Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition med förslag till förordning om särskild ersättning i vissa fall för skada till följd av olycksfall vid flygning.

1940-04-25 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1940:29, Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition med förslag till förordning om särskild ersättning i vissa fall för skada till följd av olycksfall vid flygning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Kr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1940 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition

med förslag till förordning om särskild ersättning

i vissa fall för skada till följd av olycksfall vid

flygning.

I en till riksdagen avlåten, den 30 mars 1940 dagtecknad proposition

nr 193, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

antaga vid propositionen fogat förslag till förordning örn särskild ersättning

i vissa fall för skada till följd av olycksfall vid flygning.

Berörda författningsförslag är av följande lydelse:

Förslag

till

Förordning:

om särskild ersättning i vissa täll för skada till följd av olycksfall

vid flygning.

Härigenom förordnas som följer:

1 §■

Där någon, som fullgör flygtjänstgöring vid krigsmakten, å tid, då riket

icke befinner sig i krig, skadats till följd av olycksfall vid flygning, skola,

utöver föreskrifterna i lagen den 17 juni 1916 (nr 235) örn försäkring för

olycksfall i arbete eller förordningen den 18 juni 1927 (nr 234) örn ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

följande särskilda bestämmelser örn ersättning i anledning av olycksfallet

gälla.

2 §•

1 mom. Har till följd av olycksfallet livränta förklarats skola utgå till den

skadade enligt lag eller förordning, som i 1 § sägs, skall, där den skadade

på grund av olycksfallet blivit oförmögen till flygtjänstgöring, såsom tillägg

till sådan livränta utgivas, örn den skadade äger tjänstepensionsrätt, en

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 8 sami. Nr 20.

»39 4U

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

fjärdedel och eljest hälften av livräntans belopp, i intet fall dock mindre än

300 kronor om året.

2 mom. Om olycksfallet, utan att medföra sådan nedsättning i arbetsförmågan,

att livränta skall utgå enligt nämnda lag eller förordning, dock

föranlett, att den skadade blivit oförmögen till flygtjänstgöring, skall till

honom utgivas en årlig livränta av 300 kronor.

3 §■

1 mom. Har olycksfallet medfört den skadades död och efterlämnar den

avlidne änka med rätt till livränta enligt lag eller förordning, som i 1 § sägs,

skall såsom tillägg till livräntan utgivas, där den avlidne ägt familjepensionsrätt,

en fjärdedel och eljest hälften av livräntans belopp.

Efterlämnar den avlidne barn (adoptivbarn), skall, sedan livränta, som

enligt samma lag eller förordning tillkommer barnet, upphört att utgå, särskild

livränta med enahanda belopp utgivas till barnet till dess det fyllt

nitton år.

Efterlämnar den avlidne föräldrar (adoptivföräldrar), vilka jämlikt berörda

lag eller förordning blivit berättigade till livränta i anledning av dödsfallet,

skall tillägg till livräntan utgå med dennas halva belopp, dock att livränta

och livräntetillägg tillhopa icke må överstiga värdet av det underhåll föräldrarna

åtnjutit av den avlidne.

2 mom. Har jämlikt bestämmelse i förutnämnda lag eller förordning

livränta till efterlevande nedsatts, skola de i 1 mom. omförmälda livräntetilläggen

beräknas i förhållande till de nedsatta livräntebeloppen.

4§-

I avseende å livränta eller livräntetillägg enligt denna förordning skola

bestämmelserna i lagen örn försäkring för olycksfall i arbete och förordningen

örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

i tillämpliga delar lända till efterrättelse. A livränta eller livräntetillägg

varom nyss sagts må dock avdrag enligt föreskrifterna i 11 § i

lagen eller 11 § i sistnämnda förordning icke göras; ej heller må i anledning

därav, att sådan livränta eller sådant livräntetillägg utgår, nedsättning

jämlikt 7 § i lagen eller 7 § i förordningen ske i livränta, som utgives jämlikt

lagen eller förordningen.

