Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stödjande av odlingen av vissa kulturväxter m. m.
1940-04-09 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1940:23, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stödjande av odlingen av vissa kulturväxter m. m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 23.
1
Nr 23.
Ankom till riksdagens kansli den 11 april 1940 kl. 10 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
stödjande av odlingen av vissa kulturväxter m. m.
(l:a avd.)
I en till riksdagen den 8 mars 1940 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 132, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
dels medgiva, att lån till anläggande av lin- och hampberedningsanstalter
må beviljas från hemslöjdslånefonden på i huvudsak de villkor, som av
departementschefen föreslagits;
dels till Hemslöjdslänefonden för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten
under Statens utlåningsfonder anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor;
dels
medgiva, att stöd för odling av de i propositionen omförmälda kulturväxterna
må ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
uppdragna riktlinjer;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna, att vid tillverkning av
margarin vegetabiliskt fett av inhemskt ursprung skall användas i av Kungl.
Majit bestämd proportion till den vid tillverkningen använda mängden utländskt
fett ävensom att vid framställning av linolja viss del av den
använda kvantiteten linfrö skall utgöras av svenskt frö.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet.
Inom 1938 års jordbruksutrednings kansli upprättades på sin tid en promemoria
angående åtgärder till främjande av odling och beredning av lin. Promemorian
överlämnades sedermera av utredningen till lantbruksstyrelsen med
anhållan, att styrelsen ville med eget utlåtande insända densamma till Kungl.
Majit. Styrelsens utlåtande jämte promemorian har den 16 februari 1940 inkommit
till jordbruksdepartementet. Efter remiss ha yttranden i ärendet
avgivits den 29 februari 1940 av statens livsmedelskommission och den 7
mars 1940 av kommerskollegium. Vid kommissionens yttrande fanns fogad
en promemoria av avdelningsföreståndaren vid Sveriges utsädesförening i
Svalöv filosofie licentiaten I. Granhall. Vidare ha till jordbniksdepartemen
liihang
till riksdagens protokoll 1940 10 sami. Nr 23—24. 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 23.
tet från statens livsmedelskommission inkommit två framställningar, som
upptagits till behandling i detta sammanhang. I den ena, vilken inkommit
till departementet den 1 februari 1940, har kommissionen gjort framställning
örn åtgärder för ökad odling av bruna bönor, och i den andra, vilken
inkommit den 28 i samma månad, har hemställts om vissa åtgäi-der för
stödjande av odlingen av oljeväxter.
I förenämnda promemoria har framlagts förslag avseende dels statsbidrag
till främjande av försöksverksamhet på linodlingens område, dels stöd till
inköp av rivningsmaskiner för linets skördande, dels hjälp till anläggande av
linberedningsanstalter, dels prisreglerande åtgärder, dels ock statsbidrag till
upplysningsverksamhet.
Livsmedelskommissionen har i sin förut nämnda skrivelse, vilken inkommit
till jordbruksdepartementet den 1 februari 1940, framlagt vissa förslag
angående åtgärder för ökad odling av bruna bönor. Förslaget innebär
i huvudsak följande. Staten skall med odlare, som inneha eller kunna anskaffa
till utsäde lämpliga bruna bönor, sluta kontrakt, varigenom odlarna
förbinda sig att år 1940 odla bruna bönor å viss areal samt att mot visst
bestämt pris per kilogram överlåta skörden till staten. Verksamheten föreslås
för statens räkning böra handhas av svenska spannmålsaktiebolaget.
Det garanterade priset anses böra vara 75 öre per kilogram leveransgill vara.
Genom beslut av årets riksdag (IX H.T. p. 94, r. skr. nr 9) har till Befrämjande
av fröodlingen m. m.: Stödjande av odlingen av vissa kulturväxter
för budgetåret 1940/41 anvisats ett reservationsanslag av 100,000 kronor. Med
anslaget har avsetts att få till stånd odling av raps, sojabönor, oljelin och
spånadslin å en areal av respektive 60, 50, 100 och 60 hektar.
