Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa ändringar i värnpliktslagen den 30 juni 1936 {nr 443), dels ock i ämnet väckta motioner.

1940-06-07 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1940:42, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa ändringar i värnpliktslagen den 30 juni 1936 {nr 443), dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.

1

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1940 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till lag om vissa ändringar i värnpliktslagen

den 30 juni 1936 {nr 443), dels ock i ämnet

väckta motioner.

Genom en den 17 maj 1940 dagtecknad proposition, nr 284, laar Kungl.

Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om vissa ändringar i värnpliktslagen den 30 juni 1936 (nr 443).

Härigenom förordnas, dels att § 19 mom. 1 e), § 22 e), § 241), § 27 mom. 3 A

samt § 55 värnpliktslagen den 30 juni 1936 (nr 443) skola upphöra att gälla,

dels att § 1, § 3 mom. 1, § 4, § 5 mom. 2, § 7, § 16 mom. 2, 3, 4 och 5,

§ 19 mom. 3 och 4, § 26, § 27 mom. 2 och 2 a1), § 33 mom. 1 samt § 34 mom. 2

samma lag skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan sägs, dels ock att till

§ 19 skall fogas ett nytt moment, betecknat 5, av nedan angivna lydelse.

§ I
Svensk

man är värnpliktig från och med det kalenderår, under vilket

han fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller fyrtiosex år.

Är svensk---i riket.

§ 3.

1. Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Tjänstetiden i

beväringen är sexton år.

I krigstid---de inkallade.

,§4

Från värnpliktens fullgörande frikallas den, som till följd av lyte, stadigvarande

sjukdom, kroppslig svaghet eller annan dylik orsak icke är duglig

till krigstjänst.

§ 5.

2. Tjänstetiden i — — — mom. 1 sägs.

Har värnpliktig utan laga förfall eller beviljat uppskov under något år

uteblivit från inskrivning eller under något år av tjänstetiden uteblivit från

honom enligt § 27 under samma år åliggande tjänstgöring, må detta icke

räknas honom till godo såsom tjänsteår i beväringen, förrän han fullgjort

») Se 1939: 223.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 9 sami. 2 avd. Nr 42.

im 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.

all honom enligt § 27 åliggande tjänstgöring eller tjänstgöringsskyldighet

enligt nämnda lagrum av annat skäl icke längre föreligger för honom.

Huru förhållas skall, då värnpliktig uteblivit från endast del av årets tjänstgöring,

bestämmer Konungen.

§7.

Vapenför värnpliktig uttages till linjetjänst. Icke vapenför värnpliktig,

som icke är till krigstjänst oduglig, uttages till handräckningstjunst.

§ 16.

2. Förefinnes anledning till uppskov enligt mom. 1 ännu vid inskrivningsförrättningen

det år, under vilket den värnpliktige fyller tjugufyra år,

befrias han från fullgörande av i § 27 föreskriven tjänstgöring.

3. Bliver inskriven värnpliktig till följd av sådan orsak, som omförmäles

i § 4, oduglig till krigstjänst, äger han att, på framställning hos behörig

inskrivningsnämnd, varda frikallad från värnpliktens vidare fullgörande.

4. I enahanda ordning skall vidare från fullgörande av i § 27 föreskriven

tjänstgöring befrias:

a) till svensk--— tjugusex år;

b) svensk medborgare---tjugusex år; samt

c) en var--— mom. 1 stadgas.

5. Där, utan att fall, varom ovan i denna paragraf sägs, är för handen,

synnerliga skäl därtill föreligga, må Konungen helt eller delvis befria inskriven

värnpliktig, som därom anhåller, från fullgörande av i § 27 föreskriven

tjänstgöring.

§ 19.

3. Under den---av sjörullföringsbefälhavaren.

Beslut, som av områdesbefälhavaren meddelas i sådant ärende, skall underställas

näst därefter sammanträdande inskrivningsrevision och må ej gälla,

förrän detsamma blivit av revisionen prövat; dock att sjörullföringsbefälhavares

beslut beträffande å sjömanshus inskriven värnpliktig, som med

laga förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning, skall gälla, till

dess detsamma blivit av revisionen prövat.

4. Sjörullföringsbefälhavaren må även under den del av året, som infaller

emellan inskrivningsrevisionens sammanträde och näst infallande inskrivningsförrättning,

utöva i mom. 3 omförmälda åligganden och befogenheter

beträffande å sjömanshus inskriven värnpliktig, vilken med laga förfall

varit frånvarande från inskrivningsförrättning för sjömanshus eller som haft

fast anställning såsom sjökadett, kustartillerikadett, reservkadett, mariningenjör

skadett, marinintendentskadett eller reservintendentskadett.

