Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial Nr 2

1940-01-16 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1940:2, Bankoutskottets memorial Nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1940 kl. 4 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret

till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet

avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 54 av det för nämnda verk

gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges

berättelse till 1939 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande

instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1940.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se anteckning å memorial nr 1.

Bihang lill riksdagens protokoll 19i0. 8 sami. Nr 2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1940 års

riksdag.

Fullmäktige i riksgäldskontoret få härmed, jämlikt § 54 av det för verket

gällande reglementet, avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och

förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till

1939 års riksdag avgavs.

Härvid vilja fullmäktige erinra om att riksgäldskontoret alltsedan år 1921

för varje budgetperiod utgivit en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnats

för inträffade förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,

vilka av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets

olika verksamhetsområden. Den senast utkomna årsboken, som avser budgetåret

1938/39, innehåller i likhet med föregående årgångar ett omfattande

text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets verksamhet.

Fullmäktige anse sig därför kunna, vad beträffar nämnda period, hänvisa

till årsboken, och inskränka sig sålunda här nedan till att allenast lämna en

översikt över riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1939.

Riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1939.

1934 års 3 °lo statslån. Till och med den 30 juni 1939 hade av ifrågavarande

lån placerats obligationer å nominellt 132,118,700 kronor. Under

senare halvåret 1939 hava å lånet försålts obligationer å nominellt 110,300

kronor till kurser varierande mellan 101.25 °/o och 80.5 °/o. Den 31 december

1939 hade sålunda av ifrågavarande lån placerats obligationer

å sammanlagt nominellt 132,229,000 kronor. Lånet är ännu icke avslutat.

1939 års 23U °!o statslån. Den 30 juni 1939 hade av detta lån placerats

nominellt 158,192,800 kronor, varav 74,039,100 kronor motsvarade till utbyte

anmälda obligationer av 1929 års 472 °/o statslån och 84,153,700 kronor

utgjorde tecknade belopp å det nya lånet. Häri ingick ett belopp å nominellt

40 miljoner kronor, vilket tecknats av folkpensioneringsfonden. Såsom

statsskuld å 1939 års lån redovisades den 30 juni 1939 ett belopp av

nominellt 53,475,700 kronor, motsvarande så stor del av konverteringen,

som bokförts till och med nämnda dag.

I enlighet med hemställan av första särskilda utskottet i utlåtande nr 80

har 1939 års urtima riksdag bifallit av Kungl. Majit i propositionen nr 90

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

3

framlagt förslag om inleverering till statsverket av det belopp å 20 miljoner

kronor, som eljest skolat under budgetåret 1939/40 avsättas till folkpensioneringsfonden,

vilken anordning enligt vad utskottet i nämnda utlåtande

meddelat komme att medföra, att folkpensioneringsfonden icke kunde fullfölja

sin teckning å 1939 års 23/4 % statslån. Härigenom minskades de tecknade

beloppen till 44,153,700 kronor.

Den 31 december 1939 redovisades såsom statsskuld å det nya lånet

103,158,900 kronor, varav 74,039,100 kronor motsvarade till och med sistnämnda

dag bokförda konverterade belopp och kronor 29,119,800 kronor

influtit i anledning av nyteckning.

1929 års 4V2 % statslån förföll till inlösen den 15 december 1939. Vid

årets utgång återstodo oinlösta obligationer å sammanlagt nominellt

2,816,645 kronor.

Sparobligationer. Den 12 december 1939 beslöto fullmäktige att utgiva

en första emission av s. k. sparobligationer. Ifrågavarande obligationer, vilka

utgöra av riksgäldskontoret utfärdade skuldförbindelser, utgivas i valörer

å 25 kronor, 50 kronor och 100 kronor samt inlösas å förfallodagen

med respektive angivna belopp (inlösningsvärde). Försäljningspriset för

obligationerna utgör respektive 20 kronor, 40 kronor och 80 kronor. Obligation

förfaller till betalning, då 6 år förflutit, räknat från och med den första

dagen i det kalenderkvartal, varunder densamma försålts. Obligationsägaren

må emellertid påkalla inlösen före förfallodagen, varvid inlösen —- med

iakttagande av årsberäkning på sätt nyss angivits — sker med följande belopp

för en sparobligation å 25 kronor, nämligen under första året med

kronor 20: —, under andra året med kronor 20: 40, under tredje året med

kronor 21:20, under fjärde året med kronor 22:—, under femte året med

kronor 22: 80, under sjätte året med kronor 23: 60 och efter sjätte året med

kronor 25:—. Vid inlösen före förfallodagen av sparobligationer å 50 kronor

respektive 100 kronor utgöra inlösningsbeloppen två respektive fyra

gånger de nyss angivna särskilda beloppen. Har sparobligationen ej företetts

för inlösen inom 10 år från förfallodagen, upphör all rätt att därför

erhålla betalning. Försäljning och inlösen av svenska statens sparobligationer

av första emissionen sker för riksgäldskontorets räkning hos postsparbanken.

