Sök i Ratio Lex

Utlåtande över propositionen

1940-06-11 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1940:48, Utlåtande över propositionen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 48.

1

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1940 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av framställning från delegerade för riksdagens

verk i fråga om viss ändring av avlöning sreglementet

för riksdagens verk, m. m.

1 skrivelse den 28 maj 1940 till bankoutskottet hava delegerade för riksdagens

verk hemställt, att utskottet ville föreslå riksdagen dels godkänna

ett vid skrivelsen fogat förslag till ändrad lydelse av 55 § 2 mom. avlöningsreglementet

för riksdagens verk ävensom bemyndiga delegerade att bestämma

dag för ändringens ikraftträdande, dels ock bemyndiga delegerade

att, i anslutning till bestämmelser, som av Kungl. Majit utfärdas beträffande

avlöning till tjänstemän, å vilka civila avlöningsreglementet äger tillämpning,

meddela motsvarande föreskrifter beträffande tjänstemän med avlöning

enligt avlöningsreglementet för riksdagens verk.

Berörda författningsförslag är av följande lydelse:

Förslag

till

ändrad lydelse av 55 § 2 mom. avlöningsreglementet för riksdagens verk.

55 §.

2 morn. Tjänsteman, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara

pliktig att underkasta sig minskning i, upphörande av eller eljest ändrade

bestämmelser rörande de förmåner eller ersättningar m. m., örn vilka förmäles

i 3 kap. 13 § 2 morn., 4 kap. 22—24 och 26 §§, 6 kap. 32—39 §§, 7

och 8 kap. ävensom 9 kap. 49 § 5 morn., 50 § 2 och 3 mom. samt 51 §.

Till stöd för sin ifrågavarande hemställan hava delegerade anfört följande:

Genom proposition nr 144 till årets riksdag framlade Kungl. Majit förslag

till ändrad lydelse av 66 § 2 mom. civila avlöningsreglementet. Ändringen

avsåg att fastslå, att den som efter ändringens ikraftträdande erhållit ordinarie

civil tjänst skulle vara skyldig att underkasta sig ändrade bestämmelser

beträffande avlöning under ledighet för militär tjänstgöring såsom beställningshavare

i reserven m. m. För här avsedda ordinarie tjänstemän skulle

provisoriska bestämmelser utfärdas i syfte att göra den s. k. minimiregeln

tillämplig å dem. Detta innebär, att sådan tjänsteman som här avses skulle

hava att under förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering avstå samtliga

å den civila befattningen belöpande löneförmåner, dock att, därest den

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 8 sami. Nr 48—49.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr i8.

honom från försvarsväsendet tillkommande månadslönen understege den

civila lönen, han skulle från det civila verket äga utbekomma skillnaden.

Vidare hemställdes i propositionen, att Kungl. Maj :t skulle erhålla bemyndigande

att utfärda bestämmelser, varigenom förhindrades att ordinarie

eller extra ordinarie tjänsteman vid civilförvaltningen skulle få vidkännas

försämring å sin lönetursrätt på grund av att han åtnjutit tjänstledighet i

anledning av förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering. Samtidigt föreslogs,

att i särskilt ömmande fall förskottsutbetalning av intjänad avlöning

skulle få medgivas utan hinder av bestämmelserna i civila avlöningsreglementet

eller civila icke-ordinariereglementet.

I sitt utlåtande över propositionen (nr 113) tillstyrkte statsutskottet vad

Kungl. Majit sålunda föreslagit. Uskottet ansåg emellertid, att även sådana

befattningshavare som tillträtt sin ordinarie tjänst före ikraftträdande av

ändringen i 66 § 2 mom. civila avlöningsreglementet borde underkastas

samma avdragsregler som övriga tjänstemän. Även för dessa tjänstemän

borde med andra ord den s. k. minimiregeln tillämpas. Vad utskottet sålunda

tillstyrkt har riksdagen sedermera bifallit.

Avlöningsreglementet för riksdagens verk överensstämmer i huvudsak

med civila avlöningsreglementet. Ändringar i sistnämnda reglemente böra

därför, såvitt de icke beröra för vissa personalgrupper speciella förhållanden,

vidtagas jämväl i avlöningsreglementet för riksdagens verk. I den mån

icke särskilda omständigheter till annat föranleda, böra även tilläggs- eller

tillämpningsbestämmelserna till de båda reglementena i huvudsak överensstämma.

Örn vissa bestämmelser i förstnämnda reglemente på grund av

rådande förhållanden — såsom förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering

— sättas ur tillämpning eller ersättas av andra föreskrifter, böra i konsekvens

härmed motsvarande åtgärder vidtagas beträffande tjänstemän vid

riksdagens verk.

Frågor om ändringar i avlöningsreglementet för riksdagens verk torde

även i fortsättningen böra underställas riksdagens prövning, även om desamma

endast äro en följd av motsvarande ändringar i civila avlöningsreglementet.

