Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående de av den internationella arbetsorganisationens konferens år 1939 vid dess tjugofemte sammanträde fattade besluten, i vad propositionen hänvisats till lagutskott.
1940-02-15 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1940:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående de av den internationella arbetsorganisationens konferens år 1939 vid dess tjugofemte sammanträde fattade besluten, i vad propositionen hänvisats till lagutskott.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.
1
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 15 februari 1940 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan
om riksdagens yttrande angående de av den internationella
arbetsorganisationens konferens år 1939 vid
dess tjugofemte sammanträde fattade besluten, i vad
propositionen hänvisats till lagutskott.
Genom en den 19 januari 1940 dagtecknad proposition, nr 19, har Kungl.
Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, anhållit om riksdagens yttrande angående de i
nämnda protokoll omförmälda, av den internationella arbetsorganisationens
konferens år 1939 vid dess tjugofemte sammanträde fattade besluten.
De ifrågavarande besluten utgöras av förslag till fyra konventioner samt
tio rekommendationer, nämligen
1) rekommendation (nr 57) angående yrkesutbildning;
2) förslag till konvention (nr 64) angående regleringen av skriftliga arbetsavtal
för infödda arbetare;
3) rekommendation (nr 58) angående den längsta giltighetstiden av skriftliga
arbetsavtal för infödda arbetare;
4) förslag till konvention (nr 65) angående straffpåföljder för brytande av
arbetsavtal från infödda arbetares sida;
5) rekommendation (nr 59) angående arbetsinspektion för infödda arbetare;
6)
rekommendation (nr 60) angående lärlingsväsen;
7) förslag till konvention (nr 66) angående migrerande arbetares rekrytering,
arbetsförmedling och arbetsvillkor;
8) rekommendation (nr 61) angående migrerande arbetares rekrytering,
arbetsförmedling och arbetsvillkor;
9) rekommendation (nr 62) angående samarbete mellan staterna beträffande
migrerande arbetares rekrytering, arbetsförmedling och arbetsvillkor;
10) förslag till konvention (nr 67) angående reglering av arbets- och vilotider
vid transport på väg;
11) rekommendation (nr 63) angående individuella kontrollböcker vid
transport på väg;
12) rekommendation (nr 64) angående reglering av nattarbetet vid transport
på väg;
13) rekommendation (nr 65) angående metoderna för reglering av arbetstiden
vid transport på väg; samt
14) rekommendation (nr 66) angående vilotider för yrkesförare av enskilda
åkdon.
Bihang till riksdagens protokoll IWO. 9 sami. 2 avd. Nr G.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
^ Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.
Beträffande lydelsen av konventionsförslagen och rekommendationerna får
utskottet hänvisa till de såsom bilagor (Bilagor A—N) vid propositionen fogade
översättningarna till svenska språket av originaltexterna till desamma.
Propositionen har hänvisats såvitt angår rekommendationerna nr 57 angående
yrkesutbildning och nr 60 angående lärlingsväsen till statsutskottet
samt i övrigt till behandling av lagutskott.
Andra lagutskottet, som till behandling förehaft propositionen i de delar,
som hänvisats till lagutskott, kommer att därutinnan i framställningen här
nedan följa den indelning av konventionsförslagen och rekommendationerna
i huvudavdelningar, som tillämpats i propositionen.
Den internationella arbetsorganisationens tjugofemte sammanträde hölls
i Genéve under tiden 8—28 juni 1939. Antalet representerade stater utgjorde
46, av vilka 34 sänt fullständiga delegationer, d. v. s. två regeringsombud
samt ett ombud fran vardera av arbetsgivar- och arbetar sidorna. Sverige
deltog i sammanträdet med en fullständig delegation.1
I fråga om verkställighet av konferensens beslut stadgas, att varje medlem
av organisationen skall vara förbunden att inom ett år från avslutandet av
ett konferenssammanträde underställa därå antagna rekommendationer och
konventionsförslag den eller de myndigheter, till vilkas kompetensområden
respektive frågor höra, för deras omgestaltande till lag eller vidtagande av
andra åtgärder. Om det till följd av exceptionella omständigheter är omöjligt
att fullgöra nyss berörda förpliktelse inom ett år, skall den fullgöras snarast
möjligt och under intet förhållande senare än 18 månader från sammanträdets
avslutande. Därest en rekommendation ej leder till någon lagstiftningsåtgärd
eller annat åtgörande för dess genomförande eller om ett konventionsförslag
icke vinner vederbörande myndighets eller myndigheters
bifall, skall respektive medlem av organisationen icke vara underkastad någon
vidare förpliktelse med hänsyn därtill.
