Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion angående tryggande av den enskilda restaurangrörelsens fortsatta bestånd.

1940-04-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1940:19, Betänkande, i anledning av väckt motion angående tryggande av den enskilda restaurangrörelsens fortsatta bestånd.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 18 april 1940 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion

angående tryggande av den enskilda restaurangrörelsens

fortsatta bestånd.

I en inom andra kammaren av herr Lithander väckt, till bevillningsutskottet

hänvisad motion, nr 127, har hemställts, »att riksdagen ville besluta

hos Kungl. Maj:t hemställa om åtgärders vidtagande, som tryggar den enskilda

restaurangrörelsens fortsatta bestånd».

Beträffande motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa till

motionen.

Jämlikt 3 kap. 15 § förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning

av rusdrycker må överlåtelse av tillstånd till utskänkning, som omfattar

spritdrycker, icke ske i fråga om restaurang eller avdelning därav,

som med hänsyn till sin allmänna beskaffenhet, varupris eller kundkrets

är att beteckna såsom folkrestaurang. Ej heller må tillstånd till utskänkning

överlåtas, där det till främjande av nykterhet eller ordning eljest finnes

påkallat, att utskänkningen handhaves av systembolaget. I andra än nyssnämnda

fall äger systembolag enligt 3 kap. 16 § överlåta tillstånd till utskänkning

i enlighet med de föreskrifter, som kontrollstyrelsen meddelar

till ledning för sådan överlåtelse.

Enligt 6 kap. 2 § rusdrycksförsäljningsförordningen äger systembolag

driva restaurangrörelse och därmed sammanhängande verksamhet, såvitt

kontrollstyrelsen därtill lämnar medgivande. För drivande av sådan rörelse

och verksamhet må systembolag enligt 6 kap. 9 § bilda särskilt aktiebolag

(restaurangbolag). Kontrollstyrelsens samtycke erfordras för att systembolag

skall få inrätta restaurang eller bilda restaurangbolag (6 kap. 10 §).

I sitt betänkande med förslag till spritdrycksförordning m. m. (Statens

offentl. utredn. 1934: 39) anförde 1928 års revision av rusdryckslagstiftningen

bland annat, att revisionen ansåge det böra ankomma på systembolagen

att handha utskänkningen å folkrestauranger, i den mån denna utskänkning

omfattade spritdrycker. Revisionen funne vidare, att systembolagen

själva borde övertaga till enskilda restauratörer överlåten utskänkning —- av såväl spritdrycker som vin — så snart en dylik åtgärd kunde anses påkallad

till främjande av nykterhet och ordning. I de fall, då systembolagen

skulle ha skyldighet att själva handha utskänkningen, förutsatte revisionen,

att systembolagen — antingen direkt eller genom särskilda restaurangbolag

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

7

— skulle driva hela restaurangrörelsen beträffande folkrestaurangerna.

Slutligen uttalade revisionen att, liksom dittills varit fallet, även för framtiden

skäl kunde föreligga för systembolagen att övertaga eller inrätta

restaurangrörelse av högre klass. Revisionen räknade dock med, att behovet

av sådan restaurangrörelse alltjämt komme att i huvudsak tillgodoses genom

den enskilda näringsutövningen.

I proposition nr 242 till 1937 års riksdag med förslag till förordning angående

försäljning av rusdrycker m. m. anförde departementschefen, såvitt

nu är i fråga, bland annat följande:

»Mot revisionens förslag rörande utskänkningsrörelsens uppdelning mellan

systembolagen och de enskilda restauratörerna har jag i stort sett intet

att erinra. I likhet med revisionen finner jag sålunda, att utskänkningen

å folkrestauranger, i den mån denna utskänkning omfattar spritdrycker,

bör handhas av systembolagen samt att utskänkningen av rusdrycker jämväl

eljest skall ankomma på bolagen, när sådant finnes påkallat till främjande

av nykterhet eller ordning. Jag ansluter mig även till revisionens uppfattning,

att systembolagen såsom regel böra driva själva restaurangrörelsen

å sådana folkrestauranger, där utskänkningen utövas av bolagen. Systembolagen

böra lia möjlighet att driva utskänknings- och restaurangrörelse

även av högre klass. I likhet med revisionen förutsätter jag emellertid, att

behovet av dylik restaurangrörelse även för framtiden kommer att i huvudsak

tillgodoses genom enskilda näringsidkare.»

