Bankoutskottets memorial Nr 1
1940-01-16 · 26 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 25 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1940:1, Bankoutskottets memorial Nr 1
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1940 kl. 4 e. m.
Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen örn bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1939, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.
Stockholm den 16 januari 1940.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes behandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Sandén, Friggeråker, Nilsson i Mölndal,
Ohlin och Andersson i Jäger;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen, Andersson i Falkenberg,
K. A. Westman, Gustavson i Västerås, Osberg och Svedman.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 8 sami. Nr 1.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
.4- ii::
«l . <\> ''lii :■ ■
\ r V “ i>i '' ''■ '' ■■■ V>
• -* .''t:.'', l.‘i / i. >•);''. , »'':* - /» • .*£*•» i.
. Tii ; -3>irJ
.. 1 .* • r-Ji; i;ij
:i.. -u'' :■ ■: ;
>si- ''i.-.r'',i ■: ,u,.r.n : ■ ''I- v, .
.<%U ni-.-.-uM 4-; tioä ,.»Ion:b->JH
''n/ul/■ ;.;i . : . ''
Ms ;
■‘■T . . ?k -, ■ > r''i
.K .r,
>r''
Bankoutskottets memorial Nr 1.
3
i
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1939.
Politisk oro och ekonomisk förberedelse för krig satte under största delen
av år 1939 sin prägel på världsmarknaderna. Rustningarna påverkade i
hög grad den industriella produktionens utveckling, framför allt i de länder,
som under året invecklades i krig. Upprepade politiska kriser pressade
kursläget på börserna. Utvecklingen på råvarumarknaderna visade stora
oregelbundenheter. Under årets senare del sökte sig en ström av kapital från
Europa till Förenta staterna. På den internationella valutamarknaden förekommo
särskilt under höstens politiska kris starka kursfluktuationer, vilka
bland annat medförde en försämring av pundet i förhållande till dollar och
guld samt en sprängning av det s. k. pundblocket.
Bland viktiga penningpolitiska åtgärder, som vidtogos under året, kan
nämnas, att ett inofficiellt förbud mot spekulativa valutaaffärer och utlåning
mot säkerhet av guld i början av januari infördes i England. Ungefär
samtidigt överfördes en betydande kvantitet guld från Bank of England
till den engelska stabiliseringsfonden. För att icke denna åtgärd skulle
minska sedelutgivningsrätten utvidgades Bank of Englands rätt att utgiva
sedlar utan guldtäckning från 230 till 400 miljoner pund. I slutet av februari
antog det engelska parlamentet en lag, enligt vilken Bank of Englands
guldkassa uppvärderades från 84s. llV^d. per uns fint guld till dagspris,
vilket då lagen den 1 mars första gången tillämpades utgjorde 148 s. 5d.,
samtidigt som rätten till icke guldtäckt sedelcirkulation minskades med 100
miljoner pund. I samband med tillspetsningen i den europeiska politiska
situationen under våren utfärdade den engelske finansministern i mitten av
april en vädjan, som gick ut på att banker och mäklare skulle söka hindra
kapitalexport från England.
Den 25 augusti upphörde den engelska stabiliseringsfonden att genom
guldförsäljningar stödja pundet på den internationella marknaden. De sista
dagarna av augusti och de första av september sjönk dollarpundet från
omkring 4.68 till obetydligt över 4.oo dollar per pund. På denna nivå
stabiliserades den officiella Londonnoteringen, medan pundkursen i New York
fortsatte att falla till något under 3.so i mitten av september. Under åter
-
4
Bankoutskottets memorial Nr 1.
stoden av året har denna senare kurs varierat mellan sistnämnda läge och
den officiella Londonkursen, som sedan mitten av september oförändrat
utgjort 4.02—4.04.
I början av september överfördes praktiskt taget hela Bank of Englands
guldbehållning till stabiliseringsfonden. Samtidigt ökades bankens rätt att
utgiva sedlar utan guldtäckning från 300 till 580 miljoner pund.
I samband med krigsutbrottet infördes i vissa länder valutakontroll eller
skärptes en redan förefintlig dylik kontroll. Sålunda gjordes i England utförsel
av betalningsmedel och guld beroende av licens och alla valutaaffärer
koncentrerades till Bank of England och de större privatbankerna, vilkas
valutaaffärer ställdes under centralbankens kontroll. I Frankrike förbjöds
kapitalexport, varjämte en valutabyrå inrättades. Valutahandel utanför denna
byrå och de under dess överinseende stående bankerna förbjöds. Skyldighet
att till inlösen erbjuda myndigheterna guld och utländska tillgodohavanden,
som innehades vid krigsutbrottet, infördes i England, men ej i Frankrike.
Den 25 oktober infördes i Finland förbud mot utförsel av penningar och
värdepapper. Dessutom föreskrevs skyldighet att till Finlands bank överlåta
utländska tillgodohavanden.
I mitten av december ingicks mellan England och Frankrike en finansiell
överenskommelse, som bland annat innebar att förhållandet mellan den
franska francen och pundet, som under hela året varit förhållandevis stabilt,
även i fortsättningen så länge kriget varade skulle förbliva i stort sett oförändrat
med en kurs av omkring 176 Va francs per pund. Härvid förklarades
även, att myndigheterna i de båda länderna skulle vid behov utbyta det
ena landets valuta mot det andra landets. Guldrörelser länderna emellan
skulle därigenom undvikas.
I Tyskland, där de internationella transaktionerna redan tidigare voro
underkastade kontroll, företogs i anledning av krigsutbrottet på detta område
ej några väsentliga nya åtgärder, men på vissa punkter kompletterades och
skärptes kontrollsystemet.
På den svenska valutamarknaden tillämpades under första delen av året
fram till höstens politiska kris en i stort sett oförändrad pundkurs av
19.40—19.43. Då de ledande valutorna under denna tid voro relativt stabila
i förhållande till varandra, voro även övriga växelkurser samt guldpriset i
Sverige blott underkastade obetydliga fluktuationer. Då den engelska stabiliseringsfonden
upphörde att stödja pundets internationella värde, uppgavs
— efter i Stockholm förda underhandlingar med de övriga nordiska centralbankerna
— den fasta relationen till pundet. Noteringarna på den svenska
valutamarknaden baserades från och med den 28 augusti på en dollarkurs
av 4.20 eller något över den kurs, i vilken dollarn tidigare noterades. På
grund av utvecklingen på den internationella marknaden medförde detta
bland annat, att växelkurserna för pund och franska francs sänktes. I september
noterades pundet så lågt som i 15.90. I oktober var den lägsta
Bankoutskottets memorial Nr 1.
5
pundkursen 16.85 och i november 16.25. Från och med den 20 december
träffades en överenskommelse mellan riksbanken och affärsbankerna örn s. k.
specialpund. Dessa få i huvudsak endast användas till likvider i det brittiska
imperiet. Därefter noteras endast specialpund. Från samma tid noteras
även särskild köpkurs på pund. Vid årsskiftet var denna 16.85, medan säljkursen
utgjorde 16.95.
