Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lindring i villkoren för kraftleverans från Hjältorps ström i Fritsla socken av Älvsborgs län.
1940-04-18 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1940:28, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lindring i villkoren för kraftleverans från Hjältorps ström i Fritsla socken av Älvsborgs län.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 28.
3
Nr 28.
Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1940 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
lindring i villkoren för kraftleverans från Hjältorps
ström i Fritsla socken av Älvsborgs län.
(2:a avd.)
I en till riksdagen den 9 februari 1940 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 45, bär Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen, att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
anfört, medgiva ändring i det i köpehandling den 11 oktober 1918 angående
försäljning av den till förra militiebostället % mantal Hjältorp nr 1
Västergården i Fritsla socken hörande vattenkraften m. m. upptagna villkoret
rörande leverans av elektrisk kraft.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån ej därför redogöres
nedan, hänvisa till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.
Enligt beslut av 1918 års lagtima riksdag (prop. nr 376, p. 5; R. skr. nr
376) medgavs, att den till förra militiebostället s/8 mantal Hjältorp nr 1
Västergården i Fritsla socken av Älvsborgs län hörande vattenkraften i
Hjältorps ström jämte det å handlingarna bifogad karta utmärkta utmål
om 1,161 hektar finge försäljas till Ignar Andén mot en köpeskilling, som
skulle utgå efter ty i gällande lag om expropriation vore föreskrivet och till
beloppet på Andens bekostnad bestämmas av tre gode män, dock att köpeskillingen
för vattenkraften, däri icke inräknat lösen för utmålet, icke finge
bestämmas till lägre belopp än 31,000 kronor. Vidare stadgades såsom
villkor för försäljningen bland annat, att köparen eller hans rättsinnehavare
skulle vara skyldiga att vid kraftstation i Hjältorps ström kostnadsfritt tillhandahålla
innehavaren av förenämnda hemman elektrisk kraft till belopp,
motsvarande 20 hästkrafter på turbinaxel. Till säkerhet härför skulle
inteckning lämnas i den försålda fastigheten.
Genom köpehandling den 11 oktober 1918 försålde sedermera Kungl.
Majit och kronan till Andén den till nämnda fastighet hörande vattenkraften
jämte utmål för 38,000 kronor. I köpehandlingen upptogs det i riksdagens
beslut omförmälda villkoret rörande kostnadsfri leverans av elektrisk
ström. Genom beslut den 3 februari 1919 förklarades ansökning om
inteckning i utmålet till säkerhet för rätt till elektrisk kraft vilande.
4
Jonlbruksutskottets utlåtande Nr 28.
I skrivelse den 17 september 1936 har Andén anhållit, att Kungl. Majit
måtte bemyndiga domänstyrelsen förklara, att köpeavtalets villkor om skyldighet
för Andén att tillhandahålla elektrisk kraft till belopp av 20 hästkrafter
på turbinaxel skulle vara uppfyllt, därest Andén eller hans rättsinnehavare
kostnadsfritt levererade elektrisk kraft efter 60 kilowattimmar
per år och hektar åkerjord av bostället.
Till stöd för sin hemställan har Andén anfört, bland annat, att det vore av
vikt för honom att villkoret rörande kostnadsfri leverans av elektrisk ström
förtydligades. Villkoret hade på sin tid tillkommit i anledning av ett av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen i försäljningsärendet avgivet utlåtande. I detta
hade styrelsen förklarat, att mot priset å vattenkraften, 31,000 kronor,
vore intet att erinra. Men då det vore av värde att ha fri tillgång till för
bostället erforderlig kraft, hade det synts styrelsen lämpligt, att kraft reserverades
för vad som kunde erfordras till boställets förseende med belysning
och kraft för jordbruksändamål. Härför hade styrelsen ansett icke
behövas mer än högst 20 hästkrafter, räknat på turbinaxel. Denna maximieffekt
motsvarades enligt vad styrelsen vidare uttalat av en medeleffekt
av under 5 hästkrafter.
Yttranden ha efter remiss avgivits av domänstyrelsen den 19 mars och
den 20 oktober 1937 samt den 27 oktober 1938, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
den 7 juni 1937 samt av vattenfallsstyrelsen den 2 mars 1938.
Vid vattenfallsstyrelsens yttrande fanns fogad en den 7 februari 1938 dagtecknad
promemoria rörande värdet av den kostnadsfria elektriska kraften.
