Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa ändringar i värnpliktslagen den 30 juni 1936 {nr 443), dels ock i ämnet väckta motioner.
1940-06-07 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1940:42, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa ändringar i värnpliktslagen den 30 juni 1936 {nr 443), dels ock i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.
1
Nr 42.
Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1940 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om vissa ändringar i värnpliktslagen
den 30 juni 1936 {nr 443), dels ock i ämnet
väckta motioner.
Genom en den 17 maj 1940 dagtecknad proposition, nr 284, laar Kungl.
Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Lag
om vissa ändringar i värnpliktslagen den 30 juni 1936 (nr 443).
Härigenom förordnas, dels att § 19 mom. 1 e), § 22 e), § 241), § 27 mom. 3 A
samt § 55 värnpliktslagen den 30 juni 1936 (nr 443) skola upphöra att gälla,
dels att § 1, § 3 mom. 1, § 4, § 5 mom. 2, § 7, § 16 mom. 2, 3, 4 och 5,
§ 19 mom. 3 och 4, § 26, § 27 mom. 2 och 2 a1), § 33 mom. 1 samt § 34 mom. 2
samma lag skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan sägs, dels ock att till
§ 19 skall fogas ett nytt moment, betecknat 5, av nedan angivna lydelse.
§ I
Svensk
man är värnpliktig från och med det kalenderår, under vilket
han fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller fyrtiosex år.
Är svensk---i riket.
§ 3.
1. Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Tjänstetiden i
beväringen är sexton år.
I krigstid---de inkallade.
,§4
Från värnpliktens fullgörande frikallas den, som till följd av lyte, stadigvarande
sjukdom, kroppslig svaghet eller annan dylik orsak icke är duglig
till krigstjänst.
§ 5.
2. Tjänstetiden i — — — mom. 1 sägs.
Har värnpliktig utan laga förfall eller beviljat uppskov under något år
uteblivit från inskrivning eller under något år av tjänstetiden uteblivit från
honom enligt § 27 under samma år åliggande tjänstgöring, må detta icke
räknas honom till godo såsom tjänsteår i beväringen, förrän han fullgjort
») Se 1939: 223.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 9 sami. 2 avd. Nr 42.
im 40
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.
all honom enligt § 27 åliggande tjänstgöring eller tjänstgöringsskyldighet
enligt nämnda lagrum av annat skäl icke längre föreligger för honom.
Huru förhållas skall, då värnpliktig uteblivit från endast del av årets tjänstgöring,
bestämmer Konungen.
§7.
Vapenför värnpliktig uttages till linjetjänst. Icke vapenför värnpliktig,
som icke är till krigstjänst oduglig, uttages till handräckningstjunst.
§ 16.
2. Förefinnes anledning till uppskov enligt mom. 1 ännu vid inskrivningsförrättningen
det år, under vilket den värnpliktige fyller tjugufyra år,
befrias han från fullgörande av i § 27 föreskriven tjänstgöring.
3. Bliver inskriven värnpliktig till följd av sådan orsak, som omförmäles
i § 4, oduglig till krigstjänst, äger han att, på framställning hos behörig
inskrivningsnämnd, varda frikallad från värnpliktens vidare fullgörande.
4. I enahanda ordning skall vidare från fullgörande av i § 27 föreskriven
tjänstgöring befrias:
a) till svensk--— tjugusex år;
b) svensk medborgare---tjugusex år; samt
c) en var--— mom. 1 stadgas.
5. Där, utan att fall, varom ovan i denna paragraf sägs, är för handen,
synnerliga skäl därtill föreligga, må Konungen helt eller delvis befria inskriven
värnpliktig, som därom anhåller, från fullgörande av i § 27 föreskriven
tjänstgöring.
§ 19.
3. Under den---av sjörullföringsbefälhavaren.
Beslut, som av områdesbefälhavaren meddelas i sådant ärende, skall underställas
näst därefter sammanträdande inskrivningsrevision och må ej gälla,
förrän detsamma blivit av revisionen prövat; dock att sjörullföringsbefälhavares
beslut beträffande å sjömanshus inskriven värnpliktig, som med
laga förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning, skall gälla, till
dess detsamma blivit av revisionen prövat.
4. Sjörullföringsbefälhavaren må även under den del av året, som infaller
emellan inskrivningsrevisionens sammanträde och näst infallande inskrivningsförrättning,
utöva i mom. 3 omförmälda åligganden och befogenheter
beträffande å sjömanshus inskriven värnpliktig, vilken med laga förfall
varit frånvarande från inskrivningsförrättning för sjömanshus eller som haft
fast anställning såsom sjökadett, kustartillerikadett, reservkadett, mariningenjör
skadett, marinintendentskadett eller reservintendentskadett.
