Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 189 angående reglering av sockernäringen i riket, såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.

1940-04-12 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1940:17, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 189 angående reglering av sockernäringen i riket, såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr il.

1

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 12 april 1940 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition nr 189 angående reglering av sockernäringen

i riket, såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.

Genom en den 21 mars 1940 dagtecknad proposition, nr 189, i vad densamma

hänvisats till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att för tiden från och med den 1 oktober 1940 till och med

dag, som av Kungl. Majit bestämmes, dock senast den 31 januari 1942 rätt

att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl.

Majit stadgade undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den,

åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter, som

må erfordras för upprätthållande av nu angivna ensamrätt;

dels ock i huvudsak godkänna det såsom bilaga till statsrådsprotokollet

i ärendet fogade förslaget till kontrakt mellan staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Omförmälda förslag till kontrakt m. m. fogas såsom bilaga till detta betänkande.

I propositionen har vidare föreslagits, att till statens sockernämnd måtte

för budgetåret 1940/41 anvisas ett förslagsanslag under elfte huvudtiteln

av 100 000 kronor. Propositionen i denna del Ilar hänvisats till statsutskottet.

Beträffande vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning

inför Kungl. Majit anfört får utskottet, i den mån redogörelse härför

ej lämnas i det följande, hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.

För egen del har departementschefen beträffande det föreliggande förslaget

till sockerreglering anfört följande:

»De skäl, som under de senaste åren föranlett statsmakterna att reglera

socker- och betpriserna samt vidtaga vissa andra åtgärder beträffande sockernäringen

i Sverige, kvarstå alltjämt och torde under rådande tidsläge göra

sig gällande med minst samma styrka som hittills.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 7 sami. Nr 17.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

Någon anledning att frångå hittills tillämpade huvudprinciper för regleringen

av den svenska sockernäringen synes icke heller föreligga. Till grund

för regleringsanordningarna i fortsättningen bör sålunda ligga ett avtal mellan

staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget om att bolaget enligt vissa

bestämmelser tillförsäkras ensamrätt till import av socker mot det att bolaget

inbjuder till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling i enlighet

med av staten godkända grunder samt vidare att bolaget förbinder sig att

ej låta någon betodlare ingå betodlingskontrakt med det av staten bestämda

betpriset, med mindre odlaren avlämnar viss förbindelse angående betarbetarlönerna.

På grund av de ändrade förutsättningarna för sockernäringens

bedrivande i Sverige — starkt fluktuerande priser i utlandet å socker och

olika förnödenheter, varav sockerindustrien har behov — måste emellertid

avtalet i övrigt få en väsentligt annan utformning än under tidigare år. Av

nyssnämnda skäl är ej heller lämpligt att avtalet träffas för längre tid än

ett år.

Vad angår bestämmelserna rörande betarbetarlönerna i den förbindelse,

som betodlare skall hava att avlämna till bolaget, böra dessa bestämmelser

liksom hittills ansluta sig till motsvarande stadganden i det för året gällande

kollektivavtalet. Enligt detta, som gäller i Skåne, Östergötland, Skaraborgs

län, Halland och Blekinge, har helackordet per tunnland höjts med cirka

13 kronor till 155 kronor 4 öre, därav för sommarskötsel med fyra arbetsmoment

80 kronor 64 öre och för upptagning 74 kronor 40 öre. Då upptagning

verkställes senare än den 9 november, skall utgå ett tillägg av

8 kronor per tunnland. För det fall att sommarskötseln omfattar mindre

antal arbetsmoment än fyra, skall ackordet minskas med 3 kronor 84 öre,

örn någon hackning ej sker före gallringen, och med 11 kronor 52 öre,

örn den tredje hackningen bortfaller. I enlighet med de principer, som statsmakterna

under senare år tillämpat, torde ändringar, motsvarande de i kollektivavtalet

sålunda vidtagna, böra ske i den förbindelse, betodlare i Skåne,

Östergötland, Skaraborgs län, Halland eller Blekinge vid tecknande eller

övertagande av betodlingskontrakt skall avgiva. Stadgandet om kvantitetstillägg

får dock ej utgöra hinder för att, där så tidigare plägat ske, en sådan

bestämmelse stipuleras, att en förutsättning för dylikt tillägg skall vara, att

betorna icke hålla mer än viss angiven smutsprocent. För betodlare i övriga

delar av landet böra ersättningsbestämmelserna i sagda förbindelse likaledes

jämkas under hänsynstagande till att det inbördes förhållandet mellan betarbetarlönernas

storlek i olika landsdelar såvitt möjligt lämnas orubbat. Med

beaktande härav torde betodlare å Gotland böra betala för sommarskötsel

med fyra arbetsmoment 75 kronor och för upptagning 68 kronor — i helackord

per tunnland alltså 143 kronor. Bortfaller hackningen före gallringen,

skall ackordet minskas med 4 kronor, och företages ej någon tredje hackning,

skall minskning ske med 11 kronor. Betodlare, som tecknar kontrakt med

Mörbylånga råsockerfabrik, bör betala för sommarskötsel med fyra arbets
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

3

moment 79 kronor, för upptagning 64 kronor och i helaclcord alltså 143

kronor per tunnland. Minskningen, om första respektive tredje hackningen

bortfaller, bör här fastställas till likaledes 4 kronor och 11 kronor.

Såsom tidigare nämnts har i förbindelsen funnits intagen en bestämmelse

örn att betodlare till täckande av kostnader, som statens sockernämnd har att

bestrida, skall till nämnden erlägga en avgift av intill 2 kronor 50 öre för varje

uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling. Avgiftens belopp fastställes av

Kungl. Maj:t. Från betodlarhåll har yrkats, att avgiften för innevarande

år skulle kunna höjas till 3 kronor. Som skäl härför har åberopats, att

kostnaderna för den kontrollverksamhet beträffande betleveranser, vissa

provtagningar m. m., för vilkas bestridande de genom avgiften inflytande

medlen användas, stigit samt vidare att ifrågavarande verksamhet borde utvidgas

att omfatta bland annat även vissa utfodringsförsök med betmassa.

Bolaget har förklarat sig ej hava något att invända mot betodlarnas yrkande.