Obligation skall för att vara gällande vid inköpet insättas i en av

postsparbanken för obligationsägaren utfärdad särskild bok, benämnd sparobligationsbok.

Sagda bok skall innehålla de för obligationerna fastställda

bestämmelserna. En och samma obligationsägares innehav av dylika obligationer

må tills vidare ej överstiga 500 kronors inlösningsvärde. För att

underlätta hopsparande av medel, erforderliga för inköp av sparobligation,

försäljer postsparbanken sparmärken lill ett pris av 4 kronor. Sådana märken

kunna hos postsparbanken utbytas mot sparobligationer. För utelöpande

sparmärken svarar postsparbanken med egna medel. — Kontrakt angående

postsparbankens medverkan vid försäljning och inlösen av svenska

statens sparobligationer avslutades mellan riksgäldskontoret och general
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 2.

poststyrelsen den 12 december 1939. Försäljningen har tagit sin början

denna dag.

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m. Vid början av budgetåret

1939/1940 uppgick den del av den fonderade statsskulden, vilken redovisas

såsom lån hos statsinstitutioner och fonder m. m. till kronor 473,808,508: 53.

Under senare halvåret 1939 ökades detta belopp med (netto) kronor

15,479,516: 88, fördelat på olika institutioner och fonder. Den 31 december

1939 uppgick alltså här berörda del av statsskulden till kronor

489,288,025: 41.

Tillfällig statsskuld: Skattkammarväxlar. I enlighet med beslut av 1939

års riksdag har riksgäldskontoret för finansiering av statens reservförrådsnämnds

verksamhet till riksbanken för nämndens räkning överlämnat: under

maj 1939 skattkammarväxlar å 40 milj. kronor, under senare halvåret

1939 skattkammarväxlar å sammanlagt 36 milj. kronor samt under januari

1940 skattkammarväxlar å sammanlagt 10 milj. kronor. Löptiden för ifrågavarande

växlar varierar mellan ett år för växlar å ett belopp av 48,000,000

kronor och tre månader för övriga växlar. Sistnämnda växlar hava i den mån

desamma förfallit till betalning blivit omsatta med oförändrade belopp. Av

växlarna har nämnden hittills tagit i anspråk sådana å sammanlagt 76,000,000

kronor. Det må erinras därom, att nämnda riksdag med bifall till av Kungl.

Maj :t framlagda förslag medgivit, att upphandling av och upplagring av varor

finge verkställas till ett sammanlagt belopp av 140,000,000 kronor. På

grund därav kunna alltså växlar å ytterligare 54,000,000 kronor komma att

utfärdas för nämndens räkning. De jämlikt 1937 och 1938 års riksdagars

beslut till nämndens förfogande tidigare ställda och av nämnden helt i anspråk

tagna skattkammarväxlarna å sammanlagt 140 milj. kr. hava å förfallodagarna

blivit omsatta med oförändrade belopp. De av nämnden disponerade

beloppen hava i riksgäldskontorets räkenskaper bokförts å riksgäldsverkets

fond, dels såsom tillfällig statsskuld, dels ock såsom fordran

hos statens reservförrådsnämnd.

För stärkande av riksgäldskontorets kassaställning upplånade fullmäktige

i september 1939 ett belopp av 60,000,000 kronor mot 3 månaders skattkammarväxlar,

av vilka enligt infordrade anbud två banker vardera övertogo

växlar å 30,000,000 kronor till ett diskonto av 1.4 °/o för år. Växlarna

förf ollo till betalning den 15 december 1939 och blevo då av riksgäldskontoret

inlösta. Samma dag utfärdades emellertid nya 3 månaders växlar å sammanlagt

45,000,000 kronor, vilka med sinsemellan lika belopp enligt angivna anbud

övertogos av riksbanken och de båda ovannämnda bankerna till ett diskonto

av 2.4 %.

