Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Majus proposition nied förslag till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under krig stjänstgöring m. m.

1940-04-12 · 36 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1940:18, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Majus proposition nied förslag till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under krig stjänstgöring m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr IS.

1

Nr 18.

Ankotn till riksdagens kansli den 12 april 1940 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Majus proposition

nied förslag till förordning om familjebidrag åt

värnpliktiga under krig stjänstgöring m. m. (krigsfamiljebidragsfanordning),

dels ock i ämnet väckta

motioner.

Genom en den 16 februari 1940 dagtecknad proposition, nr 93, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag

till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring

m. m. (krigsfamiljebidragsförordning).

I samband med berörda proposition har utskottet till behandling förehaft

tio i anledning av densamma väckta motioner, nämligen motionerna

inom första kammaren

nr 148 av herr Johan Nilsson i Malmö,

» 150 » » Herlitz,

» 152 » » Elof Andersson m. fl.,

» 153 » » Persson m. fl. ävensom

» 161 » » Holmström samt

inom andra kammaren

nr 206 av herr Österström m. fl.,

» 207 » » Pettersson i Norregård m. fl.,

» 208 » » Lindberg i Umeå m. fl.,

» 213 » herrar Mårtensson och Andersson i Mölndal, ävensom

» 214 » herr Magnusson i Näsviken m. fl.

Vad motionärerna hemställt återgives i det följande i samband med utskottets

yttrande i de delar, som motionerna avse.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för de i propositionen framlagda

förslagen, ävensom i fråga om de skäl, vilka motionärerna åberopat till stöd

för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i

den följande framställningen, hänvisa till propositionen och motionerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 9 sami. 2 avd. Nr 18.

821 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

Med stöd av Kungl. Marits den 24 februari 1939 givna bemyndigande har

chefen för försvarsdepartementet tillkallat utredningsmän att biträda med utredning

angående vissa frågor rörande den sociala försvarsberedskapen. Utredningsmännen,

vilka antagit benämningen sociala försvarsberedskapskommittén.

hava den 3 september 1939 avgivit betänkande (statens off. utredn. 1939: 26)

med förslag, bland andra, till lag örn familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring

m. m. (familjebidragslag) och till förordning med närmare bestämmelser

angående tillämpning av familjebidragslagen (familjebidragsförordning).

Över kommitténs förslag till familjebidragslag och familjebidragsförordning

hava utlåtanden och yttranden avgivits av ett stort antal myndigheter,

sammanslutningar och kommunala organ. Därefter har kommitténs förslag

till familjebidragslag överarbetats inom försvarsdepartementet, vilken

överarbetning lett till upprättandet av nu framlagda förslag till krigsfamiljebidragsförordning.

Utskottet övergår nu till att lämna en redogörelse för de olika hithörande

spörsmålen, därvid utskottet kommer att följa den indelning av ämnet, som

iakttagits i propositionen.

Gällande bestämmelser örn familje
understöd.

Enligt förordningen den 13 augusti 1914 (nr 134) om understöd i vissa fall

åt sådan värnpliktigs familj, som fullgör tjänstgöring till rikets försvar,

erhåller under den tid, värnpliktig är inkallad till tjänstgöring för rikets försvar

eller efter fredstjänstgöringstidens slut kvarhålles för sådant ändamål,

den värnpliktiges familj understöd av statsmedel. I en tillämpningskungörelse

till nämnda förordning, utfärdad den 14 augusti 1914 (nr 138), stadgas, att

pensionsstyrelsen och pensionsnämndernas ordförande handlägga frågor örn

familjeunderstöd. Dessa författningar ha — ehuru icke direkt upphävda —

ej tillämpats under nu anbefalld förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering.

I fredstid utgå familjeunderstöd enligt förordningen den 12 juni 1931

(nr 257) örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd)

. Enligt 1 § i denna förordning kunna värnpliktigs hustru och barn

för tid, varunder den värnpliktige fullgör honom åliggande tjänstgöring,

erhålla familjeunderstöd. Såsom allmän regel gäller, att understödets utgående

är gjort beroende av att vid den prövning, som skall föregå beslut örn

understöds utbetalande, skall ha konstaterats, att understödet är nödvändigt

för anförvanternas uppehälle under familjeförsörjarens tjänstetid. För understödets

utgående har emellertid även uppställts det villkoret, att vid nämnda

behovsprövning icke befunnits uppenbart, att behovet icke föranledes av värnpliktstjänstgöringen.

Tillämpningsföreskrifter till familjeunderstödsförordningen äro givna i

kungörelsen den 19 juni 1931 (nr 259) angående tillämpning av förordningen

den 12 juni 1931 (nr 257) om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och

barn (familjeunderstöd). Enligt denna göres ansökan örn understöd av den

värnpliktige själv eller hans hustru eller av förmyndare eller barnavårdsman

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

för hans barn. Beslut om understöd fattas av vederbörande länsstyrelse.

Understödet utbetalas direkt till familjen genom den värnpliktiges chef eller

befälhavare. Kostnaderna bestridas helt av statsmedel.

Genom kungörelsen den 8 september 1939 (nr 642) om tillämpning vid förstärkt

försvarsberedskap och mobilisering av förordningen den 12 juni 1931

(nr 257) örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd)

m. m. ha bestämmelserna i 1931 års förordning med vissa ändringar

gjorts tillämpliga jämväl i fråga örn sådana värnpliktiga, vilka vid förstärkt

försvarsberedskap och mobilisering inkallas till tjänstgöring jämlikt

§ 27 mom. 2 a, § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen (inkallelse till

beredskapsövning eller då rikets försvar eller dess säkerhet eljest det kräver).

Genom ytterligare en kungörelse den 27 oktober 1939 (nr 793) har förstnämnda

kungörelse underkastats vissa ändringar. De bestämmelser, som sålunda gälla

för de till förstärkt försvarsberedskap inkallade, skilja sig från stadgandena

i 1931 års förordning bland annat därutinnan, att understödsbeloppen höjts

och att ett särskilt bostadsbidrag införts. Understödet utgår enligt den för
-

höjda taxan med följande belopp per dag:

till arbetsför hustru.................................................................. kr. 1: —

» » » och ett barn under 16 år .............................. » 2:25

» » » » två barn under 16 år .............................. » 3: —

» mindre arbetsför hustru ...................................................... » 2: —

» » » » och ett barn under 16 år .................. » 2:75

» » » » » två barn under 16 år .................. » 3:50

» ett barn under 16 år, örn fadern är änkling eller frånskild ......... » 2: 25

» två barn under 16 år, örn fadern är änkling eller frånskild ......... » 3: —

För varje barn under 16 år utöver två ökas understödet med 50 öre.

Bostadsbidraget är så konstruerat, att detsamma alltid utgår i de fall, då

sökanden finnes berättigad till familjeunderstöd. Bidraget är dyrortsgraderat

enligt den för folkpensioneringen gällande dyrortsindelningen samt utgår per

dag i ortsgrupp 1 med 75 öre, i ortsgrupp 2 med 1 krona 15 öre och i ortsgrupp

3 med 1 krona 50 öre.

Genom den förut nämnda kungörelsen nr 642 förklarades vidare, att i fråga

örn villkoren för åtnjutande av understöd och bostadsbidrag i tillämpliga

delar skulle gälla bestämmelserna i kungörelsen den 19 juni 1931 (nr 259)

angående tillämpning av förordningen den 12 juni 1931, dock med iakttagande

bland annat därav, att vid prövning av fråga, huruvida understöd skulle utgå,

hänsyn allenast finge tagas till den värnpliktiges, hans hustrus och hans barns

under 16 år inkomst under den tid tjänstgöringen påginge. I kungörelsen

nr 793 har med ändring av tidigare meddelad bestämmelse föreskrivits, att

understöd och bidrag utbetalas vid mitten och vid slutet av varje kalendermånad.

I detta sammanhang må nämnas, att 1914 års bestämmelser örn familjeunderstöd

vid tjänstgöring för rikets försvar utsattes för stark kritik i statens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

krigsberedskapskommissions betänkande, del Y (1917), däri kommissionen

uppdrog riktlinjer för det offentliga understödsväsendet vid krig och även

framlade vissa författningsförslag.

Krigsberedskapskommissionen har i sitt betänkande framlagt förslag till ett

enhetligt system av krigsunderstöd, enligt vilket till arbetslösa skulle utgå

arbetslöshetsunderstöd och till mobiliserades familjer mobiliseringsunderstöd.

Kommissionen har därjämte utarbetat förslag till ytterligare en understödsform,

nämligen hyresunderstöd. Denna skulle huvudsakligen vara av kommunal

karaktär samt fakultativ.

En utförligare redogörelse för krigsberedskapskommissionens förslag

lämnas i sociala försvarsberedskapskommitténs betänkande, del I, till vilket

utskottet i detta sammanhang hänvisar.

Allmän motivering.

Allmänna synpunkter.

Genom krigsavlöningsreglementet meddelas bestämmelser örn de värnpliktigas

avlöning vid mobilisering. Det har förutsatts, att reglementet skall

kunna göras — åtminstone delvis — tillämpligt även under förstärkt försvarsberedskap.

Enligt krigsavlöningsreglementet erhålla de värnpliktiga krigslön

i stället för det under fredstid utgående penningbidraget. För meniga och

befäl inom den lägsta befälsgraden utgöres krigslönen endast av terminslön,

vilken utbetalas å tjänstgöringsorten och är avsedd för fyllande av sådana

smärre behov som ej tillgodoses in natura. För övrigt värnpliktigt befäl utgår,

förutom terminslön, månadslön med olika belopp, beroende på tjänsteställningen.

Månadslönen, som insättes å vederbörandes konto i hemorten, är

avsedd att vara en särskild gottgörelse för det med befälsställningen förenade

större ansvaret. I motiven till det av försvarsväsendets lönenämnd utarbetade

förslaget till krigsavlöningsreglemente har framhållits, att beträffande värnpliktiga

kompletterande bestämmelser erfordrades om bidrag till de värnpliktigas

familjer.

I kommittédirektiven för sociala försvarsberedskapskommittén — i det

följande benämnd kommittén — har, med beaktande av vad statens krigsberedskapskommission

i sitt förut nämnda betänkande, del V, anfört rörande

arbetsmarknaden vid krig, framhållits det nära samband, som råder mellan

familjebidrag åt värnpliktiga och arbetslöshetshjälp. Vidare har i direktiven

anförts bland annat följande:

Krigsberedskapskommissionens förslag beträffande familjebidrag bygger

helt på understödsprincipen: den tanken, att en värnpliktig genom sitt arbete

för försvaret skulle beredas en sådan förtjänst, att familjebidrag skulle kunna

utgå därur, har icke kommit till något uttryck i förslaget. Det kan emellertid

ifrågasättas, örn det icke skulle vara ur psykologisk synpunkt värdefullt, att

de s. k. mobiliseringsunderstöden finge — åtminstone i viss mån -—• karaktären

av en familjelon, som icke helt utginge efter behovssynpunkt utan i någon mån

innefattade ett vederlag för de uppoffringar, som staten kräver av familjeförsörjaren.

Härvid måste dock tillses, att ifrågavarande bidrag icke komma

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

att verka hindrande på tillgodoseendet av näringslivets behov av arbetskraft.

Dylikt bidrag torde därför icke, eller åtminstone endast i mycket reducerad

omfattning, böra tilldelas den, som kan erhålla lämpligt avlönat arbete. Ett

nära samband torde följaktligen finnas — såsom även krigsberedskapskommissionen

påvisat — melian familjebidragen och arbetsförmedlingen. Familjebidragens

närmare utformning och deras infogande i ett enhetligt system för

den sociala omvårdnaden av de av krigets ekonomiska verkningar drabbade,

torde böra göras till föremål för närmare utredning. Vid avvägandet av familj eunderstödens

belopp torde hänsyn böra tagas såväl till don krigslön, som

skall utbetalas till meniga värnpliktiga, som till de löner, vilka kunna beräknas

utgå för arbeten inom krigsindustrien. Såsom ett önskemål torde böra uppställas,

att sammanlagda inkomsten för en familj av genomsnittlig storlek icke

kommer att ställa sig påtagligt lägre, örn familjeförsörjaren tjänstgör vid

fronten än om han arbetar inom näringslivet.

I fråga om de allmänna principerna för familjebidragets bestämmande har

kommittén anfört bland annat följande:

Ur statsekonomisk synpunkt är det givetvis ett väsentligt intresse, att kostnaderna

för familjebidragen i möjligaste mån begränsas. Statsintresset kan

dock ej inskränkas till enbart de ekonomiska synpunkterna. Skall vårt folk

kunna bevara sin moraliska kraft och sin vilja att hävda sitt nationella

oberoende under de påfrestningar, ett krig eller en svårartad neutralitetskris

innebära, måste det sörjas för sådana bidrag till inkallade värnpliktigas anförvanter,

att icke deras börda i förhållande till övriga medborgares ter sig

oskälig. Ett förbiseende av denna synpunkt kan hava ödesdigra konsekvenser

både för andan inom krigsmakten och stämningen i hemorten. Det ligger

sålunda i statens intresse i minst lika hög grad som i de värnpliktigas och

deras familjers, att familjebidragen icke utmätas med för stor njugghet och

efter principer, som verka stötande. Ehuru statsfinansiella skäl tala för att

bidrag endast böra utgå, då verkligt behov därav föreligger, kunna sålunda

— såsom i kommittédirektiven framhållits — skäl anföras för att betrakta

bidragen såsom ett vederlag för det för staten nödvändiga och betydelsefulla

arbete, som den värnpliktige under mobilisering eller försvarsberedskap utför.

