Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kungörelse om hänförande av vissa automobiler till fordonstgpen motorredskap m. m.
1940-05-16 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1940:28, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kungörelse om hänförande av vissa automobiler till fordonstgpen motorredskap m. m.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.
1
Nr 28.
Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1940 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
kungörelse om hänförande av vissa automobiler till
fordonstgpen motorredskap m. m.
Genom en den 8 mars 1940 dagtecknad proposition, nr 114, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden, anhållit om riksdagens yttrande över vid propositionen
fogade förslag till
dels kungörelse om hänförande av vissa automobiler till fordonstypen
motorredskap;
dels ock förordning örn ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen
den 23 oktober 1936 (nr 561).
De i propositionen omförmälda författningsförslagen äro av följande lydelse.
1) Förslag
till
Kungörelse
om hänförande av vissa automobiler till fordonstypen motorredskap.
Härigenom förordnas som följer:
Har automobil ombyggts för att användas som dragfordon för annat fordon
eller arbetsredskap på sådant sätt,
att bakaxeln icke är försedd med fjädringsanordning, som uppbär chassiet,
att avståndet mellan de yttersta hjulaxlarna icke överstiger 225 centimeter,
samt att de drivande fordonshjulens varvtal icke överstiger en tiondel av
motorns varvtal,
skall fordonet, därest det med hänsyn till den verkställda ombyggnaden
är uppenbart att fordonet icke vidare är avsett att självständigt nyttjas för
utförande av transporter, anses såsom motorredskap.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1940.
Automobil må, även örn de drivande fordonshjulens varvtal överstiger en
tiondel av motorns varvtal, intill den 1 januari 1945 hänföras till motorredskap,
därest övriga ovan angivna förutsättningar härför äro uppfyllda och
Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 9 sami. 2 avd. Nr 28.
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.
automobilen före den 1 mars 1940 var i bruk i angivet skick samt fordonets
ägare eller — beträffande fordon, som innehaves på grund av avbetalningsköp
— dess innehavare före den 1 oktober 1940 ingiver anmälan om innehav
av fordonet till polismyndigheten i den ort, där fordonet företrädesvis skall
brukas.
Anmälan skall ingivas i två exemplar och vara bestyrkt av två trovärdiga
personer. I anmälan skall upptagas fordonets axelavstånd samt, där så kan
ske, nummer å motor eller chassi.
Av anmälan skall det ena exemplaret bevaras hos polismyndigheten och
det andra, försett med påteckning om ingivandet, återställas till ingivaren.
Påteckning skall verkställas kostnadsfritt.
Med polismyndighet förstås härovan: för Stockholm vederbörande poliskommissarie,
för annan stad, där polismästare finnes, denne, för övriga städer
stadsfiskal eller, om stadsfiskalen är befriad från all befattning med polisväsendet,
den som närmast under polischefen har inseende över polisväsendet
samt för landet polischefen i orten.
2) Förslag
till
Förordning
om ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen den 23 oktober
1936 (nr 561).
Härigenom förordnas, att 13 § 1 morn., 14 § 2 morn., 15 § 3 morn., 18 §
1 morn.1, 22 § 1 morn., 28 § och 29 § 1 mom. motorfordonsförordningen den
23 oktober 1936 skola erhålla följande ändrade lydelse:
13 §.
1 mom. Automobil, motorcykel och sådant släpfordon, som tillkopplas
automobil, skola registreras i den ordning och på det sätt, som stadgas i 14
—16 §§. Sådant fordon må ej, innan registrering skett och registreringsmärke
på vederbörligt sätt anbragts å fordonet, tagas i bruk i andra än nedan
angivna fall, nämligen:
1. för provkörning---för provkörningen;
2. för färd---till garage;
3. för färd---för besiktning;
4. för provkörning under besiktning;
5. av den---salu; samt
6. i andra---blivit erlagd.
I fall---undergått besiktning.
1 Senaste lydelse av 18 § 1 mom. se 1939: 351.
3
Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.
14 §.
2 mom. Ansökan om registrering av förut icke registrerat fordon, beträffande
vilket enligt 13 § 1 mom. registreringsplikt föreligger, skall så snart
ske kan och sist inom fjorton dagar från det fordonet förvärvats eller registreringsplikten
inträdde göras av ägaren eller, örn fordonet tillhör staten
eller kommun, av den myndighet eller person, som äger befogenhet att anställa
förare av fordonet.