Vid sådant förhållande finner ej heller jag skäl till erinran däremot. Med

hänsyn till de ändrade uppgifter, som på sätt jag senare skall omnämna

komma att åvila statens sockernämnd, ämnar jag föreslå, att kostnaderna

för själva nämnden i fortsättningen skola bestridas av staten, men detta förhållande

torde ej behöva hindra, att den nu avhandlade betodlaravgiften

kan få höjas till 3 kronor.

Beträffande det närmare innehållet i förbindelsen, vilket i övrigt — med

de jämkningar som föranledas av avtalets tillämpning under ett år — överensstämmer

med nu gällande bestämmelser, får jag hänvisa till den vid

statsrådsprotokollet fogade bilaga 1 a.

Vad därefter angår villkoren för sockerbetsodling under 1940 har från

betodlarnas sida vid de förhandlingar, som förts med representanter för

Sveriges betodlares centralförening, framställts krav på väsentligt förhöjt

betpris. Som skäl härför har anförts, förutom de stegrade kostnaderna för

odlingen, farhågor för att de ogynnsamma väderleksförhållandena under

innevarande vår komma att medföra en avsevärt reducerad hektarskörd

samt att till följd härav produktionskostnaderna per deciton betor komme

att ytterligare ökas. Vid de överväganden och förhandlingar, som ägt rum

örn betpriset, har stor vikt tillmätts denna synpunkt örn betproduktionens

befarade fördyring till följd av mindre gynnsamt hektarutbyte. Efter ingående

underhandlingar med centralföreningen har slutligen enighet uppnåtts

om följande huvudregel rörande sockerbetspriset vid 1940 års odling.

Sockerfabrikerna skola inbjuda till teckning av sockerbetsodling 1940 i

enlighet med mellan bolaget och betodlareföreningen överenskomna grunder

samt under iakttagande tillika, att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor

med 16 procent sockerhalt icke får — i annat fall än då odlaren

underlåter avlämna föreskriven förbindelse rörande betarbetarlöner —

understiga vissa med hänsyn till variationer i medelhektarskörden å betor

bestämda priser. Därest medelhektarskörden uppgår till minst 360 deciton.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

utgör sagda grundpris 3 kronor 2 öre, för att, i den mån medelhektarskörden

försämras, enligt viss skala stiga till 3 kronor 26 öre, därest hektarskörden

understiger 310 deciton, allt räknat per deciton sextonprocentiga

betor. Med medelhektarskörd förstås här det tal, som erhålles om den för

riket 1940 erhållna totala betskörden, angiven i deciton inköpt betvikt, delas

med den samma år odlade totala betarealen, angiven i hektar uppmätt betareal.

De grundpriser, som odlarna sålunda skulle tillförsäkras, framgå närmare

av den skala, som återfinnes i 2 § av det såsom bilaga 1 vid detta

protokoll fogade kontraktsförslaget mellan staten och sockerbolaget.

Beträffande odlingsvillkoren i övrigt hava förhandlingar förts till en början

direkt mellan svenska sockerfabriksaktiebolaget och Sveriges betodlares

centralförening samt därefter mellan parterna inför landshövding Mannerfelt

som opartisk ordförande. Vid dessa förhandlingar har enighet örn innehållet

i de blivande odlingskontrakten uppnåtts mellan parterna. Två frågor

hava dock hänskjutits till Kungl. Maj:ts prövning. Betodlarföreningen har sålunda

framställt yrkande om särskilt fraktbidrag till odlare, som förut levererat

sockerbetor till den nu nedlagda Eslövs saftstation och hänvisats att

i stället leverera till Örtofta råsockerfabrik. Jag har tidigare redogjort för

de från betodlare i Eslövstrakten gjorda framställningarna om bibehållande

av saftstationen i Eslöv och de häröver avgivna yttrandena. Med

hänsyn till de konsekvenser ett bifall till yrkandena skulle få, anser jag

mig ej kunna förorda, att statsmedel tagas i anspråk för bidrag av ifrågasatt

slag eller att villkor om fortsättande av verksamheten vid saftstationen

i Eslöv intages i avtalet mellan staten och sockerbolaget. Vidare hava betodlarna

ifrågasatt, att bolaget skulle med stöd från statens sida vidtaga

vissa anordningar för underlättandet av lossning av betor vid ett antal

råsockerfabriker. I anledning härav har f. d. distriktschefen Erik von Friesen,

på anmodan av mig, verkställt viss utredning i ämnet och därunder

förhandlat med representanter för bolaget och betodlarna. Sedan vid dessa

förhandlingar bolaget förklarat sig komma att utan särskilt bidrag från

staten vidtaga erforderliga förbättringar i fråga om lossningsanordningarna,

hava betodlarna förklarat sig därmed tillfredsställda.

Under de två senaste åren har sockerbetsarealen i riket uppgått till ungefär

50 000 hektar. Med hänsyn till angelägenheten av att i nuvarande läge

säkerställa en så stor skörd som möjligt har sockerbolaget förklarat sig

vilja öka betarealen innevarande år. Betodlarna hava ej haft något att erinra

mot en med högst 10 procent ökad odling. Man synes därför böra för

1940 räkna med en betareal av i runt tal 55 000 hektar. Bolaget har förklarat

sig villigt att vid medgivande av ökad areal ej endast tillgodose de

odlare, vilkas areal minskats efter 1937, utan även tillse, att areal kommer

sådana mindre jordbruk till godo, som med hänsyn till sin belägenhet i

förhållande till fabriken och sin jordbeskaffenhet kunna anses lämpade för

betodling, även om sådan tidigare icke bedrivits å fastigheten, därvid skall

s. 5 Kontrollera mot PDF

bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

5

eftersträvas, att vederbörande odlares betareal kommer att stå i lämpligt

förhållande till hans totalareal. Liksom 1937 skall därjämte vid medgivande

av nyteckning i andra fall än de nyss berörda tillses, att principen örn uppehållande

av lämplig proportion mellan betareal och totalareal vinner tilllämpning.

