Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion örn åtgärder till förbättrande av bostäderna ombord i svenska fartyg.

1940-03-07 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1940:4, Utlåtande i anledning av väckt motion örn åtgärder till förbättrande av bostäderna ombord i svenska fartyg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1940 kl. 2 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckt motion örn åtgärder till förbättrande av

bostäderna ombord i svenska fartyg.

I en inom riksdagens första kammare väckt, till dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 10, har herr Robert Berg föreslagit, att riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en allsidig och förutsättningslös

utredning rörande bostäderna i svenska fartyg samt att i denna utredning

även innefattas frågan om statens ekonomiska medverkan till lösandet av

ifrågavarande problem.

Inom andra kammaren har en likatydande motion, nr 31, väckts av herr

Lindberg i Stockholm.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen I: 10.

Vid 1939 års lagtima riksdag väcktes av herr Senander lii. fl. i andra kammaren

en motion, nr 344, av i stort sett samma innebörd som nu ifrågavarande

motion. Den i årets motion framförda tanken på ekonomiskt stöd från

statens sida för förverkligande av motionens syfte innebär emellertid en nyhet

i förhållande till förra årets motion. Sedan andra kammaren hänvisat

motionen II: 344 vid förra årets riksdag till sitt andra tillfälliga utskott och

detta utskott införskaffat yttranden över motionen från kommerskollegium,

Sveriges redareförening och Svenska sjöfolkförbundet, hemställde utskottet

i utlåtande nr 3, att motionen icke måtte till någon andra kammarens åtgärd

föranleda. Andra kammaren biföll vad utskottet sålunda hemställt.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från statskontoret och

kommerskollegium. I anledning av motionen II: 31, som av andra kammaren

hänvisats till dess andra tillfälliga utskott, har detta utskott införskaffat

yttranden från Sveriges redareförening och Svenska sjöfolkförbundet. Nämnda

yttranden finnas såsom bilagor (A—D) fogade vid delta utlåtande.

Ur social synpunkt framstår det givetvis såsom ett önskemål att sjöfolket

beredes bästa möjliga standard i fråga örn bostadsförhållandena ombord i

fartygen, och utskottet finner därför syftet med motionen i och för sig erkännansvärt.

Av det utav kommerskollegium avgivna yttrandet framgår, alt

kollegium i egenskap av chefsmyndighet för fartygsinspektionen ständigt har

sin uppmärksamhet riktad på frågan och vidtager de åtgärder, som på ämbetsverket

ankomma, för att söka bringa bostadsförhållandena i nivå med

gällande bostadsförordnings standard. Enligt kollega uppfattning skulle en

Bihang till riksdagens protokoll löbo. 12 samt. 2 avd. Nr 4.

Motionen.

1939 års

riksdag.

yttranden

nied anledning

av nu

föreliggande

motion.

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr i.

utvidgning av bostäderna å de fartyg, varå bostadsbestämmelserna äro tilllämpliga,

i ett stort antal fall innebära avsevärda tekniska svårigheter.

Kollegium har ock i vissa fall måst lämna dispens från bestämmelserna i

bostadsförordningen; dispenserna avse emellertid enligt vad kollegium uppgiver

med få undantag allenast rena obetydligheter. Om det sålunda enligt

utskottets mening redan under normala förhållanden icke torde förefinnas

tillräcklig anledning att påyrka positiva åtgärder av den art motionären ifrågasätter,

anser utskottet i likhet med vad som från kommerskollegii sida

framhållits, att det i nuvarande läge, då tonnaget måste i största möjliga utsträckning

effektivt utnyttjas för handelsändamål, icke kan anses välbetänkt

att införa skärpta bestämmelser i fråga om fartygsbostädernas beskaffenhet.

Härmed skulle nämligen följa att fartygen skulle undandragas trafiken under

tiden för erforderliga ombyggnadsarbeten. Vad beträffar den av motionären

framförda tanken på att staten skulle ekonomiskt medverka till i motionen

åsyftade åtgärder, anser utskottet att det åtminstone under nuvarande förhållanden

måste väcka betänkligheter att anvisa statsmedel för här avsedda

ändamål.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 mars 1940.