Livsmedelskommissionen har i sin förut omförmälda framställning, som
överlämnats till jordbruksdepartementet den 28 februari 1940, framlagt förslag
till stödjande av odlingen av raps, vallmo, sojabönor och oljelin. Enligt
detta förslag skall, på samma sätt som förordats i fråga örn bruna bönor, staten
genom spannmålsaktiebolaget anordna kontraktsodlingar i fråga om dessa
växter. Kommissionen har föreslagit att följande priser garanteras, nämligen
för raps och sojabönor 60 öre samt för vallmo och oljelin 70 öre per
kilogram. För att vinna avsättning för skördarna föreslås, att Kungl. Majit
måtte begära riksdagens bemyndigande att få förordna dels att vid tillverkning
av margarin vegetabiliskt fett av inhemskt ursprung skall användas i
viss proportion till den vid tillverkningen använda mängden utländskt fett,
dels ock att vid framställning av linolja viss del av den använda kvantiteten
linfrö skall utgöras av svenskt sådant frö.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»I nuvarande krisläge är det uppenbarligen av vikt, att landet i möjligaste
man är oberoende av importen av produkterna från ifrågavarande kultur
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 23.
3
växter. Även om införseln i fortsättningen skulle kunna ske något så när
obehindrat, måste det likväl under nuvarande förhållanden innebära en icke
ringa trygghet för vårt land att kunna fylla behovet av nämnda produkter
genom inhemsk odling. Såsom livsmedelskommissionen framhållit synes
även önskvärt att en viss omläggning av produktionen å den tillgängliga
åkerarealen kommer till stånd. I likhet med lantbruksstyrelsen håller jag
före, att det torde vara lämpligt att vidtaga åtminstone vissa åtgärder till
odlingens stödjande. Genom fortsatt försöksverksamhet kan ytterligare erfarenhet
vinnas, vilken kan utnyttjas vid det fortsatta utbyggandet av odlingen
och beredningen av lin.
I överensstämmelse med vad livsmedelskommissionen framhållit anser även
jag, att visst stöd bör givas åt odling och beredning av hampa.
För stödjande av linodlingen föreligga förslag dels om underlättande av
inköp av rivningsmaskiner genom ändrade bestämmelser rörande lån från
jordbrukets maskinlånefond, dels örn hjälp till anläggande av linberedningsanstalter
genom underlättande av möjligheterna alt erhålla lån från hemslöjdslånefonden,
dels om prisreglerande åtgärder, dels ock om försöks- och
upplysningsverksamhet i fråga om linodling. I likhet med lantbruksstyrelsen
och livsmedelskommissionen anser jag icke erforderligt, att särskilda åtgärder
vidtagas för underlättande av inköp av rivningsmaskiner. De nu
föreliggande möjligheterna att erhålla lån från jordbrukets maskinlånefond
torde tillgodose behovet av sådant stöd. Någon ändring av bestämmelserna
rörande lånevillkoren synes icke behövlig. Såsom livsmedelskommissionen
framhållit är det givetvis önskvärt, att rivningsmaskiner kunna framställas
inom landet. Det torde emellertid kunna förväntas att, därest behovet av
dylika maskiner skulle bliva större inom landet, detta behov på enskilt initiativ
kommer att fyllas. Från statens sida synes det i varje fall för närvarande
knappast påkallat att vidtaga särskilda åtgärder härför.
Vad angår förslagen om hjälp till anläggande av linberedningsanstalter
synas dessa beaktansvärda. Åtgärder till underlättande av erhållande av lån
i enlighet med vad lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen förordat
synas böra företagas. Däremot torde det, såsom lantbruksstyrelsen även påpekat,
vara mindre lämpligt att genom direkta statsbidrag understödja anläggandet
av linberedningsanstalter. Lån till ifrågavarande ändamål kunna för
närvarande i viss utsträckning erhållas från hemslöjdslånefonden. Vissa
lättnader i lånevillkoren lära emellertid vara erforderliga, därest intresset
för uppförandet av anläggningar av ifrågavarande slag skall stegras. De av
lantbruksstyrelsen förordade ändringarna i lånevillkoren kan jag i huvudsak
biträda. 1 överensstämmelse härmed synes i fråga örn lånen böra gälla att
desamma få utlämnas till ekonomiska föreningar av linodlare. Hinder bör
dock ej möta att, örn skäl därtill föreligga, utlämna lån även till enskilda eller
bolag. Lånen torde få uppgå lill 85 procent av de beräknade kostnaderna för
anläggningarna med inredning och utrustning. Kostnaderna för tomt torde
dock ej böra få medräknas. I överensstämmelse med vad kommerskollegium
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 23.
anfört synes lämpligt att lån även kunna beviljas för inköp av enskilda maskiner.