I anledning av myndigheternas yttranden har Andén i ärendet ingivit ett flertal
skrifter.
Domänstyrelsen har i sitt yttrande den 19 mars 1937 avstyrkt bifall till
Andéns framställning.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har å sin sida ansett, att Andén haft
grundad anledning antaga, att köpet skedde på de av styrelsen förordade
villkoren med hänsyn till den formulering föredragande departementschefen
givit sitt anförande vid tillstyrkande av propositionen angående försäljningen.
På grund härav har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett skäl
tala för att ifrågavarande köpevillkor lindras. Enligt styrelsens mening bör
kraftleveransen avse vad som kan erfordras till boställets förseende med
belysning och kraft för jordbruksändamål, dock högst en energimängd motsvarande
en medeleffekt under året av fem hästkrafter och uttagen med
maximalt 20 hästkrafter, allt räknat på turbinaxel.
Vattenfallsstyrelsen har funnit starka skäl tala för att Andéns skyldighet
att tillhandahålla kraft till bostället lindras, och att begränsningen sker intill
vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit.
I den vid vattenfallsstyrelsens yttrande fogade promemorian, vilken undertecknats
av kraftverksdirektören I. E. Hedenblad, framhålles bland annat:
Av handlingarna rörande köpets avslutande framgår, att vattenkraften värderades
av domänintendenten, länsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen till 31,000 kronor. Även om vattenfallsstyrelsen
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen betecknat detta belopp som ett mini
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 28.
5
mivärde kan delta e.j tolkas så, att vattenfallsvärdet skulle vara avsevärt
större än 31,000 kronor. Varken domänintendenten, länsstyrelsen eller vattenfallsstyrelsen
föreslog, att köparen skulle utöver den kontanta köpeskillingen
fullgöra någon kraftleverans för kronoboställets behov. Ett sådant
förslag gjordes däremot av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, varvid delta
dock ej motiverades med att vattenfallsvärdet borde sättas till högre belopp
än 31,000 kronor utan därmed att det vore av stort värde att för bostället
ha fri tillgång till erforderlig kraft. Härvid ansåg väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att detta kraftbehov var av så obetydlig storlek, att prestationen
för Andén spelade mycket liten roll.
Till en början kan det vara av intresse att se vad kraftleveransen enligt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag hade för ekonomisk innebörd för
köparen. Styrelsen beräknade kraftbehovet till maximalt 20 turbinhästkrafter
och i medeltal under 5 turbinhästkrafter, vilket omräknat till kilowatt
och kilowattimmar skulle innebära en kraftleverans om maximalt 13 kilowatt
och högst cirka 28,500 kilowattimmar per år. Om Andén icke vöre
skyldig att leverera ifrågavarande kraftbelopp till kronobostället, hade kraftbeloppet
varit tillgängligt för av Andén driven fabriksrörelse. På grund av
skyldigheten att fullgöra kraftleveransen till kronobostället fick Andén i stället
räkna med att anskaffa motsvarande kraftbelopp för fabriksrörelsen på
annat sätt. Härvid skulle Andén dock kunnat åtnöja sig med att anskaffa
en maximieffekt av cirka 6 kilowattimmeseffekt, under det att den erforderliga
energimängden naturligtvis måste uppgå till samma belopp som skulle levereras
till kronobostället. Antar man vidare, att Andén i alla fall skulle inköpt
kraft från annat vattenkraftföretag, skulle nyssnämnda kraftbelopp, 6 kilowatt
och 28,500 kilowattimmar, 1918 sannolikt kunnat erhållas till en kostnad
av 80 å 90 kronor per kilowattår + 2 å 3 öre per kilowattimme. Totala
kostnaden skulle alltså blivit 1,050 å 1,400 kronor per år, motsvarande ett
kapitalvärde av 21,000 å 28,000 kronor. Det kan emellertid anmärkas, att
Andén i stället för att inköpa kraften utifrån kanske varit tvungen producera
det erforderliga krafttillskottet med ånga i sin egen ångkraftanläggning. I
så fall hade Andén 1918 fått räkna med en väsentligt högre produktionskostnad
än den nyssnämnda.
Även örn man räknat med att tillskottskraften kunde anskaffas utifrån på
förut angivna villkor, innebar sålunda redan väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag en väsentlig förhöjning av köpeskillingen. Det var visserligen
möjligt, att kraften ej under den närmaste tiden skulle komma att utnyttjas
av kronobostället mer än till en mindre del, men på grund av att kraften
skulle levereras utan kostnader för kronobostället — bortsett från den obetydliga
överföringskostnaden — måste man dock räkna med att kraftbeloppet
så småningom skulle kunna utnyttjas helt och hållet.
