Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial Nr 1

1940-01-16 · 26 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 25 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1940:1, Bankoutskottets memorial Nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1940 kl. 4 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet

avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges

riksbank, till utskottet avgivna berättelsen örn bankens tillstånd, rörelse och

förvaltning under år 1939, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen

överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1940.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes behandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Sandén, Friggeråker, Nilsson i Mölndal,

Ohlin och Andersson i Jäger;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen, Andersson i Falkenberg,

K. A. Westman, Gustavson i Västerås, Osberg och Svedman.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 8 sami. Nr 1.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

.4- ii::

«l . <\> ''lii :■ ■

\ r V “ i>i '' ''■ '' ■■■ V>

• -* .''t:.'', l.‘i / i. >•);''. , »'':* - /» • .*£*•» i.

. Tii ; -3>irJ

.. 1 .* • r-Ji; i;ij

:i.. -u'' :■ ■: ;

>si- ''i.-.r'',i ■: ,u,.r.n : ■ ''I- v, .

.<%U ni-.-.-uM 4-; tioä ,.»Ion:b->JH

''n/ul/■ ;.;i . : . ''

Ms ;

■‘■T . . ?k -, ■ > r''i

.K .r,

>r''

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

3

i

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken

härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1939.

Politisk oro och ekonomisk förberedelse för krig satte under största delen

av år 1939 sin prägel på världsmarknaderna. Rustningarna påverkade i

hög grad den industriella produktionens utveckling, framför allt i de länder,

som under året invecklades i krig. Upprepade politiska kriser pressade

kursläget på börserna. Utvecklingen på råvarumarknaderna visade stora

oregelbundenheter. Under årets senare del sökte sig en ström av kapital från

Europa till Förenta staterna. På den internationella valutamarknaden förekommo

särskilt under höstens politiska kris starka kursfluktuationer, vilka

bland annat medförde en försämring av pundet i förhållande till dollar och

guld samt en sprängning av det s. k. pundblocket.

Bland viktiga penningpolitiska åtgärder, som vidtogos under året, kan

nämnas, att ett inofficiellt förbud mot spekulativa valutaaffärer och utlåning

mot säkerhet av guld i början av januari infördes i England. Ungefär

samtidigt överfördes en betydande kvantitet guld från Bank of England

till den engelska stabiliseringsfonden. För att icke denna åtgärd skulle

minska sedelutgivningsrätten utvidgades Bank of Englands rätt att utgiva

sedlar utan guldtäckning från 230 till 400 miljoner pund. I slutet av februari

antog det engelska parlamentet en lag, enligt vilken Bank of Englands

guldkassa uppvärderades från 84s. llV^d. per uns fint guld till dagspris,

vilket då lagen den 1 mars första gången tillämpades utgjorde 148 s. 5d.,

samtidigt som rätten till icke guldtäckt sedelcirkulation minskades med 100

miljoner pund. I samband med tillspetsningen i den europeiska politiska

situationen under våren utfärdade den engelske finansministern i mitten av

april en vädjan, som gick ut på att banker och mäklare skulle söka hindra

kapitalexport från England.

Den 25 augusti upphörde den engelska stabiliseringsfonden att genom

guldförsäljningar stödja pundet på den internationella marknaden. De sista

dagarna av augusti och de första av september sjönk dollarpundet från

omkring 4.68 till obetydligt över 4.oo dollar per pund. På denna nivå

stabiliserades den officiella Londonnoteringen, medan pundkursen i New York

fortsatte att falla till något under 3.so i mitten av september. Under åter
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 1.

stoden av året har denna senare kurs varierat mellan sistnämnda läge och

den officiella Londonkursen, som sedan mitten av september oförändrat

utgjort 4.02—4.04.

I början av september överfördes praktiskt taget hela Bank of Englands

guldbehållning till stabiliseringsfonden. Samtidigt ökades bankens rätt att

utgiva sedlar utan guldtäckning från 300 till 580 miljoner pund.

I samband med krigsutbrottet infördes i vissa länder valutakontroll eller

skärptes en redan förefintlig dylik kontroll. Sålunda gjordes i England utförsel

av betalningsmedel och guld beroende av licens och alla valutaaffärer

koncentrerades till Bank of England och de större privatbankerna, vilkas

valutaaffärer ställdes under centralbankens kontroll. I Frankrike förbjöds

kapitalexport, varjämte en valutabyrå inrättades. Valutahandel utanför denna

byrå och de under dess överinseende stående bankerna förbjöds. Skyldighet

att till inlösen erbjuda myndigheterna guld och utländska tillgodohavanden,

som innehades vid krigsutbrottet, infördes i England, men ej i Frankrike.

Den 25 oktober infördes i Finland förbud mot utförsel av penningar och

värdepapper. Dessutom föreskrevs skyldighet att till Finlands bank överlåta

utländska tillgodohavanden.

I mitten av december ingicks mellan England och Frankrike en finansiell

överenskommelse, som bland annat innebar att förhållandet mellan den

franska francen och pundet, som under hela året varit förhållandevis stabilt,

även i fortsättningen så länge kriget varade skulle förbliva i stort sett oförändrat

med en kurs av omkring 176 Va francs per pund. Härvid förklarades

även, att myndigheterna i de båda länderna skulle vid behov utbyta det

ena landets valuta mot det andra landets. Guldrörelser länderna emellan

skulle därigenom undvikas.

I Tyskland, där de internationella transaktionerna redan tidigare voro

underkastade kontroll, företogs i anledning av krigsutbrottet på detta område

ej några väsentliga nya åtgärder, men på vissa punkter kompletterades och

skärptes kontrollsystemet.

På den svenska valutamarknaden tillämpades under första delen av året

fram till höstens politiska kris en i stort sett oförändrad pundkurs av

19.40—19.43. Då de ledande valutorna under denna tid voro relativt stabila

i förhållande till varandra, voro även övriga växelkurser samt guldpriset i

Sverige blott underkastade obetydliga fluktuationer. Då den engelska stabiliseringsfonden

upphörde att stödja pundets internationella värde, uppgavs

— efter i Stockholm förda underhandlingar med de övriga nordiska centralbankerna

— den fasta relationen till pundet. Noteringarna på den svenska

valutamarknaden baserades från och med den 28 augusti på en dollarkurs

av 4.20 eller något över den kurs, i vilken dollarn tidigare noterades. På

grund av utvecklingen på den internationella marknaden medförde detta

bland annat, att växelkurserna för pund och franska francs sänktes. I september

noterades pundet så lågt som i 15.90. I oktober var den lägsta

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

5

pundkursen 16.85 och i november 16.25. Från och med den 20 december

träffades en överenskommelse mellan riksbanken och affärsbankerna örn s. k.

specialpund. Dessa få i huvudsak endast användas till likvider i det brittiska

imperiet. Därefter noteras endast specialpund. Från samma tid noteras

även särskild köpkurs på pund. Vid årsskiftet var denna 16.85, medan säljkursen

utgjorde 16.95.

