Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47

1940-06-11 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1940:47, Bevillningsutskottets betänkande Nr 47

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1940 kl. 7 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1940141 m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1940/41 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1940 (bilaga till

1940 års statsverksproposition: inkomster å driftbudgeten) har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1940/41

jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält

bland annat riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1939 med

inkomstberäkning för nämnda budgetår.

I en den 24 maj 1940 dagtecknad proposition, nr 293, angående reglering

av förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/40 m. m.

har Kungl. Majit bland annat framlagt förslag till beräkning av vissa inkomster

å riksstaten för budgetåret 1940/41.

I statsverkspropositionen beräknades den sammanlagda inkomstsumman

å driftbudgeten för budgetåret 1940/41 till 1,692 miljoner kronor. Häremot

svarade utgifter till ett belopp av i runt tal 1,457 miljoner kronor. Det sålunda

framkommande överskottet av inkomster utöver utgifter, uppgående

till 235 miljoner kronor, betecknades emellertid såsom avsett att balanseras

i avvaktan på slutlig reglering av riksstaten.

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1940/41 äro bevillningarna beräknade

till följande belopp:

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 7 sami. Nr 47.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt.................. 450,000,000

Särskild skatt å förmögenhet.................... 50,000,000

Krigsvinstskatt.................................. 1,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.............. 500,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

........................................ 250,000

Stämpelmedel .................................. 60,000,000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .................................. 35,000,000

Bensinskatt .................................... 75,000,000

Tullar och acciser:

Kronor

561,750,000

110,000,000

Tullmedel...................................... 150,000,000

Tilläggsskatter å bensin.......................... 25,000,000

Accis å silke.................................... 2,000,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror ...... 35,000,000

Industrisockerskatt.............................. 14,000,000

Skatt å kaffe .................................. 25,000,000

Tobaksskatt.................................... 135,000,000

Brännvinstillverkningsskatt ...................... 12,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

a Partihandelsbolag .......................... 10,000,000

P Detaljhandelsbolag.......................... 20,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker 170,000,000

Omsättningsskatt å vin.......................... 10,000,000

Maltdrycksskatt ................................ 45,000,000

Skatt å läskedrycker............................ 6,000,000

Statlig nöjesskatt................................ 7,000,000 666,000,000

Postverket (överskott)........................................ 14,000,000.

I statsverkspropositionen har departementschefen lämnat följande redogörelse

för inkomstberäkningen för nästa budgetår.

»Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för nästa budgetår slutar på en

summa av 1,676.4 miljoner kronor. Härvid ha de av 1939 års urtima riksdag

beslutade skattehöjningarna och nya skatterna m. m. antagits fortbestå.

En ungefärlig uppskattning av den inkomstnivå, som skulle uppnås utan

fortsatt anlitande av de nya inkomstkällorna, ger till resultat ett belopp av

1,360 å 1,365 miljoner kronor, vilket med i runt tal 100 miljoner kronor

understiger inkomstsumman enligt riksstaten för innevarande budgetår. Av

nedgången falla enligt ämbetsverkets beräkning 40 miljoner kronor på tullmedlen,

31 miljoner kronor på automobilskattemedlen, 24 miljoner kronor

på jordbruksregleringens inkomsttitlar, 12 miljoner kronor på skatter på inkomst,

förmögenhet och rörelse, nära 9 miljoner kronor på diverse inkomster

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

3

och 5 miljoner kronor på Svenska tobaksmonopolet. Reduktionerna motvägas

bland annat av ökade inkomstsiffror för statens järnvägar oell riksbanksfonden.

Inkomstsumman har även ökats genom tillkomsten av en inkomsttitel

för försvarsväsendets fastighetsfond.

För egen del har jag funnit mig kunna i allt väsentligt godtaga de av riksräkenskapsverket

framlagda beräkningarna av intäkterna på de gamla riksstatstitlarna.

