Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner angående tullen å vissa slag av frukt.

1940-05-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1940:21, Betänkande, i anledning av väckta motioner angående tullen å vissa slag av frukt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1940 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

angående tullen å vissa slag av frukt.

(lia avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 74 i första

kammaren av friherre De Geer lii. fl. och nr 176 i andra kammaren av

herr Lundgren m. fl., har hemställts,

»att riksdagen ville besluta

A. att i stället för gällande tilläggstull å äpplen fastställa en tilläggstull av

20 öre pr kg å äpplen under tiden 1 augusti—1 mars,

B. att i stället för gällande tilläggstull å päron fastställa en tilläggstull

av 20 öre pr kg å päron under tiden 1 augusti—1 januari,

C. att en tilläggstull fastställes för bananer av 15 öre pr kg att gälla under

tiden 1 augusti—1 mars,

D. att en tull införes å apelsiner av 25 öre pr kg under tiden 1 augusti—

1 mars».

Beträffande motiveringen för detta förslag, i den mån redogörelse härför

ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till motionen nr 74 i första

kammaren. /

Vid behandlingen av motionerna har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen

E. Sandquist såsom sakkunnig.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet

mottagit avgivna utlåtanden av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen.

Vid kommerskollegii utlåtande hava fogats yttranden av Sveriges grossistförbund,

handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö samt Göteborgs

köpmannaförbund.

Kommerskollegium har avstyrkt motionerna och såsom skäl härför anfört

bland annat följande:

»Vad beträffar tullarna å äpplen och päron vill kollegium erinra om att

dessa äro bundna genom 1935 års handelsöverenskommelse med Amerikas

Förenta Stater och att sålunda för närvarande handelspolitiska hinder möta

mot ett genomförande av förslaget i denna del.

I fråga om apelsiner är denna frukt i olika hänseenden så skild från äpplen

och päron, att det redan på grund härav, såsom också framhållits i några

av de till kollegium avgivna yttrandena, torde vara tveksamt örn en höjning

av tullen å apelsiner skulle leda till någon mera betydande ökning av

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 7 sami. Nr 21—23. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

efterfrågan på svensk frukt. Apelsinkonsumtionen år också av särskild betydelse

för folkhälsan, och kollegium vill erinra örn att frukt- och trädgårdsutredningen

med hänsyn till apelsinimportens betydelse för vårt lands

näringstillförsel icke ansåg sig böra föreslå någon tullhöjning för apelsiner.

Det må även framhållas, att apelsinpriserna efter krigsutbrottet genom

ökade transport- och andra kostnader högst väsentligt stigit. Detta gäller

även i fråga om bananer. Beträffande bananer vill kollegium vidare erinra

örn att dessa genom kungl, kungörelsen den 21 mars 1940 angående importförbud

å vissa varor (nr löij gjorts till föremål för importreglering.»

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt motionärernas förslag beträffande tillläggstull

å äpplen och päron samt härom anfört bland annat följande:

»Vad först angår äpplen och päron, har erfarenheten visat olägenheterna

för odlarna av nuvarande tilläggstulls borttagande under januari för äpplen

och under december för päron, något som lantbruksstyrelsen i skrivelse den

10 april 1935 till traktatberedningen bestämt motsatte sig. I vissa i sistnämnda

skrivelse angivna delar av landet, i vilkas steniga terräng med dess

jämförelsevis små brukningsdelar spannmålsodling och animalieproduktion

hava svårt att föda sin man, hade nämligen — framhöll lantbruksstyrelsen

— fruktodlingen, särskilt äppleodling, under de senaste åren tagit sådan

fart och den ekonomiska framgången blivit så påtaglig, att varje nytt ingrepp

mot rådande näringsskydd skulle medföra betydande olägenheter.

1 detta sammanhang må erinras därom, att i landet finnas i runt tal

233,000 brukningsdelar med upp till 5 hektar åkerjord, vilka i stort sett

kunna anses hava stödjordbruks karaktär. Då det alltid varit lika aktuellt

att söka bereda dessa mindre jordbruk, varav minst 50,000 tillskapats genom

uppmuntran av statlig låneverksamhet men utan fackligt stöd för produktionens

ändamålsenliga planläggning, och då det för dessa jordbruk i stor

utsträckning gäller att producera mesta möjliga mängd livsmedel på minsta

möjliga areal, måste organiserad rationell fruktodling för många av dessa

jordbruk i vissa av södra och mellersta Sveriges moränområden utgöra ett

viktigt led i deras försörjning, samtidigt sorn sådan produktion intimt anknyter

sig till hela befolkningens nuvarande konsumtionsinriktning.