De belgiska, schweiziska och holländska valutorna såväl som den norska

kronan följde under årets senare del i stort sett dollarn. Växelkurserna på

den svenska marknaden för dessa valutor undergingo därför blott förhållandevis

obetydliga justeringar, för de tre förstnämnda valutorna innebärande

mindre höjningar och för den norska kronan en liten sänkning. Den danska

dollarkursen höjdes mer än den norska. Detta medförde en förhållandevis

stor sänkning av kursen för danska kronor, som under tredje augustiveckan

utgjorde 86.70 och från och med andra septemberveckan under återstoden

av året 81.25. Den finska marken noterades såväl före som efter höstens

kris i 8.59.

Utvecklingen på valutamarknaden under året belyses i övrigt av följande

översikter.

Vissa noteringar på Londonmarknaden.

(Medeltal.)

Avista kurser på

Guldpris

sh. per

uns fint

francs

(Paris)

dollars

helgas

floriner

france

(Schweiz)

(hela året) ....

170.65

4.89

28.93

8.88

21.37

142.55

mars........

176.86

4.686

27.85

8.82

20.71

148.38

juni.........

176.73

4.68

27.53

8.80

20.77

148.45

september.....

176.20

4.04

23.56

7.56

17.81

167.60

december.....

176.50

4.03

24.24

7.55

17.87

I68.00

Avista växelkurser i Stockholm.

(Medeltal.)

100 france

(Paris)

1 dollar

1 pund

100 riksmark

100 riksmark

clearingkurs

1938 (hela året).......

11.54

3.9766

19.410

160.13

159.41

1939 mars...........

11.05

4.1495

19.421

166.82

166.24

■juni............

11.05

4.1533

19.428

167.oo

166.37

september.......

9.75

4.2000

16.987

168.50

168.49

december........

9.52

4.2000

16.697

169.oo

168.49

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Riksbankens guldbehållning samt riksbankens och affärsbankernas ut*

ländska tillgodohavanden framgå av följande tabell.

Riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden.*)

(Miljoner kronor; vid månadens slut.)

Riksbankens guld- innehav

Riksbankens

utländska

tillgodohavanden

Affärsbankernas

utländska

tillgodohavanden

metal-

liska

kassan

övrigt

guld

netto

(inkl. uti.

stats- papper)

utländska

stats-

papper

netto

(inkl. uti.

obliga- tioner)

utländska

obliga-

tioner

1938 december.....

591.4

115.8

+ 750.5

34.o

- 39.8

90.7

1939 mars........

596.3

135.2

+ 660.2

38.9

- 20.8

86.2

juni.........

615.5

146.5

+ 582.6

45.7

- 20.7

93.7

september.....

634.1

152.3

+ 475.5

43.6

- 42.o

92.i

december.....

589.9

88.6

+ 301.4

32.6

+ 46.6

84.4

’) Beträffande riksbankens bokföring av guld och valutor, se sid. 7. Det bör observeras,

att uppgifterna angående riksbankens tillgodohavanden i utländska valutor ej äro

direkt jämförbara med uppgifterna angående affärsbankernas tillgodohavanden i utländska

valutor. Dessa senare torde vara bokförda till olika värden i olika banker.

Under årets första tre kvartal ökades sålunda riksbankens totala guldbehållning.

Under återstoden av året undergick den däremot en minskning

till följd av att riksbanken sålde guld för att vara beredd att möta de krav

på utländska valutor, som kunde komma att göra sig gällande. Den del av

guldbebållningen, som förvaras utom landet, ökades under årets första del

mera än den inom landet förvarade delen. Under sista kvartalet överfördes

guld från Sverige till utlandet.

Ovanstående tabell giver icke en riktig bild av valutarörelserna till eller

från Sverige, huvudsakligen på grund av att riksbankens guldbehållning

bokföres till ett relativt sett lägre pris i förhållande till dagspriset än valutabehållningen.

En approximativ kalkyl av beloppet av de valutor, som via

riksbankens och affärsbankernas guld- och valutabehållningar tillfördes eller

lämnade den svenska marknaden, giver vid handen, att under årets första

åtta månader en nettoutströmning av valutor av omkring 67 milj. kronor

ägde rum. I mitten av augusti ökades riksbankens valutabehållning på

grund av omfattande pundförsäljningar till riksbanken. De sista dagarna

av augusti medförde emellertid en minskning av valutareserven med omkring

35 milj. kronor, huvudsakligen till följd av att en stark efterfrågan

på dollar började göra sig gällande. Denna efterfrågan fortsatte under återstoden

av året. Under månaderna september—december minskades riksbankens

tillgångar av guld och valutor med 470 milj. kr., medan affärsbankernas

nettobehållning av valutor ökades med 58 milj. kronor. Valuta
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

SanJcoutskottets memorial Nr 1.

7

rörelserna till eller från riksbanken och affärsbankerna resulterade sålunda

för årets sista fyra månader i en nettoutströmning av omkring 412 milj. kr.

Riksbanken har sedan krigets utbrott ej tillhandahållit valutor annat än

för kommersiella ändamål och till återbetalning av utländska tillgodohavanden

i Sverige. Med anledning av den betydande utströmningen av valutor

träffade affärsbankerna i november en muntlig och i mitten av december

en skriftlig överenskommelse, enligt vilken bland annat utländska valutor

skulle tillhandahållas kunderna endast för vissa närmare specificerade, såsom

legitima ansedda ändamål. Dessutom skulle insättningar på utländska kronräkningar

underkastas viss kontroll samt inköp av värdepapper i utlandet

genom bankernas förmedling begränsas. För att förhindra att valuta anskaffades

genom översändande av postremissväxlar till utlandet överenskommo

bankerna sedermera att förse dessa med påskrift, angivande att de kunde

begagnas som betalningsmedel endast inom Sverige.

En närmare redogörelse för utvecklingen på de inhemska penning-, kapitaloch

valutamarknaderna kommer att inflyta i riksbankens årsbok för 1939,

som torde utkomma instundande februari eller mars.

Riksbankens nettovinst uppgick under år 1939 till 168,839:32 kronor mot

1,587,889:06 kronor år 1938. I enlighet med bankoutskottets uttalande i

memorial nr 63 till 1937 års riksdag beträffande frågan örn principerna för

riksbankens bokföring av guld har sedan början av år 1938, såsom nedan

närmare angives, beräknats vinst på viss handel med guld. För år 1939

uppgick denna vinst till 5,778,006:97 kronor. Kostnaderna för de ovan

nämnda guldtransporterna utgjorde under året 3,920,141:57 kronor.

Vid bokslutets uppgörande har guldet upptagits till ett pris av 2,480

kronor per kilogram. Skillnaden mellan inköps- och bokföringspriserna vid

inköp av guld har debiterats ett särskilt guldregleringskonto. Vid försäljning

av guld har detta konto krediterats ett belopp, beräknat på grundval av

skillnaden mellan medelpriset av det inköpta guldet och bokföringspriset.