Under nu nämnd tid må jämväl inskrivningsbefälhavare beträffande å

sjömanshus icke inskriven värnpliktig, som haft fast anställning såsom sjökadett,

kustartillerikadett, reservkadett, mariningenjörskadett, marinintendentskadett

eller reservintendentskadett, utöva i moni. 3 omförmälda åligganden

och befogenheter.

Beslut, som — — — inskrivningsnämnden prövat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.

5. I andra fall än som i mom. 3 och 4 avses må Konungen, när särskilda

skäl därtill äro, medgiva icke inskriven värnpliktig eller värnpliktig,

som vid tidigare inskrivningsförrättning eller eljest frikallats från värnpliktens

fullgörande, att undergå inskrivning utan att avvakta näst infallande

inskrivningsförrättning. Sådan inskrivning ombesörjes av vederbörande inskrivningsbefälhavare

eller sjörullföringsbefälhavare med de åligganden oell

befogenheter, som enligt mom. 1 tillhöra inskrivningsnämnd.

§ 26.

Av infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna tilldelade, till

linjetjänst uttagna värnpliktiga, vilka icke avlagt studentexamen eller erhållit

avgångsbetyg från gymnasiets eller lyceets näst högsta årsklass vid allmänt

läroverk eller vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt

vad Konungen förordnar, skall anses däremot svara, uttagas 20 % för utbildning

till underbefäl eller fackmän.

§ 27.

2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna till handräckningstjänst.

Till handräckningstjänst uttagen värnpliktig är skyldig att, på sätt

Konungen närmare förordnar, under fredstid tjänstgöra i sammanlagt etthundraåttio

dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen i en följd

eller ock med en första och en andra tjänstgöring. Tjänstgöringen skall

fullgöras före utgången av andra året efter inskrivningsåret.

2 a. Beredskapstjänstgöring.

Värnpliktig, som uttagits till linjetjänst vid hären eller i linjetjänst tilldelats

kustartilleriet, är skyldig att under fredstid, där Konungen med hänsyn

till krigsberedskapen så prövar nödigt och i den ordning Konungen bestämmer,

fullgöra en beredskapsövning om högst trettio dagar före utgången

av fjärde året efter inskrivningsåret.

§ 33.

1. För värnpliktig —--annorlunda bestämma:

a) att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör icke blott det

truppslag vid hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som han

tilldelats eller vartill han överförts, utan även den värnpliktsgrupp, vartill

han uttagits eller överförts;

b) att den ----han överföres; samt

c) att, örn---tillhörande landstormen.

§ 34.

2. Värnpliktig, som i mom. 1 omförmäles, överföres till linjetjänst, därest

han ej med hänsyn till sin kroppsbeskaffenhet eller eljest bör överföras till

handräckningstjänst.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.

Denna lag träder i tillämpning omedelbart efter utfärdandet, där ej annat

framgår av det följande.

De nya bestämmelserna i § 1 och § 3 mom. 1 skola — utan hinder av

vad § 52 värnpliktslagen innehåller däremot stridande — första gången tilllämpas

å de värnpliktiga, vilka enligt de äldre bestämmelserna skolat med

utgången av år 1940 jämlikt § 1 upphöra att vara värnpliktiga eller jämlikt

§ 3 mom. 1 övergå till landstormen.

Bestämmelserna i § 27 mom. 2 och 2 a skola i sin äldre lydelse alltjämt

tillämpas å före år 1940 inskrivna, till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga.

År 1940 inskrivna, till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga skola i

den ordning Konungen närmare bestämmer överföras till linjetjänst.

I samband med berörda proposition* har utskottet till behandling förehaft

två före propositionens avlämnande väckta motioner, nämligen nr 78 i första

kammaren av herr Eiverlöf m. fl. och nr 139 i andra kammaren av herr

Liedberg m. fl.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte

för sin del besluta den ändring i § 24 värnpliktslagen, att inskränkningen

i antalet till vapenutbildning i fredstid uttagna värnpliktiga upphäves samt

att vissa i motiveringen till motionerna'' i övrigt angivna önskemål måtte

av riksdagen beaktas.