Med hänsyn till storleken av de anläggningar, som här avses, torde den nu
gällande maximigränsen för lån ur hemslöjdslånefonden icke böra bibehållas.
Lantbruksstyrelsen har räknat med kostnader upp till 120,000 kronor.
Lånen böra vara räntefria under de tre första åren. Därefter torde
ränta böra utgå efter samma grunder som gälla för lån från jordbrukets
maskinlånefond. I fråga örn amorteringstidens längd synes böra gälla, att
denna bestämmes till förhållandevis kort tid, förslagsvis högst femton år,
med hänsyn till att ifrågavarande anläggningar kunna beräknas få en förhållandevis
begränsad varaktighet. Enligt nuvarande bestämmelser angående
lån från fonden må två års amorteringsfrihet medgivas. Av skäl som
lantbruksstyrelsen anfört synas några amorteringsfria år icke böra ifrågakomma
vid lån till dessa anläggningar. Ej heller synas nu gällande bestämmelser,
enligt vilka lån utgå till hushållningssällskap för att av dessa sedermera
utlämnas till föreningar, bolag eller enskilda, böra tillämpas vid lån
för förevarande ändamål. Såsom lantbruksstyrelsen framhållit synes det
icke skäligt att hushållningssällskapen skola stå risken för lån av detta slag.
Lånen torde i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag böra utan mellanhand
beviljas av styrelsen och kommerskollegium gemensamt. För närvarande
sker beviljandet av lånen till hushållningssällskapen efter beredning och föredragning
av kommerskollegium. Då det emellertid här gäller en fråga, som
huvudsakligast är av intresse för jordbruket, synes det lämpligt att låta
beredningen och föredragningen påvila lantbruksstyrelsen. Såsom livsmedelskommissionen
och kommerskollegium föreslagit bör lån från fonden även
kunna lämnas för inrättande av hampberedningsanstalter och inköp av maskiner
härför.
För att kunna möta ansökningar om lån av den storlek, som skulle kunna
ifrågakomma enligt de av mig nu förordade lånevillkoren, blir en ökning av
hemslöjdslånefondens kapital, som för närvarande är 70,000 kronor, oundgänglig.
I anslutning till vad lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen
uttalat torde för nästa budgetår för detta ändamål vara behövligt ett
belopp av 300,000 kronor. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet
vill jag förorda, att fondens kapital ökas med detta belopp.
Såsom ett ytterligare stöd för linodlingen har i den inom 1938 års jordbruksutredning
upprättade promemorian framlagts vissa förslag angående
prisreglerande åtgärder. Dessa åtgärder föreslås i promemorian skola få formen
av pristillägg i första hand på linhalmen. Livsmedelskommissionen har
för sin del ansett, att ett dylikt prisstöd med nu rådande prisläge sannolikt
icke skulle vara behövligt. Enligt min mening torde i varje fall för närvarande
tillräcklig erfarenhet icke förefinnas vare sig rörande behovet eller ifråga
om storleken av ett prisstöd av det slag som i promemorian förordats. I likhet
med livsmedelskommissionen finner jag det till en början mest angeläget
att linodlarnas verksamhet organiseras på lämpligt sätt. Vad kommissionen
anfört rörande organisationen synes mig beaktansvärt. För att handha denna
verksamhet synes på sätt kommissionen ifrågasatt böra inrättas en nämnd,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 23.
5
statens linnämnd. Nämnden torde även kunna handha organisationen av
hampberedningen i den utsträckning så skulle finnas erforderligt. Kostnaderna
för nämnden torde kunna bestridas av till förfogande stående statsmedel.
Sedan verksamheten organiserats, torde kostnaderna för nämnden,
därest den fortfarande skulle vara behövlig, böra bäras av producenterna.
Såsom livsmedelskommissionen uttalat bör nämnden ha sin uppmärksamhet
fäst på prisbildningen på ifrågavarande område samt inkomma med förslag
till åtgärder, örn så skulle finnas erforderligt.
