Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 12 juni 1931

1940-03-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1940:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 12 juni 1931

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1940 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen

den 12 juni 1931 (nr 233) örn behandling av alkoholister

(alkoholistlag).

Genom en elen 23 februari 1940 dagtecknad proposition, nr 66, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

hållna protokoll, jämlikt § 87 regeringsformen föreslagit riksdagen att antaga

vid propositionen fogat förslag till

Lag:

angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 12 juni 1931 (nr 233)

om behandling av alkoholister (alkoholistlag).

Härigenom förordnas, att 7 §'') lagen den 12 juni 1931 örn behandling av

alkoholister (alkoholistlag) skall erhålla följande ändrade lydelse:

7 §•

Kommunal nykterhetsnämnd äger uppdraga åt ett inom nämnden valt

arbetsutskott eller åt nämndens ordförande att avgiva yttrande till polismyndighet

eller systembolag i ärende rörande ansökan örn eller innehav

av körkort eller motbok. Av utskottet eller nämndens ordförande vidtagen

åtgärd skall anmälas för nämnden vid dess nästa sammanträde.

Konungen äger för viss kommun förordna, att befattningen med ärenden

i övrigt, vilka kommunal nykterhetsnämnd har att handlägga, må i den utsträckning

Konungen bestämmer tillkomma ett inom nämnden valt arbetsutskott.

Närmare föreskrifter rörande i andra stycket omförmält arbetsutskotts

sammansättning och verksamhet meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

'') Senaste lydelse se SFS 1938: 215.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 9 sami. 2 avd. Nr 9—11. ras io

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i propositionen framlagda

lagförslaget, får utskottet, i den män redogörelse därför icke lämnas

här nedan, hänvisa till propositionen.

7 § i lagen den 12 juni 1931 om behandling av alkoholister (alkoholistlag)

hade ursprungligen följande lydelse:

Konungen äger för viss kommun förordna, att befattningen med ärenden,

som nykterhetsnämnden enligt denna lag har att handlägga, må i den utsträckning

Konungen bestämmer tillkomma ett inom nämnden valt arbetsutskott.

Närmare föreskrifter rörande utskottets sammansättning och verksamhet

meddelas av Konungen.

Genom en lagändring 1938 utgingo orden »enligt denna lag» ur lagtexten,

varjämte ordet »nykterhetsnämnden» ersattes med »kommunal nykterlietsnämnd».

I skrivelse den 27 november 1939 har socialstyrelsen till Kungl. Maj:ts

övervägande framfört spörsmålet örn ändring av 7 § alkoholistlagen.

Styrelsen har inledningsvis framhållit, att nämnda paragraf i dess lydelse före

1938 års ändring tolkats på två olika sätt, nämligen dels så, att medgivande

av Konungen för en nykterhetsnämnd att delegera beslutanderätten till arbetsutskott

erfordrades allenast med avseende å alkoholistvårdsärenden,

medan nämnden vore oförhindrad att själv besluta rörande överlämnande

till arbetsutskott av andra slag av ärenden, såsom prövningen av körkortssökandes

nykterhetsförhållanden och rådgivningen till systembolagen i och

för den individuella utminuteringskontrollen, dels ock så, att delegation till

arbetsutskott kunde komma ifråga endast beträffande alkoholistvårdsärenden,

nämligen i den ordning, som föreskreves i 7 §, medan delegation av andra

ärenden över huvud taget icke finge ske.