Under nu nämnd tid må jämväl inskrivningsbefälhavare beträffande å
sjömanshus icke inskriven värnpliktig, som haft fast anställning såsom sjökadett,
kustartillerikadett, reservkadett, mariningenjörskadett, marinintendentskadett
eller reservintendentskadett, utöva i moni. 3 omförmälda åligganden
och befogenheter.
Beslut, som — — — inskrivningsnämnden prövat.
3
Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.
5. I andra fall än som i mom. 3 och 4 avses må Konungen, när särskilda
skäl därtill äro, medgiva icke inskriven värnpliktig eller värnpliktig,
som vid tidigare inskrivningsförrättning eller eljest frikallats från värnpliktens
fullgörande, att undergå inskrivning utan att avvakta näst infallande
inskrivningsförrättning. Sådan inskrivning ombesörjes av vederbörande inskrivningsbefälhavare
eller sjörullföringsbefälhavare med de åligganden oell
befogenheter, som enligt mom. 1 tillhöra inskrivningsnämnd.
§ 26.
Av infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna tilldelade, till
linjetjänst uttagna värnpliktiga, vilka icke avlagt studentexamen eller erhållit
avgångsbetyg från gymnasiets eller lyceets näst högsta årsklass vid allmänt
läroverk eller vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt
vad Konungen förordnar, skall anses däremot svara, uttagas 20 % för utbildning
till underbefäl eller fackmän.
§ 27.
2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna till handräckningstjänst.
Till handräckningstjänst uttagen värnpliktig är skyldig att, på sätt
Konungen närmare förordnar, under fredstid tjänstgöra i sammanlagt etthundraåttio
dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen i en följd
eller ock med en första och en andra tjänstgöring. Tjänstgöringen skall
fullgöras före utgången av andra året efter inskrivningsåret.
2 a. Beredskapstjänstgöring.
Värnpliktig, som uttagits till linjetjänst vid hären eller i linjetjänst tilldelats
kustartilleriet, är skyldig att under fredstid, där Konungen med hänsyn
till krigsberedskapen så prövar nödigt och i den ordning Konungen bestämmer,
fullgöra en beredskapsövning om högst trettio dagar före utgången
av fjärde året efter inskrivningsåret.
§ 33.
1. För värnpliktig —--annorlunda bestämma:
a) att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör icke blott det
truppslag vid hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som han
tilldelats eller vartill han överförts, utan även den värnpliktsgrupp, vartill
han uttagits eller överförts;
b) att den ----han överföres; samt
c) att, örn---tillhörande landstormen.
§ 34.
2. Värnpliktig, som i mom. 1 omförmäles, överföres till linjetjänst, därest
han ej med hänsyn till sin kroppsbeskaffenhet eller eljest bör överföras till
handräckningstjänst.
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.
Denna lag träder i tillämpning omedelbart efter utfärdandet, där ej annat
framgår av det följande.
De nya bestämmelserna i § 1 och § 3 mom. 1 skola — utan hinder av
vad § 52 värnpliktslagen innehåller däremot stridande — första gången tilllämpas
å de värnpliktiga, vilka enligt de äldre bestämmelserna skolat med
utgången av år 1940 jämlikt § 1 upphöra att vara värnpliktiga eller jämlikt
§ 3 mom. 1 övergå till landstormen.
Bestämmelserna i § 27 mom. 2 och 2 a skola i sin äldre lydelse alltjämt
tillämpas å före år 1940 inskrivna, till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga.
År 1940 inskrivna, till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga skola i
den ordning Konungen närmare bestämmer överföras till linjetjänst.
I samband med berörda proposition* har utskottet till behandling förehaft
två före propositionens avlämnande väckta motioner, nämligen nr 78 i första
kammaren av herr Eiverlöf m. fl. och nr 139 i andra kammaren av herr
Liedberg m. fl.
I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte
för sin del besluta den ändring i § 24 värnpliktslagen, att inskränkningen
i antalet till vapenutbildning i fredstid uttagna värnpliktiga upphäves samt
att vissa i motiveringen till motionerna'' i övrigt angivna önskemål måtte
av riksdagen beaktas.