Tillfällig statsskuld: Lån hos statsinstitutioner och fonder. Alltsedan den

1 juli 1937 redovisas såsom tillfällig statsskuld lån hos vissa statsinstitutioner

och fonder, nämligen domänverket, statens reproduktionsanstalt, export
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bcmkoutskottets memorial Nr 2.

5

kreditfonden, utrikesdepartementets arvsbyrå och sparbankernas säkerhetskassa.

Riksgäldskontorets skuld på grund av dessa lån uppgick den 30 juni

1939 till 1,050,292 kronor 45 öre. Under senare halvåret 1939 överlämnades

för förvaltning ytterligare från domänverket 15,000,000 kronor och från

exportkreditfonden 240,000 kronor. Å andra sidan hade under samma tid

av innestående medel återbetalats till domänverket 3,000,000 kronor, till statens

reproduktionsanstalt 5,984 kronor 6 öre och till exportkreditfonden

60.000 kronor. Härefter utgjorde riksgäldskontorets skuld den 31 december

1939 13,224,308 kronor 39 öre.

Behållningen av de medel, vilka riksgäldskontoret mottagit från statskontoret

till förvaltning uppgick den 30 juni 1939 till 400,000,000 kronor. Härav

återbetalade riksgäldskontoret under senare halvåret 1939 i fem poster

sammanlagt 250,000,000 kronor. Å andra sidan har statskontoret i december

månad samma år överlämnat 200,000,000 kronor för förvaltning. Statskontorets

fordran uppgick alltså vid senaste årsskiftet till 350,000,000 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 7 juli 1939 har riksgäldskontoret

den 3 påföljande augusti utfärdat och till riksbanken överlämnat förbindelse

att till banken vid anfordran överlämna svenska statens 3 %> obligationer

å nominellt 100,000 kronor, att jämte tidigare ställd säkerhet, bestående

av 5 °/o, 4V2 % och 4 °/o statsobligationer å sammanlagt nominellt

400.000 kronor, av banken innehavas såsom en gemensam pant för Malmöhus

läns centralkassa för jordbrukskredit förbindelser.

Riksgäldskontoret har vidare den 3 augusti 1939 med stöd av Kungl.

Maj:ts beslut den 28 juli 1939 utfärdat förbindelse att vid anfordran till riksbanken

överlämna svenska statens 4 °/o obligationer å 15,000,000 kronor att

av riksbanken innehavas såsom pant för lån, som svenska spannmålsaktiebolaget

må komma att upptaga i riksbanken för erhållande av nödiga rörelsemedel

för sin verksamhet.

På grund av Sveriges garanti för Österrikes internationella konverteringslån

1934fl959 har riksgäldskontoret, sedan meddelande ingått från trustees

för lånet, att de medel, som funnes tillgängliga för betalning av den 1 december

1939 förfallande halvårsränta å lånet, icke vore för ändamålet tillräckliga,

till trustees förfogande ställt ett belopp av kronor 75,804: 96 motsvarande

2 °/o av bristen, såvitt densamma kunnat av trustees konstateras.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 92 medgav 1939 års riksdag,

att den Tidaholms järnvägsaktiebolag tillhöriga Tidaholms järnväg finge

förvärvas och införlivas med statens järnvägar i huvudsaklig överensstämmelse

med i propositionen förordade grunder. Genom brev den 28 april

1939 godkände Kungl. Majit sedermera ett mellan järnvägsstyrelsen och

Tidaholms järnvägsaktiebolag den 16 och 18 januari 1939 träflat avtal angående

förvärv för statens räkning av nämnda järnväg. Jämlikt avtalet inbetalade

bolaget den 27 juni 1939 till riksgäldskontoret lill och med den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 2.

30 juni 1939 upplupen ränta å sitt statslån, varefter bolagets återstående

skuld för lånet utgjorde: kapital kronor 363,767:91 och anståndsränta kronor

43,781:25. Enligt meddelande från järnvägsstyrelsen övertogs järnvägen

av statens järnvägar den 1 juli 1939. I enlighet med förklaring i Kungl.