5 §•

Livränta eller livräntetillägg, som utgår jämlikt denna förordning, be3trides

av statsmedel samt bestämmes av riksförsäkringsanstätten, i den mån

ej jämlikt 6 § lagen örn försäkring för olycksfall i arbete eller 6 § förordningen

örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

beslutanderätten tillkommer försäkringsrådet.

Beträffande försäkringsrådets behandling av ärenden rörande tillämpningen

av de i denna förordning givna bestämmelserna skall gälla vad i 6 § lagen

den 29 juni 1917 örn försäkringsrådet stadgas i fråga örn där omförmälda

ärenden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

3

6 §.

De närmare föreskrifter, vilka, utöver vad denna förordning innehåller,

finnas erforderliga för förordningens tillämpning, meddelas av Konungen

eller, efter Konungens bemyndigande, av försäkringsrådet eller riksförsäkringsanstalten.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1940. I fråga om olycksfall,

som inträffat före nämnda dag, skall dock förordningen äga tillämpning

allenast örn och i den mån Konungen det beslutar.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån redogörelse

härför ej lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

Verkställda utredningar m. m.

I sin till 1937 års riksdag avgivna berättelse meddelade 1936 års statsrevisorer,

att de verkställt utredning rörande de ersättningar, som i olika

former tillkomme den i flygtjänst sysselsatta militära personalen ävensom

efterlevande efter vid flygolyckor omkommen militärpersonah Revisorerna

anförde därvid bland annat följande:

Generella grunder, efter vilka ersättning borde utgå till omkommen flygpersonals

efterlevande, hade icke fastställts, ehuruväl pensionsförhållandena för

försva,rsväsendets personal blivit reglerade, utan hade riksdagen efter framställning

från vederbörande prövat varje särskilt fall med hänsyn till de

föreliggande omständigheterna. Visserligen hade framställningar i sådant

syfte hittills av riksdagen bifallits, men kvarstode dock ett visst osäkerhetstillstånd

för flygpersonalens anhöriga, så länge åtgärder icke vore vidtagna

för att i görligaste mån trygga dessas ställning vid olycksfall med invaliditet

eller dödlig utgång till följd under en verksamhet, vilken innebure

avsevärt större olycksfallsrisker än annan sysselsättning i statens tjänst.

Revisorerna ville även erinra därom, att riksdagen vid särskilda tillfällen

framhållit önskvärdheten av att enhetliga grunder kunde genomföras för beviljande

av understöd åt genom olyckshändelse under flygtjänstgöring omkomna

militära befattningshavares efterlevande. Med hänsyn till det anförda

ansåge revisorerna, att bestämmandet av formen för särskild ersättning

under flygtjänstgöring snarast möjligt borde bliva föremål för en allsidig

utredning.

Riksdagen fann (skr. nr 311, punkt 4) vägande skäl tala för att beträffande

den militära flygpersonalen frågan örn rätt till ersättning åt efterlevande

ävensom vid invaliditet klarlades och grunderna härför fastställdes. Då

emellertid detta spörsmål sammanhängde med frågan örn de övriga särskilda

löneförmåner, som utginge till berörda personal, syntes utredningen böra

omfatta samtliga de ersättningar, som ansåges böra tillkomma denna personal.

Under åberopande av det anförda hemställde riksdagen, att Kungl.

Majit ville låta verkställa utredning ifråga örn bestämmandet av formen för

särskild ersättning till i flygtjänst sysselsatt militär personal.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banle outskottets utlåtande Nr 29.

Sedan Kungl. Maj:t därefter anbefallt flygförvaltningen att verkställa den

av riksdagen begärda utredningen, avgavs sådan den 12 mars 1938 av chefen

för flygvapnet oell flygförvaltningen gemensamt. I utredningen förordades

förutom reglering av förmånerna under flygtjänstgöring at olika kategorier

av militär personal — att den statliga försäkringen för olycksfall i arbete

skulle beträffande olycksfall under flygtjänstgöring utbyggas enligt vissa

närmare angivna riktlinjer.

