Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om höjning av utskiftningsskatten jämte i ämnet väckta motioner.

1940-06-07 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1940:45, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om höjning av utskiftningsskatten jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

1

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1940 kl. 12.30 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om höjning

av utskiftningsskatten jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 10 maj 1940 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 273, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om höjning av utskiftningsskatten.

Härigenom förordnas — med ändring av vad i 1 § förordningen den

27 juni 1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska

bankbolags tillgångar1 stadgats rörande skattesatsen för utskiftningsskatten

— att nämnda skatt skall tillsvidare utgå med trettio kronor för

varje fullt hundratal kronor av det beskattningsbara beloppet.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

men äger icke tillämpning i fall då beslut av aktiebolag om nedsättning av

aktiekapitalet eller beslut örn aktiebolags trädande i likvidation anmälts för

registrering före den 15 november 1939.

Till utskottets behandling hava jämväl hänvisats två i anledning av propositionen

väckta likalydande motioner, nr 230 i första kammaren av herr

Nordenson m. fl. och nr 289 i andra kammaren av herrar Sandström och

Baeckman, i vilka motioner hemställts, »att riksdagen, med avslag å Kungl.

Maj:ts förevarande proposition, ville hos Kungl. Maj:t begära, att utredning

skyndsamt igångsättes i och för en allmän översyn av utskiftningsskatten

och under beaktande av därmed sammanhängande spörsmål samt att av

utredningen föranledda förslag måtte föreläggas riksdagen».

1 Senaste lydelse av 1 § se SFS 1938: 373.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 7 sami. Nr 45. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Utskiftningsskatt erlägges jämlikt förordningen den 27 juni 1927 (nr 321)

till staten av svenskt aktiebolag, som i samband med nedsättning av aktiekapital

eller vid bolagets upplösning utskiftar tillgångar, och utgår å därvid

utskiftat belopp, i den mån detta icke är att anse såsom återbäring av tillskjutet

belopp. Utskiftningsskatten är alltså en skatt å besparade vinstmedel,

vilka ej i vanlig ordning utdelats utan tillfalla aktieägare först i samband

med bolagets upplösning eller nedsättning av aktiekapital. Skatten

utgjorde enligt den ursprungliga lydelsen av ovannämnda förordning 5 procent

å det belopp som sålunda skall beskattas. I samband med 1938 års

skattereform höjdes emellertid skattesatsen till 12 procent.

I en inom finansdepartementet upprättad, den 24 april 1940 dagtecknad

promemoria har frågan om .höjning av utskiftningsskatten upptagits till

behandling. Beträffande innehållet i nämnda promemoria tillåter sig utskottet

hänvisa till propositionen sid. 4—7.

Över promemorian lia, efter remiss, utlåtanden avgivits av kammarrätten,

riksräkenskapsverket, kommerskollegium, Överståthållarämbetet ävensom

länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands

län. Kommerskollegium har vid sitt utlåtande fogat infordrade

yttranden från Sveriges industriförbund och Stockholms handelskammare.

Rörande innehållet i dessa utlåtanden och yttranden får utskottet hänvisa till

propositionen sid. 7—10.

Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget har departementschefen

anfört följande:

»Nödvändigheten av att utskiftningsskatten höjes för vinnande av bättre

överensstämmelse med den nuvarande, starkt förhöjda skattenivån för fysiska

personer är — såsom framgår redan av de i departementspromemorian

anförda siffrorna — uppenbar och har också i de avgivna yttrandena allmänt

vitsordats. Emot den föreslagna skattesatsen, 30 procent, ha de myndigheter,

som yttrat sig över promemorian, ej heller haft något att erinra.

De i ärendet hörda näringsorganisationerna ha emellertid, under förmenande

att utskiftningsskatten i dess nuvarande skick vore oriktigt utformad och

fördenskull orättvis, yrkat uppskov med skattehöjningen i avbidan på ny utredning

i ämnet. Då organisationerna därvid även gått in på frågan om den

principiella motiveringen för skatten, vill jag endast erinra, att bolagsskatteberedningen,

som företagit den senaste fullständiga utredningen i hithörande

frågor, vid granskning av nämnda motivering funnit densamma alltjämt

vara hållbar. För egen del anser jag att den föreslagna höjningen av utskiftningsskatten

utan dröjsmål bör genomföras. Såsom i promemorian anförts

torde en allmän översyn av utskiftnings- och ersättningsskatterna

och därmed sammanhängande problem snart få vidtagas, särskilt med

hänsyn till nödvändigheten att om möjligt täcka de luckor som kunna

finnas i skattesystemet. Att uppskjuta den starkt påkallade höjningen

av utskiftningsskatten i avbidan på nämnda utredning, som med hänsyn

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

3

till svårighetsgraden av hithörande problem icke kan tänkas bliva slutförd

på kort tid, synes mig icke böra ifrågakomma.

