Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om anstånd med avgivande av självdeklaration för vissa värnpliktiga.

1940-01-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1940:2, Betänkande, i anledning av väckt motion om anstånd med avgivande av självdeklaration för vissa värnpliktiga.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 30 januari 1940 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

anstånd med avgivande av självdeklaration för vissa

värnpliktiga.

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

nr 22, har herr Holmbäck hemställt, »att riksdagen ville för sin del antaga

följande förslag till

Förordning om tillägg till taxeringsförordningen den 28 september

1928 (nr 879).

Härigenom förordnas som följer.

Värnpliktig, som efter den 5 februari 1940 fullgör tjänstgöring, vartill han

före den 15 februari samma år inkallats jämlikt § 28 mom. 1 eller 36 mom. 2

värnpliktslagen, åtnjuter anstånd till den 31 mars med avgivande av självdeklaration,

vilken jämlikt 36 § 1 mom. taxeringsförordningen den 28 september

1928 skall avlämnas senast den 15 februari 1940. Skulle ännu den 31

mars på grund av tjänstgöringen hinder möta för den värnpliktige att avlämna

självdeklaration, äga stadgandena i 36 § 1 mom. fjärde stycket taxeringsförordningen

motsvarande tillämpning.

Denna förordning träder omedelbart i kraft.»

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till

motionen.

Enligt 36 § 1 mom. taxeringsförordningen den 28 september 1928 skall

självdeklaration, som ,skall avgivas utan anmaning, i regel vara avlämnad

senast den 15 februari under taxeringsåret. Skattskyldig, som nästföregående

år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker, må tillgodonjuta

anstånd med deklarations avlämnande till den 31 mars, därest den skattskyldiges

räkenskapsår gått till ända senare än den 31 oktober året näst

före taxeringsåret. Efter särskild ansökan kan deklarationsskyldig, som

visar, att hinder möter att avlämna deklaration inom förenämnda tid, av

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 7 sami. Nr 2. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 2.

Utskottet.

vederbörande landskamrerare erhålla anstånd med deklarations avgivande

till viss av landskamreraren bestämd dag.

Jämlikt 39 § 1 mom. sagda förordning skall skattskyldig, som underlåtit

att i rätt tid avgiva deklaration, vara förlustig rätten att hos kammarrätten

och Kungl. Maj:t överklaga taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till

grund. Enligt 39 § 3 mom. äger denna påföljd dock ej rum, därest det kan

antagas, att den som underlåtit att avgiva deklaration därtill haft skälig anledning,

eller örn den skattskyldige förmår för annan underlåtenhet visa giltig

ursäkt.

I 12 kap. 1 § rättegångsbalken, vari finnas bestämmelser om vilka hinder

som skola räknas såsom laga förfall, angives såsom sådant hinder bland

annat, »om man i Konungens och rikets tjänst är uppbådad, eller faren».

I den förevarande motionen har föreslagits ett tillägg till gällande taxeringsförordning

av innehåll, att skattskyldig, som fullgör beredskapstjänst

och som till följd härav är förhindrad att inom föreskriven tid avgiva självdeklaration

till ledning vid innevarande års taxering, skall äga rätt avlämna

deklarationen vid en senare tidpunkt än som för närvarande är stadgat.

Under förhanden varande förhållanden torde med all sannolikhet svårigheter

komma att föreligga för ett stort antal skattskyldiga, vilka fullgöra militärtjänst

vid mobiliserade eller i neutralitetsvakten ingående förband, att

i rätt lid avgiva sina deklarationer. Av upplysningar, som inkommit till

utskottet i anledning av motionen, framgår, alt den föreliggande frågan redan

varit föremål för taxeringsmyndigheternas uppmärksamhet. Landskamrerarna

i några län hava salunda upplyst att, då tjänstgöring, varom nu är

fråga, enligt deras mening vore att betrakta som laga förfall för underlåtenhet

att i lätt tid avgiva självdeklaration, den i 39 § 1 mom. taxeringsförordningen

stadgade påföljden för försummelse att avlämna deklaration icke

borde drabba ifrågavarande skattskyldiga. Vid förfrågningar under hand

från sådana skattskyldiga hade landskamrerarna underrättat de skattskyldiga

härom, men samtidigt uppmanat dem att, så snart hindret för

deklarationspliktens fullgörande upphört, snarast möjligt avgiva sina deklarationer.

Da förevarande spörsmål inom vissa län redan synes i praktiken

hava ordnats och då utskottet förväntar, att frågan inom övriga län kommer

att behandlas på liknande sätt, anser sig utskottet sakna anledning att

förorda bifall till motionärens förslag.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra örn, alt till följd av rådande

förhållanden taxeringsarbetet kan komma att försvåras och fördröjas, därest

ett stort antal deklarationer komma taxeringsnämnderna tillhanda alltför

sent. För att om möjligt undvika dessa olägenheter synas särskilda åtgärder

lämpligen böra vidtagas. Enligt vad utskottet erfarit hava de militära

myndigheterna å vissa orter ägnat denna fråga närmare uppmärksamhet.

I samråd med taxeringsmyndigheterna hava de skattskyldiga å förläggnmgsortema

lämnats råd och anvisningar, huru de lämpligen böra förfara

vid deklarationspliktens fullgörande innevarande år, och av truppför
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 2.

3

banden å nämnda orter hava rekvirerats erforderligt antal deklarationsblanketter.

Utskottet finner önskvärt, att liknande anordningar om möjligt

vidtagas å samtliga förläggningsorter i riket. I fråga om sådana

skattskyldiga, som å nämnda orter icke kunna fullgöra sin deklarationsplikt,

förutsätter utskottet att, där förhållandena det medgiva, nämnda

skattskyldiga beviljas: permission under den tid, som kan erfordras för

att upprätta deklarationerna. Slutligen förutsätter utskottet, att taxeringsmyndigheterna

vid handläggningen av ifrågavarande skattskyldigas deklarationer

beakta de svårigheter, som kunna hava varit förenade med deklarationspliktens

fullgörande, samt att myndigheterna själva, sedan de, där så

befinnes nödvändigt, inhämtat erforderliga upplysningar, verkställa de kompletteringar

av deklarationerna, som visa sig vara behövliga för att åstadkomma

en riktig taxering.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 22 av herr Holmbäck, örn anstånd med

avgivande av självdeklaration för vissa värnpliktiga, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 januari 1940.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Viktor Larsson, Wahlmark, Ekman,

Robert Berg*, Egnell* och Nordenson*; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Olsson i Gävle, Andersson i

Dunker, Ericson i Boxholm, Werner i Hultsfred, Hammarlund*, Persson i Undersvik,

Karlsson i Grängesberg och Bceckman.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.