Den 20 maj 1938 förordnade Kungl. Majit, att utredningen skulle överlämnas

till 1936 års lönekommitté — vilken tillsatts med uppdrag att verkställa

revision av gällande avlöningsbestämmelser för befattningshavare vid

den civila oell militära statsförvaltningen — för att vara för kommittén tillgänglig

vid fullgörandet av dess uppdrag.

1936 års lönekommitté anförde i betänkande den 23 december 1938 (stat.

off. utredn. 1938: 55) i anledning av flygmyndigheternas nyssnämnda förslag

— dock endast såvitt anginge de ordinarie beställningshavarna vid försvarsväsendet

— att lönekommittén ansett sig böra förorda, att en reglering

av rätten till förhöjda livränteförmåner vid olycksfall under flygtjänstgöring

för ordinarie beställningshavare verkställdes i huvudsaklig överensstämmelse

med vissa i betänkandet närmare angivna riktlinjer. I fråga örn utformningen

av erforderliga bestämmelser i ämnet hade lönekommittén ansett

sig icke böra framlägga något förslag. Kommittén förutsatte, att frågan

härom bomme att i första hand underkastas prövning och förslag av riksförsäkringsanstalten.

I yttrande den 20 februari 1939 över lönekommitténs betänkande framlade

riksförsäkring saust alten viss utredning och förslag beträffande frågan örn en

reglering av rätten till ersättning vid skador eller dödsfall till följd av olycksfall

under flygtjänstgöring.

I proposition (nr 245) till 1939 års lagtima riksdag med förslag till

militärt avlöningsreglemente m. m. anförde (sid. 106) föredragande departementschefen

i samband med behandlingen av bestämmelser örn flygtillägg

m. m., som upptagits i reglementsförslagets 27 §, att han funnit sig

böra tillstyrka lönekommitténs förslag, att flygtilläggen tillsvidare skulle

bibehållas vid dittillsvarande nivå. Avvägningen av nämnda förmåner vore

emellertid i viss mån beroende av det sätt, på vilket en reglering av rätten

till förhöjda livränteförmåner vid skador eller dödsfall på grund av olycksfall

under flygtjänstgöring kunde komma att genomföras. Med hänsyn till

sistnämnda frågas komplicerade beskaffenhet vore departementschefen icke

beredd att på grundval av den utav riksförsäkringsanstalten förebragta, utredningen

framlägga något förslag i ämnet. Enligt departementschefens

mening borde frågan örn en reglering av rätten till olycksfallsersättning åt

flygande personal eller dess efterlevande lämpligen upptagas till slutlig

prövning och avgörande i ett sammanhang, sedan avlöningsförhållandena

ordnats för försvarsväsendets personal i sin helhet, däribland även det fast

anställda manskapet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

5

Yad i propositionen nr 245 sålunda anförts föranledde icke någon erinran

från riksdagens sida.

I betänkande den 14 december 1939 med förslag till manskapsavlöningsreglemente

(stat. off. utredn. 1939: 38) bär 1936 års lönekommitté — i enlighet

med av Kungl. Majit derutinnan lämnat uppdrag — i samband med

frågan om flygavlöning åt manskap upptagit spörsmålet rörande livränteförmåner

åt militära beställningsliavare i anledning av olycksfall under flygtjänstgöring

m. m. till förnyad behandling (sid. 54—68, 126—128 och 164—166).