Socialstyrelsen hade för sin del upptagit den förra tolkningen och därvid

icke minst låtit leda sig av sin insikt av behovet av praktiska arbetsformer

för nykterhetsnämnderna vid handläggningen av sådana massärenden, som

körkorts- och motboksärendena utgjorde i ett stort antal kommuner. Socialstyrelsen

hade låtit sin uppfattning komma till uttryck i den av styrelsen

utgivna handboken »Båd och anvisningar till nykterhetsnämnderna». I sin

nuvarande avfattning gåve däremot 7 § icke anledning till någon tvekan

rörande den riktiga tolkningen, vilken syntes vara, att nykterhetsnämnd

saknade rätt att till arbetsutskott delegera något slag av ärende, som ankomme

på nämnden, men att Konungen ägde lämna medgivande därtill beträffande

vilket slag av ärende som helst. Socialstyrelsen har vidare framhållit,

att mer än 500 nykterhetsnämnder tillsatt arbetsutskott för handläggningen

av vissa löpande ärenden. Endast några få av dessa hade inhämtat

medgivande härtill av Konungen. Anledningen till denna underlåtenhet vore,

att den ändring, varigenom 7 § alkoholistlagen erhållit nytt innehåll, undgått

nykterhetsnämnderna, och härtill hade i sin tur bidragit, att socialstyrelsen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

icke hunnit utarbeta en ny upplaga ar förutnämnda handbok, där de år 1938

genomförda ändringarna i alkoholistlagen kunnat beaktas. Socialstyrelsen

syntes icke kunna underlåta att vidtaga åtgärder för en reglering av frågan

örn arbetsutskott för nämnda drygt 500 nykterhetsnämnder. Det kunde

enligt styrelsens mening icke betvivlas, att överlämnande av smärre löpande

ärenden till ett arbetsutskott vore en från olika synpunkter, icke minst den

ekonomiska, rationell anordning för mången nykterhetsnämnd. Behovet av

denna åtgärd föranleddes särskilt av det stora antalet körkorts- och motboksärenden

— vilket sistnämnda begrepp enligt vad styrelsen framhöll omfattade

alla de ärenden, som ankomme på nykterhetsnämnd på grund av

stadgandet i 3 § andra stycket alkoholistlagen med åläggande för sådan

nämnd att söka förebygga och motverka onykterhet och dryckenskap genom

upplysningar, råd och anvisningar till systembolag m. å. Hos nykterhetsnämnderna

i vissa större städer började även alkoholistvårdsärendena svälla

så starkt, att avskiljande av lindrigare fall till handläggning av ett arbetsutskott

mer och mer framstode som en ofrånkomlig anordning.

Medan alkoholistlagen både i dess ursprungliga och i dess nuvarande

lydelse torde utgå från att tillsättande av arbetsutskott vore en åtgärd, som

skulle förekomma endast mera undantagsvis, hade tillförandet till nykterhetsnämnderna

av nya arbetsuppgifter medfört, att behovet av särskilda anordningar

för handhavande av nämndernas löpande arbetsuppgifter blivit mycket

allmänt. Sålunda hade omkring 1,400 nykterhetsnämnder — utöver de förut

omnämnda drygt 500 nämnderna med arbetsutskott — funnit nödvändigt att

till nämndens ordförande överlämna handläggningen av smärre löpande

ärenden. Man hade att räkna med att flera hundra nykterhetsnämnder

komme att begära medgivande att hava arbetsutskott, när det bleve klart

för dem, att de icke eljest kunde lagligen på något sätt delegera löpande

ärenden. Styrelsen hade ansett sig böra anmäla berörda förhållande samt

därvid ifrågasätta sådan ändring av 7 § alkoholistlagen, att antingen socialstyrelsen

skulle äga meddela sådant förordnande, som avsåges i lagrummet,

eller ock Konungen skulle äga uppdraga åt socialstyrelsen att för viss tid

handlägga ifrågavarande ärenden.

Med anledning av vad socialstyrelsen anfört rörande begreppet »motboksärenden»

må erinras därom, att det vid fullgörandet av nykterhetsnämndens

uppgift att övervaka nykterhetstillståndet samt vidtaga för dess höjande erforderliga

åtgärder enligt 3 § andra stycket alkoholistlagen åligger nämnden

särskilt, bland annat, att söka förebygga och motverka onykterhet och dryckenskap

genom upplysningar, råd och anvisningar till systembolag och andra

försäljare av alkoholhaltiga drycker eller ersättningsmedel därför samt genom

åtgärder mot olaglig försäljning av sådana drycker eller ersättningsmedel.