Vad beträffar övriga bestämmelser i avtalet mellan staten och sockerbolaget,

särskilt i avseende å regler för sockerprisets fastställande, kan,

såsom jag nyss antytt, vad i detta hänseende under en följd av år tilllämpats

icke i oförändrat skick komma till användning under nu rådande

tidsförhållanden. Hittills har sockerpriset före ingången av ett regleringsår

avtalsvägen fixerats till visst bestämt belopp (för sista avtalsperioden 32 öre

för 1 kg K 5), vilket pris bolaget icke fått höja, med mindre världsmarknadspriset

å socker undergått viss stegring. Med hänsyn till läget utomlands kan

emellertid detta system i fortsättningen ej användas. Sockerpriset i Sverige

bör anpassas efter produktionskostnaden för socker inom landet. Det måste

under nuvarande osäkra förhållanden emellertid vara mycket svårt att på

förhand bedöma denna kostnad för en längre tidsperiod framåt. Kostnaderna

för sockrets tillverkning hava nämligen sedan krigets början undergått väsentliga

ändringar, särskilt i så måtto att priserna å bränsle, emballage nied

flera förnödenheter stegrats och visa tendens till ytterligare uppgång. Även

andra kostnadsposter äro vanskliga att nu till storleken bedöma.

När det gällt att för en ny avtalsperiod träffa anordningar om sockerprisets

bestämmande, har vid förhandlingarna med sockerbolaget till en

början övervägts, huruvida man ej — på basis av en normalkalkyl rörande

produktionskostnaderna vid sockertillverkningen — kunde uträkna ett visst

grundpris å socker, vilket skulle få röna ändringar i uppåt- eller nedåtgående

riktning, allt efter förekommande fördyring eller förbilligande i vissa

särskilt angivna kostnadsposter. Sedan det från sockerbolagets sida emellertid

framhållits, att nästan alla kostnadsposter under en kristid som den

närvarande borde upptagas som rörliga, har det vid förevarande förhandlingar

ansetts mera lämpligt och framkomligt, att ett sådant system i stället

tillämpades, att staten garanterade bolaget täckning för samtliga med

sockertillverkningen förbundna kostnader — viss förräntning av bolagets

eget kapital däri inräknat — mot det att bolaget vore redovisningsskyldigt

för sina på grund av sockerlillverkningen erhållna inkomster. Samtidigt med

att detta system säkerställde bolaget för täckning av tillverkningskostnaderna,

förhindrade det bolaget att göra andra vinster på sockertillverkningen än den

från början bestämda förräntningen av bolagets kapital. Anordningen är alltså

att likna vid en på statens risk och för statens räkning av bolaget med dess anläggningar

och resurser i övrigt bedriven sockertillverkning. Givet är, att med

ett sådant system måste följa en noggrann och ingående kontroll från statens

sida beträffande bolagets verksamhet och särskilt rörande dess bokföring

och vad därmed sammanhänger. Därjämte bör från början bestäm
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

mas vissa regler, som under garantitiden skola av bolaget följas rörande

sådana kostnaders bestridande, där olika principer eljest kunna uppställas,

såsom rörande avskrivningar, lagervärdessättning, förräntning m. m. I enlighet

med vad sålunda nu anförts om grundlinjerna för ett nytt avtal mellan

staten och bolaget har, efter förhandlingar, upprättats ett förslag till

kontrakt av den lydelse, härvid fogad bilaga 1 utvisar. Svenska sockerfabriksaktiebolaget

har förklarat sig berett att för sin del underteckna detta kontrakt.

Beträffande de nya principer, som i vissa avseenden sålunda skola vinna

tillämpning, torde närmare motivering nu böra lämnas särskilt rörande

frågorna om prissättningen å socker, täckning av produktionskostnaderna

samt statens kontroll å hithörande anordningar.

Först torde dock böra nämnas, att i kontraktsförslagets 1 §, som handlar

örn bolagets ensamrätt att importera socker, intagits en ny bestämmelse

av innebörd, att det under avtalstiden och utan hinder av bolagets ensamrätt

till sockerimport skall stå staten fritt att till riket införa de myckenheter

socker, som kunna erfordras för säkerställande av landets försörjning

med denna vara. Vid förhandlingarna har från bolagets sida uttalats,

att bolaget förutsatte att eventuell raffinering och utförsäljning av möjligen

importerat socker skedde med anlitande av bolaget.

Då, på sätt strax skall nämnas, statens garanti skall omfatta jämväl tillverkningen

och försäljningen av sirap, har övervägts, huruvida det vore

erforderligt att låta införselmonopolet avse även denna vara. Det har i

nuvarande läge ej ansetts behövligt att vidtaga några särskilda åtgärder

för reglering av sirapsimporten. Jag förutsätter emellertid, att Kungl. Majit

under den tid sockerpriset är underkastat reglering, i mån av behov vidtager

de åtgärder beträffande sirapsimporten, som möjligen må bliva erforderliga

för upprätthållande av en lämplig relation mellan socker- och

sirapspriserna.

Bolagets försäljningspris å socker och sirap samt vid sockertillverkningen

erhållna biprodukter skola enligt 4 § i kontraktsförslaget bestämmas av

Kungl. Majit. Därvid förutsättes, att sockerbolaget vid varje lämpligt tillfälle

hos Kungl. Majit, med erforderlig utredning, framställer de förslag till

prissättning, som läget kräver, ävensom att det statliga kontrollorganet, likaledes

efter tidslägets krav, utreder och yttrar sig i hithörande frågor. Vad

.särskilt angår biprodukter avses här huvudsakligen melass. Priserna å

socker, sirap och biprodukter böra av Kungl. Majit så avvägas, att den

enligt 5 § i avtalet staten åvilande garantien om täckning av produktionskostnaderna

för socker principiellt och i stort sett infrias genom bolagets

varuförsäljningar. Detta innebär alltså, att direkta statsanslag så vitt möjligt

ej skola ifrågakomma för garantiens infriande. Det är klart, att det kan

möta svårigheter att vid varje tillfälle på förhand så bedöma läget och utvecklingen,

att icke prisjusteringar senare behöva vidtagas. Vidare kan en

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr i7.