Den förra synpunkten pekar hän mot ett understödssystem, den senare mot

ett lönesystem. Kommittén har trott sig finna en utväg att i viss mån tillgodose

båda synpunkterna genom att för de familjemedlemmar — den värnpliktiges

hustru samt barn och adoptivbarn under sexton år — mot vilka den

värnpliktige i första hand kan anses försörjningsskyldig, låta familjebidraget

utgå med visst grundbelopp utan behovsprövning, medan för det bidrag, som

därutöver kan ifrågakomma, föreskrivits en prövning av behovet.

För familjebidragets konstruktion enligt kommitténs förslag skall närmare

redogöras i annat sammanhang. Här må emellertid förutskickas, att kommittén

förordat tre särskilda bidragsformer: familjepenning, avsedd för tryggande

av familjens livsuppehälle, hyresbidrag, för tillgodoseende av bostadsbehovet,

och näringsbidrag, för anställande hos näringsidkare av arbetskraft

för verksamhetens upprätthållande. Samtliga bidragsformer förutsätta

behovsprövning, dock att av familjepenningen visst grundbelopp skulle utgå

till förut nämnda familjemedlemmar utan behovsprövning. Den som tillerkänts

näringsbidrag skulle ej äga åtnjuta annat familjebidrag än familjepenningens

grundbelopp. Vidare må nämnas, att behovsprövningen föreslås skola verkställas

av kommunala organ, vilka även skulle utbetala bidragen, samt att kostnaderna

för bidragen i huvudsak skulle bestridas av staten men att någon del

därav skulle stanna å vederbörande kommun.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Andra lagutskottets utlåtande Nr IS.

Efter redogörelse för de över förslaget avgivna yttrandena (sid. 17—19 i

propositionen) har föredragande departementschefen, statsrådet Sköld, anfört

följande:

För egen del får jag framhålla, att därest familjebidragen skola kunna utgå

med sådana belopp att det med bidragen avsedda syftet uppnås, lärer det av

statsfinansiella hänsyn vara ofrånkomligt med en viss differentiering av

bidragen allt efter hjälpbehovet. Jag anser mig därför kunna godtaga de

avsteg från familjelönsprincipen, som kommittéförslaget innebär. En konsekvent

tillämpning av denna princip är för övrigt ej möjlig redan av den anledningen,

att, såsom jag också påpekade i kommittédirektiven, familjebidragen

icke böra få verka hindrande på tillgodoseendet av näringslivets behov av

arbetskraft. En prövning måste alltså kunna ske, huruvida såsom villkor för

erhållande av familjebidrag skyldighet för familjemedlem bör föreskrivas att

antaga lämpligt arbete.

För vinnande av tillräcklig smidighet och snabbhet i tillämpningen synes

det ofrånkomligt, att denna prövning liksom också utbetalningen verkställes

av kommunala myndigheter. Härigenom blir det tekniskt sett möjligt att, örn

så skulle vara önskvärt, tillämpa en fullt genomförd behovsprövning med

uteslutande helt av familjelönsprincipen ur systemet. Uppenbarligen skulle

i så fall det allmännas utgifter för familjebidragen kunna begränsas. Å andra

sidan torde den kommunala prövningen medföra en viss ojämnhet såväl i

bedömningen av bidragsbehovet som också vid utmätandet av de särskilda

bidragen, något som givetvis lätt kunde leda till ett berättigat missnöje.

Sannolikt skulle denna ojämnhet i hög grad minskas, örn såsom kommittén

förslår en viss del av familjebidraget för den trängre familjekretsen finge

utgå utan egentlig behovsprövning, medan i övrigt dylik prövning skulle äga

rum. Härmed följer även den praktiska fördelen, att någon hjälp omedelbart

utan ingående prövning kan lämnas den inkallades familj.

Såsom framhållits i ett par yttranden verkar den av kommittén föreslagna

behovsprövningen på sådant sätt, att för arbetsgivaren praktiskt taget omöjliggöres

att lämna någon hjälp utöver familjebidraget, med mindre arbetsgivaren

helt övertager en försörjningsplikt, som det rätteligen borde åligga staten

att fullgöra. Nu anmärkta olägenhet torde kunna väsentligen mildras genom

ett stadgande, att vid behovsprövningen hänsyn ej skall tagas till viss del av

den civila lönen. Huruvida och i vad mån ett sådant undantag bör stadgas

torde vara i viss mån beroende av arbetsmarknadsförhållanden, och ett

stadgande i ämnet i den föreslagna författningen torde därför endast böra

innehålla ett bemyndigande för Konungen att utfärda föreskrift i angivna

hänseende. Med denna modifikation är jag beredd att i princip biträda kommitténs

förslag beträffande behovsprövningen.

I motionen 1:148 av herr Johan Nilsson i Malmö har, bland annat, hemställts,

att familjebidraget bör tilldelas de värnpliktigas familjer utan prövning

av behovet.

I de likalydande motionerna 1:152 av herr Elof Andersson m. fl. och II: 206

av herr Österström m. fl. har hemställts, att familjepenning skall med de i

propositionen angivna maximibeloppen utgå utan behovsprövning till en var

för krigs tjänstgöring inkallad medborgare, som enligt de i propositionen angivna

allmänna grunderna därav bör komma i åtnjutande.

I motionen 11:214 av herr Magnusson i Näsviken m. fl. hemställes örn

sådan ändring i propositionen, att behovsprövningen göres generell.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18. <

I motionen II: 208 av herr Lindberg i Umeå m. fl. har — i anslutning till

16 § i förslaget till förordning — framställts yrkande, att nämnda paragraf,

avseende skyldighet att söka arbete, måtte helt utgå ur förordningen.

Det nu föreliggande förslaget till krigsfamiljebidragsförordning utgör ett

komplement till krigsavlöningsreglementet. Den synpunkten har också framhållits

såväl av sociala försvarsberedskapskommittén som av departementschefen,

att familjebidraget vore att anse såsom ett vederlag för det för staten

betydelsefulla arbete, som den till förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering

inkallade värnpliktige utförde i statens tjänst, med andra ord såsom ett

slags familjelön. å andra sidan har framhållits, att såväl statsekonomiska skäl

som önskvärdheten av att icke från arbetsmarknaden undandraga för produktionens

tryggande behövlig arbetskraft gjorde en behovsprövning erforderlig.

Såsom en kompromiss mellan dessa båda motsatta synpunkter har framgått det

i propositionen upptagna förslaget, att av familjepenningen ett visst grundbelopp

skulle för den värnpliktiges hustru samt barn och adoptivbarn under

16 år utgå utan behovsprövning, medan familjebidraget i övrigt skulle utgå

efter prövning av behovet.

I likhet med de motionärer, som yrkat, att familjepenningen skall utgå utan

behovsprövning, finner utskottet önskvärt, att större utrymme beredes åt löneprincipen

vid bidragens bestämmande. Emellertid synes det utskottet knappast

tillrådligt att frångå behovsprövningen, då fråga är örn andra familjemedlemmar

än dem, som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vara berättigade

till grundbelopp. Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet böra såtillvida

tillstyrka bifall till motionerna 1:148 samt I: 152 och II: 206 i denna

del, att utskottet förordar, att familjepenning till den värnpliktiges hustru samt

barn och adoptivbarn under 16 år utgår utan behovsprövning. Genom bifall

till detta utskottets förslag skulle den stora praktiska fördelen vinnas, att

familjepenningen i sin helhet kunde omedelbart utbetalas till den värnpliktiges

närmaste utan avvaktande av den undersökning av den värnpliktiges ekonomiska

förhållanden, som behovsprövningen måste föranleda. I följd av den

ståndpunkt, utskottet sålunda intagit i fråga örn behovsprövningen, får utskottet

avstyrka det i motionen II: 214 framställda yrkandet, att behovsprövningen

göres generell.

I fråga örn den del av familjebidraget, som utgår efter behovsprövning, vill

utskottet ytterligare framhålla, att även örn kravet på nödig sparsamhet med

allmänna medel här icke kan undgå att göra sig gällande, behovsprövningen

dock måste ske med beaktande därav, att familjebidraget i sin helhet bör

anses såsom en lön åt den värnpliktige, låt vara att denna utmätes efter behovet.

I sådana fall, då en familj, som berövats sina inkomster, har att vidkännas

utgifter för bostad, torde således som regel bostadsbidrag böra utgå,

förutsatt givetvis, att den värnpliktiges och de hemmavarandes inkomster icke

härigenom bli högre än deras sammanlagda normala inkomst före inkallelsen.

Vad beträffar det i motionen II: 208 framställda yrkandet, att 16 § i författningsförslaget,

avseende skyldighet att söka arbete, skulle utgå ur förord
-

Utskott et.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

ningen, vill utskottet framhålla, att bestämmelserna i nämnda paragraf torde

kunna bliva av stor betydelse, därest det gäller att i ett kritiskt läge tillvarataga

hela landets arbetskraft. Då stadgandet för sin tillämpning förutsätter

ett särskilt beslut av Kungl. Maj:t, lär man kunna utgå ifrån, att det icke

kommer till användning utan vägande skäl. Utskottet får alltså avstyrka

ifrågavarande motion i förevarande del.

Familjebidragets konstruktion.

Såsom nämnt föreslår kommittén tre särskilda former för familjebidrag:

familjepenning, hyresbidrag och näringsbidrag. Därjämte innehåller

förslaget vissa bestämmelser i fråga örn sjukvård åt värnpliktigas

familjemedlemmar. En av kommitténs ledamöter, direktören A. T. N. Gabrielsson,

har förklarat sig icke kunna biträda kommitténs förslag såvitt angår

näringsbidraget.

Kommittén har ansett det vara riktigast att betrakta familjebidraget såsom

en den värnpliktige tillkommande förmån. Härigenom markerades, i den

mån löneprincipen tillämpades, att det vore fråga örn ett av den värnpliktige

intjänat belopp. Nämnda betraktelsesätt borde icke utesluta, att, såsom

syntes lämpligast, vederbörande familjemedlem eller ställföreträdare för denne

tillerkändes en självständig rätt att lyfta bidraget.

Familj epenningen utgår enligt förslaget efter dyrortsgradering,

därvid den för folkpensioneringen gällande indelningen i tre särskilda ortsgrupper

skall äga tillämpning. Familjepenningen fastställes särskilt för varje

familjemedlem. De föreslagna för dag utgående bidragsbeloppen utgöra i

respektive ortsgrupper för hustru (annan familjemedlem över 16 år, som förestår

den värnpliktiges hem) 1: 75, 2: — och 2: 25 kronor samt eljest, örn familjemedlemmen

uppnått 16 års ålder, 1:—, 1:25 och 1:50 kronor och för barn

under nämnda ålder 0: 70, 0: 80 och 0: 90 kronor. Grundbeloppet är enligt förslaget

icke dyrortsgraderat samt utgör för hustru en krona och för varje barn

eller adoptivbarn under sexton år 40 öre.

Vad beträffar frågan örn en lokal differentiering av familjepenningen har

kommittén anfört, att vid kommitténs överläggningar ifrågasatts, huruvida

förekomsten av särskilda hyresbidrag vore tillfyllest för att onödiggöra en

sådan differentiering. Särskilt med tanke på den under senare år pågående

utjämningen av livsmedelskostnaderna mellan land och stad hade det sålunda

varit under övervägande att för hela landet enhetligt fixera de högsta belopp,

varmed familjepenningen skulle utgå; likaledes hade det anförts, att

differenserna i levnadskostnaderna mellan stad och land avspeglade en differens

i levnadsstandard, vilken sociallagstiftningen ej borde i sin mån medverka

till att konservera. Vid sina överväganden på denna punkt hade kommittén

ansett sig kunna fastslå, att till grund för statsmakternas nuvarande

dyrortsgraderingar icke enbart läge beräknad skillnad i bostadskostnaderna.

Med utgångspunkt från de i betänkandet anförda synpunkterna har kommittén

i fråga örn dyrortsgradering ej ansett sig kunna göra annat än stanna för att

vid normerandet av familjepenningen följa samma principer, som statsmak
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

terna vid annan sociallagstiftning och vid löneregleringar under senare år

tillämpat, d. v. s. att även införa en viss ortsdifferentiering av familjepenningen.

Med den uppfattning, kommittén sålunda tillkännagivit, läge det i sakens

natur, att kommittén förutsatte, att dyrortsgraderingen underkastades revision

i den mån levnadskostnadernas utjämning fortskrede eller statsmakterna uppställde

nya principer för dyrortsgradering. Vidare har kommittén anfört:

Vad dyrortsgraderingen ytterligare beträffar, har kommittén funnit det

önskvärt att anknyta denna till någon av nu tillämpade dyrortsgraderingar.

Valet har därvid stått mellan lönereglementenas, arbetslöshetskommissionens

och folkpensioneringens graderingar. Den förstnämnda löneskalan inkluderar

— i motsats till familjepenningen — såväl hyres- som andra levnadskostnader.

Arbetslöshetskommissionens gradering återigen tar ensidigt sikte

på grovarbetarlönernas differentiering på olika orter och är för övrigt, åtminstone

för närvarande, icke genomförd för hela landet. Med sina talrika

ortsgrupper erbjuda bägge dessa graderingssystem en vida mera omfattande

uppdelning än som för familjepenningens vidkommande och med hänsyn till

dess relativt lilla latitud kräves. Ej heller folkpensioneringsgraderingen kan

ur här angivna synpunkter anses invändningsfri; även den har baserats på

sammanläggning av hyres- och andra levnadskostnader, och dess till tio år

fixerade giltighetstid förutsätter dessutom en stabilitet i levnadskostnadsdifferenserna,

som under en kris eller ett krig måhända kan förbytas i snabba

prisförskjutningar mellan orterna.