I motiveringen till motionerna har uttalats, att motionärerna, för den

händelse ett upphävande av kategoriklyvningen icke nu ansåges lämpligt,

alternativt yrkade, att § 24 värnpliktslagen uppmjukades så att Kungl. Majit

bemyndigades överföra till linjetjänst ett så stort antal man utöver de fastställda

kontingenterna, som av särskilda skäl ansåges böra utbildas i vapentjänst

och denna bestämmelse borde då givas retroaktiv verkan beträffande

de hittills outbildade. Vidare bar i motionen anförts bland annat följande:

Till skillnad mot tidigare bestämmelser har från och med ikraftträdandet

av 1925 års värnpliktslag befrielse ägt rum redan vid inskrivningen av sådana

värnpliktiga, för vilka i § 4 mom. 2 värnpliktslagen angiven försörjningsplikt

förelegat. De äldre bestämmelserna föreskrevo uppskov och befrielse

först om de åberopade skälen förelågo ännu det år, då den värnpliktige

fyllde 24 år. Enär med förbättrade ekonomiska förhållanden försörjningsplikten

i många fall mycket snart upphör och då upprörande fall av

missbruk förekommit (såsom underlåtenhet att fullgöra den försörjningsplikt,

för vilken befrielse medgivits), synes en återgång till de äldre bestämmelserna

önskvärd och påkallad.

I detta sammanhang må också en annan fråga uppmärksammas. Under

de senaste månaderna torde många värnpliktiga, som blivit frikallade på

grund av bestämmelserna i § 4 mom. 1 värnpliktslagen, lia gjort framställning

att få undergå förnyad läkarbesiktning i avsikt att bliva förklarade

vapenföra. De ha själva icke ansett sig lida av något lyte och de ha velat

fullgöra vad de betraktat som en fosterländsk plikt. Medgivande av sådan

efterbesiktning och uppfattning till högre grad av vapenförhet måste emel
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.

lertid med gällande bestämmelser i varje särskilt fall lämnas av Konungen.

Förfarandet synes onödigt tungt. Inskrivningsnämnder och inskrivningsbefälhavare

borde kunna erhålla generellt medgivande att i förekommande

fall avgöra frågor av detta slag. Många värnpliktiga draga sig säkerligen

för ett vidlyftigt ansökningsförfarande men skulle gärna giva sig tillkänna,

örn saken kunde ordnas genom en enkel hänvändelse till rullföringsbefälhavaren.

Det relativt stora antal, som frikallats på grund av oduglighet till krigstjänst,

sammanhänger säkerligen också med att vederbörande läkare ofta

ansett sig kunna vara tämligen frikostiga med frikallelser. Aven härutinnan

skulle säkerligen ett bättre förhållande uppnås, om alla vapenföra inkallades

till vapenutbildning.

Beträffande de skäl, som i övrigt anförts till stöd för de föreliggande förslagen,

får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan,

hänvisa till propositionen och motionerna.

I propositionen hava behandlats flera skilda spörsmål berörande värnpliktslagen.

Vid redogörelsen för de till behandling föreliggande förslagen

kommer utskottet att följa den indelning av ämnet, som tillämpats i propositionen.

I. Ändring av värnpliktsåldern saint tjänstetiden i beväringen och landstormen

(värnpliktslagen §§ 1 och 3).

Genom särskild proposition, nr 275, har Kungl. Majit föreslagit vissa

förändringar i arméns krigsorganisation m. m. Statsutskottet har i sitt utlåtande

nr 4 i allt väsentligt tillstyrkt sistnämnda proposition

I värnpliktshänseende påkallar den föreslagna förändrade arméorganisationen,

för att det därigenom uppkommande ökade personalbehovet skall

säkerställas, att tjänstetiden i beväringen utökas med ett år och sålunda bestämmes

till 16 år i stället för nuvarande 15. Då landstormen härigenom

går miste örn en årsklass, erfordras jämväl en ökning av tjänstetiden i landstormen

med ett år, eller med andra ord en höjning av värnpliktsålderns

övre gräns från nuvarande 45 till 46 år.

I anslutning till det anförda upptager det föreliggande lagförslaget dels

den ändringen i § 1 värnpliktslagen, att svensk man är värnpliktig från och

med det kalenderår, under vilket han fyller tjugu år, till och med det, under

vilket han fyller fyrtiosex år, dels ock ändrad lydelse av § 3 mom. 1, varigenom

tjänstetiden i beväringen bestämmes till sexton år.

De nya bestämmelserna avses skola tillämpas första gången å de årsklasser,

vilka enligt nuvarande bestämmelser skolat med utgången av år 1940 upphöra

att vara värnpliktiga respektive överföras till landstormen.

II. Frågan om de värnpliktigas hänförande till årsklass (årsgrupp)

(§ 5 moni. 2 värnpliktslagen).