De belgiska, schweiziska och holländska valutorna såväl som den norska
kronan följde under årets senare del i stort sett dollarn. Växelkurserna på
den svenska marknaden för dessa valutor undergingo därför blott förhållandevis
obetydliga justeringar, för de tre förstnämnda valutorna innebärande
mindre höjningar och för den norska kronan en liten sänkning. Den danska
dollarkursen höjdes mer än den norska. Detta medförde en förhållandevis
stor sänkning av kursen för danska kronor, som under tredje augustiveckan
utgjorde 86.70 och från och med andra septemberveckan under återstoden
av året 81.25. Den finska marken noterades såväl före som efter höstens
kris i 8.59.
Utvecklingen på valutamarknaden under året belyses i övrigt av följande
översikter.
Vissa noteringar på Londonmarknaden.
(Medeltal.)
Avista kurser på
Guldpris
sh. per
uns fint
francs
(Paris)
dollars
helgas
floriner
france
(Schweiz)
(hela året) ....
170.65
4.89
28.93
8.88
21.37
142.55
mars........
176.86
4.686
27.85
8.82
20.71
148.38
juni.........
176.73
4.68
27.53
8.80
20.77
148.45
september.....
176.20
4.04
23.56
7.56
17.81
167.60
december.....
176.50
4.03
24.24
7.55
17.87
I68.00
Avista växelkurser i Stockholm.
(Medeltal.)
100 france
(Paris)
1 dollar
1 pund
100 riksmark
100 riksmark
clearingkurs
1938 (hela året).......
11.54
3.9766
19.410
160.13
159.41
1939 mars...........
11.05
4.1495
19.421
166.82
166.24
■juni............
11.05
4.1533
19.428
167.oo
166.37
september.......
9.75
4.2000
16.987
168.50
168.49
december........
9.52
4.2000
16.697
169.oo
168.49
6
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Riksbankens guldbehållning samt riksbankens och affärsbankernas ut*
ländska tillgodohavanden framgå av följande tabell.
Riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden.*)
(Miljoner kronor; vid månadens slut.)
Riksbankens guld- innehav
Riksbankens
utländska
tillgodohavanden
Affärsbankernas
utländska
tillgodohavanden
metal-
liska
kassan
övrigt
guld
netto
(inkl. uti.
stats- papper)
utländska
stats-
papper
netto
(inkl. uti.
obliga- tioner)
utländska
obliga-
tioner
1938 december.....
591.4
115.8
+ 750.5
34.o
- 39.8
90.7
1939 mars........
596.3
135.2
+ 660.2
38.9
- 20.8
86.2
juni.........
615.5
146.5
+ 582.6
45.7
- 20.7
93.7
september.....
634.1
152.3
+ 475.5
43.6
- 42.o
92.i
december.....
589.9
88.6
+ 301.4
32.6
+ 46.6
84.4
’) Beträffande riksbankens bokföring av guld och valutor, se sid. 7. Det bör observeras,
att uppgifterna angående riksbankens tillgodohavanden i utländska valutor ej äro
direkt jämförbara med uppgifterna angående affärsbankernas tillgodohavanden i utländska
valutor. Dessa senare torde vara bokförda till olika värden i olika banker.
Under årets första tre kvartal ökades sålunda riksbankens totala guldbehållning.
Under återstoden av året undergick den däremot en minskning
till följd av att riksbanken sålde guld för att vara beredd att möta de krav
på utländska valutor, som kunde komma att göra sig gällande. Den del av
guldbebållningen, som förvaras utom landet, ökades under årets första del
mera än den inom landet förvarade delen. Under sista kvartalet överfördes
guld från Sverige till utlandet.
Ovanstående tabell giver icke en riktig bild av valutarörelserna till eller
från Sverige, huvudsakligen på grund av att riksbankens guldbehållning
bokföres till ett relativt sett lägre pris i förhållande till dagspriset än valutabehållningen.
En approximativ kalkyl av beloppet av de valutor, som via
riksbankens och affärsbankernas guld- och valutabehållningar tillfördes eller
lämnade den svenska marknaden, giver vid handen, att under årets första
åtta månader en nettoutströmning av valutor av omkring 67 milj. kronor
ägde rum. I mitten av augusti ökades riksbankens valutabehållning på
grund av omfattande pundförsäljningar till riksbanken. De sista dagarna
av augusti medförde emellertid en minskning av valutareserven med omkring
35 milj. kronor, huvudsakligen till följd av att en stark efterfrågan
på dollar började göra sig gällande. Denna efterfrågan fortsatte under återstoden
av året. Under månaderna september—december minskades riksbankens
tillgångar av guld och valutor med 470 milj. kr., medan affärsbankernas
nettobehållning av valutor ökades med 58 milj. kronor. Valuta
-
SanJcoutskottets memorial Nr 1.
7
rörelserna till eller från riksbanken och affärsbankerna resulterade sålunda
för årets sista fyra månader i en nettoutströmning av omkring 412 milj. kr.
Riksbanken har sedan krigets utbrott ej tillhandahållit valutor annat än
för kommersiella ändamål och till återbetalning av utländska tillgodohavanden
i Sverige. Med anledning av den betydande utströmningen av valutor
träffade affärsbankerna i november en muntlig och i mitten av december
en skriftlig överenskommelse, enligt vilken bland annat utländska valutor
skulle tillhandahållas kunderna endast för vissa närmare specificerade, såsom
legitima ansedda ändamål. Dessutom skulle insättningar på utländska kronräkningar
underkastas viss kontroll samt inköp av värdepapper i utlandet
genom bankernas förmedling begränsas. För att förhindra att valuta anskaffades
genom översändande av postremissväxlar till utlandet överenskommo
bankerna sedermera att förse dessa med påskrift, angivande att de kunde
begagnas som betalningsmedel endast inom Sverige.
En närmare redogörelse för utvecklingen på de inhemska penning-, kapitaloch
valutamarknaderna kommer att inflyta i riksbankens årsbok för 1939,
som torde utkomma instundande februari eller mars.
Riksbankens nettovinst uppgick under år 1939 till 168,839:32 kronor mot
1,587,889:06 kronor år 1938. I enlighet med bankoutskottets uttalande i
memorial nr 63 till 1937 års riksdag beträffande frågan örn principerna för
riksbankens bokföring av guld har sedan början av år 1938, såsom nedan
närmare angives, beräknats vinst på viss handel med guld. För år 1939
uppgick denna vinst till 5,778,006:97 kronor. Kostnaderna för de ovan
nämnda guldtransporterna utgjorde under året 3,920,141:57 kronor.
Vid bokslutets uppgörande har guldet upptagits till ett pris av 2,480
kronor per kilogram. Skillnaden mellan inköps- och bokföringspriserna vid
inköp av guld har debiterats ett särskilt guldregleringskonto. Vid försäljning
av guld har detta konto krediterats ett belopp, beräknat på grundval av
skillnaden mellan medelpriset av det inköpta guldet och bokföringspriset.
