Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 2 juni 1916

1940-03-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1940:11, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 2 juni 1916

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

Nr 11.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1940 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående ändring i vissa delar av

lagen den 2 juni 1916 (nr 180) om skyddskoppympning.

Genom en den 23 februari 1940 dagtecknad proposition, nr 76, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 2 juni 1916 (nr 180)

örn skyddskoppympning.

Härigenom förordnas, att 8 § 1 morn., 11 § 3 morn., 12 § 1 och 2 mom. samt

13 § 1 och 2 mom. lagen den 2 juni 1916 om skyddskoppympning1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives:

8§-

1 mom. Annan civil tjänsteläkare än förste provinsialläkare må icke, i

vidare mån än medicinalstyrelsen efter förste provinsialläkarens hörande sådant

medgivit, undandraga sig att vara ympare inom sitt tjänstgöringsdistrikt

eller huvudsakliga verksamhetsområde. Vad sålunda stadgats örn civil tjänsteläkare

skall äga motsvarande tillämpning beträffande läkare vid organ för

förebyggande mödra- och barnavård.

11 §•

3 mom. Det åligger ympare att efter avslutad ympning, som förrättats vid

organ för förebyggande mödra- och barnavård eller å ympnings- eller besiktningsmöte

eller som anordnats av hälsovårdsmyndighet, för varje ympad

person kostnadsfritt utfärda intyg enligt av medicinalstyrelsen fastställt

formulär örn ympningen och dess resultat.

Har ympning---nu sagts.

Vid ympning---svarande bok.

1 Senaste lydelse av 11 § 3 moni., 12 § 2 morn. samt 13 § 1 och 2 mom. se SFS 1926: 97.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr''11.

13

12 §.

1 mom. I stad, köping eller municipalsamhälle med egen tjänsteläkare

skall hälsovårdsmyndigheten, efter ty prövas lämpligt, anordna skyddskoppympning

för allmänheten vid organ för förebyggande mödra- och barnavård

eller i annan ordning.

2 mom. Å landet i övrigt bör skyddskoppympning^ i den omfattning,

som befinnes möjlig, företagas vid organ för förebyggande mödra- och barnavård

eller å ympnings- och besiktningsmöten.

Ympning vid organ för förebyggande mödra- och barnavård må äga rum

hela året.

Ympnings- och besiktningsmöten skola hållas vartannat år, där ej med

hänsyn till särskilda omständigheter ympnings- och besiktningsmöten anses

böra för viss ort hållas varje år.

Förslag till ----särskild besiktningsförrättare.

Medicinalstyrelsen äger---här avses.

Hälsovårdsmyndigheten har att för ympnings- och besiktningsmöten upplåta

lämplig lokal, där så erfordras, belyst och uppvärmd.

13 §.

1 mom. Skyddskoppympning, som verkställes vid organ för förebyggande

mödra- och barnavård, å ympnings- eller besiktningsmöte eller på föranstaltande

av hälsovårdsmyndighet, ävensom ympning, varom förmäles i 3 § eller

varom beslut meddelats enligt 4 § tredje stycket, är avgiftsfri för den ympade.

2 mom. Verkställes skyddskoppympning vid organ för förebyggande

mödra- och barnavård, å ympnings- eller besiktningsmöte eller på föranstaltande

av hälsovårdsmyndighet, utgår till ympare eller besiktningsförrättare för

varje ympad eller besiktigad person, för vilken ympningen enligt 1 mom. är

avgiftsfri, ersättning av statsmedel med belopp, som Konungen bestämmer.

Ympare eller besiktningsförrättare, som icke är bosatt å orten, äger därjämte

rätt till resekostnads- och traktamentsersättning av statsmedel enligt grunder,

som Konungen föreskriver, dock att sådan ersättning icke skall utgå till läkare

vid organ för förebyggande mödra- och barnavård, då han i denna egenskap

verkställer ympning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1940.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i propositionen framlagda

lagförslaget, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas här

nedan, hänvisa till propositionen.

Till förekommande av smittkoppsjukdom och sådan sjukdoms spridning

är enligt 1 § lagen den 2 juni 1916 om skyddskoppympning envar pliktig att,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

i enlighet med vad i lagen stadgas, undergå ympning med skyddskoppor (vaccination

eller ^vaccination). Barn skall som huvudregel (2 §) undergå skyddskoppympning

senast under det kalenderår, då det fyller sex år. Är barnet

nämnda år boende å ort, för vilken jämlikt 12 § 2 mom. ympningsmöten skola

hållas, och äger det år sådant möte ej rum för orten, må med ympningen anstå

till nästföljande år.