Av skäl till vilka jag i det följande återkommer förordar jag

dock en höjning av de beräknade inkomsterna av automobilskattemedlen

med 5 miljoner kronor, av tobaksskatten med samma belopp, av övriga diverse

inkomster med 1 miljon kronor samt av Svenska tobaksmonopolet med

5 miljoner kronor. Å andra sidan föreslås en reduktion av inkomsterna av

avgifter för prisreglering på jordbrukets område med 2 miljoner kronor

samt av riksbanksfonden med 4 miljoner kronor. Tillsammans medföra

dessa förändringar jämte ett par smärre, här ej särskilt redovisade förskjutningar,

att den av riksräkenskapsverket beräknade inkomstsumman ökas

med ungefär 12 miljoner kronor, en höjning alltså, som sedd mot bakgrunden

av den samlade nedgång, inkomsterna överhuvud antagas visa i förhållande

till årets riksstat, är av ringa betydelse. Vid bibehållande av riksstatens

inkomstram har man trots den förordade uppräkningen av inkomstsumman

att räkna med en tillbakagång på ungefär 90 miljoner kronor.

Sammanställas de tidigare lämnade uppgifterna rörande det sannolika budgetutfallet

för innevarande år med resultatet av den här återgivna beräkningen

av inkomstutvecklingen, är det tydligt, att man, oavsett utgifternas

utveckling, måste taga under övervägande att även nästa budgetår utnyttja

de nya inkomster vilka i enlighet med urtima riksdagens beslut tagits i anspråk

för statsregleringen under löpande budgetår. Jag återkommer senare

till denna fråga men torde redan här få redogöra för den förbättring i inkomstläget

som kan påräknas, om de nya skatterna och skattehöjningarna

m. m. fortsättningsvis få äga bestånd. Såsom framgår av vad jag redan anfört,

skulle detta enligt riksräkenskapsverkets beräkningar bringa upp inkomstsumman

till 1,676.4 miljoner kronor, eller nied 310 å 315 miljoner

kronor. För egen del har jag med avseende å de nya inkomsttitlarna ansett

mig böra föreslå en höjning med 5 miljoner kronor av den av ämbetsverket

beräknade inkomsten av tilläggsskatter å bensin men å andra sidan vid

bedömandet av den samlade intäkten av de normala och de av krisläget

påkallade skatterna på inkomst och förmögenhet funnit skäl att förorda en

avrundning nedåt av riksräkenskapsverkets uppskattning med 2 miljoner

kronor. Jag förordar vidare upptagandet av ett formellt belopp av 1 miljon

kronor under en ny inkomsttitel, benämnd krigsvinstskatt. Justeras den

nyss angivna inkomstsumman i enlighet härmed och nied iakttagande av de

förut angivna förändringarna i inkomstsiffrorna för de gamla riksstatstitlarna,

erhålles en inkomstsumma för driftbudgeten på i runt tal 1,692 miljoner

kronor. Denna summa överstiger den i riksstaten för innevarande budgetår

uppförda med 227 miljoner kronor.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Behållningen å statens budgetutjämningsfond den 1 juli 1939 uppgick till

i Tunt tal 165 miljoner kronor.

Beträffande utfallet av löpande statsreglering har i statsverkspropositionen

anförts, att redan enligt den däri framlagda beräkningen budgetutjämningsfonden

vid nästa budgetårsskifte skulle komma att uppvisa en brist på

åtminstone 350 miljoner kronor.

Enligt en senare beräkning, för vilken redogörelse lämnas av departementschefen

i hans anförande till det vid propositionen nr 293 fogade statsrådsprotokollet

(sid. 4), skulle budgetutjämningsfondens behållning vid utgången

av innevarande budgetår komma att utvisa en brist å sammanlagt 850 miljoner

kronor.

Enligt den i proposition nr 293 lämnade redogörelsen för beslutade eller

föreslagna förändringar beträffande den allmänna driftbudgetens utgiftssida,

skulle den totala nettoökningen av nämnda utgiftssida komma att

uppgå till 259 miljoner kronor.

Till innevarande års riksdag har Kungl. Majit framlagt förslag angående

värnskatt för budgetåret 1940/41 (prop. nr 185), rörande höjning av tobaksskatten

(prop. nr 261), örn fortsatt tillämpning under nästa budgetår av gällande

bestämmelser rörande omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

(prop. nr 39), angående höjning av tilläggskatterna å motorbränsle (prop.

nr 272) samt om höjning av utskiftningsskatten (prop. nr 273). Därjämte

har framlagts förslag till ändrade bestämmelser örn nöjesskatt (prop. nr 271).