I skrivelse den 8 november 1939 har riksdagens militieombudsman gjort

framställning rörande åtskilliga spörsmål beträffande de värnpliktigas rull
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.

töring oell inkallelse, vilka spörsmål blivit aktuella genom erfarenheter i

sammanhang med inkallelser till förstärkt försvarsberedskap.

Över denna framställning har överbefälhavaren över rikets försvarskrafter

avgivit yttrande.

Föredragande departementschefen, statsrådet Sköld, har härutinnan anfört

följande:

Den nuvarande ordningen för de värnpliktigas rullföring och inkallelse till

tjänstgöring har i vissa avseenden fungerat på ett mindre tillfredsställande

sätt, då den utsatts för större påfrestningar, såsom var fallet vid höstens

inkallelser till förstärkt försvarsberedskap. Visserligen torde då en viss

ovana vid dylika inkallelser av mera omfattande slag hava bidragit till svårigheterna,

men under alla förhållanden kvarstå — såsom militieombudsmannen

i sin förenämnda skrivelse närmare framhållit — vissa brister i

systemet, som skulle kunna avhjälpas genom ändrade bestämmelser. En av

dessa brister har avseende å de värnpliktigas hänförande till årsklass (årsgrupp).

Nu gällande bestämmelser därutinnan äro, såsom militieombudsmannen

och chefen för försvarsstaben framhållit, ägnade att medföra en viss

oklarhet ur inkallelsesynpunkt, i det att den värnpliktiges födelseår stundom

icke överensstämmer med året för den årsklass (årsgrupp), vartill han

hänföres. Denna olägenhet torde, såvitt värnpliktslagen angår, kunna undanröjas

genom en ändring i § 5 mom. 2 av den innebörd chefen för försvarsstaben

föreslagit. En dylik ändring ujoptages därför i det lagförslag jag

här går att framlägga.

III. Upphävande av värnpliktslagens bestämmelser örn befrielse på

grund av familjeskäl från värnpliktens fullgörande i fredstid

(§ 4 värnpliktslagen).

Den nu gällande värnpliktslagen innehåller härom i 4 § 2 morn.:

Från värnpliktens fullgörande under fredstid befrias:

a) den, vilken vid den tidpunkt, då han enligt § 5 är skyldig att inställa

sig till inskrivning, har hustru eller barn, som är för sitt uppehälle väsentligen

beroende av hans arbete; samt

b) den, som är ende arbetsföre sonen, sonsonen eller dottersonen till

orkeslös eller vanför fader, farfader, morfader eller till änka, frånskild eller

övergiven hustru eller ogift kvinna, ende arbetsföre fostersonen till orkeslös

eller vanför fosterfader eller till fostermoder eller ende arbetsföre brodern

till ett eller flera minderåriga eller vanföra faderlösa syskon, dock endast

såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar eller syskon

äro för sitt uppehälle väsentligen beroende av hans arbete.

Har sådan för sitt upphälle av den värnpliktiges arbete väsentligen beroende

anhörig, som under b) sägs, av samme värnpliktige erhållit försörjning

alltifrån början av närmast föregående kalenderår eller, där behovet

av försörjning uppstått först vid senare tidpunkt, alltifrån behovets uppkomst,

skall den värnpliktige även i det fall, att han icke är den ende arbetsföre

sonen, sonsonen, dottersonen, fostersonen eller brodern, befrias från

värnpliktens fullgörande under fredstid, därest han är den ende, som, såvitt

veterligt är, kan lämna nödigt försörjningsbidrag.

Bestämmelserna i denna del överflyttades utan saklig förändring från

1925 års till 1936 års värnpliktslag. Särskilda utskottet framhöll emellertid

i sitt härutinnan av riksdagen godkända utlåtande nr 1 vikten av att de

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.

omständigheter, som kunde komma att åberopas till stöd för ansökningar

örn befrielse från värnpliktens fullgörande under fredstid enligt § 4 mom. 2,

underkastades en noggrann prövning.

Statistiken rörande de värnpliktiga utvisar, att de i § 4 mom. 2 b) oell

c) 1925 års värnpliktslag (§ 4 mom. 2 a) och b) i 1936 års värnpliktslag)

angivna befrielseorsakerna medföra relativt stor avgång i värnpliktskadern.

Medeltalet befriade från värnpliktens fullgörande under fredstid av angivna

orsaker utgjorde sålunda under tiden 1926—1939 1,875 per år, motsvarande

ett procenttal av 3,0 7 av samtliga inskrivningsskyldiga. Häri äro dock icke

de inräknade, vilka befriats senare än vid inskrivningstillfället.