Vad angår upplysningsverksamheten samt viss annan därmed sammanhängande
verksamhet synes i enlighet med vad lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen
uttalat något ytterligare anslag utöver det av riksdagen
till befordrande av inhemsk linodling redan beviljade (IX H.T. p. 90, r. skr.
nr 9) icke för närvarande vara erforderligt. Icke heller torde någon ändring
i gällande bestämmelser för anslagets disposition nu böra vidtagas.
Förslag föreligger såsom framgår av det förut anförda jämväl rörande stöd
åt odlingen av bruna bönor. För närvarande torde endast finnas utsäde av
bruna bönor till odlingar av omkring 100 hektar. Da det är av vikt att odlingar
i största möjliga omfattning komma till stånd, bör, i anslutning till
vad livsmedelskommissionen föreslagit, kommissionen genom svenska spannmålsaktiebolaget
söka träffa överenskommelse med innehavare av utsäde örn
odlingar, därvid odlarna skola förbinda sig att mot visst bestämt pris per kilogram
överlåta skörden till staten. Det pris, som staten vid dessa kontraktsodlingar
bör garantera odlarna, torde i överensstämmelse med kommissionens
förslag böra för 1940 års skörd bestämmas till omkring 75 öre per kilogram.
Enligt vad i ärendet upplysts är för närvarande cifpriset, inklusive tull, i
svensk hamn för kilogram bruna bönor omkring 70 öre. Några kostnader
torde staten icke förorsakas genom de nu föreslagna anordningarna, da det
kan förväntas, att skörden kan försäljas till det pris som garanterats. Skulle
kostnader uppstå, torde medel få äskas för täckande av förlusten. Denna
lärer under alla förhållanden icke bliva av någon större omfattning, då här
endast är fråga om förhållandevis små kvantiteter. Sedan tillräckliga odlingar
kommit till stånd, torde spörsmålet om ytterligare stöd åt odlingen få
upptagas till övervägande.
Enligt min mening synes det även vara välbetänkt att för matärter som
odlas år 1940 garantera ett visst inlösningspris med hänsyn till ovissheten
rörande skörderesultatet av denna odling, särskilt innevarande år inför utsikten
till försenad såningstid. I anslutning till vad livsmedelskommissionen
föreslagit synes detta pris böra bestämmas till omkring 40 kronor för
deciton matärter. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att fastställa inlösningspriset
ävensom vidtaga de åtgärder i övrigt, som må befinnas erforderliga
i anslutning till inlösningsförfarandet.
Vad angår det ifrågasatta stödet åt odling av raps, vallmo, sojabönor och
oljelin kan jag i huvudsak biträda vad livsmedelskommissionen härutinnan
föreslagit. Även ifråga örn dessa slag av växter synes ändamålsenligt att ord
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 23.
na kontraktsodlingar med garanterade priser åt odlarna. Vid dessa kontraktsodlingar
torde det vara lämpligast, att spannmålsbolaget tecknar kontrakt
örn odling av vissa större arealer med jordbrukssammanslutningar och
fröfirmor, vilka ha erforderlig maskinell utrustning för torkning och rensning
av frö. Sammanslutningarna och firmorna skola därefter i sin tur kontraktera
odlingar med lämpligt antal jordbrukare, vilka leverera fröet endast
i tröskat skick till sina uppdragsgivare. Dessa ombesörja sedermera
torkning och rensning. I fråga örn de priser, som för närvarande synas
böra fastställas, ansluter jag mig till vad kommissionen förordat. Rörande
omfattningen av odlingarna kan jag i huvudsak biträda vad livsmedelskommissionen
föreslagit.