På utskottets vägnar:

G. Heuman.

Närvarande: Herrar Heuman, Gottfrid Karlsson, Anders Andersson, Gustaf Björkman,

Albert Andersson*), Franzon, von Horn och Witzell.

*) Ej närvarande vid justering av utlåtandet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.

3

Bilaga A.

Till riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott.

Genom beslut den 2 februari har Kungl. Majit anbefallt statskontoret att

till Eder avgiva yttrande rörande en inom första kammaren av herr Robert

Berg väckt motion (nr 10) örn åtgärder till förbättrande av bostäderna ombord

å svenska fartyg.

Med anledning härav får statskontoret anföra följande.

Vid 1939 års riksdag väcktes i andra kammaren en motion (nr 344), vari

föreslogs, att riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Majit hemställa om en

allsidig och grundlig utredning av bostadsfrågan beträffande svenska handelsfartyg

samt att snarast möjligt förslag måtte framläggas örn sådan ändring

av Kungl. Majits förordning av den 20 maj 1927 angående bostäder å

fartyg, att en mera tidsenlig och hygienisk bostadsstandard uppnåddes.

Sedan motionen hänvisats till andra kammarens andra tillfälliga utskott,

fann utskottet i likhet med motionärerna de i motionen framställda önskemålen

i och för sig värda beaktande. Under framhållande, att frågan vore

föremål för statsmyndigheternas ständiga uppmärksamhet och att åtgärder

i motionens syfte vidtoges i den mån skäliga hänsyn till fartygsbeståndets

art och omständigheterna i övrigt tilläte, ansåg sig emellertid utskottet sakna

tillräcklig anledning att för det dåvarande påyrka positiva åtgärder för

realiserandet av motionärernas krav. Utskottet hemställde därför, att motionen

icke måtte till någon andra kammarens åtgärd föranleda. Denna hemställan

bifölls av kammaren.

I anslutning till vad sålunda förekommit får statskontoret — som givetvis

icke är i tillfälle att närmare bedöma frågan örn behovet av de i motionen

föreslagna åtgärderna — uttala, att ämbetsverket för sin del icke kan tillstyrka,

att staten utsträcker sin subventionerande verksamhet till att avse

ekonomisk medverkan till i motionen avsedda åtgärder. I varje fall måste

det under nuvarande förhållanden anses vara uteslutet att anvisa statsmedel

för här avsedda ändamål.

De nu rådande förhållandena synas ock enligt statskontorets mening utesluta

möjligheten av att för närvarande ålägga vederbörande fartygsägare

eller rederi ökade förpliktelser i sådant hänseende.

På grund av vad sålunda anförts, anser statskontoret anledning icke nu

förefinnas att igångsätta den av motionärerna föreslagna utredningen.

Stockholm den 10 februari 1940.

C. FR. NISSEN.

Gunnar Brittli.

I Gunnar Berglöf.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.

Bilaga B.

Till riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott.

Enligt remiss den 2 februari 1940 har Kungl. Maj:t anbefallt kommerskollegium

att till Eder avgiva yttrande i anledning av en i första kammaren av

hr Robert Berg väckt motion (nr 10), vari föreslås, att riksdagen ville i

skrivelse till Kungl. Majit anhålla om en allsidig och förutsättningslös utredning

rörande bostäderna i svenska fartyg samt att i denna utredning

även innefattas frågan om statens ekonomiska medverkan till lösandet av

ifrågavarande problem.

Med anledning härav får kollegium anföra följande.

Den 22 februari 1939 avgav kollegium yttrande till andra kammarens

andra tillfälliga utskott i anledning av en inom andra kammaren av hr Senander

m. fl. väckt motion av liknande innebörd (nr 344). I detta yttrande,

vilket avtryckts såsom bilaga till berörda utskotts utlåtande nr 3,

lämnade kollegium en kortfattad redogörelse för tillkomsten av nu gällande

författningsbestämmelser på området. För frågans belysning återges denna

redogörelse här nedan.