Det mervärde, som erhållits vid försäljningen, har krediterats vinst- och

förlusträkningen.

De utländska valutorna ha upptagits till lägre kurser än de vid årets slut

gällande. Vid köp och försäljning av valutor har skillnaden mellan inköpsoch

bokföringspriserna debiterats resp. krediterats kursdifferenskontot.

I riksbankens räkenskaper per den 31 december 1939 har saldot på såväl

guldreglerings- som kursdifferenskontona balanserats såsom tillgång med

sammanlagt 334,510,268:95 kronor. Motsvarande saldo vid föregående årsskifte

utgjorde 394,584,193:88 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Banlcoutslcottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust
-

1938

19 3 9

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

(Utgifter och förluster)

Lånerörelsen.

Räntor på checkräkning...............

18

96

18

99

Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda låne-

fordringar..............

530

9,834

08

9,853

07

Avskrivningar å statspapper och

obligationer...........

—

—

3,095,400

23

Upphörda lånegrenar.

Räntor på lånebanksobligationer..........

7,637

33

7,637

33

Förvaltningskostnad.

Arvoden och avlöningar:

Fullmäktige och direktionen:

Arvoden till fullmäktige, suppleanter för full-

mäktige samt inspektörer för sedeltryckeriet

och pappersbruket:

Arvode till fullmäktiges ordförande........

8,151

26

8,500

—

Arvoden till fullmäktiges övriga ledamöter . . .

41,544

64

42,000

—

» » > suppleanter......

1,647

12

2,958

49

Arvode till inspektören för pappersbruket . . .

1,500

—

1,500

—

Avlöningar till direktionsledamöterna samt vi-

kanér för deputerade:

Avlöningar.......................

91,578

71

93,381

51

Ersättningar till vikarier för deputerade.....

5,491

91

4,523

61

152,863

61

Tjänstemän m. fl.:

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

Nettolöner.......................

2,435,626

17

2,592,597

54

Kallortstillägg.....................

1,663

26

2,088

53

Läkararvode jämte läkemedel m. m........

—

—

4,723

53

Felräkningspenningar................

42,160

48

41,928

31

Begravningshjälp...................

1,836

—

2,118

05

Avlöning under vikariat å ordinarie tjänst . . .

158,759

64

173,281

45

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat m. m.

14,693

20

13,207

28

Arvoden till viss icke-ordinarie personal:

Arvoden till styrelseledamöter vid avd.-kontoren

97,800

—

97,800

—

» > suppleanter för styrelseledamöter .

6,617

81

6,662

27

> * ombudsmännen vid avd.kontoren i

Göteborg, Malmö och Luleå (för se-

nare delen av år 1939 endast i

Malmö).................

6,000

—

3,847

31

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

Nettolöner.......................

240,661

24

290,825

51

Kallortstillägg.....................

233

85

316

15

Läkarvård jämte läkemedel m. m.........

19

05

511

71

Begravningshjälp..................

—

—

Transport

3,164,170|63| 3,229,907|64|

3,265,754|24

s. 9 Kontrollera mot PDF

räkning år 1939,

Banlcoutskottets memorial Nr 1.

9

1938

1

9

3 9

Kronor

Kronor

Kronor

KREDIT.

(Inkomster och vinster)

Lånerörelsen.

Räntor på diskonterade växlar..........

368,923

68

979,618

40

» > hypoteks- och kommunlån.......

591,387

52

986,902

50

> > avbetalningslån.............

1,408,290

15

1,581,750

85

» » kredit i checkräkning..........

23,482

78

256,518

58

Avgifter för » » » ..........

4,373

60

7,260

50

Inkasseringsavgifter och provisioner.......

587

83

598

31

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

fordringar......................

11,739

27

15,106

01

3,827,755

15

Utrikesrörelsen.

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......

5,569,787

36

1,867,324

87

Remboursprovisioner.................

—

—

112,576

55

191,440

—

203,720

—

2,183,621

42

Vinst vid försäljning av guld ....

''170,688

64

5,778,006

97

Svenska statspapper och obligationer.

Räntor.........................

468,892

15

2,432,495

98

Från änkekassorna övertagna

värdepapper.

Räntor.........................

168,179

10

100,573

26

Vinst vid utlottning och försäljning.......

18,254

25

—

—

100,573

26

övriga inkomster.

Avgifter för i förvar mottagna depositioner:

öppna.........................

175,027

22

182,515

49

slutna.........................

192

—

120

50

Ersättning för utländska clearingar:

från clearingnämnden...............

75,000

—

75,000

—

» clearingkontoret...............

30,962

27

24,741

69

Provisioner och tillfälliga räntor..........

263

61

15,607

76

Bidrag från pensionsfonden till tjänstepensioner

96,300

—

’) 48,150

—

Inbetalda familjepensionsavgifter.........

77,333

10

2) 39,414

60

Ersättning för bestyr med statens bosättnings-

lån..........................

36,000

GU,970

—

Inkomster av fastigheter:

vid huvudkontoret.................

1,600

1,000

» avdelningskontoren:

hyror ......................

227,258

08

250,391

82

i övrigt.....................

29,104

40

27,054

46

Diverse inkomster:

vid huvudkontoret.................

2,203

93

3,039

01

• avdelningskontoren..............

9,875

85

9,304

737,909

33

Transport

9,757,146 79

| | 15,060,365

11

*) För första halv&ret.

a) Därav för första halv&ret kr. 88,914: 69.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust
-

DEBET.

1938

19 3 9

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

3,164,17C

63

3,229,907

64

3,265,754

i 24

Arvoden och särskilda ersättningar till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän:

Arvoden för postbefordran och inkassering m. m.

5,842

61

6,335

73

” till tjänstemän å utrikesavdelningen

m. fl......................

10,247

11

8,061

2(

Gratifikationer eller belöningar..........

1,000

—

2,350

—

Ersättning för mistade avlöningsförmåner....

—

—

841

80

Arvoden till tjänstemän, vilka verkställa särskild

undersökning vid avdelningskontor.......

5,800

—

5,800

—

Uniformsbeklädnad..................

22,563

03

21,323

Provisoriskt dyrortstillägg.............

76,271

08

*) 38,097

66

» lönetillägg åt vissa icke-ordinarie

tjänstemän...............

8,039

10

*) 3,684

22

Dyrtidstillägg åt fullmäktiges deputerade och

5 244

l) 2 653

» » tjänstemän...........

416*639

65

*) 221,032

29

Rörligt tillägg (redovisades för år 1938 såsom

dyrtidstillägg) .................

—

—

s) 98,519

30

Barntillägg (redovisades för år 1938 såsom dyr-

tidstillägg)....................

—

—

a) 13,791

32

3,652,402

16

Pensioner m. tn :

Pensioner till f. d. befattningshavare.......