Samtliga dessa förslag ha antagits av riksdagen.

I det vid propositionen nr 293 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen

framlagt förslag till ny beräkning av vissa inkomsttitlar och

därvid anfört bland annat följande:

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten och den

särskilda skatten å förmögenhet erinrar departementschefen,

att dessa båda skattetitlar uppfördes preliminärt i riksstatsförslaget i avvaktan

på att utformade skatteförslag kunde föreläggas riksdagen rörande det

tillskott till inkomsten av direkta skatter som de extraordinära försvarsutgifterna

gjorde erforderligt. Den i ämnet verkställda utredningen har lett till

förslag om uttagande — liksom fallet varit under innevarande budgetår —

av en särskild värnskatt vid sidan av den normala statsbeskattningen. Förslaget,

som framlagts i propositionen nr 185, har bifallits av riksdagen. I propositionen

har det debiterade beloppet av den nya värnskatten på skatteunderlaget

till 1939 års taxering beräknats till cirka 268 miljoner kronor. Med

utgångspunkt härifrån torde den behållna inkomsten av värnskatten för

budgetåret 1940/41 böra i riksstaten upptagas till 250 miljoner kronor.

Departementschefen har vidare anfört följande beträffande inkomstberäkningarna

:

»Vid utformandet av den nya värnskatten har förutsatts, att den särskilda

förmögenhetsskatten skulle liksom innevarande budgetår lämnas orubbad. I

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

5

sin inkomstberäkning för budgetåret 1940/41 har riksräkenskapsverket beräknat

särskild skatt å förmögenhet under antagande av gällande beskattningsgrunder

till 27 miljoner kronor. Med detta belopp torde skatten nu böra

upptagas i riksstaten.

Inkomst- och förmögenhetsskatten har av riksräkenskapsverket i nyssnämnda

inkomstberäkning upptagits till 325 miljoner kronor för budgetåret

1940/41. Verket har därvid förutsatt, att bottenskatten skulle uttagas med

samma procenttal som vid sistlidet års taxering, d. v. s. 120 procent för fysiska

personer m. fl. och 130 procent för svenska aktiebolag och därmed i beskattningsavseende

likställda juridiska personer. Till verkets beräkning av

skatteunderlaget år 1939 har jag anslutit mig i statsverkspropositionen. Jag

återkommer i det följande till frågan örn den uttagningsprocent som bör

fastställas för år 1940 och behandlar i samband därmed beräkningen av

ifrågavarande inkomsttitel i riksstaten.

Då förslag rörande krigsvinstskatt — under vilken titel i statsverkspropositionen

upptagits ett formellt belopp av 1 miljon kronor— icke kommer

att föreläggas nu pågående riksdag, bör titeln utgå ur riksstatsförslaget.

Ett väsentligt underskott är att förutse å automobilskattemedlen.

En ändring av det belopp, till vilket inkomsttiteln beräknats i statsverkspropositionen,

bör dock med hänsyn till automobilskattemedlens karaktär

av inkomster i en specialbudget, vars utgiftssida redan fastställts av riksdagen,

icke vidtagas. Det kunde då ifrågasättas att fylla ut inkomstbristen

genom att i erforderlig utsträckning återföra medel från automobilskattemedelsfonden

till inkomsttiteln. Härigenom skulle emellertid specialbudgetens

läge bringas till ett mindre klart uttryck än om underskottet, på sätt

hittills varit avsett, regleras genom att erforderligt inkomstbelopp tillföres

budgeten från automobilskattemedlens fond över specialbudgetens avsättningsanslag,

vilket, om ingenting åtgöres, sker automatiskt.

Med hänsyn till det nuvarande läget har generaltulldirektören i en till

mig överlämnad promemoria angivit det nettobelopp, varmed tullmedlen

nu kunna beräknas inflyta under budgetåret 1940/41, till 120 miljoner

kronor. Den i riksstatsförslaget uppförda inkomstsiffran torde böra ändras

1 överensstämmelse härmed, vilket innebär en reduktion i förhållande till

det ursprungliga förslaget med 30 miljoner kronor.