Kommittén har emellertid, åtminstone som ett provisorium, funnit folkpensioneringens

gradering vara att föredraga, företrädesvis av följande skäl.

Denna gradering kan omedelbart automatiskt tillämpas och utmärker sig

i övrigt för den största enkelheten och den minst söndersplittrande uppdelningen

av sammanhängande bygder. Eftersom såväl familjepenningens maximum

som hyresbidrag blott skola utgå efter prövat behov, icke såsom i folkpensioneringen

enligt fixerade taxor, behöver den omständigheten, att folkpensioneringsgraderingen

även inkluderar hyresbeloppet, icke hindra sådan

individuell tillämpning av förevarande lag, att en rättvis avvägning göres

mellan olika orter. Och skulle under en kris eller ett krig skillnaderna i levnadskostnaderna

förskjutas mellan olika orter, bleve en del folkpensionärer

lika lidande därav som en del värnpliktigas familjer, något som i sin tur helt

visst måste tvinga statsmakterna att i en eller annan form åtminstone provisoriskt

justera denna ortsindelning.

Hyresbidraget är enligt kommitténs förslag avsett att utgå endast i den

mån familjepenningen ej förslår till bostadskostnaden. Bidraget är avsett

icke blott för hyra utan även för bestridande av ränta och amortering å lån

för bostadens anskaffande eller kostnad för fullgörande av förpliktelser mot

bostadsrättsförening. Även värmekostnad och flyttningskostnad täckas av

bidraget. Något särskilt maximibelopp har ej angivits för bidraget; däremot

föreslås, att bidrag för förhyrd bostad icke skall få överstiga beloppet av den

hyra som vid inställelsen varit avtalad. Då kommittén ansett det tvivelaktigt,

örn hyresbidrag över huvud böra utgå vid kortare inkallelser, har Kungl. Majit

enligt förslaget beretts möjlighet att stadga, att bestämmelserna om dylikt

bidrag ej skola tillämpas. I anslutning till de föreslagna bestämmelserna örn

hyresbidrag har kommittén framlagt förslag till särskilda föreskrifter an
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra lagutskottets utlåtande Nr IS.

gående uppsägning m. m., vilka innefatta modifikationer i gällande hyreslagstiftning.

Näringsbidrag föreslås skola kunna tillerkännas värnpliktiga, vilka driva

näring eller rörelse, för anställande av arbetskraft för verksamhetens upprätthållande.

Enligt kommitténs förslag skulle bidragets maximum per månad

utgöra 200 kronor eller, örn verksamhetens upprätthållande vore av särskild

betydelse för det allmänna, 300 kronor. Bestämmelserna örn näringsbidrag

föreslås skola bliva tillämpliga först efter särskilt beslut av Kungl. Majit.

Beträffande såväl hyresbidrag som näringsbidrag föreslår kommittén, att

bidrag i vissa fall skall kunna utgå till icke familjeförsörjare.

De av kommittén föreslagna bestämmelserna örn sjukvård åt värnpliktigas

familjer innebära en hänvisning till vad som gäller enligt fattigvårds- och

barnavårdslagama. Därjämte föreskrives, att sjukvård, som meddelats enligt

dessa lagar, ej må, såvitt angår den värnpliktiges och hans familjs rätt, återkrävas

eller hänföras till fattigvård. Slutligen tillkommer det enligt förslaget

Konungen att med avseende å omfattningen av beslutad inkallelse förordna

örn statsbidrag för bekostande av sådan sjukvård.

Redogörelse för yttrandena över kommitténs förslag i förevarande del har

lämnats å sid. 27—31 i propositionen. I detta sammanhang anser sig utskottet

endast böra omnämna vissa bestämmelser om sjukvård åt evakuerade, som

innefattas i kommitténs den 22 december 1939 avgivna betänkande, del II (statens

off. utredn. 1939:45). Där har i kommitténs förslag till förordning örn

utrymningshjälp såsom en särskild hjälpform upptagits sjukhjälp, omfattande

erforderlig läkar- och sjukhusvård jämte läkemedel ävensom transport till eller

från läkare eller vårdanstalt. Hjälpen tillhandahålles, enligt vederbörande

myndighets beprövande, in natura eller såsom sjukersättning.

Föredragande departementschefen har beträffande de olika bidragsformerna

förklarat sig beredd att följa de av kommittén uppdragna riktlinjerna samt

vidare anfört:

I likhet med kommittén anser jag även bestämmelser erforderliga,

vilka reglera rätten till sjukvård för de inkallades familjer. Kommittén har

härutinnan föreslagit, att sjukhjälpen skall meddelas på samma sätt som eljest

tillämpas beträffande sjukvård åt obemedlade. Emellertid skulle sålunda

meddelad sjukvård icke anses såsom fattigvård, och vid mera omfattande värnpliktsinkallelse

skulle Kungl. Majit kunna förordna örn statsbidrag för bekostande

av ifrågavarande sjukvård. I den mån statsbidrag ej utginge på

grund av sådant förordnande eller eljest gällande bestämmelser, skulle följaktligen

kostnaden för sjukhusvård stanna på vederbörande landsting (stad, som ej

deltager i landsting). Kommitténs förslag i denna del erbjuder fördelen att så

nära som möjligt ansluta sig till den i fredstid tillämpade ordningen för meddelande

av sjukvård åt behövande. Emellertid äro även, såsom framgår av

vissa yttranden, bestämda olägenheter förenade med den föreslagna anordningen,

framför allt därutinnan, att behovsprövningen komme att verkställas

i efterhand och av ett annat organ än det, som enligt kommitténs förslag

skulle administrera familjebidragen. Härtill kommer, att landstingens ekonomi

— bland annat med hänsyn till landstingsskattens konstruktion — torde vara

särskilt känslig för utgiftsökningar. Det förefaller därför som om en mera

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

tillfredsställande lösning av förevarande spörsmål skulle vinnas genom införande

av en särskild bidragsform, sjukbidrag, på sätt kommittén själv föreslagit

beträffande utrymningshjälpen. Sjukbidraget torde i princip böra bekostas

på samma sätt som familjebidragen i övrigt, en fråga, vartill jag i det

följande återkommer.

Kommitténs förslag, att familjepenningen skulle graderas efter dyrort med

tillämpning av folkpensioneringens dyrortsindelning, har från flera håll mött

invändningar. Kommittén har övervägt, huruvida förekomsten av särskilda

hyresbidrag vore tillfyllest för att onödiggöra en lokal differentiering av

familjepenningen och därvid framhållit, att till grund för nuvarande dyrortsgraderingar

icke enbart ligger beräknad skillnad i bostadskostnaderna. Emellertid

har socialstyrelsen i sitt utlåtande anfört, att varje nu existerande dyrortsgrupperingssystem

bygger på de totala levnadskostnaderna och sålunda

giver ett felaktigt uttryck för här ifrågavarande kostnadsolikheters såväl

styrka som riktning. Detta är givetvis i och för sig riktigt, men fråga

är, örn felkällorna äro av den praktiska betydelse, att man måste avstå

från de fördelar, som en dyrortsgradering erbjuder. Man torde nämligen

— trots allt inskärpande av behovsprövningens vikt — böra räkna med en

tendens att vid total medellöshet bestämma familjepenningen till maximibeloppet.

En dyrortsgradering är därför av mycket stor betydelse ur statsfinansiell

synpunkt, och örn den ej för ett relativt sett betydande antal

orter är felaktig, torde den även vara att föredraga ur rättvisesynpunkt. Då

man härvidlag torde ha anledning räkna med att folkpensioneringens dyrortsgruppering

i flertalet fall giver ett riktigt uttryck för differenserna i levnadskostnaden,

även örn man bortser från hyran, anser jag tillräckliga skäl icke

föreligga för att frångå kommitténs i anslutning till eljest tillämpade principer

på sociallagstiftningens område framställda förslag örn dyrortsgradering av

familjepenningen.

Nära samband med spörsmålet örn familjepenningens dyrortsgradering har

frågan örn bidragsbeloppens storlek. Här möter ett spörsmål av principiell

betydelse, som upptagits till diskussion av svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet,

nämligen huruvida familjepenningens maximibelopp skola

tillmätas så, att hyra normalt kan anses ingå däri. Förbundet har — väglett

av den synpunkten, att behovsprövning endast undantagsvis bör förekomma

— ansett, att beloppen böra omfatta även hyra. Med den ståndpunkt, som jag

enligt vad förut anförts intager i fråga örn behovsprövningen, föreligger icke

samma skäl för att låta familjepenningen inkludera hyra. Även om emellertid

familjepenningen icke är avsedd att normalt inbegripa hyra, bör likväl i många

fall, särskilt på landsbygden, den föreslagna familjepenningen — såsom

kommittén framhållit — kunna förslå även till hyra---— I själva verket

torde för en familj av genomsnittlig storlek det föreslagna familjebidraget

jämte den värnpliktiges krigslön och värdet av hans naturaförmåner i allmänhet

icke komma att avsevärt understiga de löner, som utgå enligt

gällande kollektivavtal inom industrien. Beträffande grundbeloppet synes

mig kommitténs förslag vara lämpligt avvägt. Under hänvisning till elef

anförda anser jag mig kunna i allt väsentligt biträda kommitténs förslag såvitt

angår familjepenningen.

I fråga örn hyresbidraget har av ett par länsstyrelser ifrågasatts viss begränsning

av bidragets storlek; därjämte har föreslagits, att bidraget skulle

bestämmas för viss tid, så att därigenom skulle föranledas en förnyad prövning

av behovet. I förra hänseendet har ifrågasatts, att bidraget skulle begränsas

till lägenheter om högst 4 rum, kök däri inbegripet, d. v. s. vad man

vanligen kallar en trcrumslägenhet. Då man väl näppeligen kan förutsätta, att alla

innehavare i värnpliktsåldern av större bostäder än trerumslägenheter förfoga

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

över kapital eller kunna bibehålla någon avsevärdare del av sin civila arbetsinkomst,

skulle den föreslagna begränsningen avskära ett stort antal personer

från möjligheten att erhålla erforderligt hyresbidrag. De skäl, som kommittén

anfört mot att i dylika fall lita till moratorium, förefalla övertygande. Någon

rättvis fördelning av bördorna skulle icke liärigenorh uppnås, utan hyreskostnaden

skulle slumpartat övervältras på enskilda fastighetsägare. Å andra sidan

vore det föga tilltalande att låta just nu ifrågavarande kategori av medborgare

drabbas av vräkning, då staten genom inkallelsen gör det omöjligt för dem att

betala hyra. Enligt kommitténs förslag kan, såsom framgår av den föreslagna

tillämpningsförordningen (10 §), bidraget med hänsyn till avtalad hyra, inteckningsräntor

o. s. v. fastställas till högre belopp än som ur andra synpunkter

— i främsta rummet behovet — anses skäligt, men örn så sker skall lämplig

nedsättning av hyresbidraget bestämmas att örn möjligt tillämpas efter viss

tid. Denna tid bestämmes med beaktande av gällande uppsägningstid och möjligheten

att uthyra viss del av bostaden. Visar det sig vara omöjligt att få en

billigare bostad eller att delvis uthyra bostaden, uppskjutes ikraftträdandet av

nedsättningen av bidraget. Denna anordning synes i huvudsak tillgodose både

den värnpliktiges intresse av skydd för sitt hem och rimliga statsfinansiella

krav. För det fall, att bostaden uppenbarligen överstiger den värnpliktiges

behov, synes dock böra stadgas, att vid behovsprövningen hänsyn skall tagas

till den värnpliktiges och hans hustrus eventuella förmögenhet.

Vad näringsbidraget beträffar torde vara uppenbart, att maximibeloppen

— 200 respektive 300 kronor — tillmätts så, att bidraget endast undantagsvis

kan bestämmas till maximum. Då en nedsättning av beloppen till vad som kan

antagas motsvara det normala skulle kunna tänkas leda till att beloppen i

onödigt många fall bestämdes till maximum, synes någon nedsättning av de

angivna beloppen ej böra ske. Däremot torde såsom en ytterligare begränsning

böra stadgas, att näringsbidraget i intet fall må överstiga vad som utgår i

avlöning till den person, för vars avlönande bidraget är avsett. Såsom i ett

utlåtande har framhållits torde familjepenningens grundbelopp icke böra utgå

samtidigt med näringsbidrag.

Sjukbidraget torde lämpligen böra utformas på samma sätt som den av

kommittén föreslagna sjukhjälpen åt evakuerade.

I de likalydande motionerna 1:153 av herr Persson m. fl. och II: 207 av

herr Pettersson i Norregård m. fl. föreslås, att de föreslagna maximibeloppen

av familjebidrag för uppehälle åt värnpliktiga under krigstjänstgöring m. m.

måtte utgå efter enhetliga grunder, förslagsvis med av socialstyrelsen föreslagna

belopp (2 kronor för hustru eller husföreståndarinna, 1 krona 50 öre

för annan familjemedlem över 16 år och 1 krona för barn, allt per dag).