Det mervärde, som erhållits vid försäljningen, har krediterats vinst- och
förlusträkningen.
De utländska valutorna ha upptagits till lägre kurser än de vid årets slut
gällande. Vid köp och försäljning av valutor har skillnaden mellan inköpsoch
bokföringspriserna debiterats resp. krediterats kursdifferenskontot.
I riksbankens räkenskaper per den 31 december 1939 har saldot på såväl
guldreglerings- som kursdifferenskontona balanserats såsom tillgång med
sammanlagt 334,510,268:95 kronor. Motsvarande saldo vid föregående årsskifte
utgjorde 394,584,193:88 kronor.
8
Banlcoutslcottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
1938
19 3 9
DEBET.
Kronor
Kronor
Kronor
(Utgifter och förluster)
Lånerörelsen.
Räntor på checkräkning...............
18
96
18
99
Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda låne-
fordringar..............
530
9,834
08
9,853
07
Avskrivningar å statspapper och
obligationer...........
—
—
3,095,400
23
Upphörda lånegrenar.
Räntor på lånebanksobligationer..........
7,637
33
7,637
33
Förvaltningskostnad.
Arvoden och avlöningar:
Fullmäktige och direktionen:
Arvoden till fullmäktige, suppleanter för full-
mäktige samt inspektörer för sedeltryckeriet
och pappersbruket:
Arvode till fullmäktiges ordförande........
8,151
26
8,500
—
Arvoden till fullmäktiges övriga ledamöter . . .
41,544
64
42,000
—
» » > suppleanter......
1,647
12
2,958
49
Arvode till inspektören för pappersbruket . . .
1,500
—
1,500
—
Avlöningar till direktionsledamöterna samt vi-
kanér för deputerade:
Avlöningar.......................
91,578
71
93,381
51
Ersättningar till vikarier för deputerade.....
5,491
91
4,523
61
152,863
61
Tjänstemän m. fl.:
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
Nettolöner.......................
2,435,626
17
2,592,597
54
Kallortstillägg.....................
1,663
26
2,088
53
Läkararvode jämte läkemedel m. m........
—
—
4,723
53
Felräkningspenningar................
42,160
48
41,928
31
Begravningshjälp...................
1,836
—
2,118
05
Avlöning under vikariat å ordinarie tjänst . . .
158,759
64
173,281
45
Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat m. m.
14,693
20
13,207
28
Arvoden till viss icke-ordinarie personal:
Arvoden till styrelseledamöter vid avd.-kontoren
97,800
—
97,800
—
» > suppleanter för styrelseledamöter .
6,617
81
6,662
27
> * ombudsmännen vid avd.kontoren i
Göteborg, Malmö och Luleå (för se-
nare delen av år 1939 endast i
Malmö).................
6,000
—
3,847
31
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
Nettolöner.......................
240,661
24
290,825
51
Kallortstillägg.....................
233
85
316
15
Läkarvård jämte läkemedel m. m.........
19
05
511
71
Begravningshjälp..................
—
—
Transport
3,164,170|63| 3,229,907|64|
3,265,754|24
räkning år 1939,
Banlcoutskottets memorial Nr 1.
9
1938
1
9
3 9
Kronor
Kronor
Kronor
KREDIT.
(Inkomster och vinster)
Lånerörelsen.
Räntor på diskonterade växlar..........
368,923
68
979,618
40
» > hypoteks- och kommunlån.......
591,387
52
986,902
50
> > avbetalningslån.............
1,408,290
15
1,581,750
85
» » kredit i checkräkning..........
23,482
78
256,518
58
Avgifter för » » » ..........
4,373
60
7,260
50
Inkasseringsavgifter och provisioner.......
587
83
598
31
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
fordringar......................
11,739
27
15,106
01
3,827,755
15
Utrikesrörelsen.
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......
5,569,787
36
1,867,324
87
Remboursprovisioner.................
—
—
112,576
55
191,440
—
203,720
—
2,183,621
42
Vinst vid försäljning av guld ....
''170,688
64
5,778,006
97
Svenska statspapper och obligationer.
Räntor.........................
468,892
15
2,432,495
98
Från änkekassorna övertagna
värdepapper.
Räntor.........................
168,179
10
100,573
26
Vinst vid utlottning och försäljning.......
18,254
25
—
—
100,573
26
övriga inkomster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner:
öppna.........................
175,027
22
182,515
49
slutna.........................
192
—
120
50
Ersättning för utländska clearingar:
från clearingnämnden...............
75,000
—
75,000
—
» clearingkontoret...............
30,962
27
24,741
69
Provisioner och tillfälliga räntor..........
263
61
15,607
76
Bidrag från pensionsfonden till tjänstepensioner
96,300
—
’) 48,150
—
Inbetalda familjepensionsavgifter.........
77,333
10
2) 39,414
60
Ersättning för bestyr med statens bosättnings-
lån..........................
36,000
GU,970
—
Inkomster av fastigheter:
vid huvudkontoret.................
1,600
1,000
» avdelningskontoren:
hyror ......................
227,258
08
250,391
82
i övrigt.....................
29,104
40
27,054
46
Diverse inkomster:
vid huvudkontoret.................
2,203
93
3,039
01
• avdelningskontoren..............
9,875
85
9,304
737,909
33
Transport
9,757,146 79
| | 15,060,365
11
*) För första halv&ret.
a) Därav för första halv&ret kr. 88,914: 69.
10 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
DEBET.
1938
19 3 9
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
3,164,17C
63
3,229,907
64
3,265,754
i 24
Arvoden och särskilda ersättningar till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän:
Arvoden för postbefordran och inkassering m. m.
5,842
61
6,335
73
” till tjänstemän å utrikesavdelningen
m. fl......................
10,247
11
8,061
2(
Gratifikationer eller belöningar..........
1,000
—
2,350
—
Ersättning för mistade avlöningsförmåner....
—
—
841
80
Arvoden till tjänstemän, vilka verkställa särskild
undersökning vid avdelningskontor.......
5,800
—
5,800
—
Uniformsbeklädnad..................
22,563
03
21,323
Provisoriskt dyrortstillägg.............
76,271
08
*) 38,097
66
» lönetillägg åt vissa icke-ordinarie
tjänstemän...............
8,039
10
*) 3,684
22
Dyrtidstillägg åt fullmäktiges deputerade och
5 244
l) 2 653
» » tjänstemän...........
416*639
65
*) 221,032
29
Rörligt tillägg (redovisades för år 1938 såsom
dyrtidstillägg) .................
—
—
s) 98,519
30
Barntillägg (redovisades för år 1938 såsom dyr-
tidstillägg)....................
—
—
a) 13,791
32
3,652,402
16
Pensioner m. tn :
Pensioner till f. d. befattningshavare.......
256,899
98
276,438
70
» » efterlevande till f. d. befattnings-
havare .................