Maj:ts ovanberörda brev hava kronor 363,767:91, motsvarande statsverkets

återstående kapitalfordran, överförts från fonden för låneunderstöd till

statens järnvägars fond såsom räntepliktigt kapital och anståndsräntan, kronor

43,781:25, avskrivits.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 94 medgav 1939 års riksdag,

att den Mjölby—Hästholmens nya järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen

mellan Mjölby och Hästholmen finge förvärvas och införlivas med statens

järnvägar i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 17 februari 1939

angivna grunder. I brev till fullmäktige den 28 april 1939, varigenom fullmäktige

erhöll kännedom om riksdagens sålunda fattade beslut, hemställde

Kungl. Maj:t till fullmäktige att efter förvärvande av ifrågavarande järnväg

överlämna densamma till järnvägsstyrelsen för förvaltning. Sedan riksgäldskontoret

med anledning härav inlett lagsökningsförfarande mot järnvägsbolaget,

inropades järnvägen vid exekutiv auktion den 29 december 1939

av riksgäldskontoret för svenska statens räkning för 350,000 kronor. Från

och med den 1 januari 1940 har järnvägsstyrelsen övertagit järnvägens förvaltning.

Jämlikt beslut å bolagsstämmor den 15 maj och 19 juli 1939 har

järnvägsbolaget trätt i likvidation.

Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar.

Under senare halvåret har till Växjö—Åsheda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag

från fonden utlämnats lån å 18,650 kronor för leverans av två reservmotorer.

Kinda kanals aktiebolag försattes efter föregående lagsökning den 10 februari

1936 i konkurs på ansökan av riksgäldskontoret såsom innehavare

av fordran hos bolaget på grund av utlämnat lån från allmänna byggnadslånefonden.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 144 bemyndigade 1939 års

riksdag Kungl. Maj:t att godkänna försäljning av den Kinda kanals aktiebolags

konkursbo tillhöriga egendomen på i huvudsak de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 mars 1939 angivna grunder.

Av statsrådsprotokollet inhämtades, att den 20 mars 1939 under förutsättning

av Kungl. Maj:ts godkännande avslutats dels två köpekontrakt, det

ena mellan Kinda kanals aktiebolags konkursbo och Linköpings stad angående

försäljning till staden av Nykvarns och Tannefors slussar med tillhörande

mark och anläggningar, samt det andra mellan konkursboet och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

7

ett under bildning då varande aktiebolag för övertagande av Kinda kanal,

företrätt av bolagets stiftare angående försäljning till bolaget av kanalen i

övrigt av såväl fast som lös egendoms natur, inklusive förråd, inventarier

och annat lösöre, ävensom konkursboet tillhöriga obligationer, dels ock

ett kontrakt mellan Linköpings stad och förenämnda under bildning varande

bolag angående utarrendering till bolaget av Nykvarns och Tannefors

slussar med tillhörande mark m. m.

Köpeskillingen för kanalen med undantag av nyssnämnda slussar utgjorde

200,000 kronor, vilket ungefär motsvarade kanalföretagets tillgångar enligt

konkursbouppteckningen, och skulle gäldas genom en å samma belopp

utfärdad revers till riksgäldskontoret. Reversen skulle vara räntefri och förfalla

till betalning först vid den tidpunkt, då det nya bolaget eventuellt

trädde i likvidation eller försattes i konkurs eller kanaldriften nedlades eller

bolaget utan riksgäldskontorets medgivande avyttrade någon till bolaget

överlåten fast egendom. Såsom säkerhet för denna statens fordran skulle

bolaget pantsätta av de Kinda kanals aktiebolags reparationsfond tillhöriga

obligationerna sådana till ett nominellt belopp av 62,100 kronor. Köpeskillingen

för Nykvarns och Tannefors slussar utgjorde 85,000 kronor, av vilket

belopp 35,400 kronor skulle anses guldna genom ett utlägg, som Linköpings

stad fått vidkännas i anledning av ett år 1935 inträffat ras vid Nykvarn,

och återstoden med tillägg av 4,000 kronor, avseende stadens bidrag till kostnaderna

i anledning av driftens uppehållande under konkursen, erläggas

med en revers till riksgäldskontoret å 53,600 kronor, vilken skulle vara räntefri

och förfalla till betalning först vid den tidpunkt, då driften å kanalen

helt eller till väsentlig del nedlades.

De ifrågavarande kontrakten godkändes sedermera av Kungl. Majit den 9

juni 1939.

I enlighet med nämnda köpekontrakt hava till riksgäldskontoret överlämnats

den 31 augusti 1939 utfärdade reverser dels av Linköpings stad å

53,600 kronor och dels av Aktiebolaget Kinda Båtled, under vilken firma

det nya bolaget registrerats, å 200,000 kronor ävensom såsom säkerhet för

statens fordran enligt sistnämnda revers obligationer till ett nominellt belopp

av 62,100 kronor. I annan form har riksgäldskontoret icke erhållit utdelning

i Aktiebolaget Kinda kanals konkurs, som avslutades den 18 oktober

1939.