I motionen 1:148 av herr Johan Nilsson i Malmö — däri såsom förut nämnts

yrkats borttagande av behovsprövningen —■ har hemställts, att riksdagen måtte

besluta höja familjebidraget på sätt utvisas i nedanstående i anslutning till

tariffen i 4 § av Kungl. Maj:ts förslag till förordning uppgjorda tabell:

1 2 3 4

I....................................... 3:50 2:— 1:20

II....................................... 3:75 2:25 1:30

III....................................... 4:— 2:50 1:40

I motionen II: 213 av herrar Mårtensson och Andersson i Mölndal hemställes,

att riksdagen måtte besluta sådan ändring av Kungl. Maj:ts förslag

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18. 13

till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring m. m.,

att familj epenning enligt 4 § skall utgå för hustru eller, där bidrag ej utgår

för hustru, annan familjemedlem, som förestår den värnpliktiges hem, med

i ortsgrupp I kronor 2: 25, i ortsgrupp II kronor 2: 50 och i ortsgrupp III

kronor 2: 75 per dag.

Här må även redovisas ett i förenämnda likalydande motioner 1:152 och

11:206 framställt yrkande, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit begär

att Kungl. Majit måtte föranstalta örn skyndsam utredning så att förslag till

årets riksdag måtte kunna framläggas om åtgärder, exempelvis genom en statlig

stödlånefond, i syfte att möjliggöra för smärre företagare och näringsidkare,

vilka till följd av inkallelse för militärtjänstgöring kommit i ekonomiska svårigheter,

att gälda deras rörelse åvilande fasta och ofrånkomliga utgifter, såsom

räntor och amorteringar, försäkringsavgifter o. s. v.

Den föreslagna uppdelningen av familjebidraget i fyra särskilda bidragsformer:

familj epenning, bostadsbidrag, näringsbidrag och sjukbidrag synes

utskottet ändamålsenlig. Likaledes delar utskottet den uppfattning, som kommit

till uttryck i propositionen, att i en lagstiftning av denna karaktär ett

frångående av eljest på sociallagstiftningens område tillämpade principer i

fråga örn dyrortsgradering icke är tillräckligt motiverat. I följd därav får

utskottet avstyrka motionerna 1:153 och lii 207.

Beträffande familjepenningens storlek har yrkats dels i motionen I: 148 en

avsevärd höjning av de i propositionen föreslagna maximibeloppen för samtliga

familjemedlemmar och dels i motionen lii 213 en mindre höjning av bidraget

till hustru eller annan familjemedlem, som förestår den värnpliktiges hem.

Utskottet behjärtar tillfullo syftet med dessa motioner. Med hänsyn till de

utomordentligt stora kostnader, som vid allmän mobilisering bli följden av

även en ringa höjning av beloppen, anser sig utskottet emellertid icke kunna

föreslå avvikelse från propositionen i denna del. Till frågan örn en utjämning

av bördorna mellan inkallade och andra medborgare vid förstärkt försvarsberedskap

och partiell mobilisering återkommer utskottet i det följande.

Med anledning av det i motionerna 1:152 och lii 206 väckta förslaget örn

utredning angående åtgärder, exempelvis genom en statlig stödlånefond, i

syfte att lämna hjälp åt smärre företagare och näringsidkare, vilka genom inkallelsen

kommit i ekonomiska svårigheter, vill utskottet erinra därom, att

Kungl. Majit den 15 mars 1940 på chefens för försvarsdepartementet föredragning

beslutat uppdraga åt sociala försvarsberedskapskommittén att verkställa

en utredning av sådan innebörd, avseende värnpliktiga över huvud,

vilkas ekonomiska förhållanden blivit genom inkallelsen väsentligen rubbade.

Denna utredning borde bedrivas så skyndsamt, att förslag i ämnet kunde

föreläggas årets riksdag. Vid dylikt förhållande torde de ifrågavarande motionerna

ej böra föranleda någon åtgärd. Utskottet vill i detta sammanhang

framhålla, att de tilltänkta stödåtgärderna böra kunna bliva av stor betydelse,

då det gäller att åstadkomma en rimlig fördelning av försvarsbördan mellan

de inkallade och övriga medborgare. Framför allt under förstärkt försvars
-

lös

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

beredskap och partiell mobilisering, då å ena sidan orättvisorna mellan olika

medborgare bli särskilt framträdande och å andra sidan statens förmåga att

lämna hjälp är större än under krig eller allmän mobilisering, böra dessa

åtgärder kunna bliva ett värdefullt komplement till familjebidragen.

Familjebidragens bestridande och

administrerande.

Sociala försvarsberedskapskommittén har föreslagit, att det skall åligga

kommunerna att i första hand bestrida kostnaderna för familjebidragen,

dock med rätt för vederbörande kommun att av staten återfå så

stort belopp, som motsvarar vad kommunen utgivit av familjepenningens

grundbelopp samt 4/s av vad kommunen därutöver betalt. Statsbidraget

skulle, när särskilda skäl därtill föranledde, kunna av Kungl. Majit höjas.

Kommitténs förslag i fråga örn vilken kommun, som det bör åligga

att utbetala familjebidrag, innebär följande. Skyldigheten att utbetala

familjepenning åligger som regel kommun, varest vederbörande familjemedlem

är bosatt under sådana förhållanden, att han äger där mantalsskrivas.

Skyldigheten att utbetala hyresbidrag åligger den kommun, varest bostaden

är belägen. Slutligen åligger skyldigheten att utbetala näringsbidrag den

kommun, varest näringen eller rörelsen utövas från fast driftställe, eller, örn

sådant icke begagnas, den kommun, varest den värnpliktige är bosatt under

sådana förhållanden, att han äger där mantalsskrivas. Emellertid är vistelsekommunen

i varje fall pliktig att förskjuta bidraget, såvida icke annan kommun

förklarat sig villig eller förpliktats att utgiva detsamma. Beträffande kommitténs

motivering för dessa stadganden får utskottet hänvisa till propositionen

sid. 35—36.

Såsom kommunalt organ för familjebidragens administrerande har

kommittén föreslagit kristidsnämnd, därest sådan är inrättad, samt i annat

fall i stad drätselkammaren och å landet kommunalnämnden, dock med rätt

för länsstyrelsen att i stället för drätselkammaren eller kommunalnämnden

förordna annat kommunalt organ.

Såsom öv erinst ans er till de kommunala organen föreslår kommittén

länsstyrelserna. Därjämte skulle finnas en särskild tillsynsmyndighet. Såsom

sådan har kommittén tänkt sig statens arbetskommission, vilken myndighet

enligt den planlagda kristidsorganisationen skulle handlägga arbetsmarknadsfrågor.

Denna kommission borde organiseras, så snart de föreslagna bestämmelserna

trätt i tillämpning. Över länsstyrelses beslut i dit fullföljt ärende

skulle klagan ej få föras; däremot skulle beslut, som länsstyrelse såsom första

instans fattat, får överklagas hos Konungen.

Rörande innehållet i de över kommitténs förslag i förevarande del avgivna

yttrandena får utskottet hänvisa till därför lämnad redogörelse i propositionen

å sid. 38—45.

Föredragande departementschefen har anfört följande:

Kommitténs förslag örn kommunal bidragsskyldighet för familjebidragen

har från några kommuner — visserligen icke de flesta men de största av de i

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

ärendet hörda — mött gensagor. Denna ståndpunkt är med hänsyn till de

ökade krav, särskilt i fråga om luftskydd, som på sistone ställts på kommunerna,

fullt förklarlig. Såsom en utväg att undgå den kommunala medansvarigheten

har i ett par yttranden föreslagits uppgivande i större eller

mindre utsträckning av behovsprövningen. Av skäl, som jag förut anfört, kan

jag icke biträda dessa förslag. Under sådana omständigheter anser jag mig

icke heller böra frångå kommitténs förslag om bidragsskyldighet från kommunernas

sida. Det torde nämligen vara ofrånkomligt, att administrationen

handhaves av kommunala organ, och som regel böra icke sådana tillåtas fatta

beslut örn statsutgifter utan kommunal ekonomisk medansvarighet. Undantag

från denna regel kan visserligen ske, örn så befinnes nödvändigt av praktiska

skäl. Men något dylikt undantagsfall synes mig icke föreligga här, bland annat

med hänsyn till det vidsträckta rum för de lokala organens prövning, som

kommittéförslaget lämnar beträffande hyres- och näringsbidrag; de sociala

fördelar, som dessa bidrag innebära, böra nämligen icke uppgivas. I detta

sammanhang må emellertid betonas, att Kungl. Maj:t givetvis torde få handhava

den rätt att bevilja extra statsbidrag, som enligt förslaget skulle förefinnas,

på sådant sätt, att icke förut hårt skattetyngda kommuner över hövan

belastas och över huvud så, att en skälig fördelning av bördorna uppkommer.

I det stora flertalet av de remissutlåtanden, vari den kommunala bidragsskyldigheten

godtagits, har kommitténs förslag i fråga örn den kommunala andelens

storlek lämnats utan erinran, och för egen del finner jag kommitténs förslag

i denna del vara väl avvägt.

Beträffande frågan, vilken kommun som skall utbetala och slutligen svara

för familjebidragen, har departementschefen förordat, att sagda skyldighet i

princip skulle åvila den kommun, varest den värnpliktige å inställelsedagen

var bosatt under sådana förhållanden, att han, örn mantalsskrivning då skolat

förrättas, ägt där mantalsskrivas. Denna regel borde kompletteras dels med

föreskrifter för det fall, att den värnpliktige med familj efter inställelsedagen

flyttade och dels med en bestämmelse örn skyldighet för vistelsekommunen

att förskjuta familjepenning och sjukbidrag. Vidare har departementschefen

anfört:

Beträffande frågan vilket kommunalt organ som bör administrera familjebidragen

har kommitténs förslag i åtskilliga yttranden mött kritik. Särskilt

har framhållits, att kristidsnämnderna icke äro lämpade för denna uppgift i

sådana fall, då nämnderna äro gemensamma för flera kommuner. En förutsättning

för kommitténs förslag i denna del har varit, att kristidsnämnderna

i sig skulle upptaga arbetslöshetskommittéerna, såsom tidigare varit planlagt.

En sådan sammanslagning av de olika organen torde emellertid numera icke

vara aktuell. Organisationen torde därför få utformas på annat sätt än kommittén

föreslagit. Det förefaller, som om man lämpligen därvid kunde — såsom

förekommer inom andra områden för social hjälpverksamhet — inrätta

en kommunal nämnd för ifrågavarande ärendens handläggning men tillika

stadga, att kommunen äger, i stället för att tillsätta en särskild nämnd för

ändamålet, uppdraga åt annan kommunal myndighet att vara familjebidragsnämnd.

Då det givetvis bör undvikas, att familjebidragen i allmänhetens ögon

komma att framstå såsom fattigvård, bör dock sådant uppdrag icke kunna

lämnas fattigvårdsstyrelse. En anordning sådan som den här föreslagna torde

bereda de största möjligheterna för en anpassning efter lokala förhållanden.

Den möjliggör även för en kommun, varest under mobilisering en särskild

nämnd erfordras, att i fredstid uppdraga åt ett befintligt organ att fungera

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

såsom familjebidragsnämnd och fullgöra de mycket begränsade uppgifter, som

då kunna ifrågakomma (mottagande och förvaring av blanketter, planläggning

av verksamheten och dylikt). Kravet på arbetsduglighet hos nämnderna och

sparsamhet med arbetskraften torde bäst tillgodoses genom en jämförelsevis

snäv begränsning av de särskilt tillsatta nämndernas ledamotsantal, förslagsvis

till fem. I detta och övriga hänseenden torde de för luftskyddsnämnd gällande

bestämmelserna — vilka i vissa avseenden hänvisa till stadgandena örn

byggnadsnämnd — kunna tjäna som förebild; dock torde här böra stadgas, att

vid val av ledamöter och suppleanter skall tillses, att erfarenhet på den sociala

behovsprövningens område blir företrädd inom nämnden.

Efter att hava förklarat sig biträda kommitténs förslag i fråga örn länsstyrelsernas

befattning med familjebidragsärenden har departementschefen vidare

anfört:

Beträffande den föreslagna tillsynsmyndighetens ställning har anmärkts,

att denna vore alltför svag för att syftet med inrättande av en sådan myndighet

skulle vinnas. Dessa invändningar synas icke obefogade. Det torde därför

böra stadgas, att Konungen kan uppdraga åt tillsynsmyndigheten att utfärda

icke blott anvisningar utan även föreskrifter rörande de föreslagna

familjebidragsbestämmelsernas tillämpning. Utfärdandet av sådana föreskrifter

torde kunna ifrågakomma t. ex. beträffande utbetalning och redovisning av

medel, avlämnande av uppgifter, användande av formulär m. m. — — —

Förslaget att den kristidskommission, inom vilken arbetsmarknadsfrågorna

kunna komma att centraliseras, skall vara tillsynsmyndighet synes välgrundat.

Emellertid äro alltjämt hithörande organisationsfrågor föremål för utredning,

och definitiv ståndpunkt till föreliggande spörsmål kan därför ännu ej tagas,

önskvärt är, att någon för familjebidragsorganisationen ansvarig myndighet

finnes även i fredstid.

Slutligen har departementschefen förordat, att kammarrätten — liksom

hittills varit fallet — finge som regel tjänstgöra såsom högsta instans i besvärsmål.

I de likalydande motionerna 1:152 av herr Elof Andersson m. fl. och II: 206

av herr Österström m. fl. hemställes, att riksdagen måtte besluta, att alla kostnader

i samband med förordningens tillämpning skola gäldas av statsmedel.