I statsverkspropositionen har under titeln tilläggsskatter å bens

i n beräknats ett belopp av 25 miljoner kronor. Detta förslag förutsatte,

att ifrågavarande vid urtima riksdagen införda extra beskattning av motortrafikens

drivmedel, som avser såväl bensin som vissa brännoljor, skulle utgå

efter oförändrade grunder jämväl under nästkommande budgetår. I proposition

nr 272 har emellertid föreslagits, att denna beskattning skall höjas,

tilläggsskatten å bensin från 4 till 25 öre och tilläggsskatten å brännolja från

2 till 10 öre för liter. Höjningen har motiverats främst av behovet alt såvitt

möjligt förebygga den väsentliga nedgång i avkastningen av dessa skatter

som den numera strängt begränsade tilldelningen av motorbränsle skulle

innebära vid oförändrade skattesatser. Vid bifall till detta förslag och då

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

säkra hållpunkter för avkastningsberäkningen saknas, synes det i statsverkspropositionen

upptagna inkomstbeloppet för titeln tilläggsskatter å bensin ej

böra ändras.

I propositionen nr 261 har framlagts förslag örn höjning av de efter tobaksvarornas

värde normerade skattesatserna för tobaksskatten. Förslaget

har uppgjorts med utgångspunkt från att av nämnda skatt utvinna en inkomstökning

av 25 miljoner kronor. Då tobaksskatten i statsverkspropositionen

beräknats till 135 miljoner kronor, bör titeln nu vid bifall till berörda

förslag upptagas till 160 miljoner kronor.»

Beträffande beräkningen av överskotten å statens affärsverk har departementschefen

icke förordat någon ändring i de förslag, som härutinnan framlagts

i statsverkpropositionen. I fråga om en del andra inkomstposter nr. m.

lia föreslagits vissa smärre jämkningar.

Till det vid propositionen nr 293 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen

beträffande inkomst- och förmögenhetsskattens storlek och därmed

sammanhängande frågor anfört bland annat följande:

»Av den lämnade redogörelsen framgår, att löpande statsreglering kan

väntas utmynna i ett underskott på i runt tal 1 miljard kronor. Även för

nästa budgetår är ett betydande underskott att motse. Riksstatsförslaget för

budgetåret ifråga omfattar på driftbudgeten anslag på sammanlagt 1,716

miljoner kronor. Vid uppskattningen av den möjliga utgiftsbelastningen bör

härtill läggas ett belopp av 1,185 miljoner kronor, motsvarande vad jag i

annat sammanhang denna dag föreslår till uppförande å beredskapsstat för

försvarsväsendet till täckning av de merkostnader för försvarsberedskapen

som kunna antagas erforderliga vid fortsatt stormaktskrig.

I statsverkspropositionen beräknades inkomsterna å driftbudgeten till sammanlagt

1,692 miljoner kronor. Senare framlagda skatteförslag m. m. motivera

en höjning av denna summa med netto 92 miljoner kronor. Om inga

åtgärder vidtagas för ytterligare förstärkning av statsinkomsterna skulle

alltså mot väntade utgifter å (1,716 + 1,185=) 2,901 miljoner kronor stå

en inkomstsumma på 1,784 miljoner kronor. Mot bakgrunden av utfallet

av löpande statsreglering är det vid denna relation mellan inkomster oell

utgifter tydligt, ej endast att arbetet för att nedbringa kostnaderna för statens

civila verksamhet måste med all kraft fullföljas så långt det är möjligt utan

åsidosättande av samhällslivets ofrånkomliga behov utan även att frågan om

beskattningen måste ånyo övervägas.