I motiveringen till motionerna har uttalats, att motionärerna, för den
händelse ett upphävande av kategoriklyvningen icke nu ansåges lämpligt,
alternativt yrkade, att § 24 värnpliktslagen uppmjukades så att Kungl. Majit
bemyndigades överföra till linjetjänst ett så stort antal man utöver de fastställda
kontingenterna, som av särskilda skäl ansåges böra utbildas i vapentjänst
och denna bestämmelse borde då givas retroaktiv verkan beträffande
de hittills outbildade. Vidare bar i motionen anförts bland annat följande:
Till skillnad mot tidigare bestämmelser har från och med ikraftträdandet
av 1925 års värnpliktslag befrielse ägt rum redan vid inskrivningen av sådana
värnpliktiga, för vilka i § 4 mom. 2 värnpliktslagen angiven försörjningsplikt
förelegat. De äldre bestämmelserna föreskrevo uppskov och befrielse
först om de åberopade skälen förelågo ännu det år, då den värnpliktige
fyllde 24 år. Enär med förbättrade ekonomiska förhållanden försörjningsplikten
i många fall mycket snart upphör och då upprörande fall av
missbruk förekommit (såsom underlåtenhet att fullgöra den försörjningsplikt,
för vilken befrielse medgivits), synes en återgång till de äldre bestämmelserna
önskvärd och påkallad.
I detta sammanhang må också en annan fråga uppmärksammas. Under
de senaste månaderna torde många värnpliktiga, som blivit frikallade på
grund av bestämmelserna i § 4 mom. 1 värnpliktslagen, lia gjort framställning
att få undergå förnyad läkarbesiktning i avsikt att bliva förklarade
vapenföra. De ha själva icke ansett sig lida av något lyte och de ha velat
fullgöra vad de betraktat som en fosterländsk plikt. Medgivande av sådan
efterbesiktning och uppfattning till högre grad av vapenförhet måste emel
-
5
Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.
lertid med gällande bestämmelser i varje särskilt fall lämnas av Konungen.
Förfarandet synes onödigt tungt. Inskrivningsnämnder och inskrivningsbefälhavare
borde kunna erhålla generellt medgivande att i förekommande
fall avgöra frågor av detta slag. Många värnpliktiga draga sig säkerligen
för ett vidlyftigt ansökningsförfarande men skulle gärna giva sig tillkänna,
örn saken kunde ordnas genom en enkel hänvändelse till rullföringsbefälhavaren.
Det relativt stora antal, som frikallats på grund av oduglighet till krigstjänst,
sammanhänger säkerligen också med att vederbörande läkare ofta
ansett sig kunna vara tämligen frikostiga med frikallelser. Aven härutinnan
skulle säkerligen ett bättre förhållande uppnås, om alla vapenföra inkallades
till vapenutbildning.
Beträffande de skäl, som i övrigt anförts till stöd för de föreliggande förslagen,
får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan,
hänvisa till propositionen och motionerna.
I propositionen hava behandlats flera skilda spörsmål berörande värnpliktslagen.
Vid redogörelsen för de till behandling föreliggande förslagen
kommer utskottet att följa den indelning av ämnet, som tillämpats i propositionen.
I. Ändring av värnpliktsåldern saint tjänstetiden i beväringen och landstormen
(värnpliktslagen §§ 1 och 3).
Genom särskild proposition, nr 275, har Kungl. Majit föreslagit vissa
förändringar i arméns krigsorganisation m. m. Statsutskottet har i sitt utlåtande
nr 4 i allt väsentligt tillstyrkt sistnämnda proposition
I värnpliktshänseende påkallar den föreslagna förändrade arméorganisationen,
för att det därigenom uppkommande ökade personalbehovet skall
säkerställas, att tjänstetiden i beväringen utökas med ett år och sålunda bestämmes
till 16 år i stället för nuvarande 15. Då landstormen härigenom
går miste örn en årsklass, erfordras jämväl en ökning av tjänstetiden i landstormen
med ett år, eller med andra ord en höjning av värnpliktsålderns
övre gräns från nuvarande 45 till 46 år.
I anslutning till det anförda upptager det föreliggande lagförslaget dels
den ändringen i § 1 värnpliktslagen, att svensk man är värnpliktig från och
med det kalenderår, under vilket han fyller tjugu år, till och med det, under
vilket han fyller fyrtiosex år, dels ock ändrad lydelse av § 3 mom. 1, varigenom
tjänstetiden i beväringen bestämmes till sexton år.
De nya bestämmelserna avses skola tillämpas första gången å de årsklasser,
vilka enligt nuvarande bestämmelser skolat med utgången av år 1940 upphöra
att vara värnpliktiga respektive överföras till landstormen.
II. Frågan om de värnpliktigas hänförande till årsklass (årsgrupp)
(§ 5 moni. 2 värnpliktslagen).
