Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med hemställan örn riksdagens samtycke till meddelande av förordnande jämlikt 1 § valutalagen den 22 juni 1939
1940-02-24 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1940:4, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med hemställan örn riksdagens samtycke till meddelande av förordnande jämlikt 1 § valutalagen den 22 juni 1939
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 4.
1
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 34 februari 1940 kl. 4.30 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med hemställan
örn riksdagens samtycke till meddelande av förordnande
jämlikt 1 § valutalagen den 22 juni 1939
(nr 350).
1 en till riksdagen avlåten, den 23 februari 1940 dagtecknad proposition
nr 78, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att samtycka
till att Konungen, i huvudsaklig överensstämmelse med vid protokollet
fogade förslag till valutaförordning och instruktion för riksbankens valutakontor,
meddelar förordnande som avses i 1 § valutalagen den 22 juni 1939
(nr 350).
I skrivelse den 22 februari 1940 ha fullmäktige i riksbanken hemställt, att
Kungl. Maj :t måtte, efter att ha inhämtat riksdagens samtycke, meddela förordnande,
som avses i 1 § valutalagen den 22 juni 1939 (nr 350). Vid skrivelsen
har fogats förslag till valutaförordning, innefattande efter föreliggande
behov avpassade bestämmelser angående handeln med valutor.
Till stöd för framställningen ha bankofullmäktige anfört, att det i nuvarande
läge vöre nödvändigt att landets tillgångar i guld och utländska valutor
disponerades på sådant sätt, att de tillgodosåge de för folkhushållet viktigaste
behoven. I sådant syfte borde genomföras viss kontroll över valutarörelserna
med stöd av de bestämmelser, som meddelats i valutalagen. För att tillgodose
de nu aktuella kontrollbehoven hade inom riksbanken verkställts en överarbetning
av det utkast till valutaförordning II, som fanns bifogat den proposition
(nr 290), med vilken valutalagen underställdes 1939 års riksdag.
Riksbanken komme icke utan särskilt medgivande att utnyttja det begärda
bemyndigandet för all rekvirera utländska betalningsmedel och utländska
banktillgodohavanden eller söka åstadkomma en reglering av utrikeshandeln.
över bankofullmäktiges framställning har yttrande inhämtats av fullmäktige
i riksgäldskontoret, som lämnat förslaget utan erinran.
Föredragande departementschefen har i ärendet anfört följande:
»I likhet med fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret finner jag
det inträdda läget motivera åtgärder till skydd för landets reserv av utländska
betalningsmedel. Det är för närvarande av största vikt att möjligheterna
att genom inköp från utlandet tillgodose landets behov av för ''försörjningen
nödvändiga varor icke i onödan beskäras. Även försvarspolitiska
skäl påkalla en starkt restriktiv valutahushållning.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 8 samt. Nr 4. 1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 4.
U tskottet.
Enligt 1 § valutalagen äger Konungen under tid, då riksdagen är samlad,
meddela i paragrafen avsett förordnande endast med riksdagens samtycke.
Mot det av fullmäktige i riksbanken överlämnade förslaget till valutaförordning
har jag ej funnit anledning till erinran. För alt bereda riksdagen
tillfälle att taga ställning till förslaget torde detta jämte ett inom finansdepartementet
utarbetat förslag till instruktion för ett riksbankens valutakontor
få biläggas protokollet. Jag vill erinra att Konungen enligt 6 § valutalagen
äger uppdraga åt riksbanken att meddela närmare föreskrifter rörande
tillämpningen av meddelat förordnande samt att Konungen jämväl
må uppdraga åt riksbanken att pröva och avgöra ansökningar örn tillstånd,
vartill förordnandet giver anledning, samt att i övrigt handlägga de ärenden,
som föranledas av förordnandet, med skyldighet för riksbanken att ställa
sig till efterrättelse av Konungen därutinnan meddelade särskilda föreskrifter.
Jag delar uppfattningen att rätten att rekvirera utländska betalningsmedel
och utländska banktillgodohavanden icke lämpligen bör begagnas utan särskilt
medgivande. Såsom framhållits i den proposition, med vilken valutalagen
underställdes riksdagen, är lagen icke avsedd såsom medel för en reglering
av utrikeshandeln.»
Även utskottet finner angeläget, att i nuvarande läge åtgärder vidtagas till
skydd för landets reserv av utländska betalningsmedel samt att i sådant syfte
erforderliga valutarestriktioner införas med stöd av de bestämmelser, som
innefattas i valutalagen. Utskottet får därför tillstyrka, att riksdagen lämnar
sitt samtycke till att Konungen meddelar förordnande, som avses i 1 §
nämnda lag. Mot det förslag till valutaförordning, som finnes bilagt propositionen,
har utskottet icke något att erinra, liksom icke heller mot det vid
propositionen fogade förslaget till instruktion för valutakontoret. Såsom
framgår av departementschefens yttrande, är det avsett att rätten att rekvirera
utländska betalningsmedel och utländska banktillgodohavanden icke
skall begagnas utan särskilt medgivande.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.
Stockholm den 24 februari 1940.
På bankoutskottets vägnar:
BJ. HOLMGREN.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från föräta kammaren: herrar Sandén, Friggeråker, Ohlin, öman, Leander och
Andersson i Jäger;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen, Svedman, Mattsson, Sundberg
och Ericsson i Kinna.
407355 Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1940:60 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med hemställan om riksdagens samtycke till meddelande av förordnande jämlikt 1 § valutalagen d s. 1 i texten