Uti den i samband med fartygsinspektionens inrättande utfärdade förordningen

av den 23 december 1915 (nr 514) angående fartygs byggnad

och utrustning förefunnos i sjätte kapitlet föreskrifter angående bostäder

ombord för fartygs personal m. m. Dessa föreskrifter skulle träda i kraft

den 1 april 1916, dock att i fråga om fartyg, som då redan nyttjades till

sjöfart eller till vilket kölen då redan blivit sträckt, föreskrifterna skulle

lända till efterrättelse först från och med den 1 januari 1920. Med avseende

å de den 1 april 1916 sålunda befintliga fartygen uppsköts föreskrifternas

ikraftträdande gång på gång för kortare tid, ända tills dess att genom kungörelse

den 8 december 1922 (nr 612) bestämdes, att uppskovet skulle gälla

tillsvidare. Härigenom konuno föreskrifterna aldrig att träda i kraft för det

stora flertalet fartyg.

Under tiden pågick utarbetande av en särskild förordning angående bostäder

m. m. å fartyg för ombord anställda. Den 21 maj 1920 avgåvo de

s. k. skeppstjänstkommitterade förslag till dylik bostadsförordning. Detta

förslag undergick därefter granskning hos ett flertal sammanslutningar på

sjöfartens område liksom hos kollegium och socialstyrelsen, vilka myndigheter

avgåvo särskilda utlåtanden över förslaget till Kungl. Majit. Med

ledning av den utredning, som sålunda kommit till stånd, utfärdade Kungl.

Majit den 20 maj 1927 (nr 185) den ännu gällande bostadsförordningen.

Bostadsförordningen trädde i kraft den 1 augusti 1927. Fartyg, som före

den 1 juni samma år redan inrättats i enlighet med bostadsföreskrifterna av

år 1915, undantogos dock i allmänhet från flertalet av bostadsförordningens

föreskrifter. Därjämte bestämdes i bostadsförordningen vissa kortare uppskov

med ikraftträdandet för fartyg, vilkas köl sträckts före den 1 april 1916.

Den nu remitterade motionen synes liksom förra årets motion närmast avse

bostadsföreskrifterna för manskap å handelsfartyg. De detaljspörsmål, som

särskilt uppmärksammats, äro emellertid av något olika beskaffenhet i de

båda motionerna. I förra årets motion anmärktes på vissa i 6 § 3 mom.

första stycket bostadsförordningen stadgade minimimått för sovrums rymd

och durkyta samt på dispenserandet från förordningens fordran på hytter,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr h.

5

där högst två personer må inhysas, s. k. tvåmanshytter, ävensom på de

särskilda bestämmelser örn bostäder för kvinnlig personal, som förordningen

innehåller. För den händelse utskottet önskar taga del av kollega inställning

till dessa spörsmål hänvisas till yttrandet av den 22 februari 1939.

Hr Berg uppehåller sig i sin motion särskilt vid det enligt hans förmenande

otillräckliga utrymme i manskapets tvåmanshytter, som erhålles

därest den fria durkytan begränsas enligt bostadsförordningens i 6 § 1 mom.

för fartyg i allmänhet angivna minimifordran av en kvadratmeter per person.

I detta sammanhang uppger motionären att i den fria durkytan må

inräknas bl. a. utrymme, som upptages av koj eller soffa, som ej når belt

ned till durken.

Kollegium får framhålla, att kollegium vid förordningens tillämpning

icke medger, att durkytan i eventuellt förekommande delar av manskapshytt,

vilka äro så smala eller låga att en person ej kan stå där, inräknas i

den fria durkytan. Dessutom bör uppmärksammas, att bostadsförordningen

förbjuder, att durkyta, som upptages av koj eller soffa, den må nå helt ned

till durken eller ej, eller av vissa andra i ovan nämnda 6 § 1 mom. angivna

föremål, inräknas i den fria durkytan. Utrymmet torde alltså i själva verket

ej vara så begränsat som motionen giver anledning förmoda. Det synes

även ungefär överensstämma med det, som brukar förekomma å utländska

fartyg. I detta sammanhang torde vara att bemärka, att medan bostadsförordningen

föreskriver tvåmanshytter för manskapet å maskindrivna fartyg

med en minsta bruttodräktighet av 1.200 ton, fordra exempelvis de senaste

norska föreskrifterna ej dylika tvåmanshytter annat än å maskindrivna

fartyg örn minst 1.500 bruttoton, och beträffande danska fartyg föreligger

ingen skyldighet att förse manskapet med tvåmanshytter.