I skrivelse den 8 november 1939 har riksdagens militieombudsman gjort
framställning rörande åtskilliga spörsmål beträffande de värnpliktigas rull
-
6
Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.
töring oell inkallelse, vilka spörsmål blivit aktuella genom erfarenheter i
sammanhang med inkallelser till förstärkt försvarsberedskap.
Över denna framställning har överbefälhavaren över rikets försvarskrafter
avgivit yttrande.
Föredragande departementschefen, statsrådet Sköld, har härutinnan anfört
följande:
Den nuvarande ordningen för de värnpliktigas rullföring och inkallelse till
tjänstgöring har i vissa avseenden fungerat på ett mindre tillfredsställande
sätt, då den utsatts för större påfrestningar, såsom var fallet vid höstens
inkallelser till förstärkt försvarsberedskap. Visserligen torde då en viss
ovana vid dylika inkallelser av mera omfattande slag hava bidragit till svårigheterna,
men under alla förhållanden kvarstå — såsom militieombudsmannen
i sin förenämnda skrivelse närmare framhållit — vissa brister i
systemet, som skulle kunna avhjälpas genom ändrade bestämmelser. En av
dessa brister har avseende å de värnpliktigas hänförande till årsklass (årsgrupp).
Nu gällande bestämmelser därutinnan äro, såsom militieombudsmannen
och chefen för försvarsstaben framhållit, ägnade att medföra en viss
oklarhet ur inkallelsesynpunkt, i det att den värnpliktiges födelseår stundom
icke överensstämmer med året för den årsklass (årsgrupp), vartill han
hänföres. Denna olägenhet torde, såvitt värnpliktslagen angår, kunna undanröjas
genom en ändring i § 5 mom. 2 av den innebörd chefen för försvarsstaben
föreslagit. En dylik ändring ujoptages därför i det lagförslag jag
här går att framlägga.
III. Upphävande av värnpliktslagens bestämmelser örn befrielse på
grund av familjeskäl från värnpliktens fullgörande i fredstid
(§ 4 värnpliktslagen).
Den nu gällande värnpliktslagen innehåller härom i 4 § 2 morn.:
Från värnpliktens fullgörande under fredstid befrias:
a) den, vilken vid den tidpunkt, då han enligt § 5 är skyldig att inställa
sig till inskrivning, har hustru eller barn, som är för sitt uppehälle väsentligen
beroende av hans arbete; samt
b) den, som är ende arbetsföre sonen, sonsonen eller dottersonen till
orkeslös eller vanför fader, farfader, morfader eller till änka, frånskild eller
övergiven hustru eller ogift kvinna, ende arbetsföre fostersonen till orkeslös
eller vanför fosterfader eller till fostermoder eller ende arbetsföre brodern
till ett eller flera minderåriga eller vanföra faderlösa syskon, dock endast
såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar eller syskon
äro för sitt uppehälle väsentligen beroende av hans arbete.
Har sådan för sitt upphälle av den värnpliktiges arbete väsentligen beroende
anhörig, som under b) sägs, av samme värnpliktige erhållit försörjning
alltifrån början av närmast föregående kalenderår eller, där behovet
av försörjning uppstått först vid senare tidpunkt, alltifrån behovets uppkomst,
skall den värnpliktige även i det fall, att han icke är den ende arbetsföre
sonen, sonsonen, dottersonen, fostersonen eller brodern, befrias från
värnpliktens fullgörande under fredstid, därest han är den ende, som, såvitt
veterligt är, kan lämna nödigt försörjningsbidrag.
Bestämmelserna i denna del överflyttades utan saklig förändring från
1925 års till 1936 års värnpliktslag. Särskilda utskottet framhöll emellertid
i sitt härutinnan av riksdagen godkända utlåtande nr 1 vikten av att de
7
Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.
omständigheter, som kunde komma att åberopas till stöd för ansökningar
örn befrielse från värnpliktens fullgörande under fredstid enligt § 4 mom. 2,
underkastades en noggrann prövning.
Statistiken rörande de värnpliktiga utvisar, att de i § 4 mom. 2 b) oell
c) 1925 års värnpliktslag (§ 4 mom. 2 a) och b) i 1936 års värnpliktslag)
angivna befrielseorsakerna medföra relativt stor avgång i värnpliktskadern.
Medeltalet befriade från värnpliktens fullgörande under fredstid av angivna
orsaker utgjorde sålunda under tiden 1926—1939 1,875 per år, motsvarande
ett procenttal av 3,0 7 av samtliga inskrivningsskyldiga. Häri äro dock icke
de inräknade, vilka befriats senare än vid inskrivningstillfället.