—
—
2) 106,308
09
Diverse pensioner och understöd.........
10,597
33
9,396
80
Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare.....
35,156
_
41,088
» » efterlevande till f. d. befatt-
ningshavare............
—
—
1,572
—
» å diverse pensioner och understöd
2,227
—
2,109
—
436,912
59
Provisorisk avlöningsförstärkning.......
73,314
66
'') 36,768
51
Förvaltningsutgifter:
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och
gårdar ........................
76,433
45
78,487
42
Fastighetsunderhåll .................
144,213
13
105,079
61
Kontorshyror i Umeå och Västerås .......
14,700
—
14,700
—
Värme och belysning................
134,551
70
140,284
25
Inventarier och deras underhåll..........
76,431
42
97,138
48
Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar
49,659
22
67,711
63
Kostnader för blanketter, tidningar m. m.....
76,797
31
77,607
05
Annonser och kungörelser..............
27,530
25
23,938
03
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .
320,663
48
318,199
24
Lagsöknings- och rättegångskostnader utöver till
riksbanken ersatta.................
693
67
3,326
36
Flyttningskostnader.................
13,693
49
3,699
06
Bidrag till utländska studieresor.........
4,000
3,300
Rese- och tjänstgöringstraktamenten.......
14,903
75
14,362
85
Kostnader för soliditetsupplysningar.......
37,231
31
30,900
31
Transportkostnader..................
6,861
33
10,789
14
Bevakning vid huvudkontoret...........
29,437
38
29,715
Inspektion av avdelningskontoren.......
2,635
30
1,519
75
Inventeringar » »
7,133
35
7,653
30
Diverse reseersättningar...............
7,732
33
8,479|92
Transport 1
5,139,313|95|
1,036,892|40|
7,391,837|50
l) För första halv&ret.
*) » andra *
räkning (forts.).
Bankoutskottets memorial Nr 1.
11
t
KREDIT.
Transport
Transport
1938
1
9 3 9
Kronor
Kronor
Kronor
9,757,146
79
15,060,362
11
9,757,146|79|
15,060,362| 11
12
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
1938
1
9 3 9
Kronor
Kronor
Kronor
5,139,313
95
1,036,892
40
7,391,837
50
13,635
70
13,732
15
1,343
48
5,469
26
112,952
17
125,856
49
1,181,950
30
110,043
76
154,998
40
—
—
67,000
—
'') 33,500
—
82,000
—
'') 41,000
—
184,601
94
—
—
—
—
9,990
55
—
—
1,300
—
—
—
25,187
40
—
—
33,975
12
—
—
202,088
02
1,534
30
—
—
29,756
50
239,017
97
820,770
78
3.920,141
57
4,365
4,554
45
479,440
83
495,536
38
85,828
13
94,558
19
666,659
29
783,161
70
146,870
40
350,118
15
63,770
77,001
24
4,370
10
6,604
25
6,317,734
99
8,169,257
73
14,891,522
79
1,587,889
06
168,839
32
9,757,146
79
15,060,362
11
DEBET.
Revisionskostnader vid avdelningskontoren
Lönenämnden för riksdagens verk m. m. .
Diverse ......................
övriga utgifter:
Ränta å tjänstepensionsfonden.........
» » familjepensionsfonden.........
Avgifter till tjänstepensionsfonden......
» » familjepensionsfonden......
Göteborgskontorets ombyggnadskonto . . . .
Linköpings- » » . . . .
Uppsala- » » . . . .
Vänersborgs- » » . . . .
Nytt kassavalv vid huvudkontoret......
Diverse skyddsrum................
För Jönköpingskontoret inköpt markområde
Valvsutrymmen i berg.............
Kostnader för guldtransporter m. m......
1 » probering av guldplantsar . .
För sedeltryckeriet:
Förlag för löpande utgifter vid sedeltrycke
utöver av tryckeriet gottgjorda belopp . .
Nya maskiner för sedeltryckeriet.......
Övriga utgifter för tryckeriet
i avlöningshänseende, bestridda
av huvudkontoret.
1938
81,989
24
1939
77,769
05
För pappersbruket:
Förlag för löpande utgifter för Tumba pappersbruk
utöver av bruket gottgjorda belopp .
Tumba bruks nyanskaffningar........
> » ombyggnadskonto.......
Övriga utgifter för bruket i
avlöningshänseende, bestridda
av huvudkontoret....
1938
40,369
16
1939
40,462
67
Kontroll vid sedelpapperstillverkningen
Saldo, vinst
Summa
'') För första halvåret
räkning (forts.).
BankoutsJcottets memorial Nr 1.
13
1938
1
9 3 9
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
9,757,146
79
15,060,362
11
Summa
9,757,146 79
15,060,362
11
14
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Utgående
DEBET.
(Tillgångar och fordringar)
Kassa.
Metallisk kassa:
(enl. 11 § i lagen för Sveriges riksbank)
Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt
Utländskt guldmynt..............
Guld i utlandet, ej inräknat i metalliska
kassan......................
Annan kassatillgdng:
Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention
ävensom kopparnickelmynt........
Äldre svenskt silvermynt..........
Brons-, järn- och kopparmynt........
Enskilda bankers postväxlar, checkar m. m.
Utländska bankers sedlar..........
Svenska statspapper och obligationer.
Svenska statspapper .............
Andra svenska obligationer.........
Beräknade räntor...............
Från änkekassorna övertagna
värdepapper.
Svenska statspapper.............
Andra svenska obligationer.........
Inteckningar..................
Beräknade räntor...............
Lånerörelsen.
Diskonterade växlar..............
Hypoteks- och kommunlån.........
Avbetalningslån................
Kredit i checkräkning............
På indrivning beroende medel.......
Utrikesrörelsen.
Utländska statspapper............
Beräknade räntor...............
Köpta växlar, betalbara i utlandet.....
Fordran i löpande räkning hos utländska
banker och bankirer . ...........
Kursdifferenskonto......
Guldregleringskonto......
Hos riksgäldskontoret innestående
medel.....
Diverse räkningar
1938
19 3 9
Kronor
Kronor
Kronor
45,628,005
45,628,075
492,384,029
47
491,744,190
56
53,400,340
01
52,650,864
05
590,023,129
61
115,817,378
52
88,491,071
22
914,035
75
252,939
25
1,052
—
1,113
—
18,968
90
10,412
52
12,702,919
81
42,833,583
68
76,749
52
128,341
80
43,226,390
25
721,740,591
08
102,000,250
—
232,933,575
—
3,951,050
—
3,535,150
—
54,031
98
158,722
37
236,627,447
37
896,119
66
794,310
1,518,475
25
1,327,545
—
181,806
—
50,000
—
31,421
88
29,272
91
2,201,127
91
13,178,681
41
197,301,487
70
35,434,734
—
140,801,277
—
44,207,894
—
48,063,682
—
1,366,085
55
70,736,539
64
19,035
25
34,146
02
456,937,132
36
34,010,730
32,620,097
50
60,078
25
404,957
03
385,860,686
50
14,200,514
75
414,316,445
09
277,647,503
62
324,873,072
90
260,244,912
22
223,091,753
36
134,339,281
66
111,418,515
59
334,510,268
95
—
—
6,767,843
18
10,000,329
27
50,493,284
48
,162,615,526|95
2,134,150,768
23
Summa
Bankoutskottets memorial Nr 1.