Frågorna om särskilt bad-, dusch- eller tvältrum samt örn manskapsmässar

äro även föremål för särskild uppmärksamhet i den nu remitterade

motionen.

Vad bad-, dusch- eller tvättrum angår skall enligt 18 § bostadsförordningen

sådant runi finnas för manskapet å maskindrivna fartyg i Nordsjöeller

vidsträcktare fart med en bruttodräktighet av minst 300 ton. Samma

paragraf innehåller jämväl vissa detaljföreskrifter rörande bad-, dusch- eller

tvättrum. Sålunda stadgas, att .särskilt dylikt rum skall finnas för maskinmanskapet,

därest fartygets bruttodräktighet uppgår till 1.000 ton eller mera,

att i tvättrum skola finnas tvättställ lill antal, minst motsvarande halva antalet

man å varje vakt, att för tvältrum skall tillgång till färskt vatten vara

beredd från förråd, som icke må inräknas i det vattenförråd, som erfordras

enligt gällande spisordning, samt alt tillfälle skall beredas alt erhålla varmt

vatten för bad- eller duschrum, då ångpanna å fartyget är uppeldad. 1915

års bestämmelser i ämnet stadga endast, att å maskindrivet fartyg i Nordsjö-

eller vidsträcktare fart skall för besättningen finnas bad- eller tvättrum

med tillgång till färskt valten.

Att anordna bad-, dusch- eller tvättrum å de enligt bostadsförordningen

härvidlag undantagna fartygen under 300 tons bruttodräktighet torde av

ulrymmesskäl knappast kunna begäras. För övrigt torde sådana fartyg

högst sällan gå i Nordsjö- eller vidsträcktare fart. Icke maskindrivna fartyg,

vilka ju oberoende av tontalet äro undantagna, finnas endast helt undantagsvis

av den storlek all deras bruttodräktighet uppgår till eller överstiger

300 ton. Det må nämnas, att å norska fartyg är särskilt tvä t trum för manskapet

icke obligatoriskt i annan mån än att dylikt tvättrum skall å maskin
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.

drivet fartyg med en bruttodräktigliet av minst 1.000 ton finnas för maskinmanskapet.

Fordran å bad- eller duschanordning för manskapet är i

Norge begränsad till maskindrivna fartyg i allmänhet, vilkas bruttodräktighet

uppgår till minst 1.500 ton. Med avseende å danska fartyg förefinnes

endast den fordran i ämnet, att särskilt badrum för manskapet skall finnas

inrättat å maskindrivna fartyg i allmänhet, som gå i fart på främmande

världsdelar.

Beträffande manskapsmäss fordrar bostadsförordningen, att sådan skall

finnas å fartyg, vars bruttodräktighet uppgår till minst 1.000 ton, och finnas

i förordningens 16 § detaljerade bestämmelser angående mässrums storlek

och inredning m. m. Enligt 1915 års bostadsföreskriftcr äro manskapsmässar

icke obligatoriska. I Norge fordras manskapsmässar å fartyg örn

minst 1.000 bruttotons dräktighet, medan Danmark icke uppställer fordran

å förefintligheten av dylika mässar.

Bostadsförordningen giiller för det stora flertalet svenska handelsfartyg.

Endast ett jämförelsevis obetydligt antal blev nämligen före den 1 juni 1927

inrättat enligt 1915 års bostadsföreskriftcr och kom därigenom i åtnjutande

av det för sådant fall stadgade, ovan i delta yttrande berörda undantaget.

De likaledes berörda kortare uppskoven med förordningens ikraftträdande

för fartyg, vilkas köl sträckts före den 1 april 1916, äro för länge sedan utlupna.

Genom att bostadsförordningens stadganden sålunda kommit att omfatta

jämväl flertalet av de vid förordningens tillkomst förefintliga fartygen

har det givetvis uppstått fall, då det varit praktiskt taget omöjligt att strikt

uppfylla förordningens bestämmelser. I dylika fall har kollegium, med användande

av sin dispensrätt, meddelat eftergifter från förordningens stadganden.