Annan civil tjänsteläkare än förste provinsialläkare må icke, i vidare mån

än medicinalstyrelsen efter förste provinsialläkarens hörande sådant medgivit,

undandraga sig att vara ympare inom sitt tjänstgöringsdistrikt eller huvudsakliga

verksamhetsområde (8 § 1 morn.). Efter undergången ympning skall

den ympade besiktigas (11 § 1 mom.) Det åligger ympare att efter avslutad

ympning, som förrättats å ympnings- eller besiktningsmöte eller som anordnats

av hälsovårdsmyndighet, för varje ympad person kostnadsfritt utfärda intyg,

enligt av medicinalstyrelsen fastställt formulär, om ympningen och dess

resultat. Har ympning ägt rum enligt 2 §, är ymparen dock icke pliktig att

utan särskild begäran utfärda sådant intyg (11 § 3 morn.).

I stad, köping eller municipalsamhälle med egen tjänsteläkare åligger det

hälsovårdsmyndigheten att, efter som det prövas lämpligast, anordna skyddskoppympning

för allmänheten (12 § 1 morn.). Å landet i övrigt bör skyddskoppympningen,

i den omfattning, som befinnes möjlig, företagas å ympnings- och

besiktningsmöten. Dylika möten skola hållas vartannat år, där ej med hänsyn

till särskilda omständigheter ympnings- och besiktningsmöten anses böra för

viss ort hållas varje år (12 § 2 morn.).

Skyddskoppympning, som verkställes å ympnings- eller besiktningsmöte

eller på föranstaltande av hälsovårdsmyndighet, är -— liksom ympning i vissa

andra fall — avgiftsfri för den ympade (13 § 1 morn.). Yerkställes skyddskoppympning

å ympnings- eller besiktningsmöte eller på föranstaltande av hälsovårdsmyndighet,

utgår till ympare eller besiktningsförrättare för varje ympad

eller besiktigad person, för vilken ympningen enligt 13 § 1 mom. är avgiftsfri,

ersättning av statsmedel med belopp, som Konungen bestämmer. Ympare

eller besiktningsförrättare, som icke är bosatt å orten, äger därjämte rätt till

resekostnads- och traktamentsersättning av statsmedel enligt grunder, som

Konungen föreskriver (13 § 2 morn.). Med hälsovårdsmyndighet förstås i

lagen hälsovårdsnämnd (28 §).

Verksamheten för förebyggande mödra- och barnavård bedrives enligt bestämmelserna

i kungörelsen den 21 juli 1937 (nr 745), ändrad genom kungörelse

den 5 maj 1939 (nr 265). Enligt dessa bestämmelser må statsbidrag

utgå till landsting eller stad, som ej deltager i landsting, där landstinget

respektive staden anordnat rådgivande verksamhet i fråga om förebyggande

mödra- och barnavård. Sådan vård skall vara anordnad enligt en av medicinalstyrelsen

godkänd plan samt utövas genom lokala organ av någon av

följande typer:

a) mödravårdscentral, typ I, och barnavårdscentral, typ I, med verksamhet

huvudsakligen förlagd till mottagnings- eller polikliniklokaler i anslutning till

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

barnbördshus eller barnbördsavdelning vid sjukhus beträffande mödravårdscentral

samt barnsjukhus eller barnavdelning vid sjukhus beträffande barnavårdscentral

eller ock till andra lämpliga lokaler, vardera centralen under ledning

av specialutbildad legitimerad läkare;

b) mödra- och barnavårdscentral, typ II, med i regel gemensam, för ändamålet

särskilt avsedd lokal, under ledning av legitimerad läkare;

c) mödra- och barnavårdsstation, under ledning av tjänsteläkare, i regel

med användande av dennes mottagningslokaler.

Medicinalstyrelsen har intill början av februari 1940 fastställt planer

för den förebyggande mödra- och barnavården i 18 landstingsområden och

samtliga städer utanför landsting, innefattande sammanlagt 79 centraler, 279

distriktsstationer och 48 filialer till sådana stationer. Åtskilliga av dessa organ

väntas emellertid icke hinna träda i verksamhet förrän under loppet av innevarande

år, andra åter först efter årets utgång.

I skrivelse den 22 december 1939 har medicinalstyrelsen framlagt förslag

till vissa ändringar i lagen örn skyddskoppympning, vilka erfordrades för

att möjliggöra fortlöpande ympning å mottagningsställena för förebyggande

mödra- och barnavård. Styrelsen har anfört, att bestämmelsen i 2 § av gällande

lag, att barn skulle undergå skyddskoppympning senast under det kalenderår,

då det fyllde sex år, medfört, att ympningen ofta uppskötes ända till barnets

inträde i skolan. Detta vore ur många synpunkter ogynnsamt både av medicinska

och psykologiska skäl. Det vore ett allmänt känt faktum, att ympreaktionen

bleve mindre häftig och besvären för individen alltså lindrigare ju

tidigare ympningen utfördes. Lämpligaste åldern för ympningen vore enligt

allmän erfarenhet V*—1 år. Ett ytterligare skäl för tidig ympning vore, att

risken för vissa komplikationer från centrala nervsystemet vid denna ålder

torde vara minst. Genom spädbamsvaccination vunnes också, att inga oympade

åldersklasser funnes.