Nämnda skyldighet----till salu.
Ansökan, varom---— svarande uppgift.
Vid ansökningen---två exemplar.
15 §.
3 mom. Har registrerat fordon förstörts, eller har med sådant fordon
eljest vidtagits åtgärd, på grund varav kan antagas, att fordonet icke vidare
kommer att användas här i riket eller att fordonet kommer att användas
här i riket endast såsom motorredskap, skall ägaren inom fjorton dagar
från det han fått vetskap örn dylikt förhållande därom hos vederbörande
länsstyrelse göra anmälan för fordonets avförande ur registret. Vid sådan
anmälan skall fogas bevis till styrkande av de meddelade uppgifterna om
fordonet.
Fordon må —---för fordonet.
Vad i---är fråga.
18 §.
1 mom. Motorfordon må---av fordonet.
Körkort utfärdas---av lättviktsmotorcykel.
Traktortåg må å allmän väg, gata eller annan allmän plats, som är upplåten
för allmän samfärdsel, ävensom å till farväg nyttjad enskild väg föras
allenast av den, som innehar tillstånd till förande av automobil.
Utan hinder---av fordonet.
22 §.
1 mom. Har automobil, motorcykel eller sådant släpfordon, beträffande
vilket enligt 13 § 1 mom. registreringsplikt föreligger, för tillfälligt brukande
här i riket från utlandet införts av resande, som endast tillfälligtvis
skall här i riket vistas, vare besiktning av fordonet ej av nöden, där den resande
innehar intyg av svensk konsul eller polismyndighet i det land, varest
fordonet är registrerat, eller av konsul, som företräder detta land här i riket,
att fordonet till sin beskaffenhet uppfyller de i det främmande landet
gällande föreskrifterna för att där få användas i trafik. Nämnda intyg skall
företes hos polismyndigheten å den första ort i riket, varest fordonet är avsett
att begagnas. Om intyget är behörigt och sökanden styrker, att han
fullgjort vad honom, enligt vad därom särskilt stadgas, åligger i avseende å
erläggande av skatt för fordonet, skall polismyndighelen eller av denna för
-
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.
ordnad tjänsteman genom anteckning å intyget eller annorledes utfärda bevis
om tillstånd att i riket bruka fordonet samt tilldela fordonet registreringsmärke.
28 §.
Med böter--— vederbörande länsstyrelse.
Har för tillfälligt brukande i riket från utlandet införts automobil, motorcykel
eller sådant släpfordon, beträffande vilket enligt 13 § 1 mom. registreringsplikt
föreligger, och brukas fordonet utan att tillstånd till dess användande
här i riket erhållits eller å tid, då sådant tillstånd icke längre är
gällande, dömes brukaren till enahanda straff, som i första stycket sägs.
överträdelse av föreskrifterna i 22 § 6 mom. skall även medföra samma
straff. Länsstyrelse äger i fall, som nyss nämnts, förordna, att fordonet
skall omhändertagas av polismyndighet.
29 §.
1 mom. Sökes ej inom föreskriven tid registrering, på sätt i 14 § 2 mom.
är stadgat, av automobil, motorcykel eller sådant släpfordon, beträffande
vilket enligt 13 § 1 mom. registreringsplikt föreligger, straffes den, vilken
registreringsskyldigheten ålegat, med dagsböter. Underlåter eljest någon,
som enligt denna förordning är pliktig göra anmälan till automobilregistret,
att göra sådan anmälan inom den härför i varje fall stadgade tid, bote från
och med tio till och med trehundra kronor.
Underlåter någon —--sin skyldighet.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1940.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för förslagen, får utskottet, i den
mån redogörelse för desamma icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.
Användningen av till traktorer ombyggda bilar — vilka fordon nedan i
överensstämmelse med propositionen benämnas dragbilar — samt därtill
kopplade släpfordon eller arbetsredskap har under senare år fått en allt
större praktisk betydelse i jordbruket. Dragbilama, vilka betinga en relativt
ringa anskaffnings- och driftkostnad, hava visat sig kunna i stor utsträckning
med fördel ersätta levande dragare och samtidigt även minska behovet
av mänsklig arbetskraft.
