Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 10, 11 och 15 §§ lagen den 18 juni 1926

1940-02-06 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1940:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 10, 11 och 15 §§ lagen den 18 juni 1926

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 6 lebruari 1940 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändrad lydelse av 10, 11 och 15 §§

lagen den 18 juni 1926 (nr 336) om sammanläggning

av fastigheter d landet, m. m.

Genom en den 12 januari 1940 dagtecknad proposition, nr 12, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

l) Lag

angående ändrad lydelse av 10, 11 och 15 §§ lagen den 18 juni 192

(nr 336) oni sammanläggning av fastigheter å landet.

Härigenom förordnas, att 10, 11 och 15 §§ lagen den 18 juni 1926 om

sammanläggning av fastigheter å landet1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives:

10 §.

Ansökning om sammanläggning göres hos ägodelningsdomaren i den domsaga,

där fastigheterna äro belägna. Vid ansökningen foge sökanden gravationsbevis

rörande fastigheterna. Vad angår fastighetsdel, som för sammanläggningen

skall avstyckas från annan fastighet, skall beviset avse den fastighet,

varifrån avstyckningen skall ske.

Sökanden skall jämväl förebringa av lantmätare verkställd utredning rörande

de omständigheter, som äro av betydelse för bedömande av frågan om

sammanläggningens lämplighet ur fastighetsbildningssynpunkt; dock att,

därest de fastigheter, ansökningen avser, ingå i ett och samma under skifte

varande skifteslag eller äro av beskaffenhet, varom i 1 § under 2 sägs, eller

ock förut tillhopa bildat ett skifteslag, sådan utredning erfordras allenast i

fall, som avses i 9 §.

Örn verkställande av utredning, som i andra stycket sägs, i samband med

avstyckning är stadgat i 19 kap. 16 § lagen om delning av jord å landet.

11 §•

I sammanläggningsärende skall ägodelningsdomaren inhämta utlåtande av

överlantmätaren, där denne ej förut yttrat sig angående sammanläggningen.

1 Senaste lydelse av 15 § se SFS 1937: 165.

Bihang tilt riksdagens protokoll 19i0. 9 sami. 2 avd. Nr 1—2-

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.

I fall---från förrättningslantmätaren.

Är fråga —--i orten.

Finnes den---till avgörande.

15 §.

Sedan ärendet — — — om sammanläggningen.

Har sökanden —--ägodelningsrättens prövning.

Huruledes, då---lag sägs.

Angående meddelat förordnande om sammanläggning skall bevis tecknas

å karta, som må hava företetts i ärendet.

Ägodelningsdomaren åligger —--angående sammanläggning.

Beträffande förfarandet---till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1940.

2) Lag

angående ändrad lydelse av 19 kap. 16 § lagen den 18 juni 1926 (nr 326)

om delning av jord å landet.

Härigenom förordnas, att 19 kap. 16 § lagen den 18 juni 1926 örn delning

av jord å landet skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

16 §.

Med ledning--— må meddelas.

Det åligger---eller icke.

Är fråga om avstyckning av mark för sammanläggning eller under villkor

att stamfastigheten ingår i sammanläggning, skall den utredning, som i andra

stycket sägs, avse jämväl sammanläggningens lämplighet ur fastiglietsbildningssynpunkt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1940.

3) Lag

angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 17 juni 1932 (nr 223) med

särskilda bestämmelser örn delning av jord å landet inom vissa delar

av Kopparbergs län.

Härigenom förordnas, att 12 § lagen den 17 juni 1932 med särskilda bestämmelser

om delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs

län skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 1. 3

12 §.

Sedan äganderättsförhållandena---skälen härför.

Äro fastigheter, vilka avses skola ingå i sammanläggning, sådana, att lagen

angående uppsikt å vissa jordbruk därå äger tillämpning, skall i yttrandet

redogöras för de omständigheter, å vilka förrällningsmännen grundat

sin ståndpunkt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1940.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för dessa förslag, får utskottet,

i den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Enligt 10 § lagen den 18 juni 1926 (nr 336) om sammanläggning av fastigheter

å landet skall ansökning örn sammanläggning av fastigheter å landet

göras hos ägodelningsdomaren i den domsaga, där fastigheterna äro belägna.