Arets riksdag har antagit det genom propositionen nr 94 framlagda

förslaget till förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring

i fredstid (fredsfamiljebidragsförordning), innebärande bland annat, att flertalet

av de i § 4 mom. 2 värnpliktslagen angivna kategorierna försörjningsberättigade,

dock ej far- och morföräldrar samt syskon, skola få komma

i åtnjutande av ett i förhållande till vad som nu gäller väsentligt förbättrat

familjebidrag.

Frågan örn en jämkning av nyss berörda stadganden i värnpliktslagen

har varit på tal i samband med tillkomsten av fredsfamiljebidragsförordningen.

Sedermera har inom försvarsdepartementet upprättats en särskild promemoria

i ämnet, över vilken yttranden avgivits av vissa såväl militära som

civila myndigheter.

Föredragande departementschefen har rörande detta spörsmål anfört:

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår torde tiden nu vara

inne för en omprövning av gällande värnpliktslags stadganden örn befrielse

av familjeskäl från värnpliktens fullgörande under fredstid. Yid

övervägande av denna fråga har jag kommit till den uppfattningen, att ett

fullständigt slopande av dessa bestämmelser innebär den mest rationella

lösningen. Väl kan detta synas innebära en långt gående åtgärd, men med

hänsyn såväl till de nya fredsfamiljebidragsbestämmelserna som till önskvärdheten

att under nuvarande förhållanden kunna uttaga så stor del som

möjligt av landets levande värnkraft kan den alternativt föreslagna utvägen

med uppskov på grund av familjeskäl under visst antal år och därefter befrielse

icke sägas vara rationell. Jag förbiser härvid icke, att familjeskäl i

enstaka fall även i framtiden kunna vara av beskaffenhet att böra föranleda

uppskov med fredstjänstgöringen. För dessa fall torde emellertid de i § 16

mom. 5 och § 17 mom. 1 d) värnpliktslagen givna föreskrifterna örn befrielse

från, respektive uppskov med tjänstgöring vara tillfyllest.

På grund av vad nu anförts har i det upprättade lagförslaget § 4 mom. 2

fått utgå ur lagen, varjämte härav betingade redaktionella jämkningar i vissa

andra lagrum vidtagits. Därvid har jag även funnit mig böra föreslå, att

den befrielse från värnpliktens fullgörande under fredstid, som nu kan meddelas

jämlikt § 16 mom. 2, 4 och 5, angives skola avse fullgörande av i

§ 27 föreskriven tjänstgöring; den nuvarande lydelsen kan nämligen föranleda

till den icke avsedda tolkningen, att jämlikt nämnda lagrum befriade

värnpliktiga icke skulle kunna i fredstid inkallas till tjänstgöring jämlikt

§ 28 eller 36 mom. 2. Något stadgande om att befrielsen jämväl skall avse

landstormsövning jämlikt § 36 mom. 1 torde icke vara påkallat; värnpliktig,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.

som på grund av befrielse icke fullgjort någon tjänstgöring tidigare, torde

emellertid i allmänhet icke komma att inkallas till landstormsövning.

I detta sammanhang torde böra påpekas, att i och med borttagandet av

befrielsegrunderna ur värnpliktslagen den tanken ligger nära till hands att

upptaga de på grund av hittills gällande bestämmelser befriade värnpliktigas

värnpliktsförhållanden till nj omprövning. Denna fråga, vilken sammanhänger

med frågan örn förnyad prövning av inskrivningsförhållandena för

vissa värnpliktiga, som tidigare frikallats på grund av kroppsfel, är emellertid

av så komplicerad natur, att jag icke nu är beredd att upptaga densamma

till närmare bedömande.

Enligt det av departementschefen åberopade stadgandet i § 16 mom. 5,

sådant detsamma kommer att lyda enligt det nu föreliggande förslaget, må

Kungl. Majit, där synnerliga skäl därtill föreligga, helt eller delvis befria

inskriven värnpliktig, som därom anhåller, från fullgörande av i § 27 föreskriven

tjänstgöring. Enligt § 17 mom. 1 d) kan uppskov till nästföljande

år med den i § 27 föreskrivna första tjänstgöring eller tjänstgöring i en

följd för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst, vid inskrivningen medgivas

bl. a. värnpliktig, som visar, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda

honom eller av hans arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter

eller olägenheter.

I förevarande sammanhang erinras örn de önskemål rörande § 4 i lagen,

som framställts i de föreliggande motionerna.