Beträffande tidpunkten för skattehöjningens inträdande har i promemorian

föreslagits, att från skärpningen skulle undantagas utskiftade belopp i

de fall då beslut om nedsättning av aktiekapitalet eller trädande i likvidation

anmälts för registrering före den 1 september 1939. Till denna ståndpunkt

ha samtliga hörda myndigheter utom kommerskollegium anslutit sig.

Sistnämnda myndighet har understött ett av näringsorganisationema framställt

yrkande, att tidpunkten för förslagets offentliggörande (den 24 april 1940) i

detta hänseende skulle vara avgörande, så att de bolag, som dessförinnan

anmält nedsättning av aktiekapitalet eller likvidation, skulle gå fria från

skattehöjningen. Utan att anlägga fiskaliska synpunkter på saken kan jag

för min del icke finna det annat än rimligt att — liksom samtliga fysiska

och juridiska personer genom värnskatten drabbades av en opåräknad tillläggsbeskatlning

för det löpande budgetåret — de aktiebolag, som efter

krigsutbrottet beslutat utskiftning av kapital, få betala utskiftningsskatt efter

en skattesats som anpassats efter det nya läget. Jag vill likväl förorda den

jämkningen i förslaget, att den avgörande tidpunkten bestämmes till dagen

för avlämnandet i riksdagen av propositionen örn värnskatt, eller den 15

november 1939.

I det vid promemorian fogade författningsförslaget, som vid remissen ej

föranlett någon erinran, torde övergångsbestämmelsen böra ändras i enlighet

med vad nu anförts.»

I de i ämnet väckta motionerna erinras örn att det vid flera tillfällen

uttalats, att utskiftningsskatten i sin hittillsvarande utformning finge betraktas

såsom provisorisk och i behov av revision. Mot bakgrunden av dessa

uttalanden syntes det motionärerna icke förenligt med rimliga anspråk på en

väl avvägd beskattning att nu skrida till en höjning av denna skatt med icke

mindre än 150 procent. Det riktiga förefölle i stället vara att igångsätta

den vid olika tillfällen i utsikt ställda utredningen angående utskiftningsskatten.

Från patent- och registreringsverket har utskottet inhämtat vissa uppgifter

angående hos ämbetsverket registrerade beslut av aktiebolag att träda i

likvidation respektive nedsätta aktiekapitalet. Dessa uppgifter, vilka avse

tiden den 1 november 1938—den 31 maj 1939 och den 1 november 1939—

den 31 maj 1940, utvisa följande:

Beslut om likvidation

Beslut

om nedsättning av

aktiekapital

T i d

Antal

bolag

Tecknat aktie- kapital i

kronor

Antal

bolag

Beslutad nedsätt- ning (utan över- föring till reserv- fonden) i

kronor

Vn 1938—31/» 1939................

304

17,357,700

15,308,090

18

4,988,830

10,991,025

''lii 1939—3V» 1940................

158

21

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Utskottet.

Patent- och registreringsverket har vidare upplyst, att av de under tiden

den 1 november 1939—den 31 maj 1940 hos ämbetsverket registrerade besluten

örn nedsättning av aktiekapital avsåge ett fall ett kapitalbelopp av

5,400,000 kronor.

I likhet med departementschefen finner utskottet nödvändigt att för vinnande

av bättre överensstämmelse med den avsevärt skärpta beskattningen

av fysiska personer vidtaga höjning av utskiftningsskatten. Emot den föreslagna

skattesatsen, 30 procent, har utskottet intet att erinra.

Beträffande tidpunkten för skattehöjningens inträdande finner utskottet

övervägande skäl tala för att dagen för avlämnandet i riksdagen av förslaget

angående värnskatt för år 1939 får vara avgörande. Utskottet har således

intet att erinra mot att den föreslagna höjningen av utskiftningsskatten i

enlighet med propositionen kommer att äga tillämpning i sådana fall, då

beslut om nedsättning av aktiekapital eller om aktiebolags trädande i likvidation

anmälts för registrering under tiden från och med den 15 november

1939.

Redan vid framläggandet av det förslag, som ligger till grund för nu gällande

förordning om utskiftningsskatt, framhöll vederbörande departementschef,

att den då vunna lösningen av frågan om beskattning av bolags besparade

vinstmedel tills vidare måste betraktas såsom i viss mån provisorisk.