Sedan Kungl. Majit i brev till fullmäktige den 27 oktober 1939 meddelat

beslut angående den bokföringsmässiga regleringen av statens kapitalfordran

hos Kinda kanals aktiebolag, hava fullmäktige i enlighet med i brevet

tillika gjord hemställan vidtagit i brevet angivna åtgärder för ifrågavarande

reglering. Av kapitalfordran den 30 juni 1939 har ett belopp av 253,600

kronor överflyttats på två nya lån, svarande mot ovannämnda reverser. Återstoden,

kronor 71,831: 77, liksom ock statens räntefordran, kronor 307,532:92,

har avskrivits.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Beträffande de fortsatta arbetena med den av 1938 års riksdag beslutade

ombyggnaden av riksdagshuset få fullmäktige hänvisa till härvid fogade

skrivelse från riksdagens byggnadskommitté jämte däri åberopad rapport.

Stockholm den 12 januari 1940.

KARL HILDEBRAND.

ANDERS RÅSTOCK. AXEL LINDQVIST. ARTUR RYBERG.

KARL MAGNUSSON. ERNST ERIKSSON. HARALD ANDERSSON.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

9

Bilaga.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Riksdagens byggnadskommitté får härmed till Herrar Fullmäktige överlämna

rapport rörande arbetena å riksdagshuset under andra ombyggnadsperioden

enligt 1938 års riksdags beslut jämte vissa i anslutning därtill enligt

bemyndigande av Herrar Fullmäktige utförda underhållsarbeten m. m.

Rapporten avser även de möbleringsarbeten, vartill 1939 års lagtima riksdag

anvisat medel.

Såsom framgår av rapporten, vilken upprättats av arkitekten för ifrågavarande

arbeten, f. d. byggnadsrådet G. A. Nilsson, har urtima riksdagen inverkat

på arbetenas planläggning och utförande i så måtto, att vissa arbeten

tills vidare måst uppskjutas medan andra arbeten åter utförts i skyndsammast

möjliga tempo.

Kommittén har på i huvudsak samma villkor som tidigare till byggmästare

jämväl för andra och tredje etappens ombyggnadsarbeten antagit byggmästaren

O. Engkvist. Genom att avtal samtidigt träffats för båda dessa ombyggnadsetapper,

hava gynnsammare villkor kunnat ernås än om uppgörelsen

avsett allenast 1939 års arbeten. Samtidigt har även vunnits den

fördelen, att återstående arbeten kunnat bättre disponeras.

Arbetena utföras av byggmästaren »på räkning», liksom under första ombyggnadsperioden.

Så många arbetsposter som möjligt skola emellertid enligt

det med byggmästaren upprättade kontraktet utföras såsom delentreprenader.

Beträffande leveranser till ett värde av minst 5,000 kronor äger kommittén

påfordra införskaffande av anbud, dock så att onödigt dröjsmål ej

därigenom förorsakas. Vid leveranser uppgående till ett värde av minst

10,000 kronor skola anbud alltid infordras och underställas kommitténs prövning

och antagande.

Kommittén, vars sammansättning varit densamma som tidigare, har under

sistförflutna året haft 19 sammanträden. För handläggningen av löpande

ärenden samt beredning av viktigare ärenden m. m. har i likhet med föregående

ombyggnadsperiod fungerat ett av kommittén tillsatt arbetsutskott,

bestående av kommitténs ordförande, undertecknad Hildebrand, samt ledamöterna

i kommittén, herrar Sandberg och Hjorth. Utskottet har under år

1939 sammanträtt 29 gånger.

I övrigt torde få hänvisas till kommitténs och arbetsutskottets protokoll.

Stockholm den 8 januari 1940.

Riksdagens byggnadskommitté.

KARL HILDEBRAND.

jTorsten Bjerlöw.

Bihang till riksdagens protokoll 10M. 8 sami. Nr 2.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Rapport rörande ombyggnadsarbetena å riksdagshuset, andra

perioden, m. m.

Enligt den av 1938 års riksdag fastställda fördelningen av arbetena i riksdagshuset

skulle under andra perioden, alltså under år 1939, följande arbeten

utföras.