Kommittén har härvid anfört i huvudsak följande:

Lönekommittén ville inledningsvis erinra därom, att riksförsäkringsanstalten

uttalat sig för en avvägning av livränteförmånerna i anledning av olycksfall

under flygning efter i sak ej oväsentligt förmånligare grunder än dem, som

innefattats i lönekommitténs förslag av den 23 december 1938. Riksförsäkringsanstalten

hade emellertid därvid icke alls berört sambandet mellan

frågan örn en avvägning av livränteförmånerna och frågan örn flygtilläggens

nivå utan behandlat frågan örn livränteförmånerna såsom ett helt fristående

problem. Det förefölle emellertid kommittén uppenbart, atthen lösning i

enlighet med de av anstalten förordade riktlinjerna icke kunde åstadkommas

utan att samtidigt flygtilläggen underkastades reduktion. Med hänsyn därtill

vore det enligt kommitténs mening angeläget, att den tilltänkta förhöjningen

av livränteförmånerna hölles inom sådana gränser, att de nuvarande flygtilläggen

kunde bibehållas vid oförändrad nivå. Med utgångspunkt från

dessa riktlinjer och med ledning i övrigt av riksförsäkringsanstaltens utlåtande

hade inom kommittén utarbetats ett utkast till förordning i ämnet.

Beträffande det huvudsakliga innehållet i de av kommittén föreslagna

bestämmelserna har kommittén anfört bland annat:

Vad anginge frågan, vilka personalgrupper som borde göras delaktiga av

livränteförhöjningarna, hade kommittén utgått från den förutsättningen, att

dessa borde tillkomma såväl ordinarie beställningshavare som fast anställt

manskap. Generella bestämmelser i ämnet för reservstats- och reservpersonal

ävensom för värnpliktiga hade däremot ej ansetts påkallade. Vid invaliditet

på grund av olycksfall under flygning borde ersättning utgå med

olika belopp för beställningshavare, som åtnjöte respektive ej åtnjöte pensionsrätt.

Det förra vore fallet med officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställningshavare, medan däremot manskap — med undantag av

flaggkorpraler och liögbåtsmän — ej hade rätt till pension. Kommittén förordade

med nyssnämnda utgångspunkt, att tillägg till invaliditetslivränta

enligt olycksfallsförsäkringslagen eller militärersättningsförordningen finge

utgå med belopp motsvarande en fjärdedel eller, där beställningshavaren vore

i avsaknad av tjänstepensionsrätt, hälften av livräntans belopp. Vidare borde

stadgas att, därest olycksfallet — utan att medföra sådan nedsättning av

arbetsförmågan, att författningsenlig livränta kunde utgå — föranlett att beställningshavaren

blivit oförmögen till flygtjänstgöring, till honom skulle utgivas

en årlig livränta av 300 kronor.

I analogi med den förut angivna utformningen om bestämmelserna örn

livräntetillägg till skadade flygare förordade kommittén, att livr.intetillägget

till änka efter förolyckad flygare bestämdes till en fjärdedel, da den avlidnes

beställning varit förenad med familjepensionsrätt, men eljest till hälften

av livräntans belopp. Vid bifall till detta förslag skulle tilläggen till de

enligt olycksfallsförsäkringslagen, respektive enligt militärersättningsförordningen

utgående livräntorna — under förutsättning att den beräknade arbets
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

förtjänsten uppinge till maximibeloppet 3,000 kronor — utgöra för änka med

familjepensionsrätt 187 kronor 50 öre och för änka utan pensionsrätt 375

kronor.

Med avseende å ersättning till efterlevande barn (adoptivbarn) hade riksförsäkringsanstalten

förordat, att barn (adoptivbarn) i fråga örn åtnjutande

av livräntetillägg skulle likställas med änka, vilket alltså skulle innebära,

att tillägg skulle utgå med 25 procent för icke pensionsberättigade och med

50 procent för pensionsberättigade barn. Ehuru det måhända ur principiella

synpunkter kunde anses mindre tilltalande, att livränta medgåves utgå intill

högre ålder än som gällde enligt olycksfallsförsäkringslagen, hade lonekommittén

ansett sakliga skäl tala för att i stället för den av riksförsäkringsanstalten

ifrågasätta anordningen livränta, beräknad enligt de i olycksfallsförsäkringslagen,

respektive i militärersättningsförordningen stadgade grunderna,

finge utgå intill dess barnet fyllt 19 år eller samma ålder som gällde för

upphörande av barnpension enligt allmänna familjepensionsreglementet.