7

viss utjämning i prissättningen å socker olika tider emellan sannolikt bliva

erforderlig och lämplig. Sålunda kan exempelvis det tänkas vara lämpligt

att redan i förväg och alltså under ett lägre kostnadsläge genom en förtidig

prishöjning å socker samla visst belopp att under en senare tid användas

för dämpande av den då eljest nödvändiga starkare prishöjningen. Ävenledes

kan tänkas, att viss, för täckande av redan inträdd kostnadsökning i och

för sig behövlig höjning av sockerpriset tills vidare i någon mån framflyttas,

och att de erforderliga medlen i stället uttagas i ett framtida nedåtgående

kostnadsläge genom att sockerpriset då får falla i något långsammare tempo

än tillverkningskostnaderna nedgå. Det nu sagda innebär med andra ord,

att det bör vara Kungl. Majit tillåtet att handhava prissättningen å socker och

vid sockertillverkningen erhållna övriga produkter efter förhållandevis fri

prövning och med rätt alltså att söka, i den mån så finnes lämpligt, utjämna

sockerpriset skilda perioder emellan, allt dock under beaktande av att prissättningen

som helhet betraktad så vitt möjligt länder till täckning av de

kostnader, staten har att garantera.

Beträffande de regler som ansetts böra intagas i kontraktsförslaget i avseende

å beräknandet av viktigare kostnadsposter, torde följande få framhållas.

En stor kostnadspost är avskrivningar å fabriker, maskiner

och inventarier. Vad först beträffar avskrivningar å vid avtalets ingående

redan förefintliga anläggningar och andra föremål böra dessa under

avtalstiden ske enligt i huvudsak samma grunder, som av bolaget hittills

tillämpats. För dessa föremål böra alltså de tidigare uppgjorda avskrivningsplanerna

följas, och någon påskyndad eller stegrad avskrivning för

dem bör alltså ej ingå under statens garanti. Vad därefter angår föremål,

som nyanskaffas under avtalstiden, vare sig fråga är om byggnadsföretag

vid fabrikerna, nyanskaffning av maskiner, inventarier e. d., synes det

böra förutsättas, att bolaget under rådande kris ej vidtager dylika nyanskaffningar

i vidare mån, än som betingas av verkligt behov. I den mån

de förekommande nyanskaffningarna enligt vanlig industriell praxis ej äro

att räkna till rent underhåll — i vilket fall de naturligtvis få avföras direkt

på årets driftskonto — böra de, med viss jämkning, upptagas å anläggningskonto

till det verkliga anskaffningsvärdet för att därefter allt efter sin beräknade

livslängd bliva föremål för en planenlig avskrivning efter i huvudsak

samma principer, som bolaget tillämpat för sina äldre föremål. Den

nyss åsyftade jämkningen innebär, att, örn nyanskaffningen på grund av

krisförhållanden dragit avsevärt stegrade kostnader samt avser ersättning

av äldre liknande föremål, bolaget ej bör förvägras att redan under anskaffningsåret

göra viss skälig extra avskrivning å föremålet i fråga. Vid dylika

extra avskrivningar torde hänsyn blott böra få tagas till den del av den

ökade anskaffningskostnaden, som beror på av kristiden förorsakad fördyring.

I kontraktets 5 § punkt 1 har medgivits, att dylik extra avskrivning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

får omfatta ett belopp av 75 % å sagda merkostnad, skolande återstående

anskaffningsvärde upptagas å anläggningskonto för att därefter med hänsyn

till föremålets livslängd undergå planenlig nedskrivning.

Betydelsefulla utgiftsposter äro de, som avse bränsle, emballage

och andra förnödenheter för driften. Do belopp varmed de

belasta ett visst räkenskapsårs produktionskostnadskonto äro beroende, förutom

av årets inköpsvärden, jämväl av de värden, vartill lagren av respektive

varor upptagas. Vid ingången till krisen hade sockerbolaget sina

lager av driftförnödenheter bokförda till betryggande värden, understigande

rådande dagspriser. Nu har i punkt 2 av avtalets 5 § intagits

en bestämmelse av innebörd, att bolaget vid sina anspråk på statens garanti

under avtalstiden ej på något sätt får så förfara med sin lagervärdering

å bränsle och andra förnödenheter för driften, att ytterligare nedskrivning

av dessa lagervärden företages. Å andra sidan har det ej ansetts böra förvägras

bolaget att i avseende å vara av nu åsyftat slag för lika stor lagerkvantitet

som den ingående under avtalstiden behålla samma å-pris vid

lagervärdesättning som det ingående å-priset. Det nu sagda torde även kunna

uttryckas så, att i mellanhavandet mellan staten och bolaget skall — i avseende

å driftförnödenheter — så förfaras, att varje års tillverkning får bära

omkostnader för förbrukade förnödenheter till det genomsnittspris — varken

mer eller mindre — som under året i fråga varit gällande vid nyinköp av

respektive förnödenheter.

I avseende å lagervärdering av råsocker och raffinad

har i kontraktsförslaget tillämpats en för bolaget strängare regel än beträffande

driftförnödenheterna. För sockerlagret har uppställts den principen,

att bolaget ej — vare sig sockerlagret säljes eller kvarbliver — får under avtalstiden

göra någon av kristidens förhållanden eller eljest av prisstegring förorsakad

extra vinst. Även i sockerlagret äger bolaget vissa reserver, i det att

lagren av såväl raffinad som råsocker äro bokförda till å-pris, som understiga

dagens salupris å socker. De sålunda i sockerlagret förefintliga reserverna

torde, såsom varande bolagets tillhörighet, få av bolaget även under avtalstiden,

i den mån de ej bliva föremål för beskattning, behållas till de belopp,

vartill de med utgångspunkt från ett sockerpris av 32 öre för 1 kg K 5 nu

kunna anses uppgå. Sker däremot en höjning i priset å socker, bör den värdestegring,

som av dylik anledning måste anses uppstå i sockerlagret, icke få

tillfalla sockerbolaget, utan denna värdestegring bör i stället få tagas i anspråk

för täckande av de under avtalstiden uppstående kostnaderna för

sockertillverkningen. Den myckenhet socker, som vid avtalstidens utgång

finnes i lager, bör bolaget emellertid beredas tillfälle att få utförsälja till de

försäljningspriser, som varit gällande vid avtalsperiodens utgång. För infriandet

av sist åsyftade förbindelse från statens sida kan befinnas erforderligt,

att gällande införselreglering utsträckes att efter avtalstiden gälla underviss

ytterligare tidsperiod, ett spörsmål vartill jag senare återkommer. I punkt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

9

3 av 5 § i kontraktsförslaget Lava de nyss angivna principerna för lagervärdesättningen

av socker kommit till uttryck. Vad där angives avser att reglera

det ekonomiska mellanhavandet mellan staten och bolaget oavsett vilka

grunder, som av bolaget tillämpas i dess bokföring.