Såsom jag framhöll vid propositionen om värnskatt för nästa budgetår

tala flera skäl för att låta den extraordinära höjningen av inkomst- och

förmögenhetsskatten även i fortsättningen erhålla formen av särskild skatt,

kallad värnskatt. Vid avvägningen av skalan för denna värnskatt var det

naturligtvis nödvändigt att åtminstone preliminärt utgå från en viss höjd

hos den ordinarie rörliga bottenskatten och denna antogs komma att bliva

uttagen med 120 procent av grundbeloppet. Den starka förskjutningen i

ogynnsam riktning av det statsfinansiella läget genom de senaste månader
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 7

nas händelser och den därav nödvändiggjorda ökningen i vår militära beredskap

har väsentligen ändrat de förutsättningar, under vilka värnskatteförslaget

utarbetades, och ytterligare betydande tillskott både av direkta skatter

och konsumtionsskatter måste eftersträvas, örn ej behovet av lånemedel skall

komma att alltför mycket överskrida, vad man kan förvänta att på frivillighetens

väg erhålla. En höjning av uttagningsproeenten för den rörliga bottenskatten

är för närvarande den lämpligaste utvägen. Örn inte härigenom

förskjutningen i den avsedda skattefördelningen mellan enskilda skall bliva

för stor, får emellertid höjningen bliva relativt begränsad, och jag föreslår

därför en uttagning av 150 procent. I fråga om bolag och därmed i skatteavseende

likställda juridiska personer kan inte samma synpunkt göras gällande,

och jag föreslår en höjning upp till 200 procent. Avkastningen av

skatten antages genom dessa höjningar ökas med över 90 miljoner kronor;

jag utgår därvid från 1940 års taxering men räknar med att den debiterade

skatten kommer att inflyta med blott 90 procent. Med den föreslagna skatteuttagningen

bör inkomsttiteln i fråga i riksstaten uppföras med 400 miljoner

kronor. Vad konsumtionsbeskattningen beträffar, äro förslag under utarbetande

inom finansdepartementet, och avsikten är att framlägga dem inför

en planerad urtima riksdag. Avkastningen beräknas icke komma att understiga

den nu föreslagna höjningen av inkomstbeskattningen.»

I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Majit i omförmälda

proposition nr 293 föreslagit riksdagen att besluta, att bottenskatt

enligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall för

år 1940 utgå med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses

i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 200 procent av

grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma moment b).

Vidare har Kungl. Majit i nyssnämnda proposition — med ändring av i

statsverkspropositionen framlagda förslag såvitt avser upptagande i riksstaten

för budgetåret 1940/41 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslagit

riksdagen

dels att i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt .................... kronor 400,000,000

Särskild skatt å förmögenhet ..................... » 27,000,000

Tullmedel........................................ » 120,000,000

Tobaksskatt...................................... » 160,000,000;

dels ock att i nämnda riksstat under rubriken skatter upptaga en ny inkomsttitel

sålunda:

Värnskatt ........................................ kronor 250,000,000.

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 293

föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens

motsvarande beräkningar innebära följande ökningar respektive

minskningar:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Utskottet.

ökning Minskning

miljoner kronor

Inkomst- och förmögenhetsskatt.......................... — 50

Särskild skatt å förmögenhet ............................ — 23

Värnskatt ............................................ 250 —

Krigsvinstskatt ........................................ — 1

Tullmedel ............................................ — 30

Tobaksskatt .......................................... 25 —

Såsom framgår av departementschefens yttrande torde löpande statsreglering

komma att utmynna i ett underskott på i runt tal 1 miljard kronor.

Även för nästa budgetår är ett betydande underskott att motse. Det statsfinansiella

läget är sålunda synnerligen ansträngt. Utskottet delar departementschefens

uppfattning att — utöver den redan beslutade värnskatten för

år 1940 — erfordras ytterligare betydande tillskott till statsinkomsterna

genom höjning av såväl den direkta som indirekta beskattningen.

Vid bedömandet av det i propositionen nr 293 framlagda förslaget angående

uttagningsprocenten för den rörliga bottenskatten har utskottet icke förbisett,

att en så betydande skärpning av inkomst- och förmögenhetsskatten,

som nämnda förslag innefattar, kommer att verka synnerligen betungande

för de skattskyldiga i allmänhet och särskilt för dem, som i nuvarande

läge av skilda anledningar fått vidkännas minskning av sina tidigare inkomster.