Härigenom syntes nämligen syftet med en anordning till förbättrande av

barnens försörjningsmöjligheter bliva bättre tillgodosett än enligt riksförsäkringsanstaltens

förslag.

Med avseende å ersättning till efterlevande föräldrar (adoptivföräldrar)

förordade kommittén, att tillägg till livränta skulle utgå med livräntans halva

belopp, dock att livränta och livräntetillägg tillhopa icke finge överstiga värdet

av det underhåll de av den avlidne åtnjutit.

En reservant inom lönekommittén, herr Tamm, har förordat, att livräntetillägget

till änka efter förolyckad flygare generellt bestämmes till hälften

av livräntans belopp, vare sig den avlidnes beställning varit förenad med

familjepensionsrätt eller icke.

Fiksförsäkrings anstalten bär i anledning av lönekommitténs ovan återgivna

förslag anfört i huvudsak följande:

Beträffande frågan örn vilka kategorier av militär personal, som den särskilda

författningen. i förevarande ämne borde omfatta, ansåge riksförsäkringsanstalten,

att icke blott ordinarie beställningshavare och fast anställt

manskap utan även reservstats- och reservpersonal samt värnpliktiga borde

komma i åtnjutande av särskild ersättning vid olycksfall under flygning.

Nu rådande tidsförhållanden med talrika inkallelser till förstärkt försvarsberedskap»

och jDartiell mobilisering hade nämligen även för reservstats- och

reservpersonal samt värnpliktiga medfört en långvarig och påfrestande tjänstgöring

med ökad risk för olycksfall av ifrågavarande slag.

I fråga örn storleken av livräntetilläggen hade riksiorsäkringsanstätten

funnit sig kunna lämna kommitténs förslag härutinnan utan erinran.

Vidkommande livräntor till efterlevande barn hade anstalten ansett sig

böra vidhålla sin tidigare uttalade uppfattning, att livräntetillägg skulle utgå^

vid sidan av de enligt olycksfallsförsäkringslagen och militärersättningsförordningen

utgående livräntorna, till efterlevande barn med 25 respektive 50

procent, allteftersom den avlidnes beställning varit förenad med familjepensionsrätt

eller ej.

Föredragande departementschefen har anfört:

På sätt som framgår av vad i det föregående anförts har efter framställning

från riksdagen utredning verkställts rörande formerna för särskilda

ersättningar till i flygtjänst sysselsatt militär personal. Förslag hava framlagts

och delvis redan antagits rörande nya bestämmelser örn flygtillägg

och andra kontanta tillägg till lönen. Vid sidan härav har nu genom 1936

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

7

års lönekommittés försorg även upprättats förslag till författningsbestämmelser

angående särskild ersättning i vissa fall i anledning av olycksfall,

som inträffat under flygning.

Ehuru flygtilläggen ursprungligen torde hava avsetts innefatta jämväl ersättning

för bekostande av särskild försäkring mot den avsevärda olycksfallsrisk,

som är förenad med flygning, lärer enighet numera råda därom,

att åtgärder böra vidtagas för att — vid sidan av flygtilläggen m. m.,

vilka ur bland annat rekryteringssyn punkt ansetts nödvändiga att bibehålla -—

med hänsyn till de särskilda förhållanden, under vilka flygtjänstgöringen utövas,

tillskapa speciella förmåner att utgå för den händelse att olycksfall skulle

inträffa. De olika för flygare avsedda ersättningarna och förmånerna stå

emellertid, såsom den verkställda utredningen utvisar, i ett nära samband

med varandra. Vid utarbetandet av det förslag till bestämmelser rörande

olycksfallsersättningar, som nu föreligger till bedömande, har också hänsyn

tagits till detta samband.

Departementsförslaget.