För de myndigheter, å vilka tillämpningen av gällande bestämmelser om
motorfordon ankommer, har emellertid denna utveckling givit anledning till
ovisshet beträffande ett flertal viktiga frågor.
Den grupp av fordon, varom här är fråga, ligger utvecklingstekniskt mellan
lastbilar och motorredskap utan att enligt de definitioner, som förekomma
i 1936 års motorfordonsförordning och vägtrafikstadga, kunna helt
Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.
5
hänföras till någondera gruppen. Ett ofta uppkommande spörsmål är därför
i första hand frågan, huruvida och under vilka omständigheter ett
ombyggt fordon av den beskaffenhet, som här avses, bör anses hava förlorat
sin förutvarande egenskap av automobil eller, med andra ord, vilka egenskaper
detsamma måste hava förvärvat för att kunna omföras till motorredskap.
Från fordonsägarens synpunkt sett är nämnda fråga av avgörande
betydelse för fordonets praktiska användbarhet. Endast om fordonet
befunnits hänförligt till motorredskap, får nämligen detsamma framföras
utan att på förhand hava undergått besiktning och registrering och
utan att skatt och trafikförsäkringsavgift för detsamma erlagts samt utan
att föraren är försedd med körkort för framförande av automobil. Där å
andra sidan fordonet anses hänförligt till automobil, har iakttagandet av
samtliga, nyss åsyftade bestämmelser samt erläggandet av avgifter för besiktning,
registrering, skatt och försäkring visat sig medföra sådana praktiska
och ekonomiska svårigheter, att de åtminstone för innehavare av
mindre jordbruk inneburit hinder för anskaffande och användning av fordon
av nu förevarande slag.
Även beträffande de bestämmelser, som gälla i fråga om användningen
av släpfordon i förbindelse med dragbil, hava önskemål om förtydligande
eller förändring framkommit. Särskilt har detta gällt med avseende på frågor
om skyldighet att låta dylika släpfordon undergå besiktning och registrering
samt i fråga om skattskyldighet för desamma.
Sedan bland annat i ett flertal till Kungl. Majit ingivna framställningar
hemställan gjorts om meddelande av bestämmelser i ovan angivna hänseenden
och ett hos Kungl. Majit anhänggigjort besvärsmål jämväl ådagalagt
behovet av förtydligande bestämmelser därutinnan, tillkallade dåvarande
chefen för kommunikationsdepartementet, jämlikt erhållet bemyndigande
av Kungl. Majit den 20 juli 1939, dels kanslirådet i kommunikationsdepartementet
Helge Berglund att såsom utredningsman inom nämnda departement
verkställa utredning i fråga om åtgärder i syfte att säkerställa och utveckla
användningen inom jordbruksnäringen av traktorer och därmed jämförliga
redskap ävensom släpvagnar samt utarbeta de författningsändringar
och avgiva de förslag i övrigt, vartill utredningen kunde föranleda, dels ock
sex sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar i berörda
ämne.
Med skrivelse den 24 november 1939 har utredningen, vilken antagit benämningen
1939 års traktorsutrednng, såsom ett första resultat av sitt arbete
avlämnat ett betänkande med förslag till klassificering av vissa för
framdragande av släpfordon eller arbetsredskap ombyggda automobiler m.
m. (S. O. U. 1939:35).
Det i propositionen framlagda förslaget, som upprättats på grundval av
traktorsutredningens betänkande, innebär i huvudsak följande.
Grunder för bestämmande av frågan huruvida en dragbil är att hänföra
till motorredskap eller automobil, skola fastställas genom en kungörelse, utfärdad
av Kungl. Majit.
6
Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.
Avgörande för frågan om dragbilens klassificering böra enligt förslaget till
sådan kungörelse vara fordonets tekniska egenskaper men däremot icke
exempelvis frågan huruvida det användes för jordbruks- eller för andra ändamål.
Under förutsättning att å dragbilen vidtagas vissa närmare angivna
tekniska förändringar skulle densamma komma att hänföras till motorredskap.