I förevarande sammanhang må vidare omnämnas bestämmelsen i 20 § 1 mom.

motorfordonsförordningen don 23 oktober 1936, att sökande för erhållande

av körkort Ilai att förete, bland annat, intyg av polismyndighet, att sökanden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets. utlåtande Nr 9.

Utskottet.

gjort sig känd för ett nyktert levnadssätt. Innan sådant intyg utfärdas, skall

vederbörande nykterketsnämnd börås över sökandens nykterhetsförhållanden.

Yttranden över socialstyrelsens framställning hava avgivits av kontrollstyrelsen,

länsstyrelserna i Kalmar, Malmöhus, Skaraborgs och Gävleborgs

län efter hörande av länsnykterhetsnämnderna i länen, svenska stadsförbundet,

svenska landskommunernas förbund och nykterlietsnämndernas riksförbund.

Beträffande yttrandenas innehåll får utskottet hänvisa till sid.

8—9 i propositionen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i ärendet yttrat

följande:

Den i ärendet förebragta utredningen synes mig ådagalägga, att ett verkligt

behov föreligger att i viss utsträckning få avlasta de mångenstädes i

stort antal förekommande s. k. körkorts- och motboksärendena från handläggning

av nykterhetsnämnden i dess helhet. Detta behov torde, på sätt

även anförts i yttrandena över socialstyrelsens framställning i förevarande

ärende, böra tillgodoses. Det lärer därvid icke behöva möta några större betänkligheter

att låta nykterhetsnämnderna själva, utan prövning av Kungl. Majit

eller någon central myndighet, få bestämma, huruvida nämnden skall befrias

från handläggning in pleno av ärenden rörande ansökan om eller innehav av

körkort eller motbok. Överflyttning av beslutanderätten bör kunna få ske

till ett särskilt inom nämnden valt arbetsutskott — med den sammansättning

nämnden själv bestämmer — eller, örn det i vissa fall kan anses lämpligare,

till nämndens ordförande ensam. För dessa fall torde böra föreskrivas,

att åtgärd, som vidtagits av utskottet eller ordföranden, skall anmälas för

nämnden vid nästföljande sammanträde. Sådan anmälan bör därvid införas

i nämndens protokoll.

Aven i fråga örn de ärenden i övrigt, som ankomma på nykterketsnämnd,

torde fall förekomma, då överflyttning av deras handläggning till ett arbetsutskott

kan visa sig lämplig. Beslut härom samt bestämmandet av den utsträckning,

i vilken överflyttning skall få äga rum, ävensom fastställandet

av närmare föreskrifter rörande utskottets sammansättning och verksamhet

torde emellertid liksom hittills böra ankomma på Kungl. Majit. Yidtages den

nyss föreslagna lagändringen rörande handläggningen av vissa körkorts- och

motboksärenden, synes nämligen tillräcklig anledning icke föreligga att från

Kungl. Majit till socialstyrelsen överflytta bestämmanderätten rörande inrättande

av arbetsutskott för handläggning av andra på nykterketsnämnd

ankommande ärenden.

Vid granskning av nu föreliggande lagförslag har utskottet icke funnit

anledning till erinran mot detsamma. Utskottet får därför hemställa,

att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.

Stockholm den 9 mars 1940.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

5

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Linder*, Tamm, Roos, Olof Carlsson, Nils

Elowsson och Holstenson;

från andra kammaren: fröken Hesselgren*, herrar Pettersson i Hällbacken, Molander*,

Hermansson i Norrköping* och Gardell, fröken Ebon Andersson samt herr

Hohn*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:102 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition nied förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 12 juni 1931 a1 i texten