1. Reglering av anställningsavtal för infödda arbetare.
Till denna grupp höra två konventionsförslag (nr 64 och 65) samt två rekommendationer
(nr 58 och 59).
Beträffande dessas behandling å arbetskonferensen får utskottet hänvisa
till sid. 6—7 i propositionen.
Under den förberedande behandlingen av förslagen förklarade delegationen
för det internationella socialpolitiska samarbetet i yttranden den 30 november
1938 och den 25 maj 1939, att den ville åtnöja sig med att konstatera, att
vårt land icke hade några kolonier eller liknande underlydande områden med
sådana arbetare, som avsåges i förslagen. I slutligt yttrande den 1 december
1939 framhöll delegationen — under åberopande av vad den tidigare anfört
— att det icke borde ifrågakomma för Sverige att förverkliga de olika beslutens
föreskrifter genom lagstiftning eller på annat sätt; de två konventionsförslagen
borde då ej heller ratificeras.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.
3
Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, bär i propositionen
anfört, att då Sverige icke hade kolonier eller därmed jämförliga underlydande
områden, anledning icke syntes föreligga för vårt land att ratificera konventionsförslagen
eller vidtaga någon åtgärd med anledning av rekommendationerna.
Utskottet har intet att erinra emot vad föredragande departementschefen
anfört rörande nu berörda konventionsförslag och rekommendationer.
2. Rekrytering, arbetsförmedling och arbetsvillkor (likabehandling) för
migrerande arbetare.
I propositionen lämnas å sid. 7 en redogörelse, vartill utskottet hänvisar,
för den förberedande behandlingen samt för behandlingen å arbetskonferensen
av hithörande förslag till konvention (nr 66) samt till rekommendationer
(nr 61 och 62).
I yttrande anförde delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet
bland annat, att den ifrågavarande regleringen tydligtvis huvudsakligen
vore avsedd för massomflyttningar av människor till för dem främmande
omgivningar och förhållanden. Migrationen i vad Sverige beträffar hade numera
en annan karaktär. Den transoceana emigrationen härifrån hade praktiskt
taget upphört, och folkutbytet mellan vårt land och andra europeiska
länder vore av relativt blygsam omfattning. Det vore också väsentligen
begränsat till de nordiska staterna, d. v. s. till folk, som i alldeles övervägande
mån förstode varandras språk och levde under likartade förhållanden. Ehuru
de föreliggande konferensbesluten rörande migrationen otvivelaktigt innehölle
åtskilliga regler och principer, vilkas tillämpning skulle vara ägnad att så att
säga rationalisera och humanisera migrationen, ansåg sig delegationen med
hänsyn till det anförda icke kunna tillstyrka, att Sverige f. n. ratificerade
konventionen eller vidtoge några åtgärder till genomförande av rekommendationernas
föreskrifter.
Departementschefen har i propositionen anfört:
Till den ståndpunkt, åt vilken delegationen på sätt nyss anförts givit uttryck,
ansluter jag mig. Med hänsyn härtill finner jag anledning icke föreligga
för Sverige att för närvarande ratificera konventionen eller vidtaga
några åtgärder med anledning av rekommendationerna.
Utskottet ansluter sig till föredragande departementschefens uppfattning,
att skäl icke föreligger för Sverige att för närvarande ratificera konventionen
eller vidtaga några åtgärder med anledning av rekommendationerna.
3. Reglering av arbets- och vilotid för yrkesförare (jämte biträden)
av åkdon, använda för transport på väg.
Till denna grupp av spörsmål höra konvenlionsförslaget nr 67 samt rekommendationerna
nr 63—66.
Utskottet.
Utskottet.