I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 28 anförde 1937 års bevillningsutskott

i denna fråga bland annat följande:

»Utskottet ansluter sig i princip till departementschefens uppfattning angående

grunderna för utskänkningsrörelsens uppdelning mellan systembolag

och enskilda restauratören och har fördenskull intet att erinra mot förslagets

bestämmelser härutinnan--—.

Vad angår systembolagens handhavande av restaurangrörelse har utskottet

icke funnit anledning till erinran mot departementschefens uttalande, att

bolagen såsom regel böra driva själva restaurangrörelsen å sådana folkrestauranger,

där utskänkningen utövas av bolagen, samt att bolagen böra

ha möjlighet att driva restaurangrörelse jämväl av högre klass. Enligt utskottets

mening böra bolagen emellertid endast i undantagsfall driva restaurangrörelsen

i egen regi; denna verksamhet bör i stället, såvitt möjligt, anförtros

åt restaurangbolag.»

På sätt framgår av den förut lämnade redogörelsen får enligt gällande rusdrycksförsäljningsförordning

— i motsats till vad som tidigare gällde —

överlåtelse av tillstånd till utskänkning av rusdrycker å folkrestauranger

icke äga rum till enskilda personer. Å sådana restauranger, där utskänkningen

utövas av systembolag, böra bolagen enligt de nuvarande bestämmelserna

i regel driva själva restaurangrörelsen. På grund av förenämnda

bestämmelse lia ett antal enskilda innehavare av restauranger omfattande

även avdelningar av folkrestaurangs karaktär antingen måst nedlägga

dessa avdelningar eller ock omändrat desamma till lokaler av högre klass

eller erbjudit vederbörande systembolag att övertaga hela rörelsen. Dylikt

övertagande har i ett begränsat antal fall kommit till stånd. I icke så få fall

har därvid initiativet tagits av vederbörande kommun i dess egenskap av

ägare lill restaurangfastigheten.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

I fråga om restaurangrörelsens utövande av olika grupper av företagare

efter den år 1937 genomförda reformen har utskottet från kontrollstyrelsen

inhämtat följande. Beträffande fördelningen av antalet restauranger, å vilka

utskänkning av spritdrycker äger rum, på systembolag och restaurangbolag

å ena samt enskilda företagare å andra sidan har från år 1937 till

1939 antalet företag med överlåten utskänkning ökat starkare än antalet

företag av förstnämnda kategori. Vad angår fördelningen av de båda huvudslagen

av utskänkning bedrevs av samtliga restauranger, som tillhandahålla

spritdrycker, år 1937 30.9 % av system- eller restaurangbolag och 69.1 %

av enskilda personer, medan år 1939 motsvarande siffror voro 30.5 respektive

69.5 %>. Till följd av den nya lagstiftningen och i överensstämmelse med förutberörda

uttalande av 1937 års bevillningsutskott, att systembolagen endast i

undantagsfall borde bedriva restaurangrörelse i egen regi, har en synnerligen

stark förskjutning ägt rum beträffande handhavandet av restaurangrörelse

mellan system- och restaurangbolagen till förmån för de sistnämnda.

Av det anförda framgår, att efter den nya lagstiftningens tillkomst har i

fråga om samtliga restauranger, som tillhandahålla spritdrycker, det tidigare

förhållandet mellan å ena sidan system- och restaurangbolag och å andra

sidan enskilda företagare i stort sett lämnats oförändrat. Den enskilda

restaurangnäringen synes sålunda, i det avseende varom här är fråga, icke

försatts i ett mindre gynnsamt läge än tidigare. På grund av det anförda

och då utskottet förutsätter, att kontrollstyrelsen kommer att tillse, att utvecklingen

på detta område följer de av riksdagen angivna riktlinjerna, finner

sig utskottet icke kunna förorda bifall till motionärens förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 127 av herr Lithander, angående tryggande

av den enskilda restaurangrörelsens fortsatta bestånd,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 april 1940.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Viktor Larsson, Bengtsson*, Sjödahl, Elon

Andersson, Velander, Egnell, Sylwan*, Herman Ericsson och Franzon; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren*, Björklund, Olsson i

Gävle, Ericson i Boxholm, Sandberg, Werner i Hultsfred, Hammarlund, Hagberg i Malmö

och Jonsson i Skedsbygd.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

407716. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.