Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående rösträtten vid val av gode män enligt lagen örn delning av jord å landet.

1940-02-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1940:4, Utlåtande i anledning av väckt motion angående rösträtten vid val av gode män enligt lagen örn delning av jord å landet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den lo februari 1940 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående rösträtten

vid val av gode män enligt lagen örn delning

av jord å landet.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 81,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Kari August Johanson hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att till 2 kapitlet 6 § i lagen den 18

juni 1926 örn delning av jord å landet skulle göras följande tillägg:

»I köping, som utgör egen kommun, tillkomme rösträtt envar i kommunens

allmänna angelägenheter röstberättigad.»

I 2 kapitlet 6 § i lagen örn delning av jord å landet stadgas, att för varje

kommun skall finnas ett efter behovet avpassat antal gode män, vilka skola

biträda vid lantmäteriförrättningar. Val av gode män förrättas å kommunalstämma

av de i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigade, som

äga eller innehava jordbruksfastighet; och tillkomme varje i valet deltagande

en röst.

Till jämförelse må nämnas, att enligt 21 kapitlet 3 § samma lag val av

ägodelningsnämndemän äger rum inför häradsrätten genom valmän, som

utses å kommunalstämma av de i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigade,

som där äga eller inneliava jordbruksfastighet. I köping, som

utgör egen kommun, tillkommer rösträtt envar i kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigad.

Motionären syftar alltså till att för köpingarnas del uppnå likhet mellan

rösträttsbestämmelserna i de båda nyss berörda fallen.

Frågan örn rösträtten vid val av gode män enligt jorddelningslagen och

ägodelningsnämndemän har vid upprepade tillfällen, dock ur något andra

synpunkter än dem, som ligga till grund för den nu behandlade motionen,

varit föremål för riksdagens uppmärksamhet. Hedan i anledning av Kungl.

Majis proposition (nr 38) till 1926 års riksdag med förslag till lag örn delning

av jord å landet m. m. väcktes inom första kammaren av herr Lindhagen

en motion, nr 249, uti vilken hemställdes, att riksdagen ville besluta

den ändring i jorddelningsförslaget, att ägodelningsrättens ledamöter måtte

utses genom val av alla kommunalt röstberättigade.

I sitt i ärendet avgivna utlåtande, nr 1, anförde första särskilda utskottet

beträffande ifrågavarande yrkande, att enligt utskottets mening ägodelnings
Bihang

till riksdagens protokoll 1940. 9 sami. 2 avd. Nr 4. 282 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr •/.

rätternas huvudsakligaste uppgift vore att pröva jordbruket berörande förhållanden,

varför utskottet ej kunde förorda bifall till motionen.

Reservation anfördes av herr Jacob Larsson m. fl. med yrkande, att den

ifrågavarande bestämmelsen måtte erhålla följande lydelse: »Valet verkställes

genom valmän, som på föranstaltande av ägodelningsdomaren utses å kommunalstämma

av de i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigade».

Såsom motivering härför anfördes följande:

Ägodelningsrätternas huvudsakligaste uppgift att pröva jordbruket berörande

förhållanden synes vara väl tillgodosett bland annat genom de i 21

kap. 2 § uppställda krav på vissa kvalifikationer, som böra vara tillfinnandes

hos ägodelningsnämndemännen. Ur denna synpunkt torde begränsningen

av rösträtten vid utseende av valmän sakna avgörande betydelse. Däremot

lärer utsträckningen av ägodelningsrätts dömande verksamhet till tvistemål,

vilka enligt nu gällande rätt ankomma på allmän domstols prövning, samt

den alltmera fortgående omvandling av landsbygdens sociala struktur, som

å vissa orter, även utan stadsliknande karaktär, lett därhän att den jordbruksidkande

befolkningen kommit att bliva en stundom ringa minoritet av

kommunens hela antal kommunalt röstberättigade, få anses utgöra giltigt

skäl att i någon mån tillmötesgå den uppfattning, som synes uppbära yrkandet

i herr Lindhagens motion.

Ändringsförslaget avslogs av riksdagen.

Uti en vid 1930 års riksdag inom andra kammaren väckt motion, nr 253,

hemställde herr Karlsson i Munkedal m. fl., att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla om skyndsam utredning angående vissa ändrade

bestämmelser för val av gode män vid lantmäteriförrättningar samt av ledamöter

i ägodelningsrätt jämte övriga hithörande spörsmål ävensom örn framläggande

för riksdagen av de förslag i ärendet, vartill utredningen kunde

giva anledning.

Andra lagutskottet yttrade i sitt över motionen avgivna utlåtande, nr 10,

bland annat:

Motionärerna synas hava förutsatt, att rösträtt vid val av gode män och

ägodelningsnämndemän allenast tillkommer innehavare av i mantal satt jord.

