgiva undantag från vad i byggnadsstadgan eller byggnadsordning må

vara bestämt om skyldighet att inhämta byggnadslov.

I 23 § har meddelats en bestämmelse angående verkan av särskilda föreskrifter

i byggnadsordning. Enligt 24 § skall lagen ej äga tillämpning å anläggningar

och byggnader som tillhöra försvarsväsendet. I 25 § har slutligen

Kungl. Majit tillerkänts rätt att meddela närmare föreskrifter angående lagens

tillämpning.

Enligt slutstadgandet skall lagen träda i kraft omedelbart.»

Med anledning av vissa uttalanden inom lagrådet har 5 § i lagförslaget

givits ändrad lydelse. Därjämte hava vissa jämkningar, huvudsakligen av

redaktionell innebörd, vidtagits i lagförslaget.

De förut omnämnda, av byggnadsstyrelsen föreslagna ändringarna i byggnadsstadgan

hava-upptagits i förslaget till kungörelse örn ändring i vissa delar

av byggnadsstadgan. Utöver vad styrelsen föreslagit har 101 § i stadgan

ansetts böra jämkas så att vad i förenämnda lagförslag är stadgat om byggnadsnämnd

kommer att bliva tillämpligt jämväl å sakkunnig som omnämnes i

paragrafen.

Genom de i propositionen nr 18 framlagda, numera av riksdagen antagna

ändringarna i luftskyddslagen hava införts bestämmelser örn inrättande av

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

allmänna skyddsrum, varmed avses skyddsrum för den aktiva luftskyddspersonalen

och för kjälpplatser samt offentliga skyddsrum för gatutrafikanter.

Det i den nu förevarande propositionen, nr 43, framlagda förslaget till lag

örn skyldighet för ägare av anläggningar och byggnader att anordna skyddsrum

m. m. avser inrättandet av enskilda skyddsrum, eller sålunda skyddsrum

som avses för de personer, vilka vistas inom anläggningen eller byggnaden.

Förslaget avser härutinnan såväl redan befintliga byggnader och anläggningar

som nybyggnader. Därjämte upptar förslaget bestämmelser örn skyldighet

att i vissa fall vid nybyggnader och väsentliga ombyggnader vidtaga särskilda

åtgärder till skydd mot brandskador genom luftanfall, bland annat genom

anordnande av brandsäkra bärverk.

Förutsättningarna för skyldigheten att vidtaga de sålunda angivna åtgärderna

äro enligt lagförslaget bestämda med hänsyn huvudsakligen till anläggningens

eller byggnadens storlek eller beskaffenhet. I vad mån lagens

bestämmelser skola inom en viss ort erhålla tillämpning skall enligt förslaget

vara beroende av Kungl. Majis förordnande, antingen för visst område eller

ock för särskilda byggnader eller anläggningar, som ej äro belägna inom sålunda

bestämt område.

Med hänsyn till tidsläget måste det enligt utskottets mening anses ofrån

komligt att åtgärder av nu ifrågavarande slag till skydd mot luftanfall i erforderlig

omfattning vidtagas snarast möjligt, och utskottet har icke funnit sig

böra framställa någon erinran mot de grunder för skyldighet att vidtaga

nämnda åtgärder, på vilka lagförslaget är uppbyggt. Utskottet ansluter sig sålunda

till principen att skyldigheten att vidtaga de avsedda åtgärderna skall

åvila anläggningens eller byggnadens ägare och att ägaren är den som närmast

skall svara för kostnaden. Enligt 11 § i lagförslaget skall i vissa fall

nyttjanderättshavare kunna förpliktas att bidraga till amortering och ränta å

kostnaden. Vad åter angår den i motionerna 1:146, II: 201 och II: 202 framförda

frågan om bidrag av statsmedel till kostnaden för anordnande av skyddsrum

anser utskottet, att någon rätt i berörda hänseende icke bör stadgas i

lagen. Med den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, finner utskottet yrkandet

i motionen II: 201 örn viss ändring av 11 § i lagförslaget, vilket yrkande

gjorts under förutsättning att statsbidrag av i motionen avsedd storlek

lämnas, icke böra föranleda någon ändring i lagtexten.

I 2 § i lagförslaget upptagas under punkterna 1)—5) närmare bestämmelser

örn vilka anläggningar och byggnader som skola förses med skyddsrum; dessa

bestämmelser bliva av betydelse jämväl för frågan vid vilka nybyggnader eller

ombyggnader de i lagen angivna särskilda brandskyddsåtgärderna skola vidtagas.