Utgifterna för skatter böra vid garantiens bestämmande upptagas till

den skattesumma, som beräknas belöpa å den vinst, som bolaget — med utgångspunkt

från den medgivna förräntningen av bolagets eget kapital —

anses kunna påräkna under samma år, d. v. s. ett sammanlagt vinstbeiopp

av 4 725 000 kronor.

Sockerbolaget har hittills följt den principen, att i boksluten tagits som

utgift de skattebelopp, varå debetsedel då erhållits, dock att kronoskatten på

basis av bokföringsårets resultat beräknats och intagits i bokslutet för det närmast

följande året. Härigenom har bolaget beträffande bokföring av skatter

kommit ett år efter i avseende å kronoskatten och två år efter i avseende

å kommunalskatten. Det sålunda »eftersläpande» skattebeloppet utgjorde vid

1938/39 års bokslut 2 121 000 kronor. Bolaget har i syfte att avveckla detta

förhållande under de två senaste åren avsatt tillhopa 800 000 kronor till en

skattereserv, varför den ej täckta delen av de »eftersläpande» skatterna utgjorde

1 321 000 kronor. Nu har bolaget vid förhandlingarna yrkat, att systemet

med avsättning till skattereserv i syfte att få det »eftersläpande» skattebeloppet

täckt måtte få vinna tillämpning även under den nu ifrågasatta avtalstiden.

Det har ansetts vara rimligt att i så måtto tillmötesgå detta krav,

att för vartdera räkenskapsåret 1939/40 och 1940/41 torde såsom under statsgarantien

ingående utgift jämväl få inräknas en fjärdedel av det »eftersläpande»

skattebeloppet eller alltså 330 000 kronor per år. Bestämmelse härom

har intagits i kontraktets 5 § 4 punkten.

I garantien för kostnader torde böra ingå täckning för det på året belöpande

verkliga nettoräntebeloppet, varmed förstås utgiftsräntorna

efter avdrag av eventuella inkomsträntor. Bland räntorna torde få medräknas

även sådana, som kunna uppkomma på grund av mellan bolaget och dess

dotterbolag förefintliga kreditförhållanden.

Beträffande förräntningen av bolagets eget kapital

stadgas i 5 § punkt 5, att bolaget skall hava möjlighet att av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap tillhopa med bolagets övriga verksamhet

(jordbruk, rederirörelse, dotterbolag m. m.) erhålla ett så avvägt vinstbelopp,

att bolaget liksom hittills kan utdela 3 kronor 50 öre per aktie. Ilärlör

torde erfordras, att från tillverkningen och försäljningen av socker, sirap

och biprodukter framkommer ett överskott av 4 100 000 kronor. Sagda belopp

har därför medgivits såsom vinst å ifrågavarande tillverkning och försäljning.

På hemställan av bolaget har härtill lagts ett ytterligare belopp av 200 000

kronor att disponeras för ändamål, som bolagets styrelse äger fritt bestämma.

Vad beträffar finansieringen av bolagets rörelse under avtalstiden förutsättes,

att denna angelägenhet av bolaget så vitt möjligt ordnas på affärs
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

mässigt sätt som hittills med anlitande i mån av behov av enskilda kreditkällor.

Emellertid har från bolagets sida framhållits, att prisstegringen och

den belastning av sockerlagret med en del av de löpande kostnaderna, som

enligt kontraktets 5 § 3 punkten förutsattes skola ske, kan komma att ställa

stora anspråk på bolagets likviditet. Bolaget har därför ifrågasatt, huruvida ej

— till förhindrande av att bolaget för driftens finansiering nödgas anlita långfristiga

krediter — staten kunde finna lämpligt att under avtalstiden tillhandahålla

kortfristiga krediter, i den mån sådana ej kunna på antagbara

villkor erhållas i den fria penningmarknaden. Efter samråd med chefen för

finansdepartementet vill jag i anledning härav framhålla, att i princip någon

erinran icke synes böra föreligga mot att på denna punkt tillmötesgå bolagets

önskemål.

Den kontroll, som från statens sida erfordras på

grund av statens kostnadsgaranti åt bolaget, måste givetvis

bliva omfattande och maktpåliggande. Det härför erforderliga organet,

statens sockernämnd, torde som sin viktigaste uppgift få att granska och bedöma

bolagets kostnader samt dess ekonomiska verksamhet över huvud taget,

enkannerligen ur synpunkten av statens garanti. Men sockernämnden bör

därjämte följa frågan örn sockerprisets lämpliga avvägning samt handlägga

enahanda frågor rörande betarbetarlöner m. m., som hittills omhänderhafts

av statens nuvarande sockernämnd. Däremot bör det icke tillkomma nämnden

att behandla frågor i övrigt rörande landets försörjning med socker. Med

hänsyn till den nya uppgiften att granska bolagets produktionskostnader

m. m. torde nämnden böra erhålla ändrad sammansättning samt utrustas

med nya befogenheter och tillhandahållas erforderliga, i industriell drift och

bokföring erfarna arbetsbiträden. Kostnaderna för nämnden torde böra bestridas

direkt av staten enligt närmare bestämmelser av Kungl. Majit.

Även om, på sätt i avtalet angivits, vissa grundregler redan från början

bestämmas rörande omfattningen av statens kostnadsgaranti, kan sannolikt

ej undvikas, att under verksamhetens fortgång olika meningar

uppstå mellan staten och bolaget, huruvida viss kostnad

skall ingå under statens garanti. Det synes vara lämpligt att sockernämnden

härutinnan bär befogenhet att, inom vissa gränser, med självständig beslutanderätt

företräda staten som avtalsslutande part. Sockernämnden skall

alltså vara ett ansvarigt, statens intressen tillvaratagande organ i avseende

å tillämpningen i olika enskilda fall av bestämmelserna i kontraktet om

bolagets redovisningsskyldighet för sina sockerinkomster och örn statens

garanti beträffande produktionskostnaderna. Frågor av nu antydd art kunna

tänkas uppkomma till prövning antingen genom att nämndens granskning

av bolagets utgifter och verksamhet föranleder nämnden att anmärka på

viss utgiftspost eller på någon grupp av affärshändelser eller ock genom

att bolagets ledning på förhand hos nämnden efterhör, huruvida nämnden

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

11

anser viss utgift eller affärshändelse böra få inrymmas under statens garanti.