Med hänsyn härtill och under hänvisning till det ovan anförda få

delegerade föreslå, att riksdagen måtte besluta att 55 § 2 mom. avlöningsreglementet

för riksdagens verk ändras i enlighet med vad som skett beträffande

66 § 2 morn. civila avlöningsreglementet. 1 övrigt synas praktiska

skäl tala för att delegerade erhålla bemyndigande att utfärda de föreskrifter,

som kunna erfordras för att i huvudsak samma avlöningsbestämmelser skola

gälla för befattningshavare vid riksdagens verk som för tjänstemän vid allmänna

civilförvaltningen. Genom ett dylikt bemyndigande skulle delegerade

erhålla befogenhet att meddela de bestämmelser, som kunna erfordras för

att ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk skola beträffande^ de i förenämnda

proposition och utskottsutlåtande berörda fragorna angående avlöning

under tjänstledighet, lönetursberäkning m. m. jämställas med motsvarande

tjänstemän vid allmänna civilförvaltningen. I fråga örn icke-ordinarie

tjänstemän torde delegerade redan hava erhållit dylikt bemyndigande. (Se

bankoutskottets utlåtande 1939 nr 61.)

Delegerade hava härefter i en till bankoutskottet överlämnad, den 4 juni

1940 dagtecknad promemoria anfört i huvudsak följande.

I en till riksdagen avlåten proposition, nr 294, angående vissa av krisläget

föranledda lönespörsmål — vilken proposition avlämnats efter det delege
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 48.

3

rade överlämnat sin ovanberörda skrivelse av den 24 maj 1940 till bankoutskottet

— har föreslagits, att Kungl. Majit skulle inhämta riksdagens bemyndigande

att meddela bestämmelser bland annat angående dispens från

föreskrift om tid, inom vilken semester måste uttagas, samt angående förbud

mot att tid, under vilken tjänsteman är inkallad till militär tjänstgöring,

räknas såsom semestertid.

I propositionen har vidare framhållits angelägenheten av att möjlighet

beredes Kungl. Majit att meddela de särskilda avlöningsföreskrifter, som

sammanhänga med övergång till krisadministration, varmed avses en kraftig

beskärning av den icke krisbetonade civila förvaltningsapparaten. I sådant

syfte begäres riksdagens bemyndigande att besluta i vissa hänseenden, som

eljest ankomma på gemensamma beslut av Kungl. Majit och riksdagen. Bemyndigandet

skulle avse, förutom att överföra tjänstemän på en särskild

temporär krisindragningsstat och besluta örn dessa tjänstemäns avlöningsförmåner,

jämväl befogenhet att, örn och i den mån så befinnes lämpligt,

föreskriva vissa begränsningar av löneförmånerna till den personal, som

bibehålies i tjänstgöring. Sålunda skulle Kungl. Majit äga begränsa ersättningar

av traktamentsnatur, resekostnadsersättningar, ersättningar för övertidsarbete

samt rätten till sjukvård på statens bekostnad. Dessutom skulle

Kungl. Majit erhålla bemyndigande att meddela bestämmelser angående

löneförmåner vid tjänstledighet för militär tjänstgöring.

Såsom i delegerades förenämnda skrivelse framhållits, böra i huvudsak

samma avlöningsgrunder vinna tillämpning vid riksdagens verk som vid

allmänna civilförvaltningen. På sätt i skrivelsen vidare anförts torde praktiska

skäl tala för att delegerade erhålla befogenhet att meddela de bestämmelser

för tjänstemän vid riksdagens verk, som kunna erfordras för att

uppnå en dylik överensstämmelse. Bifall till delegerades i skrivelsen gjorda

hemställan synes emellertid inrymma befogenhet för delegerade att utfärda

de föreskrifter beträffande avlöningsförmåner till tjänstemän vid riksdagens

verk, som kunna påkallas av de i ovan omförmälda proposition framlagda

förslagen; dock att uttrycket »beträffande avlöning» torde böra utbytas mot

»beträffande avlöningsförmåner».

Beträffande beslutanderätten rörande eventuellt överförande av tjänstemän

vid riksdagens verk till en temporär krisindragningsstat torde det icke

ankomma på delegerade att avgiva förslag, då det här är fråga örn ett organisatoriskt

spörsmål, som faller utom ramen för delegerades nuvarande befogenhet.

Reglering av de lönefrågor, som sammanhänga med en dylik

överföring, skulle däremot rymmas inom det begärda bemyndigandet.

Vad först angår den av delegerade föreslagna ändringen av 55 § 2 mom.

avlöningsreglementet för riksdagens verk, har utskottet vid granskning av

förslaget icke funnit anledning till erinran mot detsamma. Utskottet tillstyrker,

att delegerade bemyndigas att bestämma dag för ändringens ikraftträdande.