1. Färdigställande av vindsvåningen.

2. Modernisering av de två östra hissarna i mittpartiet.

3. Inredande av ny partisal i ljusschaktet över sammanbindningsbanan.

4. Inredande av rum i södra trappan till pressens lokaler.

5. Arbeten i pressreferenternas lokaler.

6. Anordnande av frukostrum i statsutskottets arkivlokal.

7. Anordnande av ny sekundärtrappa mot nordöstra gården.

8. Värme, ventilation och sanitära installationer.

9. Elektriska installationer.

10. Komplettering av elektriskt signalsystem.

11. Tvättstugans modernisering.

Vidare hava under år 1939 enligt bemyndigande av fullmäktige i riksgäldskontoret

följande arbeten kommit till utförande.

12. Reparationsarbeten och badrumsanordningar i de fyra bostäderna mot

Ringatan.

13. Anordnande av utrymmen för soptunnor och oljeförråd.

14. Omläggning av det nuvarande kallvattenledningsnätet.

15. Nytt undertak för nya ventilationsanordningar i bibliotekets stora läsesal.

16. Visst utbyte av takplåt.

17. Möbleringsarbeten.

Rörande ovannämnda arbeten meddelas här nedan en teknisk redogörelse.

Med hänsyn till den urtima riksdagen hava vissa av dessa arbeten tills

vidare uppskjutits eller endast delvis utförts och andra hava i stället utförts

i möjligast raskt tempo.

1. Färdigställande av vindsvåningen.

Stommen till den nya vindsvåningen med mellanväggar, blindgolv för ekgolv,

fönster samt utvändig puts utfördes under år 1938.

Under år 1939 hava nu arbetena med färdigställande av våningen pågått

och torde de bliva färdiga i början av lagtima riksdagen. I mittpartiets murar

hava genombrytningar av väggar företagits, så att förbindelse härifrån

erhållits med den nya vindsvåningens korridorer. De två utskottssalarna i

denna våning hava försetts med väggpaneler av resp. ask och sykomor. Två

dörrar i desamma äro prydda med intarsiaarbeten efter kartonger av konstnären

Ewald Dahlskog. Panelarbetena äro utförda av A. B. Svenska Möbelfabrikerna

i Bodafors.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

11

2. Modernisering av de två östra hissarna i mittpartiet.

Förslag till de östra hissarnas ombyggnad har uppgjorts av Elektriska

Prövningsanstalten, varvid följande huvudprinciper legat till grund.

Båda hissarna anordnas för konduktörshiss men göras omställbara för

knappmanövrering.

Båda hissarna uppdragas till attikvåningen med hänsyn lill den nya partisalen.

Båda hissarna förses med stannplan i samtliga mellanliggande våningar,

alltså även i bottenvåningen, så att man med hiss kan nå, dels restaurangen,

dels ulskottssalarna m. m. i bottenvåningens norra del.

Sedan anbud från tre firmor infordrats enligt ovannämnda förslag, har

byggnadskommittén antagit det lägsta anbudet, från Graham Brothers A. B.,

å 19,400 kronor per hiss, detta avseende helt nya hissar. I samband med

nedtagningen av de gamla hissarna skulle dock närmare undersökas, om några

äldre delar kunde användas, varvid viss mindre reduktion av anbudet

skulle ske.

Den södra hissen är nu under uppmontering och torde bliva färdig omkring

mitten av januari 1940.

Nedmontering av den gamla norra hissen har måst anstå med hänsyn till

den urtima riksdagen. Sedan den södra hissen färdigställts, kunna arbetena

med den norra hissen påbörjas. Detta arbete kan, örn skyddsväggar mot

trapphallen utföras, pågå även under lagtima riksdagen.

3. Inredande av ny partisal i ljusschaktet över sammanbindningsbanan.

I det utrymme i östra delen av attikvåningen, som utgjorde ljusintag till

sammanbindningsbanans mittparti, har en ny partisal anordnats, varvid även

intilliggande utrymmen anslutits till ovannämnda utrymme. I partisalen har

polerad Gotlandskalksten från A. B. Gotlandsmarmor använts för två kolonner,

fyra nischer samt socklar. Golvet har gjorts lutande, varigenom ett podium

bildats för presidiet. Klaffstolar hava inmonterats.

För detta arbete behövliga rivningsarbeten hava utförts och avlastningsbalkar

inlagts, I korridorändarna utanför partisalen hava två nya fönster

anordnats.