Vid ansökningen skola fogas jordregister- och jordeboksutdrag samt äganderätts-

och gravationsbevis rörande de fastigheter, varom fråga är. Vidare

skola — där ej fastigheterna ingå i ett och samma under skifte varande

skifteslag, eller utgöra skilda hemman eller för sig bestående lägenheter eller

delar därav och gemensamt ingå i odelat skifteslag, eller ock förut tillhopa

bildat ett skifteslag — vid ansökningen fogas av lantmätare upprättad karta

och beskrivning över fastigheterna i den mån dessa utgöras av bestämda

områden å marken. Kartan skall upptaga fastigheternas gränser samt utmärka

fastigheternas läge i förhållande till varandra. Beskrivningen skall

för envar av fastigheterna innefatta uppgift om dess ägovidd och dennas

fördelning i särskilda ägoslag samt utredning, i vad mån till varje särskild

fastighet hör andel i område, som vid lantmäteriförrättning undantagits för

gemensamt ändamål eller eljest är samfällt, eller i särskilda rättigheter och

förmåner. Är fastighet, som skall ingå i sammanläggning, sådan att lagen

den 27 juni 1927 angående uppsikt å vissa jordbruk äger tillämpning å densamma,

skola karta och beskrivning alltid ingivas.

I skrivelse till Kungl. Majit den 30 september 1938 har lantmäteristyrelsen

väckt förslag om vissa ändringar i sammanläggningslagen — och lagen

samma dag (nr 326) örn delning av jord å landet i syfte, bland annat, att

nedbringa kostnaderna för sammanläggning av fastigheter å landet. Därefter

har inom justitiedepartementet upprättats en promemoria i ämnet jämte

utkast till ändring av nämnda lagar, över promemorian och lagutkasten ha

avgivits yttranden av ett flertal myndigheter och av vissa sammanslutningar.

De genom propositionen framlagda förslagen grunda sig på denna utredning.

Föreliggande förslag åsyfta dels att i anslutning till vad lantmäteristyrelsen

förordat bereda den som söker sammanläggning vissa lättnader i den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.

honom nu åliggande skyldigheten att förete karta och beskrivning, dels ock

att upphäva skyldigheten för sökanden att i sammanläggningsärende förete

jordregister- och jordeboksutdrag samt äganderättsbevis. Sistnämnda grupp

av spörsmål har icke berörts i lantmäteristyrelsens omförmälda skrivelse.

Jämte de lagändringar, som direkt taga sikte på åvägabringandet av angivna

förenklingar, föreslås vissa därmed förbundna ändringar i såväl sammanläggningslagen

som jorddelningslagen och lagen den 17 juni 1932 med särskilda

bestämmelser om delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs

län.

Föredragande departementschefen, statsrådet Westman, har i propositionen

anfört bl. a. följande:

Förfarandet vid sammanläggning av fastigheter å landet är för närvarande

förenat med jämförelsevis betydande kostnader. Då sammanläggningar

äro talrikt förekommande och av stor praktisk betydelse, är det synnerligen

önskvärt att kostnaderna nedbringas. Utredningen synes ådagalägga, att

detta kan ske genom vissa förenklingar av förfarandet utan att därigenom

rättssäkerheten äventyras.