256,899

98

276,438

70

» » efterlevande till f. d. befattnings-

havare .................

—

—

2) 106,308

09

Diverse pensioner och understöd.........

10,597

33

9,396

80

Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare.....

35,156

_

41,088

» » efterlevande till f. d. befatt-

ningshavare............

—

—

1,572

—

» å diverse pensioner och understöd

2,227

—

2,109

—

436,912

59

Provisorisk avlöningsförstärkning.......

73,314

66

'') 36,768

51

Förvaltningsutgifter:

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar ........................

76,433

45

78,487

42

Fastighetsunderhåll .................

144,213

13

105,079

61

Kontorshyror i Umeå och Västerås .......

14,700

—

14,700

—

Värme och belysning................

134,551

70

140,284

25

Inventarier och deras underhåll..........

76,431

42

97,138

48

Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar

49,659

22

67,711

63

Kostnader för blanketter, tidningar m. m.....

76,797

31

77,607

05

Annonser och kungörelser..............

27,530

25

23,938

03

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .

320,663

48

318,199

24

Lagsöknings- och rättegångskostnader utöver till

riksbanken ersatta.................

693

67

3,326

36

Flyttningskostnader.................

13,693

49

3,699

06

Bidrag till utländska studieresor.........

4,000

3,300

Rese- och tjänstgöringstraktamenten.......

14,903

75

14,362

85

Kostnader för soliditetsupplysningar.......

37,231

31

30,900

31

Transportkostnader..................

6,861

33

10,789

14

Bevakning vid huvudkontoret...........

29,437

38

29,715

Inspektion av avdelningskontoren.......

2,635

30

1,519

75

Inventeringar » »

7,133

35

7,653

30

Diverse reseersättningar...............

7,732

33

8,479|92

Transport 1

5,139,313|95|

1,036,892|40|

7,391,837|50

l) För första halv&ret.

*) » andra *

s. 11 Kontrollera mot PDF

räkning (forts.).

Bankoutskottets memorial Nr 1.

11

t

KREDIT.

Transport

Transport

1938

1

9 3 9

Kronor

Kronor

Kronor

9,757,146

79

15,060,362

11

9,757,146|79|

15,060,362| 11

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust
-

1938

1

9 3 9

Kronor

Kronor

Kronor

5,139,313

95

1,036,892

40

7,391,837

50

13,635

70

13,732

15

1,343

48

5,469

26

112,952

17

125,856

49

1,181,950

30

110,043

76

154,998

40

—

—

67,000

—

'') 33,500

—

82,000

—

'') 41,000

—

184,601

94

—

—

—

—

9,990

55

—

—

1,300

—

—

—

25,187

40

—

—

33,975

12

—

—

202,088

02

1,534

30

—

—

29,756

50

239,017

97

820,770

78

3.920,141

57

4,365

4,554

45

479,440

83

495,536

38

85,828

13

94,558

19

666,659

29

783,161

70

146,870

40

350,118

15

63,770

77,001

24

4,370

10

6,604

25

6,317,734

99

8,169,257

73

14,891,522

79

1,587,889

06

168,839

32

9,757,146

79

15,060,362

11

DEBET.

Revisionskostnader vid avdelningskontoren

Lönenämnden för riksdagens verk m. m. .

Diverse ......................

övriga utgifter:

Ränta å tjänstepensionsfonden.........

» » familjepensionsfonden.........

Avgifter till tjänstepensionsfonden......

» » familjepensionsfonden......

Göteborgskontorets ombyggnadskonto . . . .

Linköpings- » » . . . .

Uppsala- » » . . . .

Vänersborgs- » » . . . .

Nytt kassavalv vid huvudkontoret......

Diverse skyddsrum................

För Jönköpingskontoret inköpt markområde

Valvsutrymmen i berg.............

Kostnader för guldtransporter m. m......

1 » probering av guldplantsar . .

För sedeltryckeriet:

Förlag för löpande utgifter vid sedeltrycke

utöver av tryckeriet gottgjorda belopp . .

Nya maskiner för sedeltryckeriet.......

Övriga utgifter för tryckeriet

i avlöningshänseende, bestridda

av huvudkontoret.

1938

81,989

24

1939

77,769

05

För pappersbruket:

Förlag för löpande utgifter för Tumba pappersbruk

utöver av bruket gottgjorda belopp .

Tumba bruks nyanskaffningar........

> » ombyggnadskonto.......

Övriga utgifter för bruket i

avlöningshänseende, bestridda

av huvudkontoret....

1938

40,369

16

1939

40,462

67

Kontroll vid sedelpapperstillverkningen

Saldo, vinst

Summa

'') För första halvåret

s. 13 Kontrollera mot PDF

räkning (forts.).

BankoutsJcottets memorial Nr 1.

13

1938

1

9 3 9

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

9,757,146

79

15,060,362

11

Summa

9,757,146 79

15,060,362

11

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Utgående

DEBET.

(Tillgångar och fordringar)

Kassa.

Metallisk kassa:

(enl. 11 § i lagen för Sveriges riksbank)

Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention

Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt

Utländskt guldmynt..............

Guld i utlandet, ej inräknat i metalliska

kassan......................

Annan kassatillgdng:

Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention

ävensom kopparnickelmynt........

Äldre svenskt silvermynt..........

Brons-, järn- och kopparmynt........

Enskilda bankers postväxlar, checkar m. m.

Utländska bankers sedlar..........

Svenska statspapper och obligationer.

Svenska statspapper .............

Andra svenska obligationer.........

Beräknade räntor...............

Från änkekassorna övertagna

värdepapper.

Svenska statspapper.............

Andra svenska obligationer.........

Inteckningar..................

Beräknade räntor...............

Lånerörelsen.

Diskonterade växlar..............

Hypoteks- och kommunlån.........

Avbetalningslån................

Kredit i checkräkning............

På indrivning beroende medel.......

Utrikesrörelsen.

Utländska statspapper............

Beräknade räntor...............

Köpta växlar, betalbara i utlandet.....

Fordran i löpande räkning hos utländska

banker och bankirer . ...........

Kursdifferenskonto......

Guldregleringskonto......

Hos riksgäldskontoret innestående

medel.....

Diverse räkningar

1938

19 3 9

Kronor

Kronor

Kronor

45,628,005

45,628,075

492,384,029

47

491,744,190

56

53,400,340

01

52,650,864

05

590,023,129

61

115,817,378

52

88,491,071

22

914,035

75

252,939

25

1,052

—

1,113

—

18,968

90

10,412

52

12,702,919

81

42,833,583

68

76,749

52

128,341

80

43,226,390

25

721,740,591

08

102,000,250

—

232,933,575

—

3,951,050

—

3,535,150

—

54,031

98

158,722

37

236,627,447

37

896,119

66

794,310

1,518,475

25

1,327,545

—

181,806

—

50,000

—

31,421

88

29,272

91

2,201,127

91

13,178,681

41

197,301,487

70

35,434,734

—

140,801,277

—

44,207,894

—

48,063,682

—

1,366,085

55

70,736,539

64

19,035

25

34,146

02

456,937,132

36

34,010,730

32,620,097

50

60,078

25

404,957

03

385,860,686

50

14,200,514

75

414,316,445

09

277,647,503

62

324,873,072

90

260,244,912

22

223,091,753

36

134,339,281

66

111,418,515

59

334,510,268

95

—

—

6,767,843

18

10,000,329

27

50,493,284

48

,162,615,526|95

2,134,150,768

23

Summa

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

15

balansräkning.