Enda förbindelsen mellan attikvåningen och den undervarande vindsvåningen

utgjorde en mycket enkel järntrappa, förlagd mellan de två mellersta

ljusschakten i mittpartiet. Enligt ombyggnadsplanerna skulle denna trappa

ombyggas, steg och viloplaner skulle förses med marmorbeläggning, nya barriärer

utföras m. m.

Då emellertid trappan genom sin undangömda belägenhet var synnerligen

olämplig såsom fortsättning av det nedre trappsystemet, har byggnadskommittén

beslutat vidtaga den förändringen, att en ny trappa anordnats direkt

från det korridorptan, vari det nedre trappsystemet utmynnar upptill. Trappan

är förlagd mitt emellan de nedifrån kommande trapparmarna i en del av

det utrymme, som utgör ljusschakt över trappan från huvudvåningen till

övre våningen.

För genomförande av denna trappförbindelse hava behövliga genombrytningar

i ljusschaktets väggar verkställts.

4. Inredande av rum i södra trappan till pressens lokaler.

Den södra referenttrappan har rivits och i utrymmet efter densamma hava

bjälklag inlagts och tre rum inretts, nämligen i bottenvåningen ett rum för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial Nr 2.

voteringsfotografen, i huvudvåningen ett smårum samt i övre våningen ett

referentrum. Färdigställandet av dessa arbeten torde böra anstå till tredje

arbetsperioden.

5. Arbeten i pressreferenternas lokaler.

Dessa arbeten, som huvudsakligen avse att bereda pressen förbättrade arbetslokaler

samt att anordna en damtoalett, äro i väsentlig del utförda. Återstående

arbeten torde böra slutföras under tredje arbetsperioden.

6. Anordnande av frukostrum i statsutskottets arkivlokal.

Vid förhandlingar, som förts bl. a. med statsutskottets ordförande, framhölls

från den senare, att utskottet icke numera önskar utförandet av de

arbeten, som avsågo anordnande av ett frukostrum i statsutskottets arkivlokal.

Dessa arbeten hava för den skull helt inhiberats.

7. Anordnande av ny sekundärtrappa mot nordöstra gården.

Med hänsyn till att dessa arbeten äro tämligen omfattande och skulle beröra

så viktiga lokaler, som första kammarens kapprum, banko- och utrikesutskotten,

bondeförbundets förtroenderådsrum samt notarierummen i

jordvåningen, hava desamma icke påbörjats, då man i annat fall kunnat

råka i olidliga förhållanden vid den urtima riksdagen. Dessa arbeten hava

uppskjutits till tredje arbetsperioden.

8. Värme, ventilation och sanitära installationer.

Efter anbuds infordrande hava följande anbud antagits:

För varmvattenvärmeledning -— Värmeledningsaktiebolaget Calor — till

ett belopp av 137,500 kronor samt

För ventilationsanläggning — Aktiebolaget Enköpings Verkstäder — till

ett belopp av 47,150 kronor.

Dessa arbeten hava i huvudsak kunnat utföras programenligt oaktat urtiman.

Återställningsarbeten efter slitsar samt målningsarbeten återstå emellertid

delvis. Dessa senare arbeten hava emellertid kunnat provisoriskt färdigställas

före 1940 års lagtima riksdag. Slutliga färdigställandet bör ske

under tredje arbetsperioden.

De i samma punkt ingående arbetena för ventilation och sanitära installationer

avse i allmänhet arbeten i sådana delar av byggnaden, där arbeten

kunnat bedrivas oberoende av urtima riksdagen. Dessa arbeten hava därför

i huvudsak färdigställts med framdragning av ventilationstrummor av

plåt m. m. Rörande förändring av ventilationen i den gamla partisalen hava

dock inga arbeten påbörjats, då denna sal måst vara tillgänglig för den

urtima riksdagen. Arbetena kunna utföras tillsammans med tredje etappens

arbeten år 1940.

9. Elektriska installationer.

Dessa arbeten avse i allmänhet sådana lokaler, vari arbeten kunnat bedrivas

oberoende av den urtima riksdagen. De hava för den skull kunnat

i huvudsak genomföras programenligt. Arbetena hava utförts av Ringdahl

Elektriska A. B.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

13

10. Komplettering av elektriskt signalsystem.

Dessa arbeten avse jämväl huvudsakligen arbeten i de lokaler, vari arbeten

kunnat bedrivas även under urtima riksdagen. Dessa arbeten hava utförts

genom Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson, vilken finna även utförde

motsvarande anordningar under år 1938 i matsal och kafé.