Vidkommande härefter frågan örn bemyndigande för delegerade att i anslutning

till bestämmelser, som av Kungl. Majit utfärdas beträffande avlöningsförmåner

till tjänstemän, å vilka civila avlöningsreglementet äger

tillämpning, meddela motsvarande föreskrifter beträffande tjänstemän med

avlöning enligt avlöningsreglementet vid riksdagens verk, finner utskottet

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr A8.

sig böra tillstyrka delegerades förslag jämväl i denna del. Såsom delegerade

framhållit i sin promemoria, torde det vid ett eventuellt överförande av

tjänstemän vid riksdagens verk till en temporär krisindragningsstat böra ankomma

på delegerade att, i anslutning till av Kungl. Majit meddelade föreskrifter

för den civila statsförvaltningen, reglera de lönefrågor, som sammanhänga

med en dylik överföring. Däremot skulle beslutanderätten rörande

överföringen icke tillkomma delegerade. Då det i första hand

åligger vederbörande myndighet — vid riksbanken bankofullmäktige, vid

riksgäldskontoret riksgäldsfullmäktige och vid riksdagsbiblioteket styrelsen

för detsamma ävensom justitie- och militieombudsmännen — att bestämma,

huruvida och i vad mån en beskärning av förvaltningsapparaten inom respektive

verk bör med hänsyn till ett föreliggande krisläge genomföras, torde

enligt utskottets mening samma myndighet jämväl böra pröva och avgöra

frågor om överföring i samband därmed av personal på krisindragningsstat.

Utskottet, som i det följande hemställer om bemyndigande för ifrågavarande

myndigheter att för tiden till och med den 30 juni 1941 besluta i dylika

frågor, förutsätter, att erforderlig samverkan mellan myndigheterna sker

genom delegerade eller på annat sätt, så att exempelvis överflyttningar av

personal mellan verken kunna komma till stånd, i den mån så är möjligt.

Genom cirkulär den 31 maj 1940 (nr 421) har Kungl. Majit för behörigt

iakttagande, såvitt angår civila tjänstemän och arbetare i statens tjänst m. fl.,

fäst vederbörande myndigheters uppmärksamhet på, att riksdagen i skrivelse

den 23 april 1940 (nr 158) uttalat sig för en vidgad tillämpning av bestämmelserna

om anstånd med avsked ur tjänst efter uppnådd pensionsålder.

I cirkuläret framhålles bland annat, att det i nuvarande tidsläge vore ett

önskemål, att möjligheterna till utnyttjande av äldre anställningshavares

arbetskraft tillvaratoges genom beviljande av dylikt anstånd, i den mån

vederbörandes tjänsteduglighet och arbetsförmåga vore nöjaktigt ådagalagd

och särskilda omständigheter ej lade hinder i vägen. Vad i cirkuläret föreskrivits

torde böra äga motsvarande tillämpning vid riksdagens verk.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av delegerades för riksdagens

verk förevarande framställning, må

1) godkänna härvid fogat förslag till ändrad lydelse av

55 § 2 mom. avlöningsreglementet för riksdagens verk ävensom

bemyndiga delegerade att bestämma dag för ändringens

ikraftträdande;

2) bemyndiga delegerade att, i anslutning till bestämmelser,

som av Kungl. Majit utfärdas beträffande avlöningsförmåner

till tjänstemän, å vilka civila avlöningsreglementet

äger tillämpning, meddela motsvarande föreskrifter beträf
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 48.

5

fande tjänstemän med avlöning enligt avlöningsreglementet

för riksdagens verk; samt

3) bemyndiga fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret,

styrelsen för riksdagsbiblioteket, justitieombudsmannen

och militieombudsmannen, envar inom sitt

verksamhetsområde, att för tiden till och med den 30 juni

1941, därest så finnes påkallat, genomföra en krisadministration

och i samband därmed överföra tjänstemän på en temporär

krisindragningsstat.

Stockholm den 11 juni 1940.

På bankoulskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandén, Friggeråker*, Sundvik*,

Leander, Andersson i Jäger och Lindblom;

från andra kammaren: herrar Paulsen, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,

Gustavson i Västerås*, Osberg, Svedman*, Leffler och Sundberg*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Förslag

till

ändrad lydelse av 55 § 2 mom. avlöningsreglementet för riksdagens verk.

55 §.

2 mom. Tjänsteman, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara

pliktig att underkasta sig minskning i, upphörande av eller eljest ändrade

bestämmelser rörande de förmåner eller ersättningar m. m., om vilka förmäles

i 3 kap. 13 § 2 morn., 4 kap. 22—24 och 26 §§, 6 kap. 32—39 §§, 7

och 8 kap. ävensom 9 kap. 49 § 5 inom., 50 § 2 och 3 mom. samt 51 §.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.