I motionen 11:208 av herr Lindberg i Umeå m. fl. hemställes under 1), att

riksdagen måtte besluta, att kostnaden för familjepenning, hyresbidrag och

näringsbidrag åt värnpliktigas familjer under krigs tjänstgöring skall helt bäras

av statsverket.

I motionen 11:214 av herr Magnusson i Näsviken m. fl. hemställes om

sådan ändring i propositionen, att staten helt bestrider så stor del av näringsbidraget,

som skulle tillerkänts försörjningspliktig i minimibelopp, därest han

sökt familjebidrag.

I motionen 11:213 av herrar Mårtensson och Andersson i Mölndal hemställes

-—- i anslutning till 19 § i förslaget till förordning — örn sådan ändring

av denna paragraf, att kommun, som enligt 17 § utgivit familjebidrag, skall

äga att av staten återfå så stort belopp, som motsvarar vad kommunen utgivit

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18. 17

av familjepenningens grundbelopp samt nio tiondelar av vad kommunen därutöver

betalt.

Jämväl i nyssberörda motionen 11:214 hemställes, att kommunernas

bidragsandel fastställes till en tiondel.

I nyssnämnda motioner 1:152 och II: 206 hemställes, att i den föreslagna

lokala nämnden skall finnas en av länsstyrelsen utsedd ledamot och att denne

tillerkännes besvärsrätt.

I den förut berörda motionen 11:208 yrkas, att riksdagen måtte besluta,

att den kontroll, som kan vara nödig över den av vederbörligt kommunalt

organ för statens räkning bedrivna bidragsverksamheten, utövas av ett

av länsstyrelsen till det kommunala organet delegerat kronoombud med befogenhet

att övervaka nämndens verksamhet och med skyldighet att vid från

nämnden avvikande mening avgiva rapport till länsstyrelsen, som i sådant

fall äger att fatta det avgörande beslutet, samt att kontrollen i övrigt ombesörjes

av tillsynsmyndigheten, statsrevisionen och, i det nu aktuella läget,

statens krisrevision.

Förslaget att kommunerna skola bidraga till kostnaderna för familjebidragen

med V5 av kostnaderna för den del av bidragen, som utgår efter behovsprövning,

innebär ett avsteg från den vedertagna grundsatsen, att försvarsutgifterna

böra bekostas av staten. Detta avsteg har motiverats därmed, att

kommunernas medverkan ansetts nödvändig för bidragens administrerande

och att den kommunala beslutanderätten angående bidragen borde såsom en

spärr mot slöseri med statens medel förknippas med en viss ekonomisk medansvarighet.

Motionsvis ha förslag framställts dels örn den kommunala bidragsskyldighetens

borttagande, dels örn dess minskande såvitt rör näringsbidraget

och dels örn minskning av bidragsandelen från Vs till Vio. Till stöd

för kommunandelens borttagande har anförts — förutom den ovan berörda

principiella synpunkten — att inkallelserna drabbade olika kommuner olika

hårt, att bördan för fattiga kommuner bleve alltför tung och att bidragen

kornme att utmätas efter olika måttstock beroende på kommunernas ekonomiska

förhållanden. Då emellertid förslaget förutsätter, att särskilt skattetyngda

kommuner skulle kunna erhålla förhöjt statsbidrag och ett borttagande

i enlighet med utskottets förslag av behovsprövningen med avseende å familjepenningen

för de närmaste anförvanterna måste vara ägnat att eliminera ojämnheter

i behovsprövningen, kan utskottet icke tillmäta de anförda omständigheterna,

ehuru beaktansvärda, så avgörande betydelse, att de böra leda till

ett fullständigt borttagande av den ur ekonomisk synpunkt betydelsefulla

kommunala bidragsskyldigheten. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt

understryka departementschefens uttalande, att Kungl. Majit givetvis torde få

handhava rätten att bevilja extra statsbidrag på sådant sätt, att icke förut hårt

skattetyngda kommuner över hövan belastas och över huvud så, att en skälig

fördelning av bördorna uppkommer. Särskilt vill utskottet peka på möjligheten

att för sådana delar av landet, som svårast drabbas av inkallelser,

generellt fastställa högre statsbidrag.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. .9 sami. 2 avd. Nr 18.

Utskottet.

821 40 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

I fråga om storleken av den kommunala bidragsskyldigheten må ytterligare

framhållas, att den av utskottet här ovan föreslagna höjningen av det belopp,

som skulle utgå utan behovsprövning, såsom en konsekvens medför en betydande

sänkning av kommunernas anpart av bidraget. Denna jämkning medför

emellertid en skärpning av en ojämnhet, som framträder redan i departementsförslaget.

Då nämligen näringsbidrag i sin helhet utgår efter behovsprövning,

leder enligt propositionen beviljandet av näringsbidrag för den

värnpliktiges hustru och minderåriga barn till en större kommunalandel än som

skulle hava utgått, därest motsvarande belopp beviljats i form av familjepenning

jämte bostadsbidrag, och tydligen måste höjningen av det utan behovsprövning

utgående beloppet för dessa anhöriga göra det än oförmånligare för

kommunen att bevilja näringsbidrag. Utskottet vill därför — i anslutning till

i motionen II: 214 framställt yrkande — föreslå ett sådant tillägg i 19 §, att

kommun, som enligt 17 § utgivit näringsbidrag, skall äga av staten helt återfå

så stor del därav, som skulle hava utgått utan behovsprövning, därest bidraget

utgjorts av familjepenning. Ehuru de av utskottet sålunda förordade ändringarna

i departementsförslaget innebära en högst avsevärd reducering

av den kommunala bidragsskyldigheten, anser sig utskottet likväl, för att

i möjligaste mån begränsa denna bidragsskyldighet, böra i anslutning till

yrkanden i motionerna II: 213 och 214 föreslå en sänkning av kommunens

andel i övrigt till Vio av kostnaderna. Utskottets förslag i denna del, som

även hänför sig till 19 §, innebär ett avstyrkande av motionerna I: 152 och

II: 206 ävensom II: 208 i de delar, varom nu är fråga.

Med motionerna 1:152 och II: 206 s^mt II: 208 äro förknippade vissa

yrkanden rörande kontroll över de kommunala organens handhavande av

familjebidragen. Då dessa förslag torde vara föranledda av förslagen örn den

kommunala bidragsskyldighetens borttagande, får utskottet avstyrka dessa

motioner även i denna del.

Kostnaderna för familjebidragen.

Kommittén har verkställt vissa beräkningar av kostnaderna för genomförandet

av kommitténs förslag, vilka emellertid, enligt vad kommittén framhållit,

på grund av det ofullständiga material, som den officiella statistiken

erbjuder, måste betraktas såsom i hög grad approximativa. Kostnadsberäkningarna,

vilka av kommittén med hänsyn till däri innefattade uppgifter hemligstämplats,

hava tillhandahållits utskottet jämte övriga handlingar i ärendet.

Kostnaderna för familjebidragen enligt de föreslagna nya bestämmelserna

torde i första hand böra bestridas från vederbörliga förskottsanslag.

Speciell motivering.

Under denna avdelning kommer utskottet att verkställa detaljgranskning

av det föreliggande lagförslaget. De i ärendet motionsvis framställda yrkandena

komma därvid för fullständighetens skull att redovisas även i de fall,

då redogörelse för dem lämnats i det föregående. I den mån de särskilda

bestämmelserna och de av föredragande departementschefen i samband med

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

dem gjorda uttalandena icke i det följande beröras, hava de av utskottet

lämnats utan erinran.

Författningens rubrik.

Kommittén har föreslagit, att författningen i föreliggande ämne skulle benämnas

»Lag örn familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring m. m.

(familjebidragslag)». Samtidigt har kommittén föreslagit, att tillämpningsförfattningen

till lagen skulle benämnas »familjebidragsförordning».

Föredragande departementschefen har härutinnan anfört följande:

För min del vill jag till en början förorda, att författningen i fråga i överensstämmelse

med vad som eljest i liknande fall tillämpas erhåller karaktär

av »förordning» i stället för »lag». Tillämpningsförfattningen får då benämnas

»kungörelse». Med hänsyn till att jag samtidigt med förevarande familjebidragsförordning

föreslår framläggande av förslag till förordning örn familjebidrag

åt värnpliktiga i fredstid, synes åt var och en av de båda förordningarna

böra givas en förkortad benämning, som angiver dess huvudändamål. Jag föreslår

därför, att nu förevarande författning förkortat benämnes »krigsfamiljebidragsförordning»,

medan den för fredstjänstgöring avsedda förordningen

skulle benämnas »fredsfamiljebidragsförordning». De till

respektive förordningar hörande tillämpningsförfattningarna kunna då

lämpligen erhålla benämningarna »krigsfamiljebidragskungörelse» och »fredsf

amil j ebidragskungörelse ».

I motionen 1:150 av herr Herlitz hemställes, att riksdagen, vid bifall i

övrigt till propositionen, måtte för sin del besluta, att den däri föreslagna

författningen skall benämnas lag.

Frågan örn benämningen å författningar har under senare år vid flera tillfällen

i särskilda fall varit föremål för riksdagens uppmärksamhet. I sådant

hänseende må erinras örn följande.

Vid 1937 års riksdag väckte herr Reuterskiöld en motion, I: 242, örn rusdrycksförsäljningsförordningens

ersättande med en lag. Bevillningsutskottet

fann i sitt utlåtande nr 28 (sid. 77) skäl kunna anföras för en förändring i

denna riktning men avstyrkte den med hänsyn till att övriga av Kungl. Majit

och riksdagen antagna författningar angående tillverkning och försäljning av

alkoholhaltiga drycker benämnas förordningar. Riksdagen gjorde ingen erinran

häremot.

Genom proposition nr 20 vid 1939 års lagtima riksdag framlades förslag till

tuberkulosförordning, avsedd att ersätta den då gällande lagen den 4 september

1914 angående vissa åtgärder mot utbredning av lungsot. Föredragande

departementschefen, statsrådet Möller, anförde i propositionen att författningen

i enlighet med numera vedertagen terminologi fått karaktär av förordning.

I anledning härav hemställde herr Herlitz i en i första kammaren

framställd fråga till chefen för justitiedepartementet, huruvida denne skulle

kunna i korthet klargöra innebörden av den åberopade terminologien och sålunda

angiva, när enligt hans uppfattning termerna lag och förordning borde

användas i författningar, som antagas av riksdagen.

Till svar å denna fråga framhöll chefen för justitiedepartementet, statsrådet

Westman, vid första kammarens plenum den 22 februari 1939, att ternö

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

nologien med avseende å författningars benämning tidigare varit åtskilligt

vacklande men efter hand blivit mera stadgad. Sedan slutet av år 1937 hade

Kungl. Majit tillämpat den regeln, att författning icke gåves titel av lag i

annat fall än då den förutsatte lagrådsgranskning eller eljest grundlagsenligt

skulle ha nämnda titel. Författning, som utan att tillhöra nu angivna grupp

förelädes riksdagen för antagande eller godkännande, betecknades i regel såsom

förordning och annan författning i regel såsom kungörelse, stadga, reglemente

eller instruktion. I särskilda fall hade man emellertid av praktiska skäl

tagit hänsyn till att författning på visst område enligt vedertaget bruk haft

benämning, som ej stöde i överensstämmelse med nyssnämnda regler, samt

därför frångått dessa. Sålunda hade författningar innefattande avlönings- och

pensioneringsföreskrifter, ehuru utfärdade med riksdagens godkännande, benämnts

reglementen, och författningar utfärdade av Kungl. Maj:t utan riksdagens

hörande jämlikt de militära rekvisitions- och förfogandelagarna hade

kallats förordningar. Vidare hade vid ändring i gällande författningar åt

ändringen i regel givits samma titel som den författning hade, vilken varit före1

mål för ändringen.

Andra lagutskottet uttalade sedan i sitt av riksdagen godkända utlåtande

nr 21, att utskottet ej funne skäl till erinran mot att den genom berörda proposition

föreslagna författningen betecknats såsom förordning.

Vid 1939/40 års urtima riksdag framlades en proposition, nr 57, med förslag

till förordning örn handläggning vid krig eller krigsfara av vissa ärenden

rörande den allmänna hälso- och sjukvården. I anledning av denna proposition

väcktes en motion, 1:13, i vilken herr Herlitz hemställde, att riksdagen måtte

för sin del antaga en lag angående fullgörande i vissa fall av medicinalstyrelsen

tillkommande ämbetsuppgifter, innehållande allenast en grundläggande

bestämmelse i ämnet.

Andra särskilda utskottet yttrade i sitt utlåtande, nr 26, i ämnet:

I anledning av motionen vill utskottet uttala, att vissa delar av de ämnen,

som beröras i det föreliggande förslaget till förordning, otvivelaktigt torde

vara av rent administrativ natur. Emellertid har utskottet uppmärksammat,

att andra författningar, som av Kungl. Maj:t förelagts riksdagen till antagande

och av riksdagen antagits, innehålla både föreskrifter av sådan karaktär, att

de skola av Kungl. Majit och riksdagen antagas, och administrativa förordnanden

eller instruktionsföreskrifter. Anledningen härtill lärer vara praktiska

hänsyn, särskilt önskvärdheten av att alltför stor splittring av reellt sammanhörande

bestämmelser undvikes. Utskottet finner ur nu nämnda synpunkter

hinder icke möta mot godkännande av föreliggande förslag.

Riksdagen gjorde ej erinran mot detta uttalande.