Detta gäller icke minst i fråga örn näringsföretagen. Emellertid

anser sig utskottet vid sitt ställningstagande till denna fråga böra mot nämnda

olägenhet för de skattskyldiga väga nödvändigheten av att begränsa statens

behov av lånemedel för täckande av löpande utgifter. Att under nuvarande

förhållanden och med den stora ovisshet, som råder örn den framtida

utvecklingen, anlita lånevägen i större utsträckning än som är oundgängligen

nödvändigt kan utskottet icke tillråda. I följd härav finner sig utskottet

böra tillstyrka det i förenämnda proposition framlagda förslaget, att uttagningsprocenten

för den rörliga bottenskatten skall utgå med 150 procent

för enskilda skattskyldiga med flera samt med 200 procent för aktiebolag

och därmed i skattehänseende likställda juridiska personer.

På grund av det anförda och då utskottet icke har något att erinra mot

departementschefens beräkning av bevillningarna i övrigt, får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts i proposition

nr 293 framlagda förslag angående skatteprocenten,

besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt skall för år 1940 utgå med

150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses

i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 200

procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma

moment b); samt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 9

2) att bevillningarna för budgetåret 1940/41 måtte beräk
-

nas sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt.......... kronor 400,000,000

Särskild skatt å förmögenhet............ » 27,000,000

Värnskatt.............................. » 250,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... » 500,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter........................ » 250,000

Stämpelmedel........................... » 60,000,000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt........ kronor 35,000,000

Bensinskatt.......... » 75,000,000 » 110,000,000

Tullmedel.............................. » 120,000,000

Tilläggsskatter å bensin.................. » 25,000,000

Accis å silke............................ » 2,000,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror » 35,000,000

Industrisockerskatt...................... » 14,000,000

Skatt å kaffe........................... » 25,000,000

Tobaksskatt............................ » 160,000,000

Brännvinstillverkningsskatt............... » 12,000,000

Rusdr ycksf örsälj ningsmedel:

a Partihandelsbolag................... » 10,000,000

(3 Detaljhandelsbolag.................. » 20,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

.............................. » 170,000,000

Omsättningsskatt å vin.................. » 10,000,000

Maltdrycksskatt......................... » 45,000,000

Skatt å läskedrycker.................... » 6,000,000

Statlig nöjesskatt........................ » 7,000,000

Postverket (överskott).................... » 14,000,000.

Stockholm den 11 juni 1940.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, friherre Lagerfelt, Viktor Larsson, Wahlmark,

Elon Andersson, Velander, Hobert Berg, Heuman, Egnell och Nordenson; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Olsson i

Gävle, Andersson i Dunker, Ericson i Boxholm, Sandberg, Werner i Hultsfred, Hammarlund

och Lundell.

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 7 sami. Nr 47.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Särskilt yttrande

av friherre Lagerfelt samt herrar Velander, Nordenson, Anderson i Norrköping

och Lundell, vilka anfört:

»Det i Kungl. Maj:ts prop. nr 293 framlagda förslaget till ny beräkning

av vissa statsinkomster för budgetåret 1940/41 synes oss vara i flera avseenden

anmärkningsvärt. Det måste framstå som en oformlighet, att den

reviderade inkomstberäkningen för nästkommande budgetår och förslaget

om fastställande av skatteprocenten för bottenskatten i den statliga inkomstoch

förmögenhetsskatten sammankopplats med frågan om reglering av förskottsstaten

för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/40. Dessa frågor

hade bort behandlas i skilda propositioner. En utförligare och mera

dokumenterad redogörelse för det statsfinansiella läget och för den nya inkomstberäkningen

hade varit önskvärd, och denna önskan borde ha kunnat

tillgodoses, även om det av praktiska skäl icke varit möjligt för departementschefen

att framlägga förslaget om ytterligare skatteskärpning i samband

med en allmän finansplan.

Såsom särskilt anmärkningsvärt måste framhållas, att finansministern

ännu icke är i stånd att framlägga förslag om de bebådade indirekta skatterna.

De förslag örn ytterligare skattehöjningar för budgetåret 1940/41, som

förelagts årets lagtima riksdag, ha huvudsakligen gällt den direkta beskattningen.