1 §■

I 1 § — motsvarande 1 § i lönékommitténs förslag — har uttryck givits

åt den allmänna principen, att ersättningar enligt den nu föreslagna förordningen

skola utgöra förmåner vid sidan av de ersättningar, som utgå enligt

allmänna olycksfallsförsäkringslagen och militärersättningsförordningen.

Beträffande frågan örn vilka kategorier av militär personal, som skola

omfattas av förordningens bestämmelser, har föredragande departementschefen

anslutit sig till riksförsäkringsanstaltens uppfattning och således förordat,

att förordningen gives tillämpning icke blott å ordinarie beställningshavare

och fast anställt manskap utan jämväl å reservstats- och reservpersonal

samt värnpliktiga.

I enlighet med vad lönekommittén föreslagit har förordningens tilllämplighet

ansetts böra inskränkas till tid, då riket icke befinner sig i krig.

Vidare har ansetts böra utsägas, att det för förordningens tillämplighet

skall vara fråga örn olycksfall under flygtjänstgöring. I författningen har

icke närmare angivits vad som skall förstås med uttrycket »vid flygning».

Att under detta uttryck bör falla såväl färd med annat militärt luftfartyg

än flygplan som fallskärmshopp har synts departementschefen stå klart.

8 §■

Den avvägning av livräntetilläggens storlek, som föreslagits av lönekommittén,

varvid hänsyn tagits till storleken av flygtilläggen, har synts departementschefen

lämplig. Under förutsättning att livränta förklarats skola utgå

enligt allmänna olycksfallsförsäkringslagen eller militärersättningsförordningen

skulle sålunda såsom tillägg utgivas, örn den skadade äger tjänstepensionsrätt

en fjärdedel samt eljest hälften av livräntans belopp. Det har härvid

ansetts böra föreskrivas, att livräntetilllägget i intet fall skall understiga

i300 kronor.

Är nedsättningen i arbetsförmågan ej så stor, att livränta skall utgå enligt

någon av nyssnämnda författningar, men har olycksfallet dock föranlett, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

den skadade blivit oförmögen till flygtjänstgöring, förutsattes — såsom

lönekommittén föreslagit — livränta utgå med 300 kronor.

3 §■

Beträffande livräntetillägg till änka oell föräldrar samt livräntor till barn

efter person, som avlidit på grund av skada genom olycksfall vid flygning,

har föredragande departementschefen efter övervägande av de olika förslag,

som därutinnan framlagts, ansett sig böra godtaga det av lönekommitténs

majoritet upprättade. Det avsteg från gällande princip örn livräntas

utgående till barn allenast intill 16 års ålder, som förslaget innebär, har

med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter icke ansetts behöva

föranleda några betänkligheter.

4 §■

Föredragande departementschefen uttalar, att det synts vara av värde,

att bestämmelserna i allmänna olycksfallsförsäkringslagen och militärersättningsförordningen

i princip göras tillämpliga med avseende å livräntor

och livräntetillägg enligt den nu föreslagna förordningen. Ett stadgande

härom har därför införts i 4 §. Stadgandet har emellertid ansetts böra

förses med undantag, dels därutinnan att avdrag enligt 11 § i allmänna

olycksfallsförsäkringslagen eller samma paragraf i militärersättningsförordningen

från ersättningar enligt den nu föreslagna förordningen icke skall

få göras, dels ock så till vida, att nedsättning i livränta, som utgives jämlikt

allmänna olycksfallsförsäkringslagen eller militärersättningsförordningen,

icke skall få vidtagas jämlikt 7 § i lagen eller samma paragraf i förordningen

i anledning därav, att livränta eller livräntetillägg utgår enligt den

nu föreslagna förordningen.

5 och 6 §§.

Av lönekommittén föreslagna bestämmelser hava utan saklig ändring upptagits

i departementsförslaget. Vissa tillägg av formell natur hava dock

intagits i förslaget.

Ider afttr ädelse- och övergångsbestämmelser.