Herr Herlitz har närmare utvecklat sina synpunkter på förevarande spörsmål

i en uppsats i Förvaltningsrättslig tidskrift för år 1939 (sid. 285—293).

Tillika må här hänvisas till herr Herlitz’ arbete »Örn lagstiftning» (sid. 532—

556).

En annan mening än den i nu ifrågavarande motion framförda har i litteraturen

hävdats av f. d. regeringsrådet G. Thulin, som i en uppsats i Nordisk

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18. 21

Administrativt Tidskrift 1939 (sid. 206—209), uttalat, att den ändrade praxis

beträffande begreppet lag syntes honom väl motiverad. I ej få fall hade efter

år 1884 beteckningen lag använts i rubrikerna för författningar, som rätteligen

skulle varit att hänföra till rena förvaltningsföreskrifter.

Vidare må här hänvisas till vissa uttalanden i en artikel av sekreteraren

S. Holm i Statsvetenskaplig tidskrift 1939 (sid. 257—258), i vilken framhållits

bland annat att riksdagen ännu icke kunde anses hava godkänt den nya

terminologien.

Såsom chefen för justitiedepartementet i sitt ovannämnda uttalande framhållit

har terminologien med avseende å författningars benämning tidigare

varit åtskilligt vacklande. Någon fullständig klarhet i sådant hänseende synes

dock icke hava vunnits genom den år 1937 genomförda ändringen i praxis.

Även ur andra synpunkter synes viss tvekan kunna råda om värdet av denna

ändring. Emellertid torde en författning av den karaktär, varom här är fråga,

i regel ej heller före 1937 hava betecknats som lag. Med hänsyn härtill

finner utskottet icke skäl till erinran mot den i propositionen föreslagna

rubriceringen av författningen. Utskottet anser sig därför ej heller med utgångspunkt

i det föreliggande förordningsförslaget böra taga ställning till

den föreliggande frågan i hela dess vidd. Enligt utskottets mening är det

emellertid önskvärt att spörsmålet, som snarast torde vara av konstitutionell

natur, i ett annat och större sammanhang blir föremål för en mera allsidig

belysning.

4§-

I denna paragraf angivas grunderna för beräknandet av familjepenningens

storlek. Motiveringen till paragrafen innefattas väsentligen i det förut under

»Familjebidragets konstruktion» anförda.

Motionsvis hava yrkanden framställts:

i motionen 1:148 av herr Johan Nilsson i Malmö, att »familjebidraget»

skall höjas på sätt i det föregående (sid. 12) angivits samt att detsamma bör

tilldelas de värnpliktigas familjer utan prövning av behovet;

i de likalydande motionerna 1:152 av herr Elof Andersson m. fl. och II: 206

av herr Österström m. fl., att familjepenning skall utgå med i propositionen

angivna maximibelopp och ortsgruppering samt utan behovsprövning till en

var för krigstjänstgöring inkallad medborgare, som enligt de i propositionen

angivna allmänna grunderna därav bör komma i åtnjutande;

i de likalydande motionerna 1:153 av herr Persson m. fl. och II: 207 av

herr Pettersson i Norregård m. fl., att de föreslagna maximibeloppen av

familjebidrag måtte utgå efter enhetliga grunder, förslagsvis med av socialstyrelsen

ifrågasatta belopp, d. v. s. maximalt per dag 2 kronor för hustru eller

husföreståndarinna, 1 krona 50 öre för annan familjemedlem över 16 år och

1 krona för barn; samt

i motionen II: 213 av herrar Mårtensson och Andersson i Mölndal, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring av förslaget, att familjepenning enligt 4 §

skall utgå för hustru eller, där bidrag ej utgår för hustru, annan familje
-

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet.

22 Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

medlem, som förestår den värnpliktiges hem, med i ortsgrupp I 2 kronor

25 öre, i ortsgrupp II 2 kronor 50 öre och i ortsgrupp III 2 kronor 75 öre

per dag.

Såsom framgår av det förut i den allmänna motiveringen (sid. 7) anförda

föreslår utskottet i anledning av motionerna I: 148 samt I: 152 och II: 206

en viss begränsning av behovsprövningen, under det att dessa motioner i

övrigt ävensom motionerna I: 153 och II: 207 samt II: 213, allt såvitt motionerna

hänföra sig till denna paragraf, av utskottet avstyrkas.

Den föreslagna ändringen torde böra föranleda, att ordet »högst» i paragrafens

första stycke icke kursiveras.

5 §■

Enligt denna paragraf i Kungl. Maj:ts förslag skall beviljandet av annan

familj epenning än grundbeloppet föregås av särskild behovsprövning.

Rörande behovsprövningen hava yrkanden motionsvis framställts

dels i de ovan under 4 § jämväl härutinnan redovisade motionerna 1:148

samt 1:152 och II: 206,

dels ock i motionen II: 214 av herr Magnusson i Näsviken m. fl., vari hemställes

örn sådan ändring i propositionen, att behovsprövningen göres generell.

Rörande utskottets ställning till motionerna I: 148 samt I: 152 och II: 206

i vad avser behovsprövningen hänvisas till vad utskottet anfört under 4 §.

Av skäl, som anförts i den allmänna motiveringen (sid. 7), avstyrker utskottet

motionen II: 214.

7 §.

I denna paragraf angivas förutsättningarna för beviljandet av bostadsbidrag.

I de likalydande motionerna 1:152 av herr Elof Andersson m. fl. och II: 206

av herr Österström m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

bostadsbidrag i regel skall utgå i de fall, då hyra erlägges för bostad eller

då ersättning av andra skäl kan vara särskilt påkallad.

I anledning av det i motionerna 1:152 och II: 206 framställda yrkandet,

att riksdagen måtte besluta, att bostadsbidrag skall utgå i de fall, då hyra

erlägges för bostad eller då ersättning av andra skäl kan vara särskilt påkallad,

får utskottet hänvisa till sina i den allmänna motiveringen (sid. 7)

gjorda uttalanden angående behovsprövningen. Då genom ett godkännande av

dem syftet med motionerna skulle bliva i huvudsak tillgodosett, torde motionerna

i denna del icke böra föranleda införandet av någon särskild bestämmelse

i författningsförslaget.

Beträffande de ändamål, för vilka bostadsbidrag skulle kunna utgå, ha i

propositionen särskilt nämnts — förutom hyra — ränta och amortering å

inteckningsgäld eller annan gäld, vars samband med bostadens anskaffande

kan ådagaläggas, ävensom avgifter till bostadsrättsförening m. m. Utskottet

vill framhålla, att det icke bör vara uteslutet att avse bostadsbidrag även för

kostnad för en sådan reparation, som är nödvändig för att göra en byggnad

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18. 23

användbar såsom bostad, förutsatt att reparationen är av mindre omfattning

och att det ej rör sig örn en kortvarig inkallelse.

10-14 §§.

I anslutning till förenämnda paragrafer, vilka reglera näringsbidraget, finner

utskottet lämpligt redovisa det i de likalydande motionerna 1:152 av herr Elof

Andersson m. fl. och 11:206 av herr Österström m. fl. framställda yrkandet,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit begär att Kungl. Majit måtte föranstalta

örn skyndsam utredning så att förslag till årets riksdag måtte kunna

framläggas örn åtgärder, exempelvis genom en statlig stödlånefond, i syfte att

möjliggöra för smärre företagare och näringsidkare, vilka till följd av inkallelse

för militärtjänstgöring kommit i ekonomiska svårigheter, att gälda

deras rörelse åvilande fasta och ofrånkomliga utgifter, såsom räntor och

amorteringar, försäkringsavgifter o. s. v.

På skäl, som anförts i den allmänna motiveringen (sid. 13—14), avstyrker

utskottet motionerna I: 152 och II: 206 i vad desamma avse framställning örn

viss utredning.

16 §.

Beträffande denna paragraf, som handlar örn skyldighet för bidragstagare

att under vissa förutsättningar söka och antaga arbete, har i motionen 11:208

av herr Lindberg i Umeå m. fl. hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

paragrafen helt skall utgå ur förordningen.

I enlighet med vad utskottet förut (sid. 8) anfört, avstyrker utskottet

motionen II: 208, i vad den avser uteslutande av 16 § ur den föreslagna förordningen.

Såsom en följd av utskottets förslag beträffande 5 § första stycket

har avfattningen av första stycket i förevarande paragraf underkastats jämkning.

19 §.

Denna paragraf innefattar reglerna örn fördelningen av kostnaderna för

familjebidragen mellan stat och kommun.

Yrkanden avseende nämnda regler hava framställts i ett antal motioner,

nämligen:

i de likalydande motionerna 1:152 av herr Elof Andersson och 11:206 av

herr Österström m. fl., att alla kostnader i samband med förordningens tilllämpning

skola gäldas av statsmedel;

i motionen 11:208 av herr Lindberg i Umeå, att kostnaden för familjepenning,

hyresbidrag och näringsbidrag åt värnpliktigas familjer under krigstjänstgöring

skall helt bäras av statsverket;

i motionen 11:213 av herrar Mårtensson och Andersson i Mölndal, att förevarande

19 § erhåller följande lydelse:

Kommun, som enligt 17 § utgivit familjebidrag, äger av staten återfå så

stort belopp, som motsvarar vad kommunen utgivit av familjepenningens

IIt skott et.

Utskottat.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

Utskottet.

Utskottet.

grundbelopp saint nio tiondelar av vad kommunen därutöver utbetalt; dock

att---av länsstyrelsen.

Då särskilda---sägs.

samt slutligen i motionen 11:214 av herr Magnusson i Näsviken m. fl.,

dels att staten helt bestrider så stor del av näringsbidraget, som skulle tillerkänts

försörjningspliktig i minimibelopp, därest han sökt familjebidrag,

dels ock att kommunernas bidragsandel fastställes till Vio i stället för i propositionen

föreslagen Vs av kostnaden.

I det föregående (sid. 17—18) har anförts, hurusom utskottet i anledning av

yrkanden, framställda i motionerna II: 213 och 214, föreslår vissa ändringar

beträffande förevarande paragraf, under det att utskottet avstyrker motionerna

I: 152 och II: 206 ävensom II: 208 i hit hänförliga delar.

21 §.

I denna paragraf har meddelats bestämmelser rörande bland annat familjebidragsärendenas

handläggning å vederbörande kommuns vägnar av en familj ebidragsnämnd,

därvid stadgats, att kommun ägde antingen inrätta särskild

dylik nämnd eller ock uppdraga åt annan kommunal myndighet än fattigvårdsstyrelsen

att vara familjebidragsnämnd.

I anknytning till förenämnda bestämmelser hava yrkanden framställts i

följande motioner, nämligen

i de likalydande motionerna 1:152 av herr Elof Andersson m. fl. och 11:206

av herr Österström m. fl., att i den föreslagna lokala nämnden skall finnas en

av länsstyrelsen utsedd ledamot och att denne tillerkännes besvärsrätt;

i motionen 1:161 av herr Holmström, att i 21 § andra stycket orden »än

fattigvårdsstyrelsen» skola utgå; samt

i motionen 11: 208 av herr Lindberg i Umeå m. fl., att den kontroll som kan

vara nödig över den av vederbörligt kommunalt organ för statens räkning

bedrivna bidragsverksamheten utövas av ett av länsstyrelsen till det kommunala

organet delegerat kronoombud med den befogenhet, som i motionens

motivering angivits (d. v. s. att övervaka nämndens verksamhet och med

skyldighet att vid från nämnden avvikande mening avgiva rapport till länsstyrelsen,

som i sådant fall äger att fatta det avgörande beslutet), samt att

kontrollen i övrigt ombesörjes av tillsynsmyndigheten, statsrevisionen och, i

det nu aktuella läget, statens krisrevision.

På skäl, som anförts i den allmänna motiveringen (sid. 18), avstyrker utskottet

de här ovan redovisade yrkandena i motionerna 1:152 och II: 206

samt II: 208.

I motionen 1:161 har yrkats, att kommun skulle kunna uppdraga även åt

fattigvårdsstyrelse att vara familjebidragsnämnd. Utskottet finner de av

motionären anförda synpunkterna beaktansvärda. Emellertid torde man i

förevarande fall icke kunna undgå att fästa största avseende vid de psykologiska

faktorer, som på mångfaldigt sätt kommit till uttryck under inkallelserna

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18. 25

till förstärkt försvarsberedskap, och utskottet anser sig därför nödsakat att

avstyrka denna motion.

Förordningens ikraftträdande.

Föredragande departementschefen har härutinnan anfört följande:

Uppenbarligen är det önskvärt, att de nya bestämmelserna örn familjebidrag

snarast möjligt träda i kraft. Dessförinnan måste emellertid tillämpningsföreskrifter

och formulär utarbetas, och innan förordningen kan i sin helhet

tillämpas måste även familjebidragsnämnder utses och tillsynsmyndighet förordnas

m. m. Det synes därför lämpligast, att Konungen bestämmer tid för

ikraftträdandet och utfärdar erforderliga promulgationsbestämmelser.

I de likalydande motionerna 1:152 av herr Elof Andersson m. fl. och II: 206

av herr Österström m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

ansökan örn bostadsbidrag må kunna avse tiden från 1 januari 1940.