Förslaget utgår från, att den mening, som nämnden uttalar i dylik fråga,

skall gentemot bolaget gälla såsom statens besked rörande det ekonomiska

mellanhavandet mellan staten och bolaget på grund av avtalet. Det kan

emellertid tänkas, att bolaget ej vill godtaga nämndens mening rörande viss

dylik fråga och nämnden skall då enligt 8 § av kontraktet vara skyldig att

på begäran av bolaget underställa frågan Kungl. Maj:t, som har att efter

inhämtande av yttrande från en opartisk, sakkunnig delegation, sammansatt

på sätt i lagen örn skiljemän är stadgat, meddela beslut om den ståndpunkt,

som staten i sin egenskap av part i avtalet skall intaga i den uppkomna

tvistefrågan.

Det nu ifrågasatta avtalet synes lämpligen böra gälla först och främst

för det verksamhetsår, som börjar den 1 augusti 1940 och utlöper den 31

juli 1941. I betraktande av stadgandena i avtalet om avskrivningar, vinst,

lagervärdering m. m. kan klarhet och reda näppeligen ernås, med mindre

avtalet utlöper vid viss bokslutsdag. Ytterligare har efter särskild överenskommelse

med bolaget bestämts, att de i kontraktet intagna bestämmelserna

om prissättning å socker, sirap och biprodukter, om redovisning av

bolagets inkomster och täckning av dess utgifter samt örn kontroll över

bolagets verksamhet m. m. skola, utan hinder av det nu gällande avtalet,

lända till efterrättelse även i avseende å bokföringsåret 1939/40. Därvid

har dock förutsatts, att sådana beslut om kostnaders bestridande, som fattats

av bolagets styrelse eller direktion före slutförandet av förevarande

förhandlingar, d. v. s. före den 16 mars 1940, skola i mellanhavandet mellan

staten och bolaget godkännas utan särskild prövning från statens sida.

Jag vill i detta sammanhang anmäla, alt en höjning av sockerpriset med

4 öre för kilogram kommer att vidtagas den 1 april. För krossmelis (K 5)

kommer sålunda priset från och med nämnda dag att bliva 38 öre för kilogram.

Höjningen motiveras främst av ökade omkostnader för bolaget till

följd av höjda priser å bränsle, emballage m. fl. förnödenheter för sockertillverkningen.

Inkomsterna på grund av höjningen av sockerpriset liksom

bolagets övriga inkomster under innevarande räkenskapsår komma, som

tidigare nämnts, att ingå i regleringen.

De uttalanden, vilka vid behandlingen av förevarande spörsmål 1933 gjordes

rörande sockerimportörs inköpsrätt hos sockerbolaget samt rörande utjämning

av detaljhandelsmarginalen, torde böra äga avseende jämväl å den

nya avtalstiden. Vad särskilt angår sistberörda spörsmål torde detta i nuvarande

läge påkalla särskild uppmärksamhet. Det är ock min avsikt att så

snart den undersökning i ämnet, som uppdragits åt sockernämnden, slutförts,

till närmare övervägande upptaga frågan huruvida särskilda åtgärder från

statens sida kunna anses påkallade.

För kontraktets giltighet fordras riksdagens samtycke. Med hänsyn till

rådande ovissa förhållanden kan den situationen möjligen inträffa, att under

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.

Utskottet.

avtalstiden vissa ändringar i de avtalade bestämmelserna kunna bliva nödvändiga.

Jag förutsätter, att den omständigheten att kontraktet må varda

godkänt av riksdagen ej utgör hinder för Kungl. Majit att, därest så av väsentligt

ändrade förhållanden påkallas, med berörda parter överenskomma

om av dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet ävensom

eljest företaga de mindre jämkningar i detsamma, som kunna finnas påkallade.

Vidare förutsättes, att riksdagen beslutar, att för tiden från och med

den 1 oktober 1940, då nu gällande importmonopol utgår, till och med viss

framtida tidpunkt, som i det följande närmare skall angivas, rätt att till riket

införa socker icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt vilken Kungl.

Majit överlåter sådan rätt. Meddelande av erforderliga närmare föreskrifter

torde ankomma på Kungl. Majit. Därvid torde givetvis iakttagas, att importen

lämnas fri beträffande de i 1 § andra och tredje styckena av kontraktet

avsedda fall. Beträffande den tidpunkt, då införselmonopolet skall

utlöpa, är att märka, att ehuru avtalet med bolaget skulle utgå den 31 juli

1941, det med hänsyn till statens garanti rörande bolagets vid sagda dag

förefintliga sockerlager synes nödvändigt, att riksdagens beslut örn införselmonopolet

får den innebörd, att Kungl. Majit har möjlighet att utsträcka

giltighetstiden för detsamma intill dess garantien infriats genom lagrets försäljning,

vilket kan antagas hava skett vid ingången av februari månad 1942.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot föreliggande förslag,

får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Majits förevarande

proposition nr 189,

1) besluta, att för tiden från och med den 1 oktober 1940

till och med dag, som av Kungl. Majit bestämmes, dock

senast den 31 januari 1942 rätt att till riket införa socker

(tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Majit stadgade

undantag icke skall tillkomma annan än staten eller

den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt; samt

3) i huvudsak godkänna det såsom bilaga till statsrådsprotokollet

i ärendet fogade förslaget till kontrakt mellan

slaten och svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Stockholm den 12 april 1940.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.

13

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, friherre Lagerfelt*, Viktor Larsson,

Sköldén, Bengtsson, Sjödahl, Elon Andersson, Velander, Robert Berg och Heuman;

samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund*,

Olsson i Gävle, Andersson i Dunker*, Ericson i Boxholm, Sandberg, Werner i Hultsfred,

Hagberg i Malmö och Andersson i Vigelsbo.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Bilaga 1.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och svenska sockerfabriksakticbolaget.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt

fall meddelat tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i

föreskriven ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes

i egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för

varan åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den

under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de

myckenheter socker, som för säkerställande av landets försörjning med

socker må anses erforderliga.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

2 §.