1938

1

9 3 9

- - - • -—-------- -.....— - ~......- —

Kronor

Kronor

Kronor

t KREDIT.

(Skulder)

Utelöpande sedlar.......

1,060,676,458

23

1,422,175,889

29

Postväxelräkning.......

i : i ‘ "

3,788,756

49

1,714,763

97

Depositionsräkning......

—

—

162,000

—

Checkräkning.

Skuld till statliga myndigheter ......

418,045,381

08

266,944,515

13

» » bankaktiebolag . . .: . . . . .

427,902,068

70

152,895,367

61

Övriga medel ''. i......... . . . . . .

3,386,901

24

4,643,502

48

424,483,385

22

Svenska statspapper och obli-

gationer.

Beräknade räntor...............

270,288

90

—

—

Lånerörelsen.

Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar

1,380

77

21,984

03

Utrikesrörelsen.

Skuld till utländska banker och bankirer

83,706,633

76

23,084,138

89

Upphörda lånegrenar.

Lånebanksobligationer med 4*/sj£ ränta . .

120,666

88

120,666

88

i » 4 •» »

55,012

49

55,012

49

T> » 3 » »

227

19

227

19

Ej uttagna räntor på förestående obliga-

tioner.....................

4,176

63

4,065

20

1 7Q Q71

76

Diverse räkningar.......

35,609,893

44

134,580,674

13

Kapital.

Grundfond...................

50,000,000

—

50,000,000

—

Avbetalningslånefond.............

50,000,000

—

50,000,000

—

Reservfond...................

20,000,000

—

20,000,000

—

Tjänstepensionsfond.............

2,831,837

97

2,863,441

32

Familjepensionsfond.............

3,904,564

74

3,904,401

8 b

Balanserade vinstmedel:

från föregående år.............

723,389

38

811,278

44

vinst för året ................

1,587,889

06

168,839

32

127,747,960

94

Summa

2,162,615,526

95

2,134,150,768

23

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

BankoutsTcottets memorial Nr 1.

Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1938 och

1939 års slut.

1938

1939

Kronor

Kronor

8,219

89

6,998

89

33,226

22

33,226

22

14,980,300

_

14,980,300

—

1,800,000

1,800,000

—

16,821,746

11

16,820,525

11

4,250,000

4,250,000

1,200,000

—

1,200,000

—

800,000

—

800,000

—

425,000

—

425,000

—

200,000

—

200,000

—

280,000

—

280,000

—

380,000

—

380,000

—

175,000

—

175,000

—

150,000

—

150,000

—

380,000

—

380,000

—

550,000

—

550,000

—

160,000

—

160,000

—

230,000

—

230,000

—

240,000

—

240,000

—

325,000

—

325,000

—

130,000

—

130,000

—

328,200

—

328,200

—

428,600

—

428,600

—

250,000

—

250,000

—

535,000

—

535,000

—

175,000

—

175,000

—

250,000

—

250,000

—

315,000

—

315,000

—

275,000

—

275,000

—

115,000

—

115,000

—

2,433,500

—

2,433,500

—

14,980,300

—

14,980,300

—

12,278

39

12,278

39

338,534

90

338,534

90

1,315,328

04

1,315,328

04

548

08

548

08

5,527

07

5,527

07

588

64

588

64

924

61

924

61

417

58

417

58

1,674,147

31

1,674,147

31

Tillgångar.

Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postväxlar

m. m..............................

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

Aktier i Internationella Banken*)..............

Summa

*) Anm.: Riksbankens innehav av aktier i Internationella

Banken utgör nominellt Schw. Frea. 10,000,000:—.

(4,000 aktier ä 2,500: — Schw. Frea.) varav inbetalts 25

procent, bokförda inom linjen med angivet belopp.

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset...................

sedeltryckeriet................

Göteborg...........................

Malmö.............................

Falun.............................

Gävle.............................

Halmstad...........................

Härnösand..........................

Jönköping...........................

Kalmar............................

Karlskrona..........................

Karlstad............................

Kristianstad.........................

Linköping...........................

Luleå.............................

Mariestad...........................

Norrköping..........................

Nyköping...........................

Sundsvall...........................

Uppsala............................

Visby.............................

Vänersborg..........................

Yäxjö.............................

Örebro.............................

Östersund...........................

Tumba ............................

Summa

Skulder.

Utelöpande postväxlar ....................

» transportsedlar å 3 och 2 rdr specie på

ofärgat papper ................

» bankosedlar å riksdaler och skillingar .

Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta . .

» » 4’/* % » ........

» »3#» ........

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........

Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .

Summa

s. 17 Kontrollera mot PDF

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

17

Beträffande avbetalningslånen redovisas i nedanstående översikt de belopp,

som de olika kontoren den 31 december 1939 hade fått sig tilldelade, samt

antal och belopp av vid samma tidpunkt utestående lån.

Tilldelat

Utestående lån

belopp

Kronor

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret.................

12,695,000

11,742

12,441,403

47

Avdelningskontoret i: Göteborg.......

3,800,000

4,053

3,729,657

—

Malmö........

3,275,000

2,773

3,022,008

55

Falun.........

1,260,000

912

1,198,066

—

Gävle ........

1,850,000

1,714

1,802,686

—

Halmstad......

1,000,000

531

950,958

—

Härnösand .....

1,000,000

725

965,636

—

Jönköping......

2,500,000

2,014

2,443,424

—

Kalmar .......

875,000

596

787,614

—

Karlskrona.....

1,100,000

953

1,029,331

—

Karlstad.......

700,000

498

682,253

—

Kristianstad.....

600,000

406

517,800

—

Linköping......

1,300,000

797

1,269,227

—

Luleå.........

2,250,000

2,917

2,131,120

—

Mariestad......

700,000

314

677,896

—

Norrköping.....

1,600,000

1,431

1,519,354

—

Nyköping......

910,000

528

894,629

—

Sundsvall......

1,050,000

1,101

1,009,065

—

Umeå........

2,175,000

1,973

2,121,726

—

Uppsala.......

3,600,000

2,662

3,418,069

—

Visby.........

1,150,000

754

1,099,403

—

Vänersborg.....

750,000

455

707,854

—

Västerås.......

1,000,000

737

931,360

—

Växjö.....w .

500,000

291

449,106

—

Örebro........