IV. Upphävande av värnpliktslagens bestämmelser örn den 8. k.

kategoriklyvningen (värnpliktslagen § 7 m. fl.).

I förberörda departementspromemoria har även till behandling upptagits

frågan örn upphävande av värnpliktslagens bestämmelser örn den s. k. kategoriklyvningen.

Härom har i promemorian anförts bland annat följande:

Kategoriklyvningen — vilken av 1919 års försvarsrevision föreslogs i

besparingssyfte — upptogs i 1924 och 1925 års försvarspropositioner och

genomfördes i sistnämnda års försvarsordning samt bibehölls i 1936 års

försvarsordning. Den innebär i huvudsak, att de vapenföra värnpliktiga uppdelas

i två olika kategorier, nämligen för linjetjänst avsedda och ersättningsreserv.

Den förra kategorien skall erhålla en sådan fredsutbildning, att av

densamma krigsdugliga formationer i erforderlig omfattning kunna omedelbart

organiseras vid inträffande mobilisering. Ersättningsreserven däremot

erhåller endast en helt kort grundläggande utbildning i fred, så att den

vid mobilisering kan ingå i depåerna för att efter kompletterande utbildning

dels ersätta avgången vid fälthären, dels vid behov tågås i anspråk för uppsättande

av nya formationer. Handräckningstjänsten i fredstid utföres huvudsakligen

av ersättningsreserven. För säkerställandet av mobiliseringsbehovet

uttages till linjetjänst — förutom samtliga vapenföra studenter och likställda,

samtliga inom Gotlands militärområde inskrivna vapenföra värnpliktiga ävensom

vissa å sjömanshus inskrivna värnpliktiga — ett till siffran bestämt antal

av övriga vapenföra värnpliktiga. Till ersättningsreserven uttages återstoden

av de vapenföra värnpliktiga.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.

Där så med hänsyn till storleken av årskontingenten värnpliktiga finnes

böra ske, äger Konungen förordna, att viss del av de till ersättningsreserven

uttagna värnpliktiga icke skall inkallas till tjänstgöring under fredstid.

Beträffande kategoriklyvningens verkningar framgår av statistiken rörande

de värnpliktiga, att av de under åren 1926—1939 vid lantrullföringsområdena

inskrivningsskyldiga värnpliktiga, i medeltal per år 61,605, ett antal av, likaledes

i medeltal, 14,312 uttagits till ersättningsreserven, motsvarande en

procentsiffra av omkring 23. Av årsklasserna 192(5—1939, tillhopa ungefär

850,000 man, utgöras i runt tal 200,000 man av ersättningsreservister. På

grund av tillämpningen av stadgandet örn befogenhet för Konungen att icke

inkalla viss del av ersättningsreserven till tjänstgöring under fredstid har

av årsklasserna 1926—1939 ett ungefärligt sammanlagt antal av 40,000 man

icke erhållit någon utbildning.

Emellertid hava med hänsyn till det utrikespolitiska läget ersättningsreservister

alltsedan år 1938 i viss omfattning tagits i anspråk för fullgörande

av andra uppgifter än handräcknings- och depåtjänst, varjämte överföringar

av ersättningsreservister till linjetjänst förekommit.

Ett upphävande av kategoriklyvningen kommer enligt vad som framgår

av en i 1930 års försvarskommissions betänkande, del V, sid. 4, intagen

sammanställning att medföra en höjning av antalet linjetjänstare under åren

1941- 1945 med följande antal för ett vart av nämnda år: 6,700, 3,100, 2,400,

1.000 och 300. Sammanställningen utvisar vidare, att av 1940 års klass

9.000 man beräknas bliva uttagna till ersättningsreserven. Med hänsyn härtill

synes det böra övervägas att omföra dessa värnpliktiga till linjetjänst,

vilket lärer påkalla särskild lagbestämmelse.

De myndigheter, vilka avgivit utlåtanden över promemorian, hava samtliga

beträffande själva principfrågan om kategoriklyvningens upphävande uttalat

sig för en sådan åtgärd. Beträffande yttrandenas innehåll i övrigt må hänvisas

till propositionen (sid. 13—14).