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1940 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares

centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande

tillika, att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt

icke må, med undantag som följer av bestämmelserna i 3 § första

stycket, understiga de priser, som i följande tabell äro angivna för olika

medelhektarskördar. Med medelhektarskörd förstås därvid det tal, som erhålles

om den av bolaget för 1940 inköpta myckenheten sockerbetor, uttryckt

i deciton inköpt betvikt, delas med den samma år odlade totala sockerbetsarealen,

angiven i hektar uppmätt areal.

Medelhektarskörd

Sockerbetspris för

deciton

Minst 360

deciton ..

...... 3

kronor

2

öre

» 350,

men lägre

än 360 deciton ..

...... 3

*

6

»

» 340,

» »

» 350 »

...... 3

»

10

»

» 330,

» »

» 340 »

...... 3

»

14

»

» 320,

» »

» 330 »

...... 3

»

18

»

» 310,

» »

» 320 »

...... 3

»

22

»

Lägre än 310 deciton

...... 3

»

26

>

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings,

Linköpings eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakt gälla i huvudsak de grunder,

som tidigare tillämpats av mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag.

3 §■

Bolaget förbinder sig att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga betodlingskontrakt

för 1940, innehållande bestämmelse om i 2 § angivet pris,

med mindre betodlaren avlämnar en vederbörligen underskriven förbindelse,

enligt bilagda formulär, angående betarbetarlönerna 1940 och bestridande

av vissa kostnader. Samtliga sådana underskrivna förbindelser skola av

bolaget, på anfordran, överlämnas till den i 7 § omförmälda nämnden.

Vad betodlare enligt 2 § i förberörda förbindelse är skyldig betala skall

bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §•

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Majit fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har

bolaget att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom

hos Kungl. Majit.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

15

5 §•

För räkenskapsåren 1939/40 och 1940/41, därvid räkenskapsår anses börja

den 1 augusti och sluta den 31 juli året därpå, är bolaget gentemot staten

redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställning

erhållna biprodukter, och åtager staten sig att svara för täckning av bolagets

för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid skola

särskilt nedan angivna grunder iakttagas.

1. Avskrivningar å vid ingången av räkenskapsåret 1939/40 befintliga

anläggningar, maskiner och inventarier skola ske i huvudsak efter hittills

tillämpade grunder. Beträffande i detta stycke avsedda föremål, som nyanskaffas

under något av ovan nämnda räkenskapsår, böra dessa —

i den mån fråga ej är om rent underhåll — upptagas å anläggningskonto

till det verkliga anskaffningsvärdet för att därefter med hänsyn till

föremålets livslängd undergå planenlig avskrivning; dock må bolaget, örn

nyanskaffningen på grund av krisförhållanden dragit stegrade kostnader

samt avser ersättning av äldre liknande föremål, under det räkenskapsår, då

anskaffningen skett, göra en extra avskrivning till belopp av 75 procent å

den av nyss nämnd orsak uppkomna merkostnaden, skolande återstående

anskaffningsvärde upptagas å anläggningskonto för att därefter bliva föremål

för planenlig avskrivning.

2. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må för vartdera av ovannämnda räkenskapsår upptagas i bokslutet,

skall gälla, att räkenskapsårets drift ej får påföras högre kostnader för

respektive vara, än att bolaget kan — med antagande av att den utgående

lagerbehållningen av varan till storleken sammanfaller med den ingående

— åsätta ett dylikt normallager samma å-pris som gällt för det ingående.

Därest det utgående lagret till kvantiteten överskjuter det ingående, skall

den överskjutande delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga

inköpskostnaden.

3. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad skall —

oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under

vartdera räkenskapsåret 1939/40 och 1940/41 såsom inkomst, för vilken bolaget

gentemot staten är redovisningsskyldigt, räknas ett belopp, som motsvarar

vid räkenskapsårets utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad,

värderat till vid sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter

avdrag av dels eventuellt förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader

och beträffande kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader.

Å andra sidan skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader,

för vilka staten gentemot bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

vartill sockerlagret vid räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett

belopp, avsett för åtemedskrivning av det på ovan angivet sätt beräknade

värdet å utgående sockerlager, vilket belopp i krontal angivet skall motsvara

den reserv, som bolaget den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga

lager av råsocker och raffinad. Först sedan hänsyn på nu angivet sätt

tagits till lagervärdesättningen å sockerlagret, skall den bolaget enligt punkt

5 härnedan tillkommande vinsten få framkomma. Staten garanterar vidare

bolaget att beträffande utförsäljning av det vid avtalets utgång kvarvarande

sockerlagret få tillämpa samma pris, som det vid sagda tidpunkt gällande

försäljningspriset å socker.

Skulle, oaktat bolagets vinst på sockertillverkningen alltså genom förevarande

bestämmelser under avtalstiden begränsas på nyss angivet sätt,

bolaget under avtalstiden likväl få vidkännas någon skatt till följd av värdeökning

e. d. i bolagets sockerlager, skall i mellanhavandet mellan staten

och bolaget dylikt skattebelopp ej omfattas av statens garanti.

4. Beträffande skatter till stat och kommun skall iakttagas, att vartdera

räkenskapsårets drift får påföras ett kostnadsbelopp, motsvarande den

skattesumma, som beräknas utgå på grund av ett under ett vart av samma

år uppkommet påräkneligt vinstbelopp av 4 725 000 kronor. Till en för

gäldande av s. k. eftersläpande skatter avsedd skattereserv får dessutom

under vartdera året avsättas ett belopp av 330 000 kronor.

5. Under statens garanti må inräknas jämväl dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet dels ock ett årligt belopp av 4 300 000 kronor avsett

att, tillhopa med bolagets å annan verksamhet än tillverkning och försäljning

av socker och sirap erhållna vinst, användas till förräntning av bolagets

eget kapital eller till ändamål, som bolagets styrelse äger fritt bestämma.

6. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets kostnader

för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande,

iakttaga all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet över huvud taget.

7. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti ingående

kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget erhållits,

och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse om beloppets

täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget erhållit

i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga

vad som omfattats av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest

annan uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda

överskjutande beloppet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

17

8. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Majit att nied

bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser om

täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

6 §•

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

7 §•

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det

material, som den anser erforderligt för tillsynens utövande.