Enligt propositionen skulle Kungl. Maj :t meddela erforderliga bestämmelser

»örn ikraftträdandet av denna förordning och vad med avseende därå skall

iakttagas». Det i motionerna 1:152 och II: 206 framställda förslaget, att bestämmelserna

i viss mån böra kunna givas retroaktiv verkan, synes utskottet

vara värt beaktande. Emellertid anser sig utskottet icke utan kännedom örn

tillämpningsföreskrifternas slutliga utformning samt de värnpliktigas inkallelseperioder

och därmed sammanhängande förhållanden kunna taga ställning

till det i dessa motioner framställda konkreta förslaget. Utskottet förutsätter,

att den i propositionen föreslagna promulgationsbestämmelsen medgiver

Kungl. Majit rätt att i den utsträckning, som befinnes skälig och av

praktiska hänsyn möjlig, låta i förordningen stadgade förmåner utgå även för

tid, som infaller före förordningens utfärdande. Under sådana förhållanden

torde förevarande motionsvis framställda yrkande icke böra föranleda någon

åtgärd.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, med förklarande att det i propositionen framlagda

förslaget till förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga

under krigstjänstgöring m. m. (krigsfamiljebidragsförordning)

icke kunnat i oförändrat skick antagas, måtte för sin del antaga

följande förslag till

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Majlis förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förordning

om familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring m. in.

(krigsfamiljebidragsf (Oordning).

Härigenom förordnas som följer:

Allmänna bestämmelser.

1 §•

Förordnar Konungen jämlikt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen

örn inkallelse av värnpliktiga och. skall krigsavlöningsreglementet helt eller

delvis äga tillämpning beträffande dessa värnpliktiga, skola ock, där ej

Konungen annorlunda föreskriver, från och med inställelsedagen å dem tilllämpas

stadgandena i denna förordning; Konungen obetaget att meddela föreskrift

om förordningens tillämpning även å andra värnpliktiga.

Med inställelsedagen avses i denna förordning

vid mobilisering, första mobiliseringsdagen eller, örn inställelse sker senare,

dagen för tjänstgöringens början;

vid förstärkt försvarsberedskap, första dagen för förstärkt försvarsberedskap

eller, örn inställelse sker senare, dagen för tjänstgöringens början; samt

vid inkallelse utan samband med mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap,

dagen för tjänstgöringens början eller, örn förordningens bestämmelser

skola träda i tillämpning å senare dag, den dagen.

I den mån bestämmelserna i denna förordning äga tillämpning, utgår icke

bidrag till värnpliktigs familj enligt för fredstid gällande föreskrifter.

2 §■

Värnpliktig är i enlighet med vad nedan stadgas berättigad till familjebidrag.

Familjebidrag utgår kontant såsom familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag

och sjukbidrag; dock må, i den ordning Konungen föreskriver, kunna

bestämmas, att familjebidrag skall helt eller delvis utgå in natura.

Familjebidrag må ej utgå för person, som åtnjuter utrymningshjälp avseende

annat än resa.

3 §•

Såsom medlem av den värnpliktiges familj anses enligt denna förordning

en var av följande personer, nämligen:

a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn

och adoptivbarn under sexton år, som äro under hans vårdnad;

b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under a)

sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn samt

hans frånskilda hustru, en var under förutsättning, att den värnpliktige är

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

underhållsskyldig gentemot vederbörande och vid tiden för inkallelsen i

väsentlig mån bidrog till dennes underhåll; samt

c) den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige

sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under

sexton år samt, därest han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är oförmögen

till arbete.

Om familjepenn ing.

4 §■

Familjepenning utgår, med iakt- Familjepenning utgår, med iakttagande

av vad i 14 § stadgas, för tagande av vad i 14 § stadgas, för

tryggande av familjens uppehälle med tryggande av familjens uppehälle med

högst så stort belopp för dag, som högst så stort belopp för dag, som

för en var av nedan angivna orts- för en var av nedan angivna ortsgrupper

upptages i följande tariff: grupper upptages i följande tariff:

1

2

3

4

Ortsgrupp

För hustru eller, där bidrag

ej utgår för hustru, annan

familjemedlem, som förestår

den värnpliktiges hem

kronor

För annan familje- medlem Över 16 år än

sorn avses i kol. 2

kronor

För annan familje- medlem under 16 år

än som avses i kol. 2

kronor

i....................

1:75

1: —

0: 70

ii....................

2: —

1: 25

0:80

in....................

2: 25

1:50

0:90

Familjepenning fastställes särskilt för varje familjemedlem samt utgår efter

den ortsgrupp, till vilken den kommun är att hänföra, som enligt vad i 17 §

stadgas skall utbetala beloppet. I fråga örn kommunernas hänförande till ortsgrupp

skall tillämpas den enligt lagen örn folkpensionering verkställda indelningen.

Ort utom riket hänföres till ortsgrupp III.

5 §•

Av familjepenningen utgår för de i För familjemedlem, som avses i

3 § a) avsedda familjemedlemmarna 3 § a), utgår familjepenning utan bevisst

grundbelopp utan behovspröv- hovsprövning med det högsta belopp,

ning. Grundbelopp utgör för hustru varmed enligt 4 § familjepenning kan

en krona och för varje barn eller utgå för den ifrågavarande familjeadoptivbarn

under sexton år 40 öre. medlemmen.

I övrigt utgår familjepenning allenast i den mån behov därav skäligen

kan antagas föreligga. Vid bestämmande av bidragets storlek skall hänsyn

tagas dels till den inkomst, som åtnjutes av vederbörande familjemedlem

ävensom av annan till samma hushåll hörande familjemedlem, utom husföreståndarinna,

och dels till den värnpliktiges inkomster, dock med undantag för

krigslön jämte övriga under tjänstgöringen utgående förmåner. För familje
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

medlem, som avses i 3 § b), må ej fastställas högre belopp än det, varmed den

värnpliktige vid tiden för inkallelsen bidrog till den ifrågavarande familjemedlemmens

underhåll eller vartill värdet av sådant underhåll skäligen kan

skattas.

Konungen äger, i den omfattning, som prövas skälig, stadga undantag från

bestämmelserna i första stycket beträffande värnpliktiga, vilka under tjänstgöringen

för civil tjänst åtnjuta avlöning, som utgår av statsmedel eller med

statsbidrag. Konungen må ock, när skäl därtill äro, föreskriva, att vid behovsprövning,

som avses i denna paragraf, hänsyn icke skall tagas till viss del av

sådan inkomst av civil anställning, som den värnpliktige under tjänstgöringen

äger bibehålla.

6 §•

Familjepenning må utgå från och med inställelsedagen samt uppbäras, där

ej Konungen annorlunda förordnar, till och med dagen efter den, då tjänstgöringen

upphört eller, örn den värnpliktige avlidit, till och med månaden näst

efter den, under vilken dödsfallet blivit kunnigt. Lika med tjänstgöring anses

krigsfångenskap. Har den värnpliktige anmälts såsom saknad och är ej uppenbart

att han rymt, må ock familj epenning tills vidare utgå.

Om bostadsbidrag.

7 §•

Prövas behov av bidrag, utöver familj epenningen, vara för handen för bestridande

av utgifter för bostad åt en eller flera familjemedlemmar, med vilka

den värnpliktige vid tiden för inkallelsen sammanbodde, må, där ej Konungen

annorlunda förordnar, under iakttagande av vad i 14 § stadgas bostadsbidrag

kunna tillerkännas den värnpliktige. Bostadsbidrag må ej beviljas för mer än

en bostad. Bidraget må även avse kostnader, som äro förenade med ombyte

av bostad.

Bostadsbidrag, som ej avser kostnad för ombyte av bostad, må icke överstiga

hyresvärdet för den bostad, som den värnpliktige innehade å inställelsedagen,

däri inbegripet kostnad för bostadens förseende med värme.

Vid behovsprövning, som avses i denna paragraf, skall hänsyn tagas till

familjens skäliga behov av bostad, till den värnpliktiges eller hans hustrus

bundenhet av hyresavtal och andra åtaganden för bostadsbehovets tillgodoseende

ävensom till de inkomster, som åtnjutas av den värnpliktige, utom krigslön

jämte övriga under tjänstgöringen utgående förmåner, och av andra i

bostaden inhysta familjemedlemmar än husföreståndarinna, överstiger bostaden

uppenbarligen den värnpliktiges behov, skall hänsyn jämväl tagas till den

värnpliktiges månadslön enligt krigsavlöningsreglementet och honom och

hans hustru tillhörig förmögenhet. Vad i 5 § tredje stycket andra punkten är

stadgat skall äga motsvarande tillämpning med avseende å prövning, som

avses i denna paragraf.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Såsom villkor för erhållande av bostadsbidrag må, där så prövas skäligt,

föreskrivas, att viss del av bostaden skall utan ersättning upplåtas för krigsmaktens

eller luftskyddets behov eller för annat allmänt ändamål.

8 §•

Är värnpliktig i behov av bidrag för att kunna behålla sin bostad under

värnpliktstjänstgöringen och skulle bostadens avstående för honom medföra

synnerlig olägenhet, må bostadsbidrag kunna tillerkännas honom enligt vad

i 7 § stadgas, ändå att bidraget ej avser beredande av bostad åt familjemedlemmar,

som där sägs.

9 §''

Bostadsbidrag må utgå till gäldande av utgifter för bostad, vilka förfalla

från och med inställelsedagen, samt uppbäras, där ej Konungen annorlunda

förordnar, till och med utgången av den månad, under vilken värnpliktstjänstgöringen

upphört eller, örn den värnpliktige avlidit, dödsfallet blivit kunnigt.

Med avseende å rätten att åtnjuta bostadsbidrag skall i övrigt vad i 6 § stadgas

beträffande familjepenning äga motsvarande tillämpning.

Om näringsbidrag.

10 §.

Konungen äger, där med hänsyn till inkallelsens sannolika varaktighet så

finnes lämpligt, förordna, att till värnpliktiga, vilka driva näring eller rörelse,

må kunna utgå näringsbidrag till avlönande av arbetskraft, som anställts för

verksamhetens upprätthållande, i enlighet med vad nedan i 11—14 §§ stadgas.

Näringsbidrag må, utom i fall, som i 13 § sägs, utgå allenast, därest den

värnpliktige har familj och denna erhåller sitt uppehälle av näringen eller

rörelsen. Sådant bidrag må ej heller beviljas, med mindre det måste antagas,

att förutsättningar äro för handen för näringens eller rörelsens fortsatta

drivande.

11 §■

Näringsbidrag utgår med högst så stort belopp som är oundgängligt för

näringens eller rörelsens upprätthållande och må ej överstiga tvåhundra

kronor i månaden. Är verksamhetens upprätthållande av särskild betydelse

för det allmänna, må dock bidraget kunna utgöra högst trehundra kronor i

månaden. Bidraget må i intet fall överstiga vad som utgår i avlöning till den

person, för vars avlönande bidraget är avsett.

Näringsbidrag må ej avse avlönande av familjemedlem, som i 3 § a) eller

b) sägs. Huruvida näringsbidrag må avse avlönande av annan närmare släkting

till den värnpliktige, må bero av prövning i varje särskilt fall.

12 §.

Näringsbidrag må utgå tidigast från viss av Konungen bestämd dag. Där

ej Konungen annorlunda förordnar, må bidraget åtnjutas till och med ut
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

gången av den månad, under vilken värnpliktstjänstgöringen upphört eller,

om den värnpliktige avlidit, dödsfallet blivit kunnigt. Med avseende å rätten

att åtnjuta näringsbidrag skall i övrigt vad i 6 § stadgas beträffande familj epenning

äga motsvarande tillämpning.

13 §.

Skulle upphörandet av näring eller rörelse, som den värnpliktige driver, för

honom medföra synnerlig olägenhet eller vara ur det allmännas synpunkt till

skada, må näringsbidrag kunna utgå i enlighet med vad ovan stadgas, ändå

att den värnpliktige icke har familj.

14 §.

Den som uppbär näringsbidrag äger ej åtnjuta annat slag av familjebidrag.

Vid valet mellan de bidragsformer, som kunna ifrågakomma, skall, örn förutsättningar

för beviljande av näringsbidrag äro för handen, denna form av

bidrag äga företräde.

Olli sjukbidrag.

15 §.

Prövas i anledning av familjemedlems sjukdom behov av bidrag vara för

handen för bestridande av kostnader för erforderlig läkare- och sjukhusvård

jämte läkemedel ävensom transport till eller från läkare eller vårdanstalt, må

sjukbidrag, med iakttagande av vad i 14 § stadgas, kunna tillerkännas den

värnpliktige med högst det belopp, vartill dessa kostnader uppgå. Med avseende

å rätten att åtnjuta sådant bidrag skall vad i 6 § är stadgat beträffande

familjepenning äga motsvarande tillämpning.

Om skyldighet att söka arbete.

16 §.

När skäl därtill äro, må Konungen

såsom villkor för erhållande av

familjebidrag eller annan del av

familjebidrag än familjepenningens

grundbelopp stadga skyldighet för

familjemedlemmarna att i enlighet

med de föreskrifter Konungen utfärdar

hos organ för den offentliga

arbetsförmedlingen anmäla sig såsom

arbetssökande samt antaga lämpligt

arbete i den mån sådant erbjudes.

Har sådan skyldighet stadgats, gäller,

att familjepenning eller den del därav

stadgandet avser eller sjukbidrag ej

må utgå för familjemedlem, som

När skäl därtill äro, må Konungen

såsom villkor för erhållande av

familjebidrag eller annan del därav

än den, som enligt 5 § första stycket

utgår utan behovsprövning, stadga

skyldighet för familjemedlemmarna

att i enlighet med de föreskrifter

Konungen utfärdar hos organ för den

offentliga arbetsförmedlingen anmäla

sig såsom arbetssökande samt antaga

lämpligt arbete i den mån sådant

erbjudes. Har sådan skyldighet stadgats,

gäller, att familjepenning eller

den del därav stadgandet avser eller

sjukbidrag ej må utgå för familje
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande NrlS.