Arets riksdag har antagit det genom propositionen nr 94 framlagda
förslaget till förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring
i fredstid (fredsfamiljebidragsförordning), innebärande bland annat, att flertalet
av de i § 4 mom. 2 värnpliktslagen angivna kategorierna försörjningsberättigade,
dock ej far- och morföräldrar samt syskon, skola få komma
i åtnjutande av ett i förhållande till vad som nu gäller väsentligt förbättrat
familjebidrag.
Frågan örn en jämkning av nyss berörda stadganden i värnpliktslagen
har varit på tal i samband med tillkomsten av fredsfamiljebidragsförordningen.
Sedermera har inom försvarsdepartementet upprättats en särskild promemoria
i ämnet, över vilken yttranden avgivits av vissa såväl militära som
civila myndigheter.
Föredragande departementschefen har rörande detta spörsmål anfört:
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår torde tiden nu vara
inne för en omprövning av gällande värnpliktslags stadganden örn befrielse
av familjeskäl från värnpliktens fullgörande under fredstid. Yid
övervägande av denna fråga har jag kommit till den uppfattningen, att ett
fullständigt slopande av dessa bestämmelser innebär den mest rationella
lösningen. Väl kan detta synas innebära en långt gående åtgärd, men med
hänsyn såväl till de nya fredsfamiljebidragsbestämmelserna som till önskvärdheten
att under nuvarande förhållanden kunna uttaga så stor del som
möjligt av landets levande värnkraft kan den alternativt föreslagna utvägen
med uppskov på grund av familjeskäl under visst antal år och därefter befrielse
icke sägas vara rationell. Jag förbiser härvid icke, att familjeskäl i
enstaka fall även i framtiden kunna vara av beskaffenhet att böra föranleda
uppskov med fredstjänstgöringen. För dessa fall torde emellertid de i § 16
mom. 5 och § 17 mom. 1 d) värnpliktslagen givna föreskrifterna örn befrielse
från, respektive uppskov med tjänstgöring vara tillfyllest.
På grund av vad nu anförts har i det upprättade lagförslaget § 4 mom. 2
fått utgå ur lagen, varjämte härav betingade redaktionella jämkningar i vissa
andra lagrum vidtagits. Därvid har jag även funnit mig böra föreslå, att
den befrielse från värnpliktens fullgörande under fredstid, som nu kan meddelas
jämlikt § 16 mom. 2, 4 och 5, angives skola avse fullgörande av i
§ 27 föreskriven tjänstgöring; den nuvarande lydelsen kan nämligen föranleda
till den icke avsedda tolkningen, att jämlikt nämnda lagrum befriade
värnpliktiga icke skulle kunna i fredstid inkallas till tjänstgöring jämlikt
§ 28 eller 36 mom. 2. Något stadgande om att befrielsen jämväl skall avse
landstormsövning jämlikt § 36 mom. 1 torde icke vara påkallat; värnpliktig,
8
Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.
som på grund av befrielse icke fullgjort någon tjänstgöring tidigare, torde
emellertid i allmänhet icke komma att inkallas till landstormsövning.
I detta sammanhang torde böra påpekas, att i och med borttagandet av
befrielsegrunderna ur värnpliktslagen den tanken ligger nära till hands att
upptaga de på grund av hittills gällande bestämmelser befriade värnpliktigas
värnpliktsförhållanden till nj omprövning. Denna fråga, vilken sammanhänger
med frågan örn förnyad prövning av inskrivningsförhållandena för
vissa värnpliktiga, som tidigare frikallats på grund av kroppsfel, är emellertid
av så komplicerad natur, att jag icke nu är beredd att upptaga densamma
till närmare bedömande.
Enligt det av departementschefen åberopade stadgandet i § 16 mom. 5,
sådant detsamma kommer att lyda enligt det nu föreliggande förslaget, må
Kungl. Majit, där synnerliga skäl därtill föreligga, helt eller delvis befria
inskriven värnpliktig, som därom anhåller, från fullgörande av i § 27 föreskriven
tjänstgöring. Enligt § 17 mom. 1 d) kan uppskov till nästföljande
år med den i § 27 föreskrivna första tjänstgöring eller tjänstgöring i en
följd för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst, vid inskrivningen medgivas
bl. a. värnpliktig, som visar, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda
honom eller av hans arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter
eller olägenheter.
I förevarande sammanhang erinras örn de önskemål rörande § 4 i lagen,
som framställts i de föreliggande motionerna.