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
Beträffande förevarande frågors förberedande behandling och behandling
å konferensen samt innehållet i de i ärendet föreliggande yttrandena får utskottet
hänvisa till den redogörelse, som lämnats å sid. 8—13 i propositionen.
Departementschefen har i propositionen anfört:
Det skulle enligt min mening ur åtskilliga synpunkter innebära ett framsteg,
om svensk lagstiftning kunde anpassas till huvudsaklig överensstämmelse
med de principiella bestämmelserna i det föreliggande konventionsförslaget.
Härutinnan tarvas emellertid i olika hänseenden ytterligare överväganden.
Med hänsyn härtill anser jag lämpligt, att slutlig ställning icke
för närvarande tages till frågan örn ratificering av konventionsförslaget. I
anslutning härtill torde ej heller rekommendationerna för närvarande böra
föranleda till någon åtgärd från de svenska statsmakternas sida.
Utskottet ansluter sig till föredragande departementschefens uppfattning,
att slutlig ställning icke för närvarande bör tagas till frågan om ratificering
av konventionsförslaget samt att ej heller rekommendationerna för närvarande
böra föranleda till någon åtgärd från de svenska statsmakternas sida.
Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av förevarande proposition, såvitt
densamma hänvisats till lagutskott, måtte i skrivelse till
Kungl. Majit meddela, att riksdagen för sin del ansluter sig
till föredragande departementschefens i det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet uttalade uppfattning
1. a) att förslaget till konvention (nr 64) angående regleringen
av skriftliga arbetsavtal för infödda arbetare icke bör
ratificeras;
b) att förslaget till konvention (nr 65) angående straffpåföljder
för brytande av arbetsavtal från infödda arbetares sida
icke bör ratificeras;
c) att skäl icke föreligger för Sverige att vidtaga någon
åtgärd med anledning av rekommendationen (nr 58) angående
den längsta giltighetstiden av skriftliga arbetsavtal för
infödda arbetare; ävensom
d) att skäl icke föreligger för Sverige att vidtaga någon
åtgärd med anledning av rekommendationen (nr 59) angående
arbetsinspektion för infödda arbetare;
2. a) att förslaget till konvention (nr 66) angående migrerande
arbetares rekrytering, arbetsförmedling och arbetsvillkor
icke för närvarande bör ratificeras;
b) att skäl icke föreligger för Sverige att för närvarande
vidtaga några åtgärder med anledning av rekommendationen
(nr 61) angående migrerande arbetares rekrytering,
arbetsförmedling och arbetsvillkor; ävensom
Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.
5
c) att skäl icke föreligger för Sverige att för närvarande
vidtaga några åtgärder med anledning av rekommendationen
(nr 62) angående samarbete mellan staterna beträffande
migrerande arbetares rekrytering, arbetsförmedling och
arbetsvillkor; samt
3. a) att förslaget till konvention (nr 67) angående reglering
av arbets- och vilotider vid transport på väg icke för närvarande
bör ratificeras;
b) att rekommendationen (nr 63) angående individuella
kontrollböcker vid transport på väg icke för närvarande bör
föranleda till någon åtgärd från svensk sida;
c) att rekommendationen (nr 64) angående reglering av
nattarbetet vid transport på väg icke för närvarande bör föranleda
till någon åtgärd från svensk sida;
d) att rekommendationen (nr 65) angående metoderna för
reglering av arbetstiden vid transport på väg icke för närvarande
bör föranleda till någon åtgärd från svensk sida; ävensom
e)
att rekommendationen (nr 66) angående vilotider för
yrkesförare av enskilda åkdon icke för närvarande bör föranleda
till någon åtgärd från svensk sida.
Stockholm den 15 februari 1940.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Linder, Hagman, Olof Carlsson, Wistrand,
Näslund*, Ekströmer och Holstenson;
från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Hage, Olovson i Västerås, Pettersson
i Hällbacken, Hallagård och Sandström, fröken Ebon Andersson samt herr Holm.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bihang till riksdagens protokoll Idit). 9 sami. 2 avd. Nr 6.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1940:59 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan örn riksdagens yttrande angående de av den internationella arbetsorganisationens k s. 7 i texten