8 §•

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Majit. Innan Kungl. Majit fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Majit att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen örn skiljemän sägs.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare

föreskrifter.

9 §•

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Majit i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

10 §.

Detta kontrakt träder i kraft från och med tidpunkten för dess undertecknande

samt gäller till och med den 31 juli 1941. Bestämmelserna i det

enligt godkännande av 1938 års riksdag mellan staten och bolaget ingångna

kontraktet skola, i den mån de strida mot nu förevarande kontrakt, anses

upphävda genom sistnämnda kontrakt.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 7 sami. Nr 17.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

(Se noten

här nedan.)1

Bilaga 1 a.

Förbindelse

till

statens sockernämnd

angående betarbetarlönerna 1940 samt bestridande av vissa på statens

sockernämnd ankommande kostnader.

1 §•

Undertecknad, här nedan kallad betodlaren, förbinder sig gentemot statens

sockernämnd att vid användning under 1940 av lejd arbetskraft för sockerbetors

skötsel eller upptagning — där ej gällande kollektivavtal örn dylikt

arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller ersättning

enligt de i kollektivavtalet stadgade bestämmelser — iakttaga följande:

1. För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment

(hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett ackord av

minst 80 kronor 64 öre per tunnland. — För upptagningen skall ackordet vara

likaledes minst 74 kronor 40 öre per tunnland. För upptagning, som verkställes

senare under året än den 9 november, utgår ett tillägg av 8 kronor per

tunnland. Härutöver skall för upptagningen betalas ett kvantitetstillägg

av 6 öre per 400 sträckfamnar för varje 1 000-tal kilogram per hektar (cirka

500 kilogram per tunnland), varmed skörden å egendomen överstiger 280

deciton betor per hektar. —- Helackordet skall alltså vara minst 155 kronor

4 öre per tunnland jämte kvantitetstillägg i förekommande fall. — Bortfaller

den första av ovannämnda hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln

liksom helackordet med 3 kronor 84 öre per tunnland. Bortfaller den sista

hackningen, minskas samma ackord med 11 kronor 52 öre per tunnland.

2. Kvantitetstillägg utbetalas senast två veckor efter kampanjens slut vid

vederbörande fabrik. Därest arbetare genom styrkt sjukdom eller av annan

mellankommande orsak är förhindrad att slutföra åtaget arbete om minst

3 200 sträckfamnar och för detsammas slutförande ställer annan arbetare i

sitt ställe, skall kvantitetstillägg utgå till respektive arbetare i proportion till

utfört arbete.

Betodlaren förbinder sig att, sedan leveransen av sockerbetor för året avslutats,

för betarbetare, som så påfordrar, förete skriftlig, av svenska sockerfabriksaktiebolaget

tillhandahållen uppgift å sin medelskörd av sockerbetor

under året.

3. Erhåller betarbetaren icke ersättning enligt bestämmelserna i 1 och 2

morn., är betodlaren pliktig att, där han ej inom viss av statens sockernämnd

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

förelagd tid styrker sig hava till betarbetaren betalat vad som felas, efter

anmodan av nämnden utgiva ett belopp, motsvarande den felande ersättningen

jämte 5 procent årlig ränta därå, att av nämnden disponeras enligt

av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.

2 §.

Tillika förbinder sig betodlaren att till täckande av kostnader, som statens

sockernämnd har att bestrida, under 1940 till nämnden erlägga en avgift av

intill 3 kronor för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling sagda

år. Avgiften, vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Majit, skall innehållas

å betodlaren tillkommande betlikvid. För del av hektar reduceras

avgiften i proportion till arealen.

3 §•

Tvister örn tolkningen och tillämpningen av denna förbindelse — däri

inbegripet avgörande, huruvida och i vad mån ersättningsskyldighet enligt

1 § 3 mom. föreligger — skola avgöras enligt gällande lag om skiljemän, med

iakttagande att skiljemännen skola vara tre, varav en utses av styrelsen för

Sveriges betodlares centralförening och en av styrelsen för svenska lantarbetareförbundet

samt den tredje (ordföranden) av Kungl. Majit. 1

1 I följande fall må 1 § 1 mom. i stället hava nedan angivna lydelse, nämligen

beträffande

betodlare å Gotland.

För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment

(hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett ackord av

minst 75 kronor per tunnland. — För upptagningen skall ackordet vara

minst 68 kronor för tunnland. För upptagning, som verkställes senare under

året än den 9 november, utgår ett tillägg av 8 kronor per tunnland. Härutöver

skall för upptagningen betalas ett kvantitetstillägg av 4 öre per 400

sträckfamnar för varje 1 000-tal kilogram per hektar (cirka 500 kilogram

per tunnland), varmed skörden å egendomen överstiger 250 deciton betor per

hektar. — Helackordet skall alltså vara minst 143 kronor per tunnland

jämte kvantitetstillägg i förekommande fall. -—- Bortfaller den första av

ovannämnda hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln liksom

helackordet med 4 kronor per tunnland. Bortfaller den sisla hackningen,

minskas samma ackord med 11 kronor per tunnland.

betodlare, som tecknar betodlingskontrakt med Mörbylånga råsockerfabrik:
För

sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment

(backning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett ackord av

minst 79 kronor per tunnland. — För upptagningen skall ackordet vara

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.

minst 64 kronor per tunnland. För upptagning, som verkställes senare under

året än den 9 november, utgår ett tillägg av 8 kronor per tunnland. Härutöver

skall för upptagningen betalas ett kvantitetstillägg av 4 öre per 400

sträckfamnar för varje 1 000-tal kilogram per hektar (cirka 500 kilogram

per tunnland), varmed skörden å egendomen överstiger 250 deciton betor

per hektar. — Helackordet skall alltså vara minst 143 kronor per tunnland

jämte kvantitetstillägg i förekommande fall. — Bortfaller den första av

ovannämnda hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln liksom helackordet

med 4 kronor per tunnland. Bortfaller den sista hackningen, minskas

samma ackord med 11 kronor per tunnland.

Muus tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1940

010613

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:159 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 189 angående reglering av socker näring en i riket, såvitt propositionen hänvisats till bevi a1 i texten