IV. Upphävande av värnpliktslagens bestämmelser örn den 8. k.
kategoriklyvningen (värnpliktslagen § 7 m. fl.).
I förberörda departementspromemoria har även till behandling upptagits
frågan örn upphävande av värnpliktslagens bestämmelser örn den s. k. kategoriklyvningen.
Härom har i promemorian anförts bland annat följande:
Kategoriklyvningen — vilken av 1919 års försvarsrevision föreslogs i
besparingssyfte — upptogs i 1924 och 1925 års försvarspropositioner och
genomfördes i sistnämnda års försvarsordning samt bibehölls i 1936 års
försvarsordning. Den innebär i huvudsak, att de vapenföra värnpliktiga uppdelas
i två olika kategorier, nämligen för linjetjänst avsedda och ersättningsreserv.
Den förra kategorien skall erhålla en sådan fredsutbildning, att av
densamma krigsdugliga formationer i erforderlig omfattning kunna omedelbart
organiseras vid inträffande mobilisering. Ersättningsreserven däremot
erhåller endast en helt kort grundläggande utbildning i fred, så att den
vid mobilisering kan ingå i depåerna för att efter kompletterande utbildning
dels ersätta avgången vid fälthären, dels vid behov tågås i anspråk för uppsättande
av nya formationer. Handräckningstjänsten i fredstid utföres huvudsakligen
av ersättningsreserven. För säkerställandet av mobiliseringsbehovet
uttages till linjetjänst — förutom samtliga vapenföra studenter och likställda,
samtliga inom Gotlands militärområde inskrivna vapenföra värnpliktiga ävensom
vissa å sjömanshus inskrivna värnpliktiga — ett till siffran bestämt antal
av övriga vapenföra värnpliktiga. Till ersättningsreserven uttages återstoden
av de vapenföra värnpliktiga.
9
Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.
Där så med hänsyn till storleken av årskontingenten värnpliktiga finnes
böra ske, äger Konungen förordna, att viss del av de till ersättningsreserven
uttagna värnpliktiga icke skall inkallas till tjänstgöring under fredstid.
Beträffande kategoriklyvningens verkningar framgår av statistiken rörande
de värnpliktiga, att av de under åren 1926—1939 vid lantrullföringsområdena
inskrivningsskyldiga värnpliktiga, i medeltal per år 61,605, ett antal av, likaledes
i medeltal, 14,312 uttagits till ersättningsreserven, motsvarande en
procentsiffra av omkring 23. Av årsklasserna 192(5—1939, tillhopa ungefär
850,000 man, utgöras i runt tal 200,000 man av ersättningsreservister. På
grund av tillämpningen av stadgandet örn befogenhet för Konungen att icke
inkalla viss del av ersättningsreserven till tjänstgöring under fredstid har
av årsklasserna 1926—1939 ett ungefärligt sammanlagt antal av 40,000 man
icke erhållit någon utbildning.
Emellertid hava med hänsyn till det utrikespolitiska läget ersättningsreservister
alltsedan år 1938 i viss omfattning tagits i anspråk för fullgörande
av andra uppgifter än handräcknings- och depåtjänst, varjämte överföringar
av ersättningsreservister till linjetjänst förekommit.
Ett upphävande av kategoriklyvningen kommer enligt vad som framgår
av en i 1930 års försvarskommissions betänkande, del V, sid. 4, intagen
sammanställning att medföra en höjning av antalet linjetjänstare under åren
1941- 1945 med följande antal för ett vart av nämnda år: 6,700, 3,100, 2,400,
1.000 och 300. Sammanställningen utvisar vidare, att av 1940 års klass
9.000 man beräknas bliva uttagna till ersättningsreserven. Med hänsyn härtill
synes det böra övervägas att omföra dessa värnpliktiga till linjetjänst,
vilket lärer påkalla särskild lagbestämmelse.
De myndigheter, vilka avgivit utlåtanden över promemorian, hava samtliga
beträffande själva principfrågan om kategoriklyvningens upphävande uttalat
sig för en sådan åtgärd. Beträffande yttrandenas innehåll i övrigt må hänvisas
till propositionen (sid. 13—14).
Föredragande departementschefen har yttrat bland annat följande:
Även jag hyser den iippfattningen, att åtgärder nu böra vidtagas för ett
upphävande av kategoriklyvningen. Icke minst med hänsyn till den i det
föregående berörda nya krigsorganisationen, som innebär en kraftig utökning
av linjeförbanden, torde alla möjligheter att öka linjekontingenterna
böra tillvaratagas. I den mån dessa kontingenter på grund av nativitetsnedgången
komma att minskas, torde det bliva erforderligt att framdeles tillgripa
ytterligare åtgärder, bland annat i enlighet med de av arméförvaltningen
anförda riktlinjerna. Med lösningen av dessa spörsmål torde emellertid
såsom jag i det föregående anfört tillsvidare få anstå.