15
balansräkning.
1938
1
9 3 9
- - - • -—-------- -.....— - ~......- —
Kronor
Kronor
Kronor
t KREDIT.
(Skulder)
Utelöpande sedlar.......
1,060,676,458
23
1,422,175,889
29
Postväxelräkning.......
i : i ‘ "
3,788,756
49
1,714,763
97
Depositionsräkning......
—
—
162,000
—
Checkräkning.
Skuld till statliga myndigheter ......
418,045,381
08
266,944,515
13
» » bankaktiebolag . . .: . . . . .
427,902,068
70
152,895,367
61
Övriga medel ''. i......... . . . . . .
3,386,901
24
4,643,502
48
424,483,385
22
Svenska statspapper och obli-
gationer.
Beräknade räntor...............
270,288
90
—
—
Lånerörelsen.
Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar
1,380
77
21,984
03
Utrikesrörelsen.
Skuld till utländska banker och bankirer
83,706,633
76
23,084,138
89
Upphörda lånegrenar.
Lånebanksobligationer med 4*/sj£ ränta . .
120,666
88
120,666
88
i » 4 •» »
55,012
49
55,012
49
T> » 3 » »
227
19
227
19
Ej uttagna räntor på förestående obliga-
tioner.....................
4,176
63
4,065
20
1 7Q Q71
76
Diverse räkningar.......
35,609,893
44
134,580,674
13
Kapital.
Grundfond...................
50,000,000
—
50,000,000
—
Avbetalningslånefond.............
50,000,000
—
50,000,000
—
Reservfond...................
20,000,000
—
20,000,000
—
Tjänstepensionsfond.............
2,831,837
97
2,863,441
32
Familjepensionsfond.............
3,904,564
74
3,904,401
8 b
Balanserade vinstmedel:
från föregående år.............
723,389
38
811,278
44
vinst för året ................
1,587,889
06
168,839
32
127,747,960
94
Summa
2,162,615,526
95
2,134,150,768
23
16
BankoutsTcottets memorial Nr 1.
Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1938 och
1939 års slut.
1938
1939
Kronor
Kronor
8,219
89
6,998
89
33,226
22
33,226
22
14,980,300
_
14,980,300
—
1,800,000
1,800,000
—
16,821,746
11
16,820,525
11
4,250,000
4,250,000
1,200,000
—
1,200,000
—
800,000
—
800,000
—
425,000
—
425,000
—
200,000
—
200,000
—
280,000
—
280,000
—
380,000
—
380,000
—
175,000
—
175,000
—
150,000
—
150,000
—
380,000
—
380,000
—
550,000
—
550,000
—
160,000
—
160,000
—
230,000
—
230,000
—
240,000
—
240,000
—
325,000
—
325,000
—
130,000
—
130,000
—
328,200
—
328,200
—
428,600
—
428,600
—
250,000
—
250,000
—
535,000
—
535,000
—
175,000
—
175,000
—
250,000
—
250,000
—
315,000
—
315,000
—
275,000
—
275,000
—
115,000
—
115,000
—
2,433,500
—
2,433,500
—
14,980,300
—
14,980,300
—
12,278
39
12,278
39
338,534
90
338,534
90
1,315,328
04
1,315,328
04
548
08
548
08
5,527
07
5,527
07
588
64
588
64
924
61
924
61
417
58
417
58
1,674,147
31
1,674,147
31
Tillgångar.
Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postväxlar
m. m..............................
Riksbankens mynt- och medaljsamling..........
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens
slut enligt nedanstående specifikation.........
Aktier i Internationella Banken*)..............
Summa
*) Anm.: Riksbankens innehav av aktier i Internationella
Banken utgör nominellt Schw. Frea. 10,000,000:—.
(4,000 aktier ä 2,500: — Schw. Frea.) varav inbetalts 25
procent, bokförda inom linjen med angivet belopp.
Fastigheten i:
Stockholm: bankhuset...................
sedeltryckeriet................
Göteborg...........................
Malmö.............................
Falun.............................
Gävle.............................
Halmstad...........................
Härnösand..........................
Jönköping...........................
Kalmar............................
Karlskrona..........................
Karlstad............................
Kristianstad.........................
Linköping...........................
Luleå.............................
Mariestad...........................
Norrköping..........................
Nyköping...........................
Sundsvall...........................
Uppsala............................
Visby.............................
Vänersborg..........................
Yäxjö.............................
Örebro.............................
Östersund...........................
Tumba ............................
Summa
Skulder.
Utelöpande postväxlar ....................
» transportsedlar å 3 och 2 rdr specie på
ofärgat papper ................
» bankosedlar å riksdaler och skillingar .
Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta . .
» » 4’/* % » ........
» »3#» ........
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........
Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .
Summa
BanJcoutskottets memorial Nr 1.
17
Beträffande avbetalningslånen redovisas i nedanstående översikt de belopp,
som de olika kontoren den 31 december 1939 hade fått sig tilldelade, samt
antal och belopp av vid samma tidpunkt utestående lån.
Tilldelat
Utestående lån
belopp
Kronor
Antal
Belopp
Kronor
Huvudkontoret.................
12,695,000
11,742
12,441,403
47
Avdelningskontoret i: Göteborg.......
3,800,000
4,053
3,729,657
—
Malmö........
3,275,000
2,773
3,022,008
55
Falun.........
1,260,000
912
1,198,066
—
Gävle ........
1,850,000
1,714
1,802,686
—
Halmstad......
1,000,000
531
950,958
—
Härnösand .....
1,000,000
725
965,636
—
Jönköping......
2,500,000
2,014
2,443,424
—
Kalmar .......
875,000
596
787,614
—
Karlskrona.....
1,100,000
953
1,029,331
—
Karlstad.......
700,000
498
682,253
—
Kristianstad.....
600,000
406
517,800
—
Linköping......
1,300,000
797
1,269,227
—
Luleå.........
2,250,000
2,917
2,131,120
—
Mariestad......
700,000
314
677,896
—
Norrköping.....
1,600,000
1,431
1,519,354
—
Nyköping......
910,000
528
894,629
—
Sundsvall......
1,050,000
1,101
1,009,065
—
Umeå........
2,175,000
1,973
2,121,726
—
Uppsala.......
3,600,000
2,662
3,418,069
—
Visby.........
1,150,000
754
1,099,403
—
Vänersborg.....
750,000
455
707,854
—
Västerås.......
1,000,000
737
931,360
—
Växjö.....w .
500,000
291
449,106
—
Örebro........
1,150,000
965
1,108,038
—
Östersund......