Avsättningen av skördarna av ifrågavarande oljeväxter synes lämpligen
böra kunna ordnas i överensstämmelse med vad livsmedelskommissionen
förordat. I den mån skörden från de under våren 1940 planerade eller, vad
angår raps, redan gjorda odlingarna användes under hösten 1940 och våren
1941, behöva några förluster av nämnvärd omfattning knappast uppkomma
för statsverket under budgetåret 1940/41. Försäljningarna till utsäde torde
nämligen lämna sådana inkomster att kostnaderna täckas. I fråga om de
kvantiteter som äro avsedda för industrien synes, då det gäller mindre mängder,
frivillig överenskommelse kunna träffas med margarinindustrien och linoljeslagerierna
om övertagande av dessa till sådant pris att de med odlingarna
förenade kostnaderna täckas. Såsom livsmedelskommissionen framhållit
föreligger däremot icke någon säkerhet för att en dylik anordning kan
tillämpas, då fråga blir örn de större kvantiteter, som utvinnas vid utvidgning
av odlingarna. Under sådana förhållanden synes böra övervägas att giva
odlingen av ifrågavarande oljeväxter stöd genom att stadga skyldighet för
industrien att till viss del använda svenskt vegetabiliskt fett vid framställning
av margarin respektive linfrö vid tillredning av linolja. Erinras må, att
liknande förpliktelser finnas för kvarnindustrien vid förmälning av vete och
råg. Det synes i anslutning till vad livsmedelskommissionen anfört önskvärt
att Kungl. Majit redan nu lämnas fullmakt av riksdagen att meddela förordnande
i sådan riktning. Jag vill emellertid särskilt understryka, att vid
prissättningar å ifrågavarande oljeprodukter varsamhet iakttages till förhindrande
av stegring i priserna å margarin och linolja. Genom de fullmakter
Kungl. Majit redan erhållit med avseende å det allmänna jordbruksstödet
finnes möjlighet för Kungl. Majit att reglera priserna på margarin på
lämpligt sätt. Skulle i anledning av de av mig förordade prisgarantierna
kostnader uppkomma för statsverket, vilka icke skulle kunna täckas genom
av mig föreslagna anordningar eller eljest för stödjande av linodlingen tillgängliga
medel, torde framdeles särskilt anslag härför få äskas av riksdagen.»
Utskottet. Utskottet har vid behandlingen av Kungl. Majits anslagsäskanden under
nionde huvudtiteln i årets statsverksproposition gjort det uttalandet, att alla
möjligheter och utvägar böra tillvaratagas för att öka landets förmåga till
självförsörjning, särskilt under rådande kristillstånd med mer eller mindre
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 23.
7
avspärrad införsel av förnödenheter. De åtgärder, som föreslås i nu föreliggande
proposition i syfte att i möjligaste mån göra landet oberoende av
importen av produkterna från vissa kulturväxter, synas utskottet utgöra ett
värdefullt led i omförmälda strävanden. Då utskottet ej heller funnit anledning
till erinran mot utformningen av de sålunda föreslagna anordningarna,
vill utskottet tillstyrka desammas genomförande. Emellertid finner
utskottef det tveksamt, om den åsyftade hjälpen till uppmuntran av linproduktionen
kan förväntas leda till en skyndsamt ökad tillgång på inhemskt
lin utan att statsmakterna också äro beredda att i fortsättningen lämna det
ytterligare stöd, som kan tänkas bliva erforderligt.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
A) medgiva, att lån till anläggande av lin- och hampberedningsanstalter
må beviljas från hemslöjdslånefonden på i huvudsak
de villkor, som av departementschefen föreslagits;
B) till Hemslöjdslånefonden för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten
under Statens utlåningsfonder anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor;
C) medgiva, att stöd för odling av de i propositionen omförmälda
kulturväxterna må ordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen uppdragna riktlinjer;
D) bemyndiga Kungl. Majit att förordna, att vid tillverkning
av margarin vegetabiliskt fett av inhemskt ursprung
skall användas i av Kungl. Majit bestämd proportion
till den vid tillverkningen använda mängden utländskt fett
ävensom att vid framställning av linolja viss del av den
. ■ använda kvantiteten linfrö skall utgöras av svenskt frö.
Stockholm den 9 april 1940.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Eriksson, Gabrielsson, Granath, Alfred
Andersson, Mannerskantz, Jacob Hansson och Gottfrid Karlsson; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Björnlunda, Hedlund i Häste, Gustafson
i Vimmerby, Carlström, Andersson i Tungelsta, Ericsson i Sörsjön, Karlsson i Munkedal
och Janson i Frändesta.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1940:171 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stödjande av odlingen av vissa kulturväxter m. m. a1 i texten