Vid bifall till förslaget om skatteprocentens höjning enligt föreliggande

proposition skulle den sammanlagda höjningen av de direkta skatterna

(värnskatt samt inkomst- och förmögenhetsskatt) för nästa budgetår

i jämförelse med de för innevarande år uttagna direkta skatterna uppgå till

inemot 200 milj. kronor. Hittills beslutade höjningar av de indirekta skatterna

uppgå endast till en bråkdel av detta belopp. Det hade varit önskvärt,

att riksdagen i ett sammanhang fått behandla frågorna örn direkt och

indirekt beskattning. Såväl ur statsfinansiell synpunkt som av penningpolitiska

hänsyn hade det även varit synnerligen angeläget att den avsedda

höjningen av de indirekta skatterna kunnat genomföras tidigare.

Vad angår det nu framlagda förslaget om höjning av inkomst- och förmögenhetsskatten

innebär detsamma, att bottenskatten för svenska aktiebolag

och flertalet andra juridiska personer skall uttagas med 200 procent

av grundbeloppet samt att bottenskatten för övriga skattskyldiga skall uttagas

med 150 procent av grundbeloppet. Beträffande den sålunda föreslagna

differentieringen av uttagningsprocenten för inkomst- och förmögenhetsskatten

må erinras örn att enligt före år 1938 gällande bestämmelser

nämnda uttagningsprocent skulle för varje år bestämmas enhetligt för alla

skattskyldiga. Då i samband med 1938 års skattereform ändrade bestäm
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

11

melser infördes i berörda hänseende, skedde detta, enligt vad som framgår

av såväl förarbetena till som riksdagsbehandlingen av de framlagda författningsförslagen,

närmast i syfte att möjliggöra en lägre uttagningsprocent

för de affärsdrivande juridiska personerna än för andra skattskyldiga. 1938

års bevillningsutskott, som i sitt betänkande nr 32, vilket av riksdagen godkändes,

biträdde den av 1936 års skattekomnritté och departementschefen

beträffande förevarande spörsmål intagna ståndpunkten, anförde sålunda,

bland annat, att den föreslagna differentieringen av grundbeloppsprocenten

kunde bliva av stort värde. Utskottet avsåge då liksom kommittén särskilt

möjligheten att under en utpräglad lågkonjunktur stödja näringslivet genom

fastställande av lägre uttagningsprocent för juridiska personer än för andra

skattskyldiga. Utskottet framhöll emellertid därjämte, att i normala fall

en enhetlig grundbeloppsprocent borde fastställas.

Ett fastställande under rådande förhållanden av en högre uttagningsprocent

för de affärsdrivande juridiska personerna än för fysiska personer och

därmed likställda, såsom departementschefen föreslagit, synes oss sålunda, i

anslutning till det anförda, bestämt strida mot de förutsättningar, varpå

den efter beslut vid 1938 års riksdag genomförda statsskattereformen i förevarande

avseende vilar.

Det kan icke heller i detta sammanhang bortses från de synnerligen ovissa

framtidsutsikter, varmed de i bolagsform organiserade näringsföretagen —

liksom vårt produktiva liv i övrigt — nu ha att räkna. Huru exempelvis

möjligheterna för den för export avsedda produktionen på grund av den senaste

tidens utveckling beskurits eller försvårats behöver här icke närmare

klarläggas. Uppenbart är emellertid, att i nuvarande läge utomordentliga

påfrestningar kunna uppkomma för dessa näringsföretags likviditet. Även

de för hemmamarknaden arbetande företagen hämmas självfallet i sin verksamhet

och därmed i sina ekonomiska möjligheter genom den i mycket hög

grad beskurna importen av råvaror och halvfabrikat samt den på grund av

krisen nödvändiga åtstramningen av konsumtionen. Utomordentliga risker

måste sålunda vara förenade med ett fastställande av den enligt propositionen

föreslagna uttagningsprocenten av 200 enheter, innebärande en direkt

statlig skattebelastning måhända dubbelt så stor som normalt borde vara att

räkna med, och detta då bortsett från den av riksdagen redan beslutade

starkt skärpta värnskatten. Det får ej heller förbises, att de sålunda bos de

juridiska personerna beskattade inkomsterna dessutom underkastas ytterligare

beskattning, i den mån som de utdelas till aktieägarna. Även ur nu

antydda synpunkter torde det därför, enligt vårt förmenande, näppeligen

kunna anses försvarligt att, på sätt föreslagits, differentiera uttagningsprocenten

till nackdel för de affärsdrivande juridiska personerna.