I anslutning till det förslag som av lantmäteristyrelsen framställts har i

promemorian förordats, att en ändring borde vidtagas beträffande bestämmelserna

i sammanläggningslagen om skyldighet för sökanden i ett sammanläggningsärende

att, utom i vissa undantagsfall, förete karta och beskrivning

över fastigheterna i fråga. Med all säkerhet är det också möjligt att i detta

hänseende för många fall vinna en icke obetydlig kostnadsbesparing. Såsom

i promemorian föreslagits torde en sådan ändring böra genomföras på det sätt

att sagda bestämmelser i lagen ersättas med en föreskrift, enligt vilken sökanden

har att i de fall, då nu karta och beskrivning skola företes, förebringa

utredning rörande sammanläggningens lämplighet ur fastighetsbildningssynpunkt,

utan att i fråga om utredningens beskaffenhet i lagen angives annat

än att utredningen skall ha verkställts av lantmätare. Genom en sådan föreskrift

beredes möjlighet att i olika fall lämpa utredningen efter vad som

kan anses erforderligt. De närmare anvisningar som kunna behövas till ledning

för vederbörande lantmätare torde, såsom i promemorian framhållits,

böra meddelas av lantmäteristyrelsen. Med anledning av vad i ett yttrande

anförts må anmärkas, att styrelsen därvid synes böra taga under förnyat

övervägande, huruvida det kan anses erforderligt att i fråga örn fastigheter,

beträffande vilka lagen angående uppsikt å vissa jordbruk äger tillämpning,

karta och beskrivning städse skola förebringas.

För den händelse sammanläggningslagen ändras på sätt nu nämnts torde

i lagen böra intagas föreskrift att överlantmätarens yttrande städse skall inhämtas

över ifrågasatt sammanläggning, såframt han ej förut yttrat sig därom

med anledning av avstyckning. I fråga örn sammanläggning i samband

med avstyckning bör i jorddelningslagen intagas en uttrycklig bestämmelse,

att erforderlig utredning örn sammanläggningens lämplighet skall verkställas

redan i avstyckningsärendet.

I promemorian har jämväl föreslagits, att i samband med förenämnda

förenkling av förfarandet i sammanläggningsärenden sökandena i sådana

ärenden tillika borde befrias från skyldighet att förete jordregister- och jordeboksutdrag

samt äganderättsbevis. Beträffande jordregisterutdrag har därvid

förordats, att vederbörande förrättningslantmätare och överlantmätare i

stället borde åläggas att utan kostnad för sakägare anskaffa erforderliga ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.

5

drag. Utdrag ur jordeboken och äganderättsbevis skulle däremot icke vidare

behöva finnas tillgängliga vid prövning av fråga om sammanläggning.

Även detta förslag torde vara lämpligt. Vad särskilt angår jordeboksutdragen

synes sålunda, även om dessa i vissa undantagsfall kunna vara till

nytta för utredningen, detta förhållande likväl icke utgöra tillräcklig anledning

att bibehålla kravet att sådana utdrag skola företes.

Med anledning av vad i ett yttrande anförts gentemot ett upphävande av

skyldigheten för sökande att förete äganderättsbevis har departementschefen

framhållit, att i de fall, då sammanläggning skedde i samband med avstyckning,

lagfart allmänt torde sökas å den avstyckade lotten först i samband

med ansökan om sammanläggning. Det syntes icke vara skäligt att i sammanläggningsärendet

kräva särskilt bevis om att lagfartsansökningen ingivits och

vad inskrivningsdomaren med anledning därav beslutat. Enär ägodelningsdomaren

hade att å ämbetets vägnar undersöka, huruvida i äganderättshänseende

funnes något hinder mot sammanläggningen, kunde enligt departementschefens

mening upphävandet av skyldigheten att ingiva äganderättsbevis

icke medföra någon risk för att utredningen skulle bliva ofullständig.

Vid granskning av nu föreliggande lagförslag har utskottet icke funnit anledning

till erinran mot desamma. Utskottet får därför hemställa,

att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.

Stockholm den 6 februari 1940.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Tamm, Hagman, John Gustavson*, Sten, Näslund,

Ekströmer* och Nils Elowsson;

från andra kammaren: herrar Hage, Olovson i Västerås, Molander*, Sandström, Hermansson

i Norrköping, Gardell*, Barnekow och fröken Ebon Andersson.

Utskottet.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:42 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 10, 11 och 15 §§ lagen den 18 juni 1926 a1 i texten