Styrelsen har vidare anfört:

Då den förebyggande mödra- och barnvården nu utbygges i hela riket och

mödra- och barnavårdscentraler och -stationer komma att finnas såväl i stad

som på landet med mottagningar minst två gånger i månaden å varje plats,

bjudes ett utomordentligt gynnsamt tillfälle att ordna ympningen av barnen

på ett rationellt och från psykologisk synpunkt riktigt sätt. Man har här

först och främst möjlighet att genom de återkommande kontrollundersökningarna

av barnen på centralen välja den för dem lämpligaste tiden för

vaccinationen, omkring V2-årsåldern. Då ympreaktionerna, såsom nyss nämnts,

vanligen bliva lindriga hos spädbarnen, torde därigenom mödrarnas motstånd

mot vaccinationen alltmer komma att försvinna. Genom ympningarnas verkställande

vid nämnda centraler och stationer undginge man även delvis ympningsmötena

med deras ofta större ansamlingar av människor och finge i

stället ympningen utförd på en institution, som modern tidigare besökt med

barnet och fattat förtroende för. Dessa psykologiska moment kunna tillskrivas

stor vikt. I Stockholm m. fl. orter, där enligt 12 § 1 mom. i ympningslagen

ifrågavarande tillvägagångssätt för ympningen använts under senare år, har

det också visat sig fungera mycket tillfredsställande. Mödrarna anmäla numera

där ofta själva, när vaccinationstidpunkten för barnen är inne.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

16 Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

Styrelsen hade verkställt undersökning, huruvida en allmän ympning å

barnavårdscentralerna skulle kunna genomföras utan lagändring, men denna

utväg hade icke visat sig framkomlig.

En av Sveriges läkarförbund tillsatt kommitté med uppdrag att utarbeta

förslag till ändring i gällande lag örn skyddskoppympning samt svenska landstingsförbundet

och svenska stadsförbundet hava tillstyrkt medicinalstyrelsens

framställning.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har till det vid

propositionen fogade statsrådsprotokollet anfört:

Örn skyddskoppympning utföres på barn i åldern upp till två år, bliva

reaktionerna enligt den medicinska sakkunskapen i allmänhet mindre häftiga

och besvären relativt lindriga. Jämväl flera andra skäl tala, såsom medicinalstyrelsen

framhållit, för att ympningen bör utföras vid späd ålder. Gällande

lagbestämmelser, som föreskriva skyldighet beträffande barn att undergå

skyddskoppympning senast under det kalenderår, då barnet fyller sex år, hava

emellertid föranlett, att ympningen ofta uppskjutes ända till dess att barnet

börjar sin skolgång.

Med hänsyn till det sålunda anförda synas åtgärder böra vidtagas för att

söka genomföra ympning å barn under deras tidigaste levnadsår. Medicinalstyrelsen

har härutinnan anvisat utvägen att utnyttja organen för den förebyggande

mödra- och barnavården — mödra- och barnavårdscentraler och

-stationer — vilka numera i allt större omfattning upprättas i vårt land. Styrelsen

har förklarat sig hava anledning antaga, att ett anlitande av denna utväg

skall leda till ett mycket gott resultat. Svenska landstingsförbundet och

svenska stadsförbundet, vilka representera huvudmännen för den förebyggande

mödra- och barnavården, hava i yttranden över medicinalstyrelsens framställning

tillstyrkt densamma.

Jag har funnit mig kunna i princip godtaga medicinalstyrelsens förslag.

I huvudsaklig överensstämmelse med detsamma hava upprättats förslag till

ändringar i 8 § 1 morn., 12 § 2 mom. samt 13 § 1 och 2 mom. lagen örn skyddskoppympning.

Härjämte synas 11 § 3 mom. och 12 § 1 mom. i lagen böra

undergå viss jämkning. Närmare redogörelse för de ifrågasatta ändringarna

torde icke vara erforderlig. Lagändringarna synas lämpligen kunna träda i

kraft den 1 juli 1940.

Till sist må framhållas, att genomförandet av föreliggande förslag icke

synes behöva medföra några extra kostnader för huvudmännen för den förebyggande

mödra- och barnavården.

Vid granskning av nu föreliggande lagförslag har utskottet icke funnit

anledning till erinran mot detsamma. Utskottet får därför hemställa,

att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.

Stockholm den 9 mars 1940.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

17

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Linder*, Tamm, Roos, Olof Carlsson,

Wistrand, Nils Elowsson och Holstenson;

från andra kammaren: fröken Hesselgren*, herrar Pettersson i Hällbacken,

Molander*, Hermansson i Norrköping* och von Seth*, fröken Ebon Andersson samt

herrar Holm* och Persson i Norrby.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bihang till riksdagens protokoll 1040. 9 sami. 2 avd. Nr 9—11.

485 40 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:104 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslug till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 2 juni 1916 a1 i texten