Detta system med att eftergift i regel meddelas allenast i de särskilda

fallen har den fördelen framför ett generellt undantag för gamla

fartyg, att eftergiftens förekomst och dess omfattning ej behöva göras större

än vad det vid individuell prövning i fråga örn det särskilda fartyget befunnits

behövligt. Även om ett stort antal dispenser förekomma, så avse

dessa med få undantag allenast rena obetydligheter. För prövningarna vid

dispensförfarandet har kollegium brukat taga såsom norm att söka bringa

bostadsförhållandena ombord såvitt möjligt i nivå med bostadsförordningens

standard.

Denna standard har, såsom i redogörelsen för de gällande författningsbestämmelsernas

tillkomst berörts, fastställts efter ingående och grundlig utredning.

Standarden torde, vad redan de ovan gjorda jämförelserna med

utländska förhållanden ge en antydan örn, ungefärligen motsvara de högsta

i utlandet tillämpade. Kollegium, som under årens lopp låtit fartygsinspektionen

verkställa noggranna undersökningar av besättningens bostäder på

praktiskt taget hela den svenska handelsflottans fartyg av den storlek att

bostadsföreskrifterna äro tillämpliga, har kommit till den uppfattningen,

att avsevärda tekniska svårigheter i stort antal fall skulle föreligga att utvidga

bostäderna. I yttrandet den 22 februari 1939 har kollegium, i betraktande

av sjöfartens internationella karaktär och förhållandena ombord, uttalat

sig mot att någon högre standard än den, som bostadsförordningen

uppställer, föreskrives. Härvid har kollegium givetvis närmast haft normala

fredliga förhållanden i åtanke.

Under nuvarande krigsförhållanden föreligga de tekniska svårigheterna

i samma omfattning som förut, men den internationella konkurrensens betydelse

i förevarande avseende har i viss mån ändrats. Med den knapp
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr i. 7

het på tonnage och de stegrade fraktsatser, som inträtt, torde rederiernas

vinstmarginaler för tillfället ej sällan vara sådana, att större möjligheter

föreligga för rederierna att bekosta de ombyggnader för bostadsförbättringar

ombord, som med hänsyn till fartygens konstruktion kunna anses genomförbara.

Därest staten, såsom motionären ifrågasatt, lämnar ekonomisk

medverkan till ombyggnaderna, skulle de givetvis underlättas.

När det gäller igångsättande av arbete av den avsevärda omfattning, som

dessa bostadsförbättringar sammanlagt skulle innebära, torde det emellertid

för närvarande, då det mer än eljest är angeläget att landets tillgångar

på material och arbetskrafter utnyttjas på ändamålsenligt sätt, ej få vara

ensamt avgörande, huruvida vederbörande företag, eventuellt med ekonomiskt

understöd av staten, kan bära på företaget ankommande andel av

kostnaderna för arbetet. Av särskild vikt torde vara, huruvida det för landet

som helhet betraktat är lämpligt, att företagens och statens medel i den

omfattning, som här skulle bliva fallet, användas för ifrågavarande ändamål.

Då detta ändamål icke kan anses beröra sjöfartssäkerlieten, synes dylik

användning i varje fall nu icke vara att förorda. Härtill kommer, vilket i

nuvarande läge måste starkt understrykas, att det, vid den tonnageknapphet

som ovan berörts, med hänsyn till landets försörjningsmöjligheter, ej är tillrådligt,

att fartyg undandragas trafiken under den tid, som de skulle tvingas

alt ligga stilla för undergående av ombyggnad i fråga örn bostäderna.

Skulle det likväl, trots vad ovan anförts, ifrågasättas att ålägga rederierna

att, eventuellt med bidrag av staten, vidtaga en förbättring av bostäderna

ombord, vilken väl särskilt skulle avse ökat bostadsutrymme, är att bemärka,

^tt de ekonomiska verkningarna härav i regel ej skulle begränsas till själva

byggnadskostnaderna. Det ökade utrymmet för bostäderna torde nämligen,

särskilt å existerande fartyg, i allmänhet behöva tagas från lastutrymmena

över eller under däck. I många fall torde utrymmesökningen medföra, att

vissa lastrumsluckor måste minskas så att lastningen och lossningen försvåras

och göras mera tidsödande. Dessa omständigheter medföra en försämring

i fartygens räntabilitet och därmed en minskning av deras värde.