1,150,000

965

1,108,038

—

Östersund......

1,210,000

952

1,189,744

—

Summa

50,000,000

42,794

48,097,428

02

Den 31 december 1939 utestående belopp fördelade sig på följande sätt:’)

A-lån..................Kr. 34,547,484: 60

B-lån.................. » 12,241,623:42

C-lån.................. » 1,308,320: —

_ Kr. 48,097,428:02

■ ) A-lån: löptid högst 8 år; amorleras under hela löptiden.

B-lån: löptid högst 8 år; arnorteringsfria högst 4 år.

C-lån: löptid högst 4 år; i regel arnorteringsfria under hela löptiden.

Bihang lill riksdagens protokoll 1940. 8 sami. Nr 1. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Banlcoutslcottets memorial Nr 1.

Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro

ställda två fonder, nämligen spannmålskreditfonden och bosättningslånefonden.

Spannmålslcreditfonden uppgick under året till 500,000 kronor. Den 31 december

1939 var vid huvudkontoret beviljad en kredit på 200,000 kronor;

av denna utestod ett belopp av 68,209:68 kronor.

Bosättning slånefondens fördelning på de olika kontoren samt antal och

belopp av utestående lån den 31 december 1939 framgå av följande sammanställning.

Tilldelat

Utestående lån

belopp

Kronor

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret.................

2,320,000

3,257

2,115,832

62

Avdelningskontoret i: Göteborg.......

1,400,000

1,929

1,296,810

27

Malmö.........

1,250,000

1,714

1,172,325

43

Falun........

340,000

494

330,411

—

Gävle........

510,000

733

487,691

22

Halmstad......

230,000

300

213,874

81

Härnösand.....

215,000

371

202,335

71

Jönköping.....

510,000

664

487,881

—

Kalmar.......

180,000

285

159,131

49

Karlskrona.....

155,000

247

143,212

25

Karlstad......

480,000

641

439,033

—

Kristianstad ....

255,000

393

235,118

—

Linköping.....

250,000

470

232,072

—

Luleå........

260,000

414

234,655

47

Mariestad......

265,000

339

240,228

16

Norrköping.....

270,000

395

256,371

—

Nyköping......

305,000

422

279,127

—

Sundsvall......

210,000

302

182,899

—

Umeå........

^60,000

249

137,941

—

Uppsala.......

180,000

261

174,363

-

Visby........

70,000

95

62,715

—

Vänersborg.....

195,000

324

180,651

—

Västerås......

325,000

449

307,575

—

Växjö........

160,000

219

146,783

—

Örebro.......

355,000

466

322,033

—

Östersund.....

150,000

264

139,022

—

Summa

11,000,000'')

15,697

10,180,092

43

'')Av de till bosättningslånefonden anvisade beloppen om sammanlagt 13,000,000 kronor

hava till och med den 31 december 1939 till riksbanken överförts 11,000,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

19

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.

§ I
Vid

det val av fullmäktige i riksbanken, som ägt rum under år 1939,

hava för valperioden 1939—1942 undertecknade Rooth och Jonsson fått sina

uppdrag förnyade.

Till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val under år 1940 försiggått

hava utsetts bankrådet Harald Magnusson samt ledamöterna av riksdagens

första kammare Fritjof Ekman och Elof Andersson i Fältenborg.

Fullmäktige hava därefter inom sig utsett:

till vice ordförande samt förste deputerad och riksbankschef undertecknad

Rooth,

till andre deputerade undertecknade Amnér och Björnsson för resp. huvudkontoret

och avdelningskontoren,

till inspektör för sedeltryckeriet undertecknad Björnsson och

till inspektör för pappersbruket undertecknad Jonsson.

Därjämte hava fullmäktige till vice riksbankschef omvalt bankdirektören

Ferdinand Wallberg.

Den av Kungl. Majit förordnade suppleanten herr Örne har under år 1939

tjänstgjort 38 dagar.

Av de av riksdagen valda suppleanterna har herr Magnusson tjänstgjort

såsom fullmäktig och andre deputerad 114 dagar och herr Ekman såsom

fullmäktig 3 dagar.

§ 2.

Till delegerade för riksdagens verk för år 1940 hava fullmäktige för sin

del utsett undertecknade Amnér och Björnsson.

Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett

fil. dr K. Hildebrand och bankokommissarien A. Bertil att under år 1940

å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar deltaga, herr Hildebrand såsom

ledamot i direktionen för Göta kanalverk och herr Bertil såsom ombud vid

revisionen av samma verk.

§ 3.

Inom styrelserna för avdelningskontoren hava följande förändringar ägt

rum eller beslutats:

kontoret i Malmö: Till suppleant efter assistenten Auton Hjalmarsson,

vilken avlidit, har utsetts direktören Einar Jönsson:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial Nr 1.

kontoret i Falan: Till styrelseledamot efter grosshandlaren Lennart Berggren,

vilken avlidit, har utsetts suppleanten Fredrik Killander samt till

suppleant rådmannen Herman Andersson;

kontoret i Gävle: Till suppleant har utsetts förbundskassören Robert

Johansson;

kontoret i Härnösand: Till direktör för tiden från och med den 1 oktober

1940, då nuvarande direktören Ragnar Forssman avgår med pension, har

utsetts direktören vid kontoret i Luleå Magnus Nordström. Sedan suppleanten

Isidor Schöning på grund av sjukdom undanbett sig återval, har

disponenten Hans Nyberg utsetts till suppleant;

kontoret i Jönköping: Till suppleant efter direktören Ivar Neuman, vilken

avlidit, har utsetts landskamreraren Richard Lundberg. Suppleanten Olof

Äkesson har på egen begäran entledigats;

kontoret i Kalmar: Till styrelseledamot efter häradshövdingen John Zetterstedt,

vilken avlidit, har utsetts suppleanten Ernst Johansson och till suppleanter

förrådsförvaltaren Walfred Nilsson och länsassessorn Julius Lidblom;

kontoret i Karlskrona: Till styrelseledamot efter fd. landssekreteraren Josef

Fröberg, vilken uppnått 70 års ålder, har utsetts suppleanten Richard Sjöström

och till suppleant länsassessorn Josef Rundqvist;

kontoret i Kristianstad: I stället för suppleanten Richard Lundberg, vilken

på egen begäran entledigats, har utsetts landskamreraren Allan Rietz;

kontoret i Luleå: Till direktör från och med den 1 oktober 1940 efter

förenämnde Nordström har utsetts tjänstemannen i 22:a lönegraden vid

kontoret i Härnösand Hjalmar Olsson:

kontoret i Uppsala: Suppleanten Tycho Hedén har på egen begäran entledigats;
kontoret

i Västerås: Till direktör för tiden från och med den 1 oktober

1940, då nuvarande direktören Åke Fredricsson avgår med pension, har

utsetts tjänstemannen i 22:a lönegraden vid huvudkontoret Gunnar Gunnarson.