1,210,000
952
1,189,744
—
Summa
50,000,000
42,794
48,097,428
02
Den 31 december 1939 utestående belopp fördelade sig på följande sätt:’)
A-lån..................Kr. 34,547,484: 60
B-lån.................. » 12,241,623:42
C-lån.................. » 1,308,320: —
_ Kr. 48,097,428:02
■ ) A-lån: löptid högst 8 år; amorleras under hela löptiden.
B-lån: löptid högst 8 år; arnorteringsfria högst 4 år.
C-lån: löptid högst 4 år; i regel arnorteringsfria under hela löptiden.
Bihang lill riksdagens protokoll 1940. 8 sami. Nr 1. 2
18
Banlcoutslcottets memorial Nr 1.
Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda två fonder, nämligen spannmålskreditfonden och bosättningslånefonden.
Spannmålslcreditfonden uppgick under året till 500,000 kronor. Den 31 december
1939 var vid huvudkontoret beviljad en kredit på 200,000 kronor;
av denna utestod ett belopp av 68,209:68 kronor.
Bosättning slånefondens fördelning på de olika kontoren samt antal och
belopp av utestående lån den 31 december 1939 framgå av följande sammanställning.
Tilldelat
Utestående lån
belopp
Kronor
Antal
Belopp
Kronor
Huvudkontoret.................
2,320,000
3,257
2,115,832
62
Avdelningskontoret i: Göteborg.......
1,400,000
1,929
1,296,810
27
Malmö.........
1,250,000
1,714
1,172,325
43
Falun........
340,000
494
330,411
—
Gävle........
510,000
733
487,691
22
Halmstad......
230,000
300
213,874
81
Härnösand.....
215,000
371
202,335
71
Jönköping.....
510,000
664
487,881
—
Kalmar.......
180,000
285
159,131
49
Karlskrona.....
155,000
247
143,212
25
Karlstad......
480,000
641
439,033
—
Kristianstad ....
255,000
393
235,118
—
Linköping.....
250,000
470
232,072
—
Luleå........
260,000
414
234,655
47
Mariestad......
265,000
339
240,228
16
Norrköping.....
270,000
395
256,371
—
Nyköping......
305,000
422
279,127
—
Sundsvall......
210,000
302
182,899
—
Umeå........
^60,000
249
137,941
—
Uppsala.......
180,000
261
174,363
-
Visby........
70,000
95
62,715
—
Vänersborg.....
195,000
324
180,651
—
Västerås......
325,000
449
307,575
—
Växjö........
160,000
219
146,783
—
Örebro.......
355,000
466
322,033
—
Östersund.....
150,000
264
139,022
—
Summa
11,000,000'')
15,697
10,180,092
43
'')Av de till bosättningslånefonden anvisade beloppen om sammanlagt 13,000,000 kronor
hava till och med den 31 december 1939 till riksbanken överförts 11,000,000 kronor.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
19
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.
§ I
Vid
det val av fullmäktige i riksbanken, som ägt rum under år 1939,
hava för valperioden 1939—1942 undertecknade Rooth och Jonsson fått sina
uppdrag förnyade.
Till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val under år 1940 försiggått
hava utsetts bankrådet Harald Magnusson samt ledamöterna av riksdagens
första kammare Fritjof Ekman och Elof Andersson i Fältenborg.
Fullmäktige hava därefter inom sig utsett:
till vice ordförande samt förste deputerad och riksbankschef undertecknad
Rooth,
till andre deputerade undertecknade Amnér och Björnsson för resp. huvudkontoret
och avdelningskontoren,
till inspektör för sedeltryckeriet undertecknad Björnsson och
till inspektör för pappersbruket undertecknad Jonsson.
Därjämte hava fullmäktige till vice riksbankschef omvalt bankdirektören
Ferdinand Wallberg.
Den av Kungl. Majit förordnade suppleanten herr Örne har under år 1939
tjänstgjort 38 dagar.
Av de av riksdagen valda suppleanterna har herr Magnusson tjänstgjort
såsom fullmäktig och andre deputerad 114 dagar och herr Ekman såsom
fullmäktig 3 dagar.
§ 2.
Till delegerade för riksdagens verk för år 1940 hava fullmäktige för sin
del utsett undertecknade Amnér och Björnsson.
Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett
fil. dr K. Hildebrand och bankokommissarien A. Bertil att under år 1940
å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar deltaga, herr Hildebrand såsom
ledamot i direktionen för Göta kanalverk och herr Bertil såsom ombud vid
revisionen av samma verk.
§ 3.
Inom styrelserna för avdelningskontoren hava följande förändringar ägt
rum eller beslutats:
kontoret i Malmö: Till suppleant efter assistenten Auton Hjalmarsson,
vilken avlidit, har utsetts direktören Einar Jönsson:
20
Bankoutskottets memorial Nr 1.
kontoret i Falan: Till styrelseledamot efter grosshandlaren Lennart Berggren,
vilken avlidit, har utsetts suppleanten Fredrik Killander samt till
suppleant rådmannen Herman Andersson;
kontoret i Gävle: Till suppleant har utsetts förbundskassören Robert
Johansson;
kontoret i Härnösand: Till direktör för tiden från och med den 1 oktober
1940, då nuvarande direktören Ragnar Forssman avgår med pension, har
utsetts direktören vid kontoret i Luleå Magnus Nordström. Sedan suppleanten
Isidor Schöning på grund av sjukdom undanbett sig återval, har
disponenten Hans Nyberg utsetts till suppleant;
kontoret i Jönköping: Till suppleant efter direktören Ivar Neuman, vilken
avlidit, har utsetts landskamreraren Richard Lundberg. Suppleanten Olof
Äkesson har på egen begäran entledigats;
kontoret i Kalmar: Till styrelseledamot efter häradshövdingen John Zetterstedt,
vilken avlidit, har utsetts suppleanten Ernst Johansson och till suppleanter
förrådsförvaltaren Walfred Nilsson och länsassessorn Julius Lidblom;
kontoret i Karlskrona: Till styrelseledamot efter fd. landssekreteraren Josef
Fröberg, vilken uppnått 70 års ålder, har utsetts suppleanten Richard Sjöström
och till suppleant länsassessorn Josef Rundqvist;
kontoret i Kristianstad: I stället för suppleanten Richard Lundberg, vilken
på egen begäran entledigats, har utsetts landskamreraren Allan Rietz;
kontoret i Luleå: Till direktör från och med den 1 oktober 1940 efter
förenämnde Nordström har utsetts tjänstemannen i 22:a lönegraden vid
kontoret i Härnösand Hjalmar Olsson:
kontoret i Uppsala: Suppleanten Tycho Hedén har på egen begäran entledigats;
kontoret
i Västerås: Till direktör för tiden från och med den 1 oktober
1940, då nuvarande direktören Åke Fredricsson avgår med pension, har
utsetts tjänstemannen i 22:a lönegraden vid huvudkontoret Gunnar Gunnarson.