I punkterna 1)—4) i 2 § avgränsas skyldigheten att anordna skyddsrum,

i fråga örn anläggningar huvudsakligen med hänsyn till antalet personer

inom anläggningen och i fråga örn enskilda bostads- eller affärshus med

hänsyn till våningsantalet: skyldigheten föreligger där beträffande byggnad

med mer lin två våningar. Åt do sålunda angivna förutsättningarna för skyldighetens

inträde har helt naturligt måst givas en schematisk karaktär, och

det torde få ankomma på de tillämpande myndigheterna att med stöd av

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

dispensbestämmelserna i 14 § i lagförslaget vidtaga de jämkningar som finnas

erforderliga. Utskottet anser icke skäl föreligga att, på sätt i motionen I: 145

påyrkas, beträffande industriella anläggningar draga gränsen vid ett antal

personer, som i regel samtidigt äro sysselsatta vid anläggningen, av femtio

i stället för tjugufem enligt lagförslaget. I samma motion yrkas därjämte att

skyldighet att inrätta skyddsrum ej skall åvila industriell anläggning, som

med hänsyn till omständigheterna befinnes kunna bereda ett tillfredsställande

luftskydd åt sin personal genom anläggningens utrymning eller på annat lämpligt

sätt. Såsom departementschefen uttalat är emellertid utrymning ur flera

synpunkter oftast en mindre önskvärd åtgärd. I den mån i särskilt fall utrymning

kan ersätta inrättande av skyddsrum utan åsidosättande av luftskyddets

krav, torde bestämmelserna i 14 § örn möjlighet till dispens från

skyldigheterna enligt lagen giva tillräckligt utrymme för tillgodoseende av

motionärens synpunkter.

I punkten 5) av 2 § stadgas härutöver, att även annan anläggning eller

byggnad, inom vilken människor bo eller eljest vistas, skall förses med skyddsrum

såframt sådant är erforderligt med hänsyn till anläggningens eller byggnadens

beskaffenhet och läge. Enligt departementschefens uttalande bör

Kungl. Majit i tillämpningsföreskrifter giva anvisning örn den utsträckning,

i vilken skyddsrum på grund av sistnämnda bestämmelse bör fordras inom

de särskilda orterna. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla angelägenheten

av att i dessa tillämpningsföreskrifter skyldigheten avgränsas efter enkla

och klara linjer, samt att även i övrigt genom de tillämpande myndigheternas

försorg utfärdas så utförliga anvisningar som möjligt om lagens tillämpning.

När det gäller ny- eller ombyggnader, får vederbörande ägare regelmässigt

genom beslutet örn byggnadslov besked örn vad han har att iakttaga på grund

av lagen. Inom utskottet har den mening uttalats, att jämväl ägare av befintlig

anläggning eller byggnad borde äga rätt att hos de tillämpande myndigheterna

erhålla besked örn de skyldigheter som enligt lagen åligga honom.

Utskottet, som förutsätter att Kungl. Majit vid utfärdande av tillämpningsföreskrifter

i ämnet tager detta spörsmål i övervägande, har med hänsyn härtill

icke funnit sig böra förorda något tillägg till lagförslaget härutinnan.

Förslaget till kungörelse örn ändring i vissa delar av byggnadsstadgan har

icke givit utskottet anledning till erinran.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

A) att det genom förevarande proposition, nr 43, framlagda

förslaget till lag om skyldighet för ägare av anläggningar och

byggnader att anordna skyddsrum m. m. måtte av riksdagen antagas;
B)

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anmäla,

att riksdagen vid sin granskning av det genom propositionen

framlagda förslaget till kungörelse örn ändring i vissa delar av

byggnadsstadgan den 20 november 1931 (nr 304) icke funnit anledning

till erinran mot detsamma; samt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

25

C) att de i ärendet väckta motionerna, I: 145 och 146 samt

II: 201 och 202, måtte anses besvarade genom utskottets hemställan

under A).

Stockholm den 22 februari 1940.

På första lagutskottets vägnar:

K. SCHLYTER.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Schlyter, Gärde, Karl Emil Johanson, Wagnsson,

Branting, Eskhult, Karl Karlsson och Caap; samt

från andra kammaren: herrar Hedlund i Östersund, Ryberg, Olsson i Mellerud,

Gezelius, Berg, Lindberg i Stockholm, Dahlbäck och Hansson i Vännäsby.

Reservation

av herr Dahlbäck.

Bihang lill riksdagens protokoll 1940.

9 sami. 1 avd. Nr 7.

418 40 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:62 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn skyldighet för ägare av anläggningar och byggnader att anordna skyddsr a1 i texten