Dessa tekniska förändringar skulle innefatta, att å bakaxeln sittande, chassiet
uppbärande fjädringsanordningar borttagits, att fordonet avkortats på
sådant sätt, att avståndet mellan dess yttersta hjulaxlar icke överstiger 225
centimeter, samt att motorns varvtal nedväxlats på sådant sätt, att de drivande
fordonshjulens varvtal icke överstiger en tiondel av motorns varvtal.
Ändringarna skulle utgöra en garanti för att dragbilen verkligen användes
främst såsom arbetsredskap och ej huvudsakligen till andra ändamål.
Genom en övergångsbestämmelse skulle förebyggas den svårighet, som i
vissa fall kan möta att inmontera erforderlig nedväxlingsanordning å i bruk
redan varande dragbilar. Dylika dragbilar skulle, därest erforderliga ändringar
i fråga örn borttagandet av fjädringsanordning och fordonets avkortning
vidtagits, få intill den 1 januari 1945 hänföras till motorredskap under
förutsättning att innehav av fordonet anmäldes till vederbörande polismyndighet.
Beträffande dragbil, som enligt ovan anförda grunder bleve hänförlig till
motorredskap, skulle enligt propositionen komma att gälla bland annat följande.
Skyldighet att låta fordonet undergå registrering skulle bortfalla och såsom
en följd härav skulle även skyldigheten att erlägga fordonsskatt för
detsamma upphöra. Ej heller skulle fordonet behöva undergå besiktning.
Med tillkopplat släpfordon (i traktortåg) skulle dragbilen dock enligt 37 §
vägtrafikstadgan icke annat än tillfälligt få framföras å allmän väg, gata eller
annan allmän plats utan tillstånd av länsstyrelse eller, i stad, av polismyndighet;
den tillståndsgivande myndigheten skulle därvid, innan dylikt
tillstånd meddelades, kunna låta genom besiktningsman undersöka, huruvida
för trafiken avsett motorredskap och släpfordon vore i betryggande skick
och lämpliga för trafiken.
I fråga om utrustning skulle för de dragbilar, som omfattas av klassificeringskungörelsen,
de för motorredskap gällande bestämmelserna komma att
träda i tillämpning. Detta innebär bland annat, att fordonet ej behövde
föra registreringsskylt, namnskylt eller backspegel.
För släpfordon stadgas enligt nu gällande bestämmelser besiktnings-, registrerings-
och skatteplikt. Enligt utredningens förslag skulle registreringsoch
skatteplikten inskränkas till att gälla allenast sådana släpfordon, som
tillkopplas automobil, och alltså upphävas beträffande släpfordon, som
kopplas uteslutande till motorredskap. Även skyldighet att låta verkställa
första besiktning eller ombesiktning skulle upphävas beträffande sistnämnda
slag av släpfordon.
För åstadkommande av dessa rättsverkningar beträffande släpfordonen
Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.
7
skulle ändring ske i 13 § 1 morn., 14 § 2 morn., 22 § 1 morn., 28 § och 29 §
1 mom. 1936 års motorfordonsförordning.
Slutligen föreslås i propositionen viss jämkning i fråga om rätten att framföra
traktortåg. För närvarande gäller i detta avseende, enligt 18 § 1 mom.
1936 års motorfordonsförordning, att traktortåg må föras allenast av den,
som erhållit tillstånd till förande av automobil.
Enligt förslaget bör detta stadgande inskränkas att gälla framförande av
traktortåg å allmän väg, gata eller annan allmän plats, som är upplåten
för allmän samfärdsel, ävensom å till farväg nyttjad enskild väg.
För detta ändamål föreslås viss ändring av nyssnämnda stadgande.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de föreliggande författningsförslagen
och får därför hemställa,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla,
att riksdagen vid granskning av de vid ifrågavarande proposition
fogade författningsförslagen icke funnit skäl till
erinran mot desamma.
Stockholm den 16 maj 1940.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Tamm, Löfvander, Forslund, Olof Carlsson*,
Wistrand*, Sten* och Näslund*;
från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Hage, Skoglund*, Pettersson i Hällbacken*,
Hallagård, Sandström, Hermansson i Norrköping och Hansson i örebro.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
U tshottti.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1940:292 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående kungörelse om hänförande av vissa automobiler till fordonstypen motorredskap m. m. a1 i texten