31

(Kungl. Maj:ts förslag.)

underlåter att fullgöra skyldigheten,

samt att bostads- eller näringsbidrag

ej må utgå, med mindre sagda skyldighet

fullgöres av varje familjemedlem,

vilken är inhyst i den värnpliktiges

bostad eller eljest genom hans försorg

beredes bostad.

(Utskottets förslag.)

medlem, som underlåter att fullgöra

skyldigheten, samt att bostads- eller

näringsbidrag ej må utgå, med mindre

sagda skyldighet fullgöres av varje

familjemedlem, vilken är inhyst i den

värnpliktiges bostad eller eljest genom

hans försorg beredes bostad.

Skyldighet, som avses i första stycket, skall icke avse familjemedlem, som

är oförmögen till arbete eller innehar arbete, varigenom han erhåller full

sysselsättning. Såsom sådant arbete skall anses vård örn minderåriga eller

sjuka familjemedlemmar samt pågående utbildning, vilken icke skäligen bör

avbrytas.

Örn vad som förstås med lämpligt arbete gäller vad därom stadgas i förordningen

den 15 juni 1934 (nr 264) örn erkända arbetslöshetskassor.

Om familjebidragens bestridande lii. m.

17 §.

Skyldigheten att utbetala familjebidrag åligger kommun, varest den värnpliktige

å inställelsedagen var bosatt under sådana förhållanden, att han, örn

mantalsskrivning då skolat förrättas, ägt där mantalsskrivas. Yar den värnpliktige

nämnda dag bosatt utom riket, ankommer det på Stockholms stad

att verkställa utbetalningen.

Har den värnpliktige efter inställelsedagen flyttat från en kommun inom

riket till annan eller från utrikes ort till annan kommun inom riket än Stockholm,

skall skyldigheten att utbetala familjebidrag övergå å inflyttningskommunen

från och med kalendermånaden näst efter den, under vilken flyttningen

där anmäldes av utflyttningskommunen (Stockholms stad) eller, örn familjebidrag

ej förut åtnjutits, från och med den dag, då ansökan örn sådant bidrag

gjordes i inflyttningskommunen.

18 §.

Kommun, varest familjemedlem vistas, vare, ändå att betalningsskyldighet

enligt 17 § icke åligger kommunen, pliktig att förskjuta familjepenning och

sjukbidrag, vartill familjemedlemmen finnes berättigad, såvida icke sökanden

annorstädes tillerkänts familjebidrag eller annan kommun medgivit betalningsskyldighet

med avseende å sådant bidrag åt sökanden.

Har i följd av stadgandet i 17 § andra stycket skyldigheten att utbetala

familjebidrag övergått från en kommun till annan, åligger det likväl utflyttningskommunen

(Stockholms stad) att förskjuta bidraget, till dess meddelande

erhållits från inflyttningskommunen, att familjebidrag där fastställts,

eller ock upplysning vunnits, att vederbörande familjemedlem oaktat honom

meddelat föreläggande underlåtit att där göra ansökan örn familjebidrag.

Vad kommun enligt första eller andra stycket förskjutit må sökas åter av

den kommun, som betalningsskyldigheten enligt 17 § åligger. Sådant anspråk

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

prövas i händelse av tvist av länsstyrelsen i det län, varest den kommun är

belägen, mot vilken anspråket riktas. Är sådan talan rörande viss värnpliktig

beroende på länsstyrelses eller högre myndighets prövning, må talan rörande

samme värnpliktige ej väckas hos annan myndighet.

19 §.

Kommun, som enligt 17 § utgivit

familjebidrag, äger av staten helt återfå

ett belopp motsvarande av familjepenning

vad kommunen enligt 5 §

första stycket utgivit utan behovsprövning

och av näringsbidrag vad kommunen

enligt sistnämnda stadgande

skulle hava utgivit utan behovsprövning,

därest bidraget utgjorts av

familjepenning. Därjämte äger kommunen

av staten erhålla gottgörelse

för nio tiondelar av den del av familjebidraget,

som icke i sin helhet ersättes

av statsmedel; dock att vad Stockholms

stad på grund av stadgandet i

17 § första stycket andra punkten utgivit

skall i sin helhet återgäldas av

staten. Beloppet av vad kommun sålunda

äger återfå fastställes av länsstyrelsen.

Då särskilda skäl därtill föranleda, må Konungen medgiva högre statsbidrag,

än i första stycket sägs.

20 §.

Kommun är berättigad att av statsverket erhålla förskott å statsbidraget

enligt de närmare bestämmelser Konungen meddelar.

21 §.

Konungen förordnar viss myndighet att öva tillsyn å denna förordnings

tillämpning (tillsynsmyndigheten).

I denna förordning avsedda ärenden skola å kommuns vägnar handläggas

av en familjebidragsnämnd. Kommun må antingen inrätta särskild dylik nämnd

eller ock uppdraga åt annan kommunal myndighet än fattigvårdsstyrelsen att

vara familjebidragsnämnd.

Särskild familjebidragsnämnd utses av dem, som i allmänhet utöva kommunens

beslutanderätt, samt består av tre eller fem ledamöter. Jämte ledamöterna

utses suppleanter till lika antal. Därvid bestämmes tillika, i vilken

ordning suppleanterna skola inkallas. Vid val av ledamöter och suppleanter

Kommun, som enligt 17 § utgivit

familjebidrag, äger av staten återfå

så stort belopp, som motsvarar vad

kommunen utgivit av familj epenningens

grundbelopp samt fyra femtedelar

av vad kommunen därutöver

utbetalt; dock att vad Stockholms stad

på grund av stadgandet i 17 § första

stycket andra punkten utgivit skall i

sin helhet återgäldas av staten. Beloppet

av vad kommun sålunda äger

återfå fastställes av länsstyrelsen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

skall tillses, att erfarenhet på den sociala behovsprövningens område blir företrädd

inom nämnden. Med avseende å valbarhet, rätt att avsäga sig uppdraget,

tjänstgöringstid, fyllnadsval, val av ordförande och vice ordförande,

ordningen för besluts fattande samt förande av protokoll skall i fråga örn

särskild familjebidragsnämnd i tillämpliga delar gälla vad som finnes stadgat

angående byggnadsnämnd.

22 §.

Rätt till familjebidrag enligt denna förordning kan icke överlåtas och må

förty ej för gäld tagas i mät.

Familjebidrag må ej hänföras till fattigvård eller eljest återkrävas av den

värnpliktige.

Om underställning och besvär.

När skäl därtill äro, må Konungen föreskriva, att familjebidragsnämnds

beslut, varigenom näringsbidrag beviljats, skall för att bliva gällande underställas

länsstyrelsens prövning.

Har familjebidragsnämnd nied stöd av 16 § förklarat familjemedlem förlustig

rätten till familjebidrag, skall beslutet ofördröjligen underställas tillsynsmyndighetens

prövning; emellertid skall nämndens beslut lända till efterrättelse,

till dess tillsynsmyndigheten annorlunda förordnar.

24 §.

Är någon missnöjd med familjebidragsnämnds beslut rörande tillämpningen

av denna förordning, må han söka ändring däri, då fråga är om tillämpning

av 16 §, hos tillsynsmyndigheten och eljest hos länsstyrelsen. Klagan föres

genom besvär, vilka skola hava inkommit till länsstyrelsen inom trettio dagar

efter det klaganden erhöll del av beslutet. Skola besvären prövas av tillsynsmyndigheten,

åligger det länsstyrelsen att till denna insända besvären.

Mot tillsynsmyndighetens beslut må talan icke föras.

25 §.

Över länsstyrelses beslut i ärende, som dit fullföljts enligt 24 § eller eljest

rör tillämpningen av denna förordning, må klagan föras hos kammarrätten

genom besvär, vilka skola hava inkommit till den länsstyrelse, som meddelat

beslutet, inom tid, som i 24 § sägs; och åligger det länsstyrelsen att jämte eget

yttrande insända besvären till kammarrätten.

Mot kammarrättens beslut må talan icke föras.

Ansvarsbestämmelser m. m.

26 §.

Har någon till stöd för ansökan örn familjebidrag mot bättre vetande eller

av grov vårdslöshet lämnat oriktig uppgift, eller från mer än en kommun upp
Biliang

till riksdagens protokoll 1940. i) sand. 2 avd. Nr 18.

821 10 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

burit belopp, beträffande vilka Län insett eller bort inse, att beloppen avsågo

samma slag av bidrag, eller ock åsidosatt bestämmelse, som meddelats

enligt 30 § eller med stöd av dylik bestämmelse given föreskrift; straffes med

dagsböter eller fängelse.

Böter tillfalla kronan.

27 §.

Beslutar familjebidragsnämnd nedsättning av familjebidrag, som i följd

av förhållande varom i 26 § sägs bestämts till för högt belopp, må bestämmelse

tillika meddelas örn avräkning å familjebidrag, som därefter utbetalas,

av vad som utgått för mycket.

28 §.

Åsidosätter familjebidragsnämnd vid fullgörandet av sitt uppdrag i denna

förordning eller eljest meddelade bestämmelser, må tillsynsmyndigheten kunna

besluta, att statsbidrag icke vidare eller i minskad omfattning skall utgå.

Särskilda bestämmelser.

29 §.

Bestämmelserna örn familjebidrag åt värnpliktiga skola äga motsvarande

tillämpning å annan personal vid krigsmakten, som avlönas enligt de för värnpliktiga

gällande grunder.

30 §.

Konungen äger meddela närmare bestämmelser med avseende å tillämpningen

av denna förordning samt därjämte uppdraga åt tillsynsmyndigheten

att i särskilda hänseenden utfärda sådana bestämmelser ävensom anvisningar

rörande förordningens tillämpning.

Örn ikraftträdandet av denna förordning och vad med avseende därå skall

iakttagas meddelar Konungen erforderliga bestämmelser.

B. att motionerna 1:148 och 152 samt II: 206, 213 och 214,

i den mån de icke blivit besvarade genom vad utskottet ovan

under A. hemställt eller vad utskottet i sin motivering anfört,

icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd; ävensom

C. att motionerna 1:150, 153 och 161 samt II: 207 och 208 icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 april 1940.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

35

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Linder*), Löfvander, Roos, Wistrand,

Sten, Ekströmer och Nils Elowsson;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Hage, Olovson i Västerås,

Molander, Sandström och Gardell, fröken Ebon Andersson samt fru Elsa Johansson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av fru Elsa Johansson;

2) av herrar Linder och Wistrand samt fröken Ebon Andersson, vilka

ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i dess helhet;

3) av herr Ekströmer, vilken ansett,

a) att utskottet bort, med tillstyrkande av motionen 1:161, föreslå, att

orden »än fattigvårdsstyrelsen» skola utgå ur 21 § andra stycket, som sålunda

skulle få följande lydelse:

I denna förordning avsedda ärenden skola å kommuns vägnar handläggas

av en familjebidragsnämnd. Kommun må antingen inrätta särskild dylik nämnd

eller ock uppdraga åt annan kommunal myndighet att vara familjebidragsnämnd.

b) att utskottet i övrigt bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag;

4) av herr Sandström, som ansett, att utskottet av statsfinansiella skäl

bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, att visst grundbelopp av familjepenningen

må utgå utan behovsprövning, men att familjepenning i övrigt må

utbetalas allenast i den mån behov därav skäligen kan antagas föreligga, och

på grund därav yrkat, att utskottet bort i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition

föreslå följande lydelse av 5 § första stycket:

»Av familjepenningen utgår för de i 3 § a) avsedda familjemedlemmarna

visst grundbelopp utan behovsprövning. Grundbelopp utgör för hustru en

krona och för varje barn eller adoptivbarn under sexton år 40 öre.»;

5) av herrar Löfvander och Gardell, vilka anfört:

Med erinran om att bostadsbidragets storlek enligt utskottets mening skall

särskilt prövas och att genom nämnda bidrag rådande åtskillnader i levnadskostnader

väsentligt kunna utjämnas, anse vi, att dj^rortsgruppering vid utbetalning

av krigsfamiljebidrag ej bör ifrågakomma.

På grund härav påyrkas i anslutning till socialstyrelsens förslag, att 4 §

erhåller följande lydelse:

4§-

Familjepenning utgår, med iakttagande av vad i 14 § stadgas, för tryggande

av familjens uppehälle med högst följande belopp för dag:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

1) För hustru eller, där bidrag ej utgår för hustru, annan

familjemedlem, som förestår den värnpliktiges hem ......... kronor 2: —

2) För annan familjemedlem över 16 år än som avses i punkt 1 » 1:50

3) För annan familjemedlem under 16 år än som avses i punkt 1 » 1: —

6) av herrar Hage, Olovson i Västerås och Molander, vilka inom utskottet

hemställt, att utskottet måtte tillstyrka

dels det i motionen II: 213 i anslutning till 4 § framförda yrkandet örn

någon höjning av familjebidraget,

dels ock det i motionen II: 208 framförda yrkandet, att riksdagen icke måtte

bifalla Kungl. Maj:ts förslag om en 16 § av innebörd, att familjemedlem

skulle kunna förpliktas att hos arbetsförmedling anmäla sig för sökande av

arbete och mottaga sådant arbete.

Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:155 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel till utrustning av statens anstalt för själsligt abnorma manliga sk s. 5 i texten