Räntabilitetsförsämringen och värdeminskningen torde bliva av betydelse

särskilt under mera normala förhållanden. Skola statsbidragen verkligen

lätta rederiernas bördor, icke blott för närvarande utan även för framtiden,

då fartygen på grund av de utrymmen, som skulle tagas i anspråk för bostadsändamål,

måhända ej längre kunna utan understöd hävda sig i konkurrensen,

lärer det, på grund av vad nu anförts, i många fall bliva nödvändigt,

att statsbidragen hänföra sig såväl till byggnadskostnaderna sorn

ock till den framtida räntabilitetsförsämringen och värdeminskningen. Statsbidrag

av dylikt slag torde, om de verkligen skola bliva effektiva, komma

att röra sig örn avsevärda belopp.

På grund av det ovan anförda får kollegium, som i yttrandet den 22 februari

1939 avstyrkt motionen av hr Senander m. fl., meddela, att kollegium

ej heller anser sig kunna förorda vidtagande av åtgärd i enlighet med vad

i den nu remitterade motionen föreslagits.

I avgörandet av detta ärende hava — jämte undertecknade — deltagit

kommerserådet Landberg och byrådirektören Eggert.

AXEL GJÖRES.

Hjalmar Sjöholm.

/ O. Koch.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.

Bilaga C.

Till riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott, Stockholm.

Sedan riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott berett Sveriges

Redareförening tillfälle avgiva yttrande över tvenne likalydande motioner

örn åtgärder till förbättrande av bostäderna ombord å svenska fartyg, nämligen

av herr Robert Berg i första kammaren (nr 10) och av herr Carl Lindberg

i andra kammaren (nr 31), får föreningen härmed anföra följande.

Vid 1939 års lagtima riksdag väcktes av herr Senander med flera i andra

kammaren motion angående bostadsförhållandena å den svenska handelsflottans

fartyg (nr 344). Andra kammarens andra tillfälliga utskott beredde

Redareföreningen tillfälle att yttra sig över motionen. Detta föreningens yttrande,

vilket gick i avstyrkande riktning, bilades utskottets utlåtande nr 3

av den 24 februari 1939. Utskottet hemställde, att motionen i fråga icke

måtte föranleda till någon andra kammarens åtgärd, därvid bland annat

hänvisades till det av kommerskollegium i ärendet avgivna utlåtandet, varav

framginge, att frågan vore föremål för myndigheternas ständiga uppmärksamhet,

och att åtgärder i motionens syfte vidtoges, i den mån skälig hänsyn

till fartygsbeståndets art och omständigheterna i övrigt tilläto. Utskottet anförde,

att »vid dylikt förhållande och då statsmakterna helt nyligen i samband

med införande av sjöarbetstidslagen pålagt rederierna vissa förpliktelser,

vilka i många fall kunna medföra avsevärda utgifter och praktiska

svårigheter att anpassa fartygsbeståndet efter de nya kraven, anser sig utskottet

sakna tillräcklig anledning att nu påyrka positiva åtgärder för realiserande

av motionärernas krav». — Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Föreningen anser, att sedan behandlingen av motion nr 344 i andra kammaren

vid 1939 års lagtima riksdag sådana förhållanden icke inträffat, som

kunna motivera en ändrad inställning till spörsmålet örn bostadsförhållandena

ombord å svenska handelsflottans fartyg, varför vad utskottet anfört i

sitt ovannämnda utlåtande alltjämt måste äga aktualitet.

Vad härefter angår de vid årets lagtima riksdag väckta motionerna vill

föreningen icke underlåta att göra några detaljanmärkningar. Sålunda anföres

i sista meningen av tredje stycket, att möjligheterna till trevnad i hytterna

ombord bliva ännu mindre, enär måltiderna skola intagas i desamma.