Utskottet vill med anledning härav erinra, att rösträtt tillkommer ägare eller

innehavare av jordbruksfastighet, oberoende av den ordning vari sådan

bildats, alltså även ägare och innehavare av sådan jordbruksfastighet, som

uppkommit genom avsöndring eller avstyckning. — ---För ändring av nu

gällande regler hava motionärerna enligt utskottets mening ej anfört sådana

skäl, att utskottet ansett sig böra förorda det av dem framställda yrkandet.

Utskottet får fördenskull hemställa, att förevarande motion icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Mot utskottets beslut reserverade sig herr Sigfrid Hansson m. fl., vilka

av anförda grunder ansågo skäl tala för, att val av gode män vid lantmäteriförrättningar

och valmän för utseende av ledamöter i ägodelningsrätt verkställdes

av kommunalfullmäktige eller å kommunalstämma av de i kommunens

allmänna angelägenheter röstberättigade. Riksdagen borde enligt reservanternas

mening i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning och

förslag till ändring av gällande lagbestämmelser i överensstämmelse härmed.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4. 3

Vid 1993 års riksdag väcktes inom andra kammaren en motion, nr 243, i

vilken herr Jonsson i Eskilstuna m. fl. hemställde, att riksdagen måtte besluta

sådan ändring av 21 kapitlet 3 § jorddelningslagen, att kravet på

äganderätt till eller innehav av jordbruksfastighet såsom villkor för rösträtt

enligt nämnda lagrum slopades.

Andra lagutskottet yttrade i sitt över motionen avgivna utlåtande, nr 7,

bland annat följande:

Rösträtt vid utseende av de valmän, som i sin tur skola välja ägodelningsnämndemän,

tillkommer i allmänhet a landet allenast dem, som äga

eller innehava jordbruksfastighet. Denna bestämmelse har tillkommit med

hänsyn till den omständigheten, att ägodelningsrätten företrädesvis har

att behandla de säregna mål, som sammanfattas under benämningen jorddelningsmål.

I fråga örn dessa mål är ägodelningsrätten på landet första

instans. Åt denna domstol har genom den så kallade ensittarlagen därutöver

anförtrotts uppgiften att vara andra instans i ensittarmål.

Bärande skäl hava enligt utskottets åsikt icke förebragts för den meningen,

att ägodelningsrättens sammansättning bör ändras med anledning

av det uppdrag, som givits denna domstol i ensittarlagen.

Utskottet hemställde, att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Reservation anfördes av sju av utskottets ledamöter, av vilka fem hemställde,

att riksdagen måtte begära utredning av frågan örn representation

för ensittarna eller dem närstående samhällskategorier i ägodelningsrätterna

vid dessas behandling av ensittarmål. En reservant påyrkade ändrad sammansättning

av ägodelningsrätterna i dylika fall.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Det nyssberörda spörsmålet örn representation för ensittarintresset i ägodelningsrätterna

har även i annan form dragits inför riksdagen. Vid 1927

års riksdag väcktes nämligen en motion, 11:178, i vilken herr Törnkvist i

Karlskrona hemställde, att i sådant syfte ändring måtte vidtagas i ensittarlagen.

På hemställan av andra lagutskottet (utlåtande nr 4) blev motionen av

riksdagen avslagen.

Efter bemyndigande av Kungl. Majit den 9 juni 1939 har chefen för

justitiedepartementet tillkallat åtta sakkunniga, fastighetsbildningssakkunniga,

med uppdrag bland annat att göra fastighetsbildningsväsendet å landet till

föremål för revision.

I den föreliggande motionen har hemställts örn ändring av bestämmelserna

rörande rösträtten vid val av gode män enligt jorddelningslagen,

syftande till att i ett särskilt hänseende åstadkomma likhet med motsvarande

stadgande]! beträffande val av valmän för utseende av ägodelningsnämndemän.

Spörsmålet örn rösträtten vid sådana val har vid upprepade tillfällen ur olika

synpunkter varit föremål för riksdagens uppmärksamhet. Utskottet förut
-

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

sätter, att även hithörande frågor komma under övervägande vid den nu

pågående, åt vissa sakkunniga anförtrodda revisionen av fastighetsbildningsväsendet

a landet. Vid sadant förhållande torde det icke vara lämpligt, att

riksdagen nu tager ståndpunkt till frågan om en lagändring i den av motionären

angivna riktningen.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 15 februari 1940.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren : herrar Norman, Under, Tamm, Hagman, Löfvander*,

Olof Carlsson och Näslund*;

från andra kammaren: herrar Hage, Olovson i Västerås, Pettersson i Hällbacken,

Hallagård, Sandström och Barnekow*, fröken Ebon Andersson samt herr

Holm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.