För alt erhålla en viss uppfattning örn skäligheten av den utav motionärerna

föreslagna tilläggstidlens storlek för äpplen och päron har lantbruksstyrelsen

med ledning av en produktionskostnadsuppgift i tidskriften Fruktodlaren,

nr 6 1939, gjort följande försök att exemplifiera det föreliggande

behovet av produktionsskydd.

Vid det i nämnda tidskrift skildrade företaget — en större äldre fruktodling

i Kristianstads län — anses en normalskörd vara 180 ton, huvudsakligen

äpplen. De totala produktionskostnaderna vid skörd av angiven storlek

år 1938 uppgingo till 42,730 kronor. Här rör det sig om ett i olika avseenden

rationellt skött företag, där sålunda normalskörden givetvis är avsevärt

högre än medelskörden i riket. (Ehuru icke direkt jämförbart kan nämnas,

att inom ladugårdsskötsel!! avkastningen är cirka 34 procent högre inom

kontrollerade än okontrollerade besättningar. Medan 21 procent av rikets

koantal äro uppställda i ladugårdar, som stå under kontroll och där

driften således är ekonomiskt rationaliserad, är rationaliseringen inom fruktodlingen

icke på långt när så långt avancerad.) Vill man emellertid med

ledning av nyssnämnda företags normalproduktion, 180 ton, utgå från att

medelskörden är till exempel 30 procent lägre, det vill säga 126 ton, vid

samma trädantal och med samma produktionskostnader och örn kostnaderna

uppdelas enligt ovannämnda företags bokföring i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

3

fasta kostnader ................................ 31,346 kronor

rörliga » ................................ 11,384 »

summa 42,730 kronor,

så bliva kostnaderna vid en skörd av

180 ton 126 ton

fast kostnad per kilogram............ 17.4 öre 24.9 öre

rörlig » » » 6.3 » 6.3 »

summa 23.7 öre 31.2 öre

räntekostnad (totalt 1,026 kronor)...... 5.7 » 8.1 »

försäljningsprovision (ingår som regel helt

i tullvärdet).......................... 5.0 » 5.0 »

summa 34.4 öre 44.3 öre

Kostnaden 44.3 öre skulle enligt denna beräkning gälla i genomsnitt för

hela skörden, s. k. fabriksfrukt inberäknad. Antager man, att härav högt

räknat 50 procent kunna försäljas till direkt konsumtion såsom fullvärdig

handelsfrukt, medan 50 procent måste försäljas till fabriksfrukt eller användas

på annat sätt, och att värdet därvid kan sättas till högst V4 av värdet

på fullvärdig handelsfrukt, så blir produktionskostnaden för den med

utländsk frukt konkurrerande svenska frukten:

x-50+ £ -50=: 100-44.3;

4

50 x + 12.5 x — 4,430

x = 70.9 öre.

Enligt nu tillgänglig statistik har importvärdet för färska äpplen och

päron varit

1934 .............. 12,013 ton å 45.7 öre per kilogram

1935 .............. 12,865 » » 47.7 » » »

1936 .............. 13,870 » » 46.6 » » »

1937 .............. 13,266 » » 48.4 » » »

1938 .............. 18,886 » » 45.3 » » »

I medeltal för denna femårsperiod har handelsstatistikens medelpris således

varit 46.7 öre per kilogram. Härtill böra läggas tull- och importavgifter,

förslagsvis i medeltal 15 öre. Mot ett importpris av cirka 60 öre skulle

alltså stå en produktionskostnad av cirka 70 öre. Uppmärksammas må, att

importvärdet, 60 öre, av exportörerna tydligen ansetts fördelaktigt, vilket

framgår därav att exporten till den svenska marknaden under de anförda fem

åren ökats med något över 57 procent.

Det ovan anförda medelimportvärdet per år är emellertid icke tillförlitligt

för bedömande av behovet utav produktionsskydd under den period, månaderna

oktober—december, då huvudparten av svensk skörd på grund av rådande

förhållanden hittills måst marknadsföras. Enligt från tullverkets statistiska

avdelning under hand inhämtad månadsstatistik voro nämligen handelsstatistikens

medelpriser för äpplen per kilogram:

* Oktober November December I medeltal

Ar ören ören ören ören

1937 .................... 38 30 40 36

1938 .................... 38 37 45 40

1939 .................... 38 39 56 44

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

Värdesiffran för december 1939 är icke representativ, ty krigsutbrottet har

medfört ökade kostnader för bland annat frakt. Under den tid, de svenska

odlarna nödgats saluföra huvudparten av sin frukt, har således ett tydligt

dumpingförfarande ägt rum. Vill man därför utan hänsyn till kostnadsbegränsande

rationaliseringsåtgärder främja den svenska fruktodlingen, bör

tullen tillmätas så. att skillnaden mellan importpris och inrikes produktionskostnad

blir utjämnad, att skydd mot dumping skapas, samt att producenterna

därutöver erhålla en viss uppmuntran under anläggningstiden, det vill

säga en uppfostringstull.