Sedermera har vid upprepade tillfällen påpekats önskvärdheten av att en

allmän översyn rörande ifrågavarande lagstiftning kommer till stånd. Då

jämväl enligt utskottets uppfattning bestämmelserna angående utskiftningsskatt

torde behöva omarbetas, förutsätter utskottet, att en utredning angående

utskiftningsskatten och därmed sammanhängande spörsmål snarast

kommer att äga rum.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr

273 samt med ayslag å de likalydande motionerna I: 230

och II: 289, måtte antaga det vid propositionen fogade förslag

till förordning om höjning av utskiftningsskatten.

Stockholm den 7 juni 1940.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, friherre Lagerfelt*, Viktor Larsson,

Sjödahl, Elon Andersson, Velander, Robert Berg, Heuman, Egnell och Sylwan; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Olsson

i Gävle, Andersson i Dunker, Ericson i Boxholm, Sandberg*, Werner i Hultsfred*, Lun

dell och Andersson i Vigelsbo*.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

5

Reservationer:

1) av herrar friherre Lagerfelt, Elon Andersson, Anderson i Norrköping,

Sandberg och Lundell, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan

bort hava följande lydelse:

»I likhet---(= utskottet sid. 4 rad 5—8 uppifrån) — — — att

erinra.

I propositionen har den avgörande tidpunkten för skattehöjningens inträdande

bestämts till dagen för avlämnandet i riksdagen av propositionen

angående värnskatt för år 1939 eller den 15 november samma år. Anledningen

till att nämnda tidpunkt valts för skattehöjningens inträdande torde

hava varit, att risken för en skärpt direkt beskattning måste åtminstone från

och med berörda tidpunkt hava varit uppenbar för de skattskyldiga, varom

här är fråga. Även om så kan hava varit fallet, utgör detta dock enligt utskottets

mening icke något skäl för att låta den föreslagna höjningen av utskiftningsskatten

verka retroaktivt från och med ovannämnda dag. Den

skattehöjning, som föranletts av förslaget angående värnskatt för år 1939,

ha aktiebolagen i likhet med andra skattskyldiga fått bära. Något samband

mellan utskiftningsskattens anordnande och framläggandet av omförmälda

värnskatteförslag torde emellertid svårligen kunna påvisas.

Därest sedan kristillståndets inträdande hos aktiebolagen framträtt någon

mera påtaglig tendens att utskifta kapitaltillgångar, skulle den föreslagna

retroaktiviteten kunnat anses befogad. De av utskottet från patent- och registreringsverket

inhämtade uppgifterna utvisa emellertid icke detta.

Enligt utskottets mening ha några bärande skäl icke blivit anförda för den

i propositionen valda tidpunkten för skattehöjningens inträdande. Av vad

kommerskollegium i anslutning till näringsorganisationernas yttranden anfört

i ifrågavarande avseende torde däremot få anses framgå, att lämpligheten

av nämnda tidpunkt på goda grunder kan ifrågasättas. Det riktiga

hade enligt utskottets mening varit att, i överensstämmelse med vad som

skedde i samband med den år 1938 vidtagna höjningen av skattesatsen, låta

tidpunkten för framläggande av förslag örn höjning av utskiftningsskatten

vara avgörande. Då förslag härom framlagts först i en den 24 april 1940

dagtecknad promemoria, synes fördenskull retroaktiviteten lämpligen icke

böra sträcka sig längre tillbaka i tiden än till den 1 april samma år.

Risk föreligger dessutom för att före förslagets offentliggörande beslutade

utskiftningar med hänsyn till den avsevärda skärpningen av skattesatsen

icke komma att fullföljas. Statsverket skulle alltså på grund av en alltför

långt driven retroaktivitet kunna komma att tillskyndas skatteförluster.

Redan vid —--(— utskottets yttrande sid. 4 råd 17—26 uppifrån)

---äga rum.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 7 sami. Nr 45.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

proposition nr 273 icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 230

och II: 289, antaga vid propositionen fogade förslag till förordning

om höjning av utskiftningsskatten med den ändring,

att övergångsbestämmelsen erhåller följande lydelse:

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen

enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket

i Svensk författningssamling, men äger icke tillämpning

i fall då beslut av aktiebolag om nedsättning av aktiekapitalet

eller beslut om aktiebolags trädande i likvidation anmälts

för registrering före den 1 april 1940.»;

2) av herrar Velander och Sylwan, som ansett, att utskottet bort förorda

bifall till de likalydande motionerna I: 230 och II: 289.

408060. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:408 Skrivelse till Kortningen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående underlättande av hjälpsändningar till krigsfångar och vissa andra krigsoffer. a1 i texten