11. Tvättstugans modernisering.

Dessa arbeten hava även kunnat utföras under urtima riksdagen och bliva

för den skull färdigställda till 1940 års lagtima riksdag.

12. Reparationsarbeten och badrumsanordningar i de fyra bostäderna mot

Rik sgatan.

Arbetena, som huvudsakligen avsett vanliga reparationsarbeten samt anordnande

av badrum, hava kunnat färdigställas oberoende av den urtima

riksdagen. Kostnaderna skola till huvudsaklig del utgå av omkostnadsanslaget

för riksdagens hus.

13. Anordnande av utrymmen för soptunnor och oljeförråd.

Dessa arbeten, som utgöra en väsentlig förbättring av de förutvarande anordningarna

för dessa behov, äro nu under färdigställande. Kostnaderna

skola delvis belasta omkostnadsanslaget för riksdagens hus.

14. Omläggning av det nuvarande kallvattenledningsnätet.

Vid en undersökning i samband med utökning av sanitäranläggningen befunnos

de nuvarande vattenledningarna så bristfälliga, att de måste ersättas

med nya ledningar. Till huvudsaklig del utgöra dessa åtgärder rena underhållsarbeten.

Dessa arbeten hava utförts av Aktiebolaget P. Naumburg & C:o,

vars anbud å kronor 48,400:—, avseeende ovanstående arbeten jämte vissa

nya toalettanordningar, var det lägsta av tre avgivna anbud. Av angivna

belopp skola allenast 14,400 kronor belasta ombyggnadsanslaget, medan

återstoden skall utgå av omkostnadsanslaget för riksdagens hus.

15. Nytt undertak för nya ventilationsanordningar i bibliotekets stora läsesal.

På grund av framställning från styrelsen för Riksdagsbiblioteket hava

nya ventilationsanordningar av samma art som i restaurangen utförts i

bibliotekets stora läsesal. Ett undertak av gips med perforerade plåtar i kassetter

har för den skull anordnats. Dylika arbeten ingingo icke i den ursprungliga

ombyggnadsplanen.

10. Visst utbyte av takplåt.

I samband med uppmonteringen av fläktar för den nya ventilationsanläggningen

har utbyte verkställts av de gamla plåttäckningar, som beröra

fläktinstallationerna, mot kopparplåt. Kostnaden härför, omkring 10,000

kronor, belastar omkostnadsanslaget för riksdagens hus.

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 8 sami. Nr 2.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial Nr 2.

17. Möbleringsarbeten.

Till anskaffande av möbler m. m. för riksdagshuset för budgetåret 1939/

40 har 1939 års riksdag anvisat ett anslag av 117,000 kronor i enlighet

med en av fullmäktige i riksgäldskontoret gjord framställning.

Möbler äro, efter infordrande av anbud, beställda från nedanstående firmor:
Aktiebolaget

Svenska Möbelfabrikerna, Bodafors — för matsalslokalerna

och två mindre sammanträdesrum i vindsvåningen — tillsammans till ett

belopp av 17,039 kronor,

David Blomberg A. B. — för kafélokalerna — till ett belopp av 20,443

kronor,

Professor Carl Malmsten — för utrikesutskottets lokaler — till ett belopp

av 11,374:40 kronor,

Aktiebolaget Inredningsbyrån —- för 18 smårum — till ett belopp av 7,830

kronor samt

Aktiebolaget Nordiska Kompaniet -— för den nya partisalen — till ett

belopp av 9,042:60 kronor.

För möbelklädsel till ovannämnda möbler hava beställningar gjorts hos

Hemslöjdsförbundet för Sverige och A. B. Elsa Gullberg Textilier och Inredning.

Mattor hava levererats av följande firmor:

A. B. Robert Ditzinger,

A. B. Nordiska Kompaniet,

Märta Måås-Fjetterström,

Hemslöjdsförbundet för Sverige,

Blekinge läns Hemslöjd,

Svensk Hemslöjd samt

A. B. Elsa Gullberg Textilier och Inredning.

Gardiner hava levererats av Hemslöjdsförbundet för Sverige.

För elektrisk armatur hava firmorna A. B. Arvid Böhlmarks lampfabrik

samt Richard Malmberg anlitats.

Oaktat under arbetsperioden inträdda prisförhöjningar synes ovannämnda

möbleringsanslag icke behöva överskridas.

Stockholm den 2 januari 1940.

GEORG A. NILSSON.

407073. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.