Den föreslagna tilläggstullen å äpplen och päron kan Lantbruksstyrelsen

således icke finna vara för högt beräknad, snarare något för lågt.

Även ifråga örn tiden för tilläggstullens giltighet för nämnda fruktslag har

Lantbruksstyrelsen av skäl. som vid tidigare tillfällen anförts, intet att erinra.

helst som produktionen av senmognande värdefulla sorter under senare

år ökats och bör bliva föremål för ytterligare avsevärd ökning. Härtill kommer,

att en längre giltighetstid för tullen ifråga skulle stimulera till lagerhusbyggande,

varigenom utsträckt försäljningstid möjliggöres.»

Beträffande de föreslagna tullarna på bananer och apelsiner har styrelsen

bland annat framhållit följande:

»Vad angår de nu tullfria fruktslagen bananer och apelsiner, är det otvivelaktigt

så, att dessa i stor myckenhet importerade varor under viss tid av året

konkurrera med svensk frukt, varför tull därå, frånsett det just nu aktuella

behovet av sträng hushållning med valutatillgångarna, vöre till fromma för

den inhemska fruktproduktionen.

Av motionen framgår icke, varför lägre tilläggstull föreslagits för bananer

(15 öre) än för apelsiner (25 öre). Även om Lantbruksstyrelsen intet har att

erinra mot en tull på apelsiner av föreslagen storlek, synes en tull på bananer

av minst 25 öre för kilogram vara än mer motiverad med hänsyn därtill att

apelsin är en värdefull C-vitaminprodukt, vilket däremot enligt undersökningar

av professor G. F. Göthlin i Uppsala (se Kungl. Lantbruksakademiens

handlingar och tidskrift, nr 7, 1935) icke är fallet med banan, som skulle äga

mindre än 2.5 (sannolikt omkring 1.5) milligram utnyttjbar askorbinsyra per

100 gram frukt mot 38 milligram hos apelsin och sålunda ligga långt under

C-vitaminfattigaste svenska äpplesort. Banan synes sålunda vara en i hög

grad överreklamerad produkt, som ur konsumtionssynpunkt icke torde äga

samma intresse som andra fruktslag.

Mot den tid av året — 1 augusti—1 mars — då enligt motionärernas förslag

tull skulle utgå för apelsiner och bananer, kan invändning göras beträffande

apelsiner. Då medelhavsländerna producera de bästa apelsinerna, varav

de viktigaste börja nå sin högsta utveckling i februari månad och just

från början av denna månad bliva fullt njutbara, synes det Lantbruksstyrelsen

ur denna synpunkt skäligt, att apelsiner utan kostnadsfördyrande tull

bliva tillgängliga för allmänheten för att konsumenterna därigenom skola

erhålla nödigt tillskott av C-vitamin. Enligt Lantbruksstyrelsens mening bör

därför tullfrihet inträda 1 februari i stället för, såsom motionärerna föreslagit,

1 mars. Att bananer skulle bliva tullfria från samma tid, torde icke spela

någon avgörande roll, om tilläggstullen får lägst samma storlek, som föreslagits

för apelsiner.

Även örn Lantbruksstyrelsen ovan vitsordat behovet av produktionsskvdd

för fruktodlingen, är därmed icke sagt. att ett sådant skydd i form av tull

under alla förhållanden är det mest ändamålsenliga varken med hänsyn till

produktionen eller till konsumtionen inom landet. Parallellt med frågan om

tullskvdd synes nämligen även böra övervägas, huruvida icke importreglering

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21- 5

med licensgivning vöre en framkomlig väg, sedan nu en riksorganisation tillskapats

för att handhava avsättningen av frukt och andra inom landet odlade

trädgårdsprodukter. Icke minst med hänsyn till fruktodlingens nödvändiga

planläggning på längre sikt måste emellertid åtgärder — vare sig dessa

komma att utgöras av tull eller importreglering genom licensgivning — som

vidtagas till skydd för inhemsk produktion, icke ses allenast som ett mer eller

mindre tillfälligt stöd utan givas en sådan utformning, att detta jämväl

kan bliva grundläggande för odlingens framtida utveckling. Även örn importreglering

med licensgivning är svårare att handhava ifråga om de vegetabilier,

varom här är fråga, än motsvarande anordning för till exempel vissa

animalieprodukter, icke minst därför att skördeutfallet och skördekvaliteten

m. m. äro svåra att längre tid i förväg beräkna, synes det likväl Lantbruksstyrelsen,

att en sådan anordning bör prövas, därest tullpolitiska hänsyn och

gällande handelstraktater ävensom hänsynen till nu rådande valutaförhållanden

skulle göra denna väg lättare framkomlig.»