Föredragande departementschefen har yttrat bland annat följande:

Även jag hyser den iippfattningen, att åtgärder nu böra vidtagas för ett

upphävande av kategoriklyvningen. Icke minst med hänsyn till den i det

föregående berörda nya krigsorganisationen, som innebär en kraftig utökning

av linjeförbanden, torde alla möjligheter att öka linjekontingenterna

böra tillvaratagas. I den mån dessa kontingenter på grund av nativitetsnedgången

komma att minskas, torde det bliva erforderligt att framdeles tillgripa

ytterligare åtgärder, bland annat i enlighet med de av arméförvaltningen

anförda riktlinjerna. Med lösningen av dessa spörsmål torde emellertid

såsom jag i det föregående anfört tillsvidare få anstå.

Jag tinner mig sålunda böra förorda, att sådana ändringar nu vidtagas i

värnpliktslagen, att kategoriklyvningen upphäves. Till en början bör det

grundläggande stadgandet i § 7 värnpliktslagen ändras därhän, att alla

vapenföra värnpliktiga uttagas till linjetjänst och icke vapenföra värnpliktiga,

som icke äro till krigstjänst odugliga, till handräckningstjänst. I anslutning

till ändringen i § 7 föreslås, att § 24, vilken reglerar de värnpliktigas fördelning

på linjetjänst, ersättningsreserv och handräckningstjänst, skall helt

utgå. Fördelningen av linje- och handräckningstjänstarna på de olika försvarsgrenarna

förutsättes skola sko enligt i kommandoväg utfärdade bestämmelser

på grundval av tillgången på värnpliktiga samt med hänsyn till

mobiliserings- och fredsbehoven.

Bihang till riksdagens protokoll Ji)4(). 9 sami. 2 aud. Nr 42.

lini 40 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.

I det uppgjorda lagförslaget har vidare § 55 föreslagits skola utgå, varjämte

erforderliga följdändringar vidtagits i §§ 19, 22, 26, 27, 33 och 34. I anslutning

till dessa ändringar har det av chefen för marinen gjorda yrkandet

örn ändring i § 19 mom. 4 beaktats och sålunda ordet »mariningenjörsaspirant»

utgått ur lagtexten.

Såsom i det föregående anförts har chefen för marinen på anförda skäl

hemställt örn sådan ändring av värnpliktslagen § 27 mom. 2 a, att den där

omförmälda beredskapsövningen — vilken nu åvilar värnpliktig, som uttagits

till linjetjänst vid hären eller till ersättningsreserven — komme att åläggas

jämväl värnpliktig, som uttagits till linjetjänst vid kustartilleriet. Med hänsyn

till vad chefen för marinen anfört och då den ifrågasatta lagändringen torde

komma att medföra en beaktansvärd ökning av kustartilleriets krigsberedskap,

har jag ansett mig böra biträda detta förslag. I lagförslaget har därför

i § 27 mom. 2 a stadgats skyldighet jämväl för kustartilleriets till linjetjänst

uttagna värnpliktiga att fullgöra beredskapsövning.

Såsom anförts i den förenämnda promemorian kan det beräknas, att av

1940 års klass omkring 9,000 man komma att tilldelas ersättningsreserven.

Vid sådant förhållande torde på sätt i promemorian jämväl anförts böra

övervägas att överföra dessa värnpliktiga -— vilkas uttagning till ersättningsreserven

redan bestämts vid årets inskrivningsförrättningar — till linjetjänst.

För min del anser jag en dylik åtgärd befogad, och fördenskull har i lagförslaget

införts en övergångsbestämmelse rörande omföring av ersättningsreservisterna

av 1940 års klass till linjetjänst i den ordning Konungen

bestämmer. Aven i övrigt äro vissa övergångsbestämmelser erforderliga,

vilka närmare framgå av lagförslaget.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra örn yrkandena i de till behandling

föreliggande motionerna.

Y. Visst tillägg till § 19 värnpliktslagen.

Föredragande departementschefen har härom anfört:

Erfarenheten ger vid handen, att det skulle vara önskvärt att i vissa fall

kunna verkställa inskrivning av värnpliktiga, som så önska, mellan inskrivningsrevisions

sammanträde och påföljande års inskrivningsförrättning, något

som med nu gällande bestämmelser icke låter sig göra annat än i ett i

19 § 4 mom. angivet specialfall. Chefen för armén Ilar därvid pekat på det

fallet, att svenska i utlandet bosatta medborgare efter världskrigets utbrott

hit återvänt för att inskrivas såsom värnpliktiga. Men även för det fall,

att tidigare av en eller annan anledning från värnplikten frikallade personer

önskat bliva inskrivna såsom värnpliktiga, hava de nu gällande bestämmelserna

visat sig hinderliga.