Lönekommittén har erinrat, att riksförsäkringsanstalten ansett det vara

skäligt, att möjlighet bereddes för tillerkännande av de ifrågasatta tilläggsersättningarna

även i sådana fall, där skadan timat före ikraftträdandet av

de blivande ersättningsreglerna. Enligt lönekommitténs mening borde emellertid

av principiella skäl någon retroaktiv tillämpning av nämnda regler

icke ifrågakomma. Biksförsäkringsanstaltens förslag i denna del hade därför

icke upptagits i kommitténs utkast.

Föredragande departementschefen uttalar, att den nu föreslagna förordningen

lämpligen synes kunna träda i kraft den 1 juli 1940. Med hänsyn

till att ersättning för skada på grund av olycksfall vid flygning i viss utsträckning

redan tidigare beretts synes det departementschefen lämpligt att —

trots de principiella skäl, som kunna anföras mot en retroaktiv tillämpning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Éankoutskottets utlåtande Nr 29.

9

av en ny författning — möjlighet beredes för tillerkännande av ersättningar

enligt grunderna i förordningen även i sådana fall, då skadan inträffat före

den 1 juli 1940. Avgörandet härutinnan torde böra läggas i Kungl. Maj:ts

hand.

Departementschefen uttalar slutligen, att därest på grund av bestämmelserna

i den föreslagna förordningen kostnader skulle uppstå under budgetåret

1940/41, desamma synas kunna få bestridas från det under tolfte huvudtiteln

upptagna förslagsanslaget till Statsverket åliggande, av andra medel

ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete.

Utskottets yttrande.

Det förslag i fråga örn särskild ersättning i vissa fall för skada till följd

av olycksfall vid flygning, som innefattas i den nu föreliggande propositionen,

har tillkommit efter ingående överväganden och utredningar, varvid bland

annat beaktats det nära samband, som förevarande problemkomplex äger

med den särskilda flygtilläggsersättningen under flygtjänstgöring. Utskottet

finner för sin del förslaget innebära en godtagbar lösning av frågan örn en

generell reglering av rätten till ersättning åt efterlevande till förolyckade

militärflygare ävensom vid invaliditet på grund av olycksfall vid flygning,

varför utskottet vill tillstyrka, att det vid propositionen fogade författningsförslaget

lägges till grund för reglerande föreskrifter i ämnet.

I likhet med föredragande departementschefen hyser utskottet den uppfattningen,

att icke blott ordinarie beställningshavare och fast anställt manskap

utan jämväl reservstats- och reservpersonal samt värnpliktiga böra

göras delaktiga av de föreslagna förmånerna. Yad angår avvägningen av

livräntetilläggen, vill utskottet biträda den i propositionen förordade differentieringen

av tilläggen allt efter förhanden varon respektive frånvaron av tjänsteeller

familj epensionsrätt för den, som skadats eller förolyckats under flygning.

Jämväl i övriga delar finner sig utskottet kunna giva sin anslutning

till förslaget.

Ehuru utskottet i princip är av den uppfattningen, att en retroaktiv tilllämpning

av en ny författning icke bör förekomma, har utskottet med hänsyn

till de särskilda förhållandena på förevarande område icke något att erinra

mot att Kungl. Majit tillägges befogenhet att utan riksdagens hörande

besluta örn ersättning enligt grunderna för den föreslagna förordningen i

sådana fall, då skada inträffat före den tilltänkta dagen för förordningens

ikraftträdande.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,

att Kungl. Majits förevarande proposition må av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 25 april 1940.

På bankoutskottets vägnar:

BJ. HOLMGKEN.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 8 sami. Nr 29.

939 40 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg*, Friggeråker, von Horn*, Sundvik,

Öman*, Leander, Lindbärg och Lindblom-,

från andra kammaren: herrar Holmgren, Andersson i Falkenberg*, Gustavson i

Västerås, Andersson i Munka!]''ungby, Leffler*, Eriksson i Sandby och Mattsson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Oman och Holmgren.

Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:241 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om särskild ersättning i vissa fall för skada till följd av olycksf a1 i texten