Till suppleant har utsetts direktören Gunnar Bolander;
kontoret i Växjö: Till direktör för tiden från och med den 1 augusti 1940,
då nuvarande direktören Fabian Ericsson avgår med pension, har utsetts
tjänstemannen i 24:e lönegraden vid kontoret i Norrköping Ossian Lindgren.
Till styrelseledamot har utsetts suppleanten Georg Agell och till suppleant
järnarbetaren Albin Gustafsson;
kontoret i Östersund: Suppleanten Jonas Hård har på grund av sjukdom
avgått och köpmannen Sigfrid Johansson utsetts till suppleant.
§ 4.
Riksgäldskontoret hade före 1939 års utgång till riksbanken för reservförrådsnämndens
räkning överlämnat skattkammarväxlar till ett sammanlagt
belopp av 216 miljoner kronor, vilka samtliga växlar diskonterats.
21
Bankoutskottets memorial Nr 1.
§ 5.
Efter överläggningar med representanter för Danmarks nationalbank,
Finlands bank och Norges bank samt med representanter för det svenska
bankväsendet beslöto fullmäktige den 28 augusti 1939, att valutakurserna
på den svenska marknaden tillsvidare skulle fastställas med utgångspunkt
från dollarkursen, Sälj kursen på dollar sattes därvid till kr. 4: 20 och denna
kurs har ännu icke ändrats.
Den 14 och den 15 oktober 1939 hava representanter för centralbankerna
i Danmark, Finland, Norge och Sverige ånyo sammanträtt för överläggning
rörande frågor av gemensamt intresse.
§ 6.
Med tillämpning från och med den 15 innevarande december hava fullmäktige
beslutat, att riksbankens växeldiskonto och samtliga utlåningsräntor
skulle höjas med 1/a procent och utgöra sålunda för närvarande:
På högst 3
månader
På längre
tid än 3 må- nader högst
6 månader
På högst
1 månads
uppsägning
%
%
%
Växeldiskonto..................
Ränta för lån:
3
3 Vä
- .
mot säkerhet av:
obligationer, utfärdade av svenska
staten, allmänna hypoteksbanken
och konungariket Sveriges stads- hypotekskassa.............
3
3 Vs
3
obligationer, utfärdade av svens- sin bostadskreditkassan, svenska
skeppshypotekskassan, kommu- ner, landsting, inteckningsbolag
och aktiebolaget Göteborgs hypo- tekskassa.................
3 Vs
4
3 l/s
mot annan säkerhet........lägst
Ränta för kredit i checkräkning:
4
4 Vs
--
3 %—4 % beroende på säkerheten.
Vid rediskontering åt affärsbanker och centralkassor för jordbrukskredit
av växlar med högst 90 dagars återstående löptid beräknas 21/z procent
diskonto.
Räntan å lån från spannmålskreditfonden har intill den 21 december 1939
utgjort 3 procent samt därefter 3,5 procent.
22
Bankoutskottets memorial Nr 1.
§ 7-
Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 50,000,000 kronor, utgjorde
utlåningen per den 31 december 1939 sammanlagt 48,097,428 kronor 2 öre.
Räntan å lån från fonden har till och med den 14 december 1939 utgjort
3,5 procent samt därefter 4 procent.
Rörande fondens verksamhet hänvisas i övrigt till de å sid. 17 intagna
uppgifterna.
§ 8.
Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom kapital
anvisat sammanlagt 13 miljoner kronor, utgjorde vid utgången av december
1939 utlåningen 10,180,092 kronor 43 öre.
Rörande lånens antal och fördelning torde få hänvisas till sammanställningen
å sid. 18.
Räntan å lån från fonden har av Kungl. Majit för nu löpande budgetår
fastställts till oförändrat 3,5 procent.
§ 9.
Ytterligare ett kassavalv inom riksbankshuset i Stockholm, vartill 1939
års lagtima riksdag anvisat ett belopp av förslagsvis 33,000 kronor, har
inrättats.
Kostnaden härför har uppgått till 33,975 kronor 12 öre.
§ 10.
1939 års lagtima riksdag bemyndigade fullmäktige att för nedan angivna
reparations- och moderniseringsarbeten taga i anspråk följande belopp,
nämligen
dels för utvändig reparation av riksbankens fastighet i Vänersborg ett
belopp av förslagsvis 71,000 kronor,
dels för reparations- och moderniseringsarbeten inom riksbankens fastighet
i Linköping ett belopp av förslagsvis 10,000 kronor,
dels ock för anordnande av hiss inom riksbankens fastighet i Uppsala ett
belopp av förslagsvis 20,600 kronor.
Arbetena vid kontoren i Linköping och Vänersborg hava slutförts.
Arbetet med anordnande av hiss inom fastigheten i Uppsala är under
utförande.
Fullmäktige hava beslutat att för högst 37,566 kronor låta verkställa vissa
reparationer av bankens fastighet i Halmstad, innefattande bland annat yttertakets
omläggning med kopparplåt. Då sedermera tillgången på koppar
inom landet blivit begränsad, hava fullmäktige i stället beslutat att låta belägga
taket med galvaniserad järnplåt, varigenom kostnaderna minskats med
15,075 kronor.
Bankoutslcottets memorial Nr 1.
23
§ 11.
Inköp av nya maskiner för sedeltryckeriets räkning, vartill 1938 års riksdag
anvisat förslagsvis 277,000 kronor, hava numera verkställts och maskinerna
tagits i bruk.
Av de anvisade medlen hade vid årsskiftet utbetalats 180,386 kronor 32
öre. Ännu ej erlagd likvid uppgår till omkring 48,000 kronor, varför anskaffningskostnaden
blir omkring 49,000 kronor lägre än den beräknade.
§ 12.
Sedan Kungl. Maj:t på framställning av fullmäktige den 31 augusti 1939
(S. F. S. nr 591) utfärdat kungörelse örn utgivande av sedlar å 10,000 kronor,
hava fullmäktige beslutat, att sedlar å nämnda valör skola utlämnas i
rörelsen.
§ 13.
Arbetet med åstadkommande av nya sedeltyper bär numera fortskridit så
långt, att ett slutgiltigt förslag till ny 10-kronesedel torde kunna föreligga
inom den närmaste framtiden. Därefter kommer förslag till ny 5-kronesedel
att utarbetas.
§ 14.
I samband med övergång till vissa arbetsbesparande tryckningsmetoder
vid sedeltryckeriet har doktor Imre Strasser, förut anställd i firman Giesecke
& Devrient, Leipzig, anställts å sedeltryckeriet såsom sakkunnig för en tid
av ett år, räknat från och med den 1 mars 1939.
§ 15.
Den för Tumba bruk beställda pappersmaskinen m. m., vartill 1938 års
riksdag beviljat förslagsvis 486,000 kronor, har numera levererats och uppmonterats
i den för ändamålet uppförda tillbyggnaden vid bruket. Pappersmaskinen
har efter inkörning tagits i bruk för tillverkning av vissa sedelpapperstyper.