Jag tinner mig sålunda böra förorda, att sådana ändringar nu vidtagas i
värnpliktslagen, att kategoriklyvningen upphäves. Till en början bör det
grundläggande stadgandet i § 7 värnpliktslagen ändras därhän, att alla
vapenföra värnpliktiga uttagas till linjetjänst och icke vapenföra värnpliktiga,
som icke äro till krigstjänst odugliga, till handräckningstjänst. I anslutning
till ändringen i § 7 föreslås, att § 24, vilken reglerar de värnpliktigas fördelning
på linjetjänst, ersättningsreserv och handräckningstjänst, skall helt
utgå. Fördelningen av linje- och handräckningstjänstarna på de olika försvarsgrenarna
förutsättes skola sko enligt i kommandoväg utfärdade bestämmelser
på grundval av tillgången på värnpliktiga samt med hänsyn till
mobiliserings- och fredsbehoven.
Bihang till riksdagens protokoll Ji)4(). 9 sami. 2 aud. Nr 42.
lini 40 2
10
Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.
I det uppgjorda lagförslaget har vidare § 55 föreslagits skola utgå, varjämte
erforderliga följdändringar vidtagits i §§ 19, 22, 26, 27, 33 och 34. I anslutning
till dessa ändringar har det av chefen för marinen gjorda yrkandet
örn ändring i § 19 mom. 4 beaktats och sålunda ordet »mariningenjörsaspirant»
utgått ur lagtexten.
Såsom i det föregående anförts har chefen för marinen på anförda skäl
hemställt örn sådan ändring av värnpliktslagen § 27 mom. 2 a, att den där
omförmälda beredskapsövningen — vilken nu åvilar värnpliktig, som uttagits
till linjetjänst vid hären eller till ersättningsreserven — komme att åläggas
jämväl värnpliktig, som uttagits till linjetjänst vid kustartilleriet. Med hänsyn
till vad chefen för marinen anfört och då den ifrågasatta lagändringen torde
komma att medföra en beaktansvärd ökning av kustartilleriets krigsberedskap,
har jag ansett mig böra biträda detta förslag. I lagförslaget har därför
i § 27 mom. 2 a stadgats skyldighet jämväl för kustartilleriets till linjetjänst
uttagna värnpliktiga att fullgöra beredskapsövning.
Såsom anförts i den förenämnda promemorian kan det beräknas, att av
1940 års klass omkring 9,000 man komma att tilldelas ersättningsreserven.
Vid sådant förhållande torde på sätt i promemorian jämväl anförts böra
övervägas att överföra dessa värnpliktiga -— vilkas uttagning till ersättningsreserven
redan bestämts vid årets inskrivningsförrättningar — till linjetjänst.
För min del anser jag en dylik åtgärd befogad, och fördenskull har i lagförslaget
införts en övergångsbestämmelse rörande omföring av ersättningsreservisterna
av 1940 års klass till linjetjänst i den ordning Konungen
bestämmer. Aven i övrigt äro vissa övergångsbestämmelser erforderliga,
vilka närmare framgå av lagförslaget.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra örn yrkandena i de till behandling
föreliggande motionerna.
Y. Visst tillägg till § 19 värnpliktslagen.
Föredragande departementschefen har härom anfört:
Erfarenheten ger vid handen, att det skulle vara önskvärt att i vissa fall
kunna verkställa inskrivning av värnpliktiga, som så önska, mellan inskrivningsrevisions
sammanträde och påföljande års inskrivningsförrättning, något
som med nu gällande bestämmelser icke låter sig göra annat än i ett i
19 § 4 mom. angivet specialfall. Chefen för armén Ilar därvid pekat på det
fallet, att svenska i utlandet bosatta medborgare efter världskrigets utbrott
hit återvänt för att inskrivas såsom värnpliktiga. Men även för det fall,
att tidigare av en eller annan anledning från värnplikten frikallade personer
önskat bliva inskrivna såsom värnpliktiga, hava de nu gällande bestämmelserna
visat sig hinderliga.