Det har icke från vår sida bestritts, att ytterligare någon höjning av även

dea direkta beskattningen kunnat ifrågasättas i det utomordentligt allvarliga

statsfinansiella läge, i vilket vårt land försatts genom den senaste tidens

händelser. Budgetunderskottet för löpande budgetår beräknas uppgå lill i

ruut tal en miljard. Bristen i budgeten för det stundande budgetåret kan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

komma att röra sig om en och en halv miljard eller mera. Påfrestningarna

för det allmänna motsvaras emellertid av påfrestningar för de enskilda. Beskattningen

av dessa senare har också undan för undan skärpts till en nivå,

som icke lämnar utrymme för konsolidering eller kapitalbildning. Även örn

i närvarande läge kraven på anpassning till det yttersta måste framstå såsom

naturliga och ofrånkomliga, om m. a. o. medborgarnas alla resurser måste i

främsta rummet utnyttjas i det allmännas intresse, fordrar dock hänsyn till

landets ekonomi på längre sikt, att sådan varsamhet iakttages vid utmätandet

av skatterna, att landets produktiva krafter så långt som möjligt skonas.

En alltför stark ökning av den direkta beskattningen kan åstadkomma

ett bakslag med ogynnsamma verkningar även ur statsfinansiell synpunkt.

Denna uppfattning synes ock ha kommit till uttryck vid avvägningen

av den av riksdagen nyligen beslutade värnskatten för det stundande

budgetåret. De sakkunniga, som inom finansdepartementet under ordförandeskap

av departementschefen biträtt med utredning av frågan om avvägningen

av den direkta statsbeskattningen, ha sålunda uttryckligen förutsatt

en uttagning med 120 procent av den i inkomst- och förmögenhetsskatten

ingående bottenskatten för alla skattskyldiga. Utan något som helst

uttalande från departementschefens eller riksdagens sida, att denna utgångspunkt

eller förutsättning till äventyrs kunde komma att rubbas, har riksdagen

så sent som den 15 nästlidne maj träffat sitt avgörande i värnskattefrågan,

därvid de sakkunnigas, av departementschefen upptagna förslag på

alla punkter godkänts. Det kan också med fog göras gällande att, med hänsyn

till skattebetalarna respektive deras möjligheter att överblicka sitt ekonomiska

läge och planlägga åtminstone för den närmaste framtiden erforderliga

åtgärder, ett frångående av uttalanden, som säkerligen av flertalet

skattebetalare uppfattats såsom löften eller utfästelser, icke bör utan absolut

tvingande skäl ifrågakomma. Dylika tvingande skäl kunna emellertid

enligt vårt förmenande i förevarande fall icke anses hava förelegat.

Vid utskottsbehandlingen av propositionen ha från vår sida framförts

dessa synpunkter, vilka också i viss utsträckning vunnit gehör, ehuru utskottets

majoritet dock icke ansett sig kunna frångå Kungl. Maj:ts förslag.

I detta läge ha vi icke funnit oss böra reservationsvis ställa något yrkande på

en lägre skatteprocent, men vi lia velat till riksdagens protokoll anföra dessa

synpunkter på det föreliggande skatteförslaget. Vi vilja också starkt understryka

departementschefens uttalande, att ''arbetet på att nedbringa kostnaderna

för statens civila verksamhet måste med all kraft fullföljas, så långt

det är möjligt utan åsidosättande av samhällslivets ofrånkomliga behov’. Ett

energiskt regeringsingripande i sådant syfte är ett nödvändigt led i den statsfinansiella

beredskapspolitiken.»

408068. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:447 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1940/41 m. m. s. 1 i texten