Till suppleant har utsetts direktören Gunnar Bolander;

kontoret i Växjö: Till direktör för tiden från och med den 1 augusti 1940,

då nuvarande direktören Fabian Ericsson avgår med pension, har utsetts

tjänstemannen i 24:e lönegraden vid kontoret i Norrköping Ossian Lindgren.

Till styrelseledamot har utsetts suppleanten Georg Agell och till suppleant

järnarbetaren Albin Gustafsson;

kontoret i Östersund: Suppleanten Jonas Hård har på grund av sjukdom

avgått och köpmannen Sigfrid Johansson utsetts till suppleant.

§ 4.

Riksgäldskontoret hade före 1939 års utgång till riksbanken för reservförrådsnämndens

räkning överlämnat skattkammarväxlar till ett sammanlagt

belopp av 216 miljoner kronor, vilka samtliga växlar diskonterats.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bankoutskottets memorial Nr 1.

§ 5.

Efter överläggningar med representanter för Danmarks nationalbank,

Finlands bank och Norges bank samt med representanter för det svenska

bankväsendet beslöto fullmäktige den 28 augusti 1939, att valutakurserna

på den svenska marknaden tillsvidare skulle fastställas med utgångspunkt

från dollarkursen, Sälj kursen på dollar sattes därvid till kr. 4: 20 och denna

kurs har ännu icke ändrats.

Den 14 och den 15 oktober 1939 hava representanter för centralbankerna

i Danmark, Finland, Norge och Sverige ånyo sammanträtt för överläggning

rörande frågor av gemensamt intresse.

§ 6.

Med tillämpning från och med den 15 innevarande december hava fullmäktige

beslutat, att riksbankens växeldiskonto och samtliga utlåningsräntor

skulle höjas med 1/a procent och utgöra sålunda för närvarande:

På högst 3

månader

På längre

tid än 3 må- nader högst

6 månader

På högst

1 månads

uppsägning

%

%

%

Växeldiskonto..................

Ränta för lån:

3

3 Vä

- .

mot säkerhet av:

obligationer, utfärdade av svenska

staten, allmänna hypoteksbanken

och konungariket Sveriges stads- hypotekskassa.............

3

3 Vs

3

obligationer, utfärdade av svens- sin bostadskreditkassan, svenska

skeppshypotekskassan, kommu- ner, landsting, inteckningsbolag

och aktiebolaget Göteborgs hypo- tekskassa.................

3 Vs

4

3 l/s

mot annan säkerhet........lägst

Ränta för kredit i checkräkning:

4

4 Vs

--

3 %—4 % beroende på säkerheten.

Vid rediskontering åt affärsbanker och centralkassor för jordbrukskredit

av växlar med högst 90 dagars återstående löptid beräknas 21/z procent

diskonto.

Räntan å lån från spannmålskreditfonden har intill den 21 december 1939

utgjort 3 procent samt därefter 3,5 procent.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial Nr 1.

§ 7-

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 50,000,000 kronor, utgjorde

utlåningen per den 31 december 1939 sammanlagt 48,097,428 kronor 2 öre.

Räntan å lån från fonden har till och med den 14 december 1939 utgjort

3,5 procent samt därefter 4 procent.

Rörande fondens verksamhet hänvisas i övrigt till de å sid. 17 intagna

uppgifterna.

§ 8.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom kapital

anvisat sammanlagt 13 miljoner kronor, utgjorde vid utgången av december

1939 utlåningen 10,180,092 kronor 43 öre.

Rörande lånens antal och fördelning torde få hänvisas till sammanställningen

å sid. 18.

Räntan å lån från fonden har av Kungl. Majit för nu löpande budgetår

fastställts till oförändrat 3,5 procent.

§ 9.

Ytterligare ett kassavalv inom riksbankshuset i Stockholm, vartill 1939

års lagtima riksdag anvisat ett belopp av förslagsvis 33,000 kronor, har

inrättats.

Kostnaden härför har uppgått till 33,975 kronor 12 öre.

§ 10.

1939 års lagtima riksdag bemyndigade fullmäktige att för nedan angivna

reparations- och moderniseringsarbeten taga i anspråk följande belopp,

nämligen

dels för utvändig reparation av riksbankens fastighet i Vänersborg ett

belopp av förslagsvis 71,000 kronor,

dels för reparations- och moderniseringsarbeten inom riksbankens fastighet

i Linköping ett belopp av förslagsvis 10,000 kronor,

dels ock för anordnande av hiss inom riksbankens fastighet i Uppsala ett

belopp av förslagsvis 20,600 kronor.

Arbetena vid kontoren i Linköping och Vänersborg hava slutförts.

Arbetet med anordnande av hiss inom fastigheten i Uppsala är under

utförande.

Fullmäktige hava beslutat att för högst 37,566 kronor låta verkställa vissa

reparationer av bankens fastighet i Halmstad, innefattande bland annat yttertakets

omläggning med kopparplåt. Då sedermera tillgången på koppar

inom landet blivit begränsad, hava fullmäktige i stället beslutat att låta belägga

taket med galvaniserad järnplåt, varigenom kostnaderna minskats med

15,075 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets memorial Nr 1.

23

§ 11.

Inköp av nya maskiner för sedeltryckeriets räkning, vartill 1938 års riksdag

anvisat förslagsvis 277,000 kronor, hava numera verkställts och maskinerna

tagits i bruk.

Av de anvisade medlen hade vid årsskiftet utbetalats 180,386 kronor 32

öre. Ännu ej erlagd likvid uppgår till omkring 48,000 kronor, varför anskaffningskostnaden

blir omkring 49,000 kronor lägre än den beräknade.

§ 12.

Sedan Kungl. Maj:t på framställning av fullmäktige den 31 augusti 1939

(S. F. S. nr 591) utfärdat kungörelse örn utgivande av sedlar å 10,000 kronor,

hava fullmäktige beslutat, att sedlar å nämnda valör skola utlämnas i

rörelsen.

§ 13.

Arbetet med åstadkommande av nya sedeltyper bär numera fortskridit så

långt, att ett slutgiltigt förslag till ny 10-kronesedel torde kunna föreligga

inom den närmaste framtiden. Därefter kommer förslag till ny 5-kronesedel

att utarbetas.

§ 14.

I samband med övergång till vissa arbetsbesparande tryckningsmetoder

vid sedeltryckeriet har doktor Imre Strasser, förut anställd i firman Giesecke

& Devrient, Leipzig, anställts å sedeltryckeriet såsom sakkunnig för en tid

av ett år, räknat från och med den 1 mars 1939.

§ 15.

Den för Tumba bruk beställda pappersmaskinen m. m., vartill 1938 års

riksdag beviljat förslagsvis 486,000 kronor, har numera levererats och uppmonterats

i den för ändamålet uppförda tillbyggnaden vid bruket. Pappersmaskinen

har efter inkörning tagits i bruk för tillverkning av vissa sedelpapperstyper.