På grund av vad nu anförts synes till § 19 värnpliktslagen böra göras
ett tillägg av innebörd, att Konungen må, när särskilda skäl därtill äro,
medgiva icke inskriven värnpliktig eller värnpliktig, som vid tidigare inskrivningsförrättning
eller eljest frikallats från värnpliktens fullgörande, att
undergå inskrivning utan att avvakta näst infallande inskrivningsförrättning.
Sådan inskrivning torde böra ombesörjas av vederbörande inskrivningsbefälhavare
eller sjörullföringsbefälliavare. Bestämmelserna härom torde
böra sammanfattas i ett nytt femte moment till § 19 värnpliktslagen.
I propositionen (sid. 17—18) hava vidare redovisats vissa spörsmål, som
icke föranlett Kungl. Majit att i propositionen framlägga något förslag för
Andra lagutskottets utlåtande Nr 42. 11
riksdagen. Sålunda Ilar redogörelse lämnats för ett av levaJcningsutredningen
den 15 april 1940 avgivet förslag, att meniga värnpliktiga tillhörande landstormen
skulle i viss utsträckning ställas till polismyndigheternas förfogande
för bevakningen i städer och stadsliknande samhällen. Vidare har redogjots
för vissa inkallelser till extra beredskapstjänstgöring.
Den föreliggande propositionen innefattar flera vart för sig betydelsefulla
förslag, syftande till ett uttagande av folkets försvarskraft i vidgad utsträckning.
För sådant ändamål föreslås utökning av tjänstetiden i beväringen
med ett år och höjning av värnpliktsålderns övre gräns i motsvarande
mån, upphävande av de i § 4 värnpliktslagen intagna bestämmelserna
örn befrielse på grund av familjeskäl från värnpliktens fullgörande
1 fredstid samt upphävande av stadgandena örn den s. k. kategoriklyvningen.
I propositionen ingå även förslag örn avhjälpande av vissa brister
såväl i inkallelsesystemet som i värnpliktslagens stadganden örn inskrivning.
I fråga örn det föreslagna upphävandet av nämnda bestämmelser örn
befrielse från fredstjänstgöring har i propositionen påpekats, att kretsen
av underliållsberättigade enligt den nyligen antagna fredsfamiljebidragsförordningen
avgränsats något snävare än vad fallet är med de i § 4 mom.
2 värnpliktslagen angivna anhöriga till den värnpliktige, i det att far- och
morföräldrar samt syskon ställts utanför förordningens tillämpning. Frågan
örn denna avgränsning var föremål för övervägande under förarbetena till
förordningen. Sociala försvarsberedskapskommittén yttrade härom bland
annat, att kommittén utgått från att de fall, då värnpliktiga försörja dylika
anhöriga, vore så pass sällsynta, att de icke borde föranleda avvikelse
från den rationella gräns, som den legala underhållsskyldigheten innebure.
Föredragande departementschefen har i den nu föreliggande propositionen
uttalat, att familjeskäl i enstaka fall även i framtiden kunde
vara av beskaffenhet att böra föranleda uppskov med fredstjänstgöringen.
För dessa fall syntes emellertid enligt departementschefens mening de i
§ 16 mom. 5 och § 17 mom. 1 d) värnpliktslagen givna, även i framtiden
kvarstående föreskrifterna vara tillfyllest. Denna möjlighet torde kunna
tagas i anspråk för fall som nu avses. Enligt utskottets mening kan det
emellertid ur de synpunkter, som ligga till grund för det nu behandlade
förslaget, ifrågasättas örn icke en lämpligare utväg att komma tillrätta med
dylika fall vore att utvidga kretsen av de till familjebidrag berättigade
åtminstone till den värnpliktiges minderåriga syskon. Då utskottet förutsätter,
att departementschefen kommer att med uppmärksamhet följa utvecklingen
på hithörande områden, anser sig utskottet icke nu böra upptaga
detta spörsmål.
I övrigt har utskottet icke funnit skäl till erinran mot ifrågavarande
lagförslag.
De till behandling föreliggande motionerna torde i stort sett kunna
anses besvarade genom ett bifall till propositionen.
Utskottet.
12 Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.
Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
Å. att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen;
samt
B. att motionerna I: 78 och II: 139, i den mån de icke kunna
anses besvarade genom vad utskottet under A. hemställt, icke
måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 7 juni 1940.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Tamm, Löfvander, Olof Carlsson, Wistrand,
Sten, Näslund* och Nils Elowsson;
från andra kammaren: herrar Hage, Olovson i Västerås, Skoglund, Hallagård,
Sandström, Hansson i Örebro, Barnekow och Holm.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1940:383 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ■proposition med förslag till lag örn vissa ändringar i värnpliktslagen den 30 juni 1936 a1 i texten