Föreningen vill i anledning härav framhålla, att på nästan samtliga fartyg

av någorlunda storlek särskilda mässrum finnas inrättade för såväl befäl

som manskap. I § 16 i gällande bostadsförordning av år 1927 föreskrives

också, att på fartyg örn 200 brutto registerton eller däröver särskilt mässrum

skall finnas för befälet. Å fartyg om 1.000 brutto registerton och däröver

skall jämväl särskilt mässrum finnas för manskapet. I fjärde stycket av

motionerna framhålles, att det i manskapshytt för 2 personer skall finnas

en durkyta av 2 kvm. Motionärerna anföra, att »då i den fria durkytan kan

inräknas utrymme, som upptages av koj, bord, bänk eller soffa, som ej

når helt ner till durken, blir det ej svårt att räkna ut, vilken kvadratmeteryta

den fria durken representerar». Detta uttalande är felaktigt. I § 6,

mom. 1, tredje stycket, av gällande bostadsförordning föreskrives nämligen,

att i durkyta må inräknas yta, som upptages av bord eller bänk, men icke

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.

9

durkyta, som upptages av koj, soffa, skåp eller eldstad, även om dessa ej

nå helt ner till durken.

Under åberopande av vad ovan ävensom vad av föreningen i dess skrivelse

till utskottet av den 20 februari 1939 anförts, får föreningen hemställa,

att utskottet ville för riksdagen föreslå, att de nu ifrågavarande motionerna

icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Göteborg den 27 februari 1940.

SVERIGES REDAREFÖRENING.

O. A. Nordborg.

/ H. F. Reuterskiöld.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.

Bilaga D.

Till andra kammarens 2:ra tillfälliga utskott.

Genom skrivelse den 5 dennes har Svenska Sjöfolksförbundet bereus tillfälle

att avgiva yttrande i anledning av motion nr 31 av herr Lindberg i

Stockholm angående bostadsförhållandena å svenska fartyg. Sjöfolksförbundcts

styrelse får med anledning därav anföra följande.

Ur vanliga förnuftsmässiga synpunkter torde fullgoda skäl föreligga för

att anse, att sjömannen, som bär att trotsa alla slags väder under allehanda

vidriga förhållanden, borde i väl så hög grad som flertalet andra vara berättigad

till en torr, varm och ombonad bostad, där lian i mån av de möjligheter

som det inskränkta utrymmet och vistelsen på havet medgiver kunde

få erforderlig vila och vederkvickelse efter den jämförelsevis långa och ofta

påfrestande tjänstgöringen. I detta avseende lämnar den svenska handelsflottan,

med undantag för några få större nybyggda fartyg, mycket övrigt att

önska.

Den under de senaste åren alltmera förbättrade bostadsstandarden på

landbacken, vilken blivit ett faktum, till stor del tack vare ekonomisk medverkan

från det allmännas sida, medför självfallet uppdragandet av jämförelser

med vad som i bostadsväg bjudes sjöfolket under dess arbetsutövning.

För den stora massan av sjömän blir bostaden ombord å fartyget ingalunda

någon tillfällig uppehållsort på arbetsplatsen i likhet med de bodar och skjul

som arbetarna inom byggnadsfacket m. fl. verksamhetsgrenar ha att vistas i

under måltidsrasterna; fast å många fartyg manskapets bostäder icke äro av

nämnvärt högre standard. Nej, under många månader i följd, ja år, är bostaden

ombord sjömannens hem. Att så mindervärdiga bostadsförhållanden

som de å flertalet fartyg skapa olust och vantrevnad och medföra olika sociala

vådor torde vara allmänt känt.

I samband med själva bostaden spelar givetvis sådana utrymmen som

mässar och tvättrum en stor roll. Den nuvarande förordningens detaljbestämmelser

möjliggör, t. o. m. å stora, nybyggda och i alla andra avseenden

förstklassiga och eleganta fartyg, tvättrum som utgöra rena parodin på ett

sådant och fullkomligt oanvändbart för sitt ändamål.

Med hänsyn till dessa omständigheter synes oss motionärens förslag örn

en utredning i syfte att åstadkomma förbättring av nu ifrågavarande förhållanden

vara välmotiverad. Det är också vår uppfattning att väsentliga

förbättringar kunna åvägabringas å flertalet fartyg utan att dessa skall behöva

medföra större ekonomiska pålagor på sjöfartsnäringen.

Göteborg den 15 februari 1940.

SVENSKA SJÖFOLKSFÖRBUNDET

Nicklas Olsson.

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1940

40964

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.