Kostnaderna för övergång till maskintillverkning utgjorde vid

årsskiftet 496,988 kronor 55 öre. Därutöver återstå att erlägga cirka 13,800

kronor, varför kostnaderna komma att uppgå till sammanlagt cirka 510,800

kronor.

Den huvudsakliga anledningen till att de beräknade kostnaderna överskridits

är en förändring i den ursprungliga planen för byggnadsarbetena.

§ 16.

Ombyggnaden av det s. k. stora stenhuset vid Tumba bruk, vartill 1938

års riksdag anvisat förslagsvis högst 150,000 kronor, bar slutförts. Kostnaden

bar uppgått till 142,910 kronor 42 öre.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutslcottets memorial Nr 1.

§ 17.

Sedan en arbetare vid Tumba bruk, tidigare anställd såsom trädgårdsmästare

vid bruket, hos fullmäktige anhållit örn utbekommande av viss

övertidsersättning samt framställningen av fullmäktige lämnats utan bifall,

har ifrågavarande arbetare hos Stockholms rådhusrätt anhängiggjort rättegång

mot riksbanken. Rådhusrätten har emellertid ogillat kravet. Målet är

för närvarande beroende på Svea Hovrätts prövning.

§ 18.

Den i fullmäktiges berättelse till 1938 och 1939 års riksdagar omförmälda

utredningen angående huvudkontorets omorganisation har på grund av den

arbetsbelastning, som blivit en följd av rådande utrikespolitiska förhållanden,

icke kunnat slutföras.

§ 19.

Sedan 1939 års lagtima riksdag fastställt nytt avlöningsreglemente för

ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk, hava delegerade för riksdagens

verk med stöd av riksdagens bemyndigande utfärdat dels avlöningsreglemente

för icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk, dels bestämmelser

i fråga örn tjänstemäns övergång till sagda båda avlöningsreglementen, dels

ock tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet för riksdagens verk.

Fullmäktige hava sedermera fastställt närmare föreskrifter, dels angående

storleken av de felräkningspenningar, som skola tillkomma kassörer i riksbanken,

dels beträffande arvoden till de vaktmästare vid huvudkontoret,

vilka hava att verkställa postbefordran eller inkasseringsuppdrag, dels ock

rörande vaktpersonalens skyldighet att bidraga till kostnaderna för uniformsbeklädnad.

Vidare hava delegerade utfärdat bestämmelser angående avlöning till ickeordinarie

personal vid riksdagens verk under tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring

i anledning av förstärkt försvarsberedskap.

§ 20.

Efter förhandlingar med civilförvaltningens personalförbund hava fullmäktige

beslutat fastställa ändrade anställnings- och avlöningsbestämmelser

för arbetarpersonalen vid pappersbruket och sedeltryckeriet.

§ 21.

De valvsutrymmen för riksbankens och riksgäldskontorets räkning, vartill

1938 års riksdag anvisat förslagsvis 160,000 kronor, äro nu färdiga. Kostnaden

härför, som ännu icke kunnat definitivt fastställas, torde icke komma

att överstiga det anvisade beloppet.

Sedan 1939 års lagtima riksdag anvisat medel för anordnande av ytterligare

valvsutrymmen, hava arbetena härmed igångsatts.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets memorial Nr 1.

§ 22.

25

Skyddsrum för personalen hava numera anordnats såväl vid huvudkontoret

som vid sedeltryckeriet och Tumba bruk.

Vid flertalet av de avdelningskontor, där skyddsrum ansetts böra ifrågakomma,

äro dylika färdigställda.

Av det av 1939 års lagtima riksdag för ändamålet anvisade beloppet, förslagsvis

240,000 kronor, äro vid utgången av år 1939 202,088 kronor 2 öre

tagna i anspråk. Häri ingå dock vissa belopp, som av post- och telegrafverken

skola överlämnas till riksbanken såsom ersättning för de skyddsutrymmen,

som genom riksbankens försorg inom vissa riksbankens fastigheter

i landsorten anordnats för personalen vid nämnda verk.

§ 23.

Fullmäktige hava vidtagit åtgärder för att i möjligaste mån säkerställa

riksbankens personalbehov i händelse av allmän mobilisering inom landet.

Vissa andra anstalter av beredskapsnatur hava jämväl träffats.

§ 24.

Sedan riksbanken vid exekutiv auktion den 29 november 1938 till skyddande

av fordran hos Elias Frisk i Gälleråsen inköpt fastigheten Gälleråsen

162 samt 16/21 av V24 mantal Gälleråsen 110 i Karlskoga socken för sammanlagt

4,010 kronor, hava förenämnda fastigheter numera av riksbanken

försålts för ett pris av 6,200 kronor.

§ 25.

Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum

hava under året ägt rum.

Därjämte har inventering företagits av behållningarna i huvudkontorets

samtliga förvaringsvalv och kassor ävensom av sedelkontorets behållningar

av sedlar och sedelpapper.

Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts,

av undertecknad Rooth vid kontoret i Östersund,

av undertecknad Amnér vid kontoren i Luleå, Sundsvall och Umeå,

av undertecknad Björnsson vid kontoren i Göteborg, Malmö, Falun, Jönköping,

Karlstad, Linköping, Mariestad, Nyköping, Visby, Västerås och

Örebro,

av vice rikbankschefen Wallberg vid kontoret i Norrköping.

Vid kontoren i Gävle, Halmstad, Härnösand, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad,

Uppsala, Vänersborg och Växjö har på grund av den stora arbetsbördan,

särskilt under senare delen av året, inspektioner icke kunnat verkställas.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 8 sami. Nr 1. 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

Särskilda undersökningar genom därtill utsedda tjänstemän hava företagits

vid samtliga avdelningskontor.

Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt rum.

För riktigheten av de å sid. 8—18 lämnade sifferuppgifterna ansvara föreståndaren

för räkenskapsavdelningen K. G. Simonsson och tjänstemannen

G. Gunnarson, vilka i riksbankens bokslut undertecknat, respektive kontrasignerat

ifrågavarande räkningar.

Fullmäktige överlämna härjämte i behörig tid inkomna berättelser från

styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor, ävensom de berättelser

för år 1938, vilka avgivits av revisorerna för dessa kontor.

Styrelsen för avdelningskontoret i Malmö har gjort framställning örn

avskrivning av viss inom linjen förd fordran. Denna framställning har i

vanlig ordning prövats av de för kontoret utsedda revisorerna. Fullmäktige

hava för sin del icke något att erinra mot att ifrågavarande fordran av

skrives.

Stockholm den 12 januari 1940.

§ 26.

§ 27.

Ivas Rooth.

Sten Stendahl.

ADOLF af JOCHNICK.

A. Amnér.

C. P. V. Gränebo.

Edv. Björnsson.

Conrad Jonsson.

/

Jaeol)j Hagströmer.

Stockholm 1940, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

400056

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.