Syftet med föreliggande motioner är att genom förhöjning av gällande tillläggstullar

å äpplen, päron och bananer samt införande av tull å apelsiner

åstadkomma en begränsning i importen av nämnda fruktslag. Sedan motionerna

avlätos, har emellertid denna fråga kommit i ett nytt läge. Att för

det i motionerna angivna syftet vidtaga tulländringar synes sålunda under

nu rådande förhållanden knappast påkallat. Då därtill kommer, att de föreslagna

tullhöjningarna skulle kunna medföra mindre gynnsamma konsekvenser

i handelspolitiskt avseende, finner sig utskottet icke böra tillstyrka

bifall till motionerna. Utskottet hemställer alltså,

att de likalydande motionerna 1:74 av friherre De Geer

m. fl. och II: 176 av herr Lundgren m. fl., angående tullen å

vissa slag av frukt, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1940.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvar a n d e:

från förslå kammaren: herrar Johan Bärg, friherre Lagerfelt, Viktor Larsson, Sköldén,

Bengtsson, Sjödahl, Elon Andersson, Ekman, Velander och Hobert Berg; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Olsson i

Gävle, Werner i Hultsfred, Hammarlund, Persson i Undersvik, Hagberg i Malmö, Jonsson

i Skedsbygd och Baeckman.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

Reservation

av herrar Sköldén, Hammarlund och Jonsson i Skedsbygd, som ansett, att utskottets

yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Då det torde vara ett riksintresse att den alltmer ökade konsumtionen av

frukt tillgodoses genom fruktodling inom landet, finner utskottet de i motionerna

framförda synpunkterna värda beaktande.

Utskottet har icke förbisett, att vissa i motionerna omnämnda slag av frukt

numera genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 21 mars 1940 blivit underkastade

importreglering, ej heller de svårigheter som kunna vara förknippade med

tullsatsernas bundenhet i gällande handelsavtal. Emellertid anser utskottet

att möjligheter förefinnas att genom underhandlingar eller vid upphörande

av gällande handelsavtal vidtaga ändring i tullsatserna i av motionärerna

önskad riktning.

Flera skäl tala enligt utskottets förmenande för att skydd under längre

tidsperiod beredes den svenska fruktodlingen. Den inhemska odlingen har

alltmera koncentrerat sig på produktion av mera hållbara kvaliteter.

Anläggningar av kylinrättningar, i vilka frukt med fördel kan bevaras

under längre tid, planeras i stora delar av landet. Dessa anläggningar draga

avsevärda kostnader, och det torde även vara ett allmänt intresse att dessa

anläggningars kapacitet i görligaste mån bliva utnyttjade. Inom fruktproducenternas

egna led göras stora ansträngningar alt få fram lämpliga sorteringar

och förpackningar, ansträngningar som på alla sätt behöva uppmuntran

och stöd. Ett ökat stöd är nödvändigt för fruktodlingens ytterligare

utveckling och bestånd.

Utskottet anser att en förlängning av tullskyddet för äpplen och päron

samt införande av tilläggstull å apelsiner och bananer i enlighet med motionärernas

yrkande skulle bliva ett verksamt medel att stödja den svenska

fruktodlingen och det organisationsarbete som på detta område fortgår. Utskottet

vill emellertid i enlighet med vad som föreslagits i lantbruksstyrelsen

infordrade yttrande föreslå riksdagen att tullsatserna å apelsiner och

bananer beslutas utgå endast t. o. m. den 1 februari.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av de likalydande motionerna

I: 74 av friherre De Geer m. fl. och II: 176 av herr Lundgren

m. fl., måtte besluta,

1) att i stället för nu gällande tilläggstull å äpplen fastställes

en tilläggstull av 20 öre per kilogram äpplen under

tiden 1 augusti—1 mars,

2) att i stället för gällande tilläggstull å päron fastställes

en tilläggstull av 20 öre per kilogram päron under tiden 1

augusti—1 januari,

3) att en tilläggstull fastställes å bananer av 15 öre per kilogram

att gälla under tiden 1 augusti—1 februari, samt

4) att en tull införes å apelsiner av 25 öre per kilogram

att gälla under tiden 1 augusti—l februari.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.