På grund av vad nu anförts synes till § 19 värnpliktslagen böra göras

ett tillägg av innebörd, att Konungen må, när särskilda skäl därtill äro,

medgiva icke inskriven värnpliktig eller värnpliktig, som vid tidigare inskrivningsförrättning

eller eljest frikallats från värnpliktens fullgörande, att

undergå inskrivning utan att avvakta näst infallande inskrivningsförrättning.

Sådan inskrivning torde böra ombesörjas av vederbörande inskrivningsbefälhavare

eller sjörullföringsbefälliavare. Bestämmelserna härom torde

böra sammanfattas i ett nytt femte moment till § 19 värnpliktslagen.

I propositionen (sid. 17—18) hava vidare redovisats vissa spörsmål, som

icke föranlett Kungl. Majit att i propositionen framlägga något förslag för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 42. 11

riksdagen. Sålunda Ilar redogörelse lämnats för ett av levaJcningsutredningen

den 15 april 1940 avgivet förslag, att meniga värnpliktiga tillhörande landstormen

skulle i viss utsträckning ställas till polismyndigheternas förfogande

för bevakningen i städer och stadsliknande samhällen. Vidare har redogjots

för vissa inkallelser till extra beredskapstjänstgöring.

Den föreliggande propositionen innefattar flera vart för sig betydelsefulla

förslag, syftande till ett uttagande av folkets försvarskraft i vidgad utsträckning.

För sådant ändamål föreslås utökning av tjänstetiden i beväringen

med ett år och höjning av värnpliktsålderns övre gräns i motsvarande

mån, upphävande av de i § 4 värnpliktslagen intagna bestämmelserna

örn befrielse på grund av familjeskäl från värnpliktens fullgörande

1 fredstid samt upphävande av stadgandena örn den s. k. kategoriklyvningen.

I propositionen ingå även förslag örn avhjälpande av vissa brister

såväl i inkallelsesystemet som i värnpliktslagens stadganden örn inskrivning.

I fråga örn det föreslagna upphävandet av nämnda bestämmelser örn

befrielse från fredstjänstgöring har i propositionen påpekats, att kretsen

av underliållsberättigade enligt den nyligen antagna fredsfamiljebidragsförordningen

avgränsats något snävare än vad fallet är med de i § 4 mom.

2 värnpliktslagen angivna anhöriga till den värnpliktige, i det att far- och

morföräldrar samt syskon ställts utanför förordningens tillämpning. Frågan

örn denna avgränsning var föremål för övervägande under förarbetena till

förordningen. Sociala försvarsberedskapskommittén yttrade härom bland

annat, att kommittén utgått från att de fall, då värnpliktiga försörja dylika

anhöriga, vore så pass sällsynta, att de icke borde föranleda avvikelse

från den rationella gräns, som den legala underhållsskyldigheten innebure.

Föredragande departementschefen har i den nu föreliggande propositionen

uttalat, att familjeskäl i enstaka fall även i framtiden kunde

vara av beskaffenhet att böra föranleda uppskov med fredstjänstgöringen.

För dessa fall syntes emellertid enligt departementschefens mening de i

§ 16 mom. 5 och § 17 mom. 1 d) värnpliktslagen givna, även i framtiden

kvarstående föreskrifterna vara tillfyllest. Denna möjlighet torde kunna

tagas i anspråk för fall som nu avses. Enligt utskottets mening kan det

emellertid ur de synpunkter, som ligga till grund för det nu behandlade

förslaget, ifrågasättas örn icke en lämpligare utväg att komma tillrätta med

dylika fall vore att utvidga kretsen av de till familjebidrag berättigade

åtminstone till den värnpliktiges minderåriga syskon. Då utskottet förutsätter,

att departementschefen kommer att med uppmärksamhet följa utvecklingen

på hithörande områden, anser sig utskottet icke nu böra upptaga

detta spörsmål.

I övrigt har utskottet icke funnit skäl till erinran mot ifrågavarande

lagförslag.

De till behandling föreliggande motionerna torde i stort sett kunna

anses besvarade genom ett bifall till propositionen.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

Å. att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen;

samt

B. att motionerna I: 78 och II: 139, i den mån de icke kunna

anses besvarade genom vad utskottet under A. hemställt, icke

måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 juni 1940.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Tamm, Löfvander, Olof Carlsson, Wistrand,

Sten, Näslund* och Nils Elowsson;

från andra kammaren: herrar Hage, Olovson i Västerås, Skoglund, Hallagård,

Sandström, Hansson i Örebro, Barnekow och Holm.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:383 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ■proposition med förslag till lag örn vissa ändringar i värnpliktslagen den 30 juni 1936 a1 i texten