Kostnaderna för övergång till maskintillverkning utgjorde vid
årsskiftet 496,988 kronor 55 öre. Därutöver återstå att erlägga cirka 13,800
kronor, varför kostnaderna komma att uppgå till sammanlagt cirka 510,800
kronor.
Den huvudsakliga anledningen till att de beräknade kostnaderna överskridits
är en förändring i den ursprungliga planen för byggnadsarbetena.
§ 16.
Ombyggnaden av det s. k. stora stenhuset vid Tumba bruk, vartill 1938
års riksdag anvisat förslagsvis högst 150,000 kronor, bar slutförts. Kostnaden
bar uppgått till 142,910 kronor 42 öre.
24
Bankoutslcottets memorial Nr 1.
§ 17.
Sedan en arbetare vid Tumba bruk, tidigare anställd såsom trädgårdsmästare
vid bruket, hos fullmäktige anhållit örn utbekommande av viss
övertidsersättning samt framställningen av fullmäktige lämnats utan bifall,
har ifrågavarande arbetare hos Stockholms rådhusrätt anhängiggjort rättegång
mot riksbanken. Rådhusrätten har emellertid ogillat kravet. Målet är
för närvarande beroende på Svea Hovrätts prövning.
§ 18.
Den i fullmäktiges berättelse till 1938 och 1939 års riksdagar omförmälda
utredningen angående huvudkontorets omorganisation har på grund av den
arbetsbelastning, som blivit en följd av rådande utrikespolitiska förhållanden,
icke kunnat slutföras.
§ 19.
Sedan 1939 års lagtima riksdag fastställt nytt avlöningsreglemente för
ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk, hava delegerade för riksdagens
verk med stöd av riksdagens bemyndigande utfärdat dels avlöningsreglemente
för icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk, dels bestämmelser
i fråga örn tjänstemäns övergång till sagda båda avlöningsreglementen, dels
ock tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet för riksdagens verk.
Fullmäktige hava sedermera fastställt närmare föreskrifter, dels angående
storleken av de felräkningspenningar, som skola tillkomma kassörer i riksbanken,
dels beträffande arvoden till de vaktmästare vid huvudkontoret,
vilka hava att verkställa postbefordran eller inkasseringsuppdrag, dels ock
rörande vaktpersonalens skyldighet att bidraga till kostnaderna för uniformsbeklädnad.
Vidare hava delegerade utfärdat bestämmelser angående avlöning till ickeordinarie
personal vid riksdagens verk under tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring
i anledning av förstärkt försvarsberedskap.
§ 20.
Efter förhandlingar med civilförvaltningens personalförbund hava fullmäktige
beslutat fastställa ändrade anställnings- och avlöningsbestämmelser
för arbetarpersonalen vid pappersbruket och sedeltryckeriet.
§ 21.
De valvsutrymmen för riksbankens och riksgäldskontorets räkning, vartill
1938 års riksdag anvisat förslagsvis 160,000 kronor, äro nu färdiga. Kostnaden
härför, som ännu icke kunnat definitivt fastställas, torde icke komma
att överstiga det anvisade beloppet.
Sedan 1939 års lagtima riksdag anvisat medel för anordnande av ytterligare
valvsutrymmen, hava arbetena härmed igångsatts.
Banlcoutskottets memorial Nr 1.
§ 22.
25
Skyddsrum för personalen hava numera anordnats såväl vid huvudkontoret
som vid sedeltryckeriet och Tumba bruk.
Vid flertalet av de avdelningskontor, där skyddsrum ansetts böra ifrågakomma,
äro dylika färdigställda.
Av det av 1939 års lagtima riksdag för ändamålet anvisade beloppet, förslagsvis
240,000 kronor, äro vid utgången av år 1939 202,088 kronor 2 öre
tagna i anspråk. Häri ingå dock vissa belopp, som av post- och telegrafverken
skola överlämnas till riksbanken såsom ersättning för de skyddsutrymmen,
som genom riksbankens försorg inom vissa riksbankens fastigheter
i landsorten anordnats för personalen vid nämnda verk.
§ 23.
Fullmäktige hava vidtagit åtgärder för att i möjligaste mån säkerställa
riksbankens personalbehov i händelse av allmän mobilisering inom landet.
Vissa andra anstalter av beredskapsnatur hava jämväl träffats.
§ 24.
Sedan riksbanken vid exekutiv auktion den 29 november 1938 till skyddande
av fordran hos Elias Frisk i Gälleråsen inköpt fastigheten Gälleråsen
162 samt 16/21 av V24 mantal Gälleråsen 110 i Karlskoga socken för sammanlagt
4,010 kronor, hava förenämnda fastigheter numera av riksbanken
försålts för ett pris av 6,200 kronor.
§ 25.
Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum
hava under året ägt rum.
Därjämte har inventering företagits av behållningarna i huvudkontorets
samtliga förvaringsvalv och kassor ävensom av sedelkontorets behållningar
av sedlar och sedelpapper.
Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts,
av undertecknad Rooth vid kontoret i Östersund,
av undertecknad Amnér vid kontoren i Luleå, Sundsvall och Umeå,
av undertecknad Björnsson vid kontoren i Göteborg, Malmö, Falun, Jönköping,
Karlstad, Linköping, Mariestad, Nyköping, Visby, Västerås och
Örebro,
av vice rikbankschefen Wallberg vid kontoret i Norrköping.
Vid kontoren i Gävle, Halmstad, Härnösand, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad,
Uppsala, Vänersborg och Växjö har på grund av den stora arbetsbördan,
särskilt under senare delen av året, inspektioner icke kunnat verkställas.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 8 sami. Nr 1. 3
26
BanJcoutskottets memorial Nr 1.
Särskilda undersökningar genom därtill utsedda tjänstemän hava företagits
vid samtliga avdelningskontor.
Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt rum.
För riktigheten av de å sid. 8—18 lämnade sifferuppgifterna ansvara föreståndaren
för räkenskapsavdelningen K. G. Simonsson och tjänstemannen
G. Gunnarson, vilka i riksbankens bokslut undertecknat, respektive kontrasignerat
ifrågavarande räkningar.
Fullmäktige överlämna härjämte i behörig tid inkomna berättelser från
styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor, ävensom de berättelser
för år 1938, vilka avgivits av revisorerna för dessa kontor.
Styrelsen för avdelningskontoret i Malmö har gjort framställning örn
avskrivning av viss inom linjen förd fordran. Denna framställning har i
vanlig ordning prövats av de för kontoret utsedda revisorerna. Fullmäktige
hava för sin del icke något att erinra mot att ifrågavarande fordran av
skrives.
Stockholm den 12 januari 1940.
§ 26.
§ 27.
Ivas Rooth.
Sten Stendahl.
ADOLF af JOCHNICK.
A. Amnér.
C. P. V. Gränebo.
Edv. Björnsson.
Conrad Jonsson.
/
Jaeol)j Hagströmer.
Stockholm 1940, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
400056
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.