Med den avfattning som köpebrevet slutligen erhållit, nämligen att Andén
skulle vara skyldig att kostnadsfritt tillhandahålla kronobostället elektrisk
kraft till belopp motsvarande 20 turbinhästkrafter, skulle frikraftens kapitalvärde
kunnat uppskattas till 45,000 å 65,000 kronor och köpeskillingen
skulle i själva verket lia överstigit det verkliga vattenfallsvärdet med 150 å
200 procent. Genom alt i köpebrevet icke finnes någon begränsning av innehavarens
av kronobostället rätt att använda kraften till olika ändamål borde
man nämligen räknat med att kraften skulle komma att så småningom utnyttjas
med cirka 5,000 timmar per år.
Vad Andéns yrkande att frikraften skall begränsas till 60 kilowattimmar
per hektar av kronoboställets odlade areal beträffar må följande framhållas.
Då den odlade arealen uppgår till 22 hektar, innebär Andéns yrkande att
leveransskyldigheten skall begränsas till maximalt 13 kilowatt och 1,320
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 28.
kilowattimmar per år. Räknat på samma sätt som ovan torde värdet härav
1918 kunnat beräknas till 300 å 500 kronor och kapitalvärdet till 6,000 å
10,000 kronor.
Om man skulle inskränka leveransskyldigheten till enbart jordbrukets inklusive
hushållens behov, bör leveransskyldigheten dock ej begränsas hårdare
än att kraften blir tillräcklig för de nya ändamål, som genom den alltjämt
fortgående utvecklingen på detta område bli aktuella. Att ange någon
specifik förbrukningssiffra för det framtida sannolika energibehovet är
omöjligt. Den av Andén anförda siffran 60 kilowattimmar per hektar är
emellertid redan på sina håll väsentligt överskriden och förbrukningssiffror
över 200 kilowattimmar per hektar torde så småningom ej vara osannolika.
Det synes även väl motiverat, att leveransskyldigheten göres så stor att den
medger användning av elektriska spisar o. d.
Andéns yrkande kan sålunda icke anses tillgodose boställets framtida rimliga
behov av kraft, men å andra sidan synes den kraftmängd, som vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, mer ån väl täcka behovet. Denna
kraftmängd motsvarar nämligen 1,300 kilowattimmar per hektar.
Andén har sedermera i en den 22 december 1939 dagtecknad skrift anhållit,
att leveransskyldigheten preciserades att avse vad som vore erforderligt
för boställets belysning och behov av elektrisk kraft för jordbruksändamål
i kilowattimmar per år och hektar åkerjord med rättighet till ett uttag
av maximalt 20 hästkrafter på turbinaxel, att kilowattimmarnas antal beräknades
motsvara ungefärliga behovet av elektrisk ström på den tid, 1918,
då köpet likviderades, att elektriska energien uteslutande avsåges till belysning
och att elektriska kraften till jordbruksmaskiner gällde uteslutande för
boställets jordbruk.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Av utredningen torde framgå, att starka billighetsskäl tala för en ändring
av det ifrågavarande villkoret beträffande leveransskyldigheten av elektrisk
kraft. Jag förordar därför, att en dylik ändring medgives. Ifråga örn den
utsträckning, vari lindring i villkoret må ske, kan jag i huvudsak ansluta
mig till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt vattenfallsstyrelsen härutinnan
förordat. Leveransskyldigheten torde enligt min mening i huvudsak
böra begränsas sålunda, att densamma avser högst en energimängd motsvarande
en medeleffekt under året av fem hästkrafter och uttagen med
maximalt tjugo hästkrafter, räknat på turbinaxel. Uppgörelsen härom bör
ansluta sig till gängse mätmetoder och debiteringsformer för elektrisk kraft.
Avgiftsfritt torde av arrendatorn böra få uttagas ett energibelopp om 29,000
kilowattimmar per år. För de av mig ifrågasatta ändringarna i köpevillkoren
erfordras riksdagens samtycke. Därest detta lämnas, torde det därefter få
ankomma på Kungl. Majit att i huvudsaklig anslutning till vad jag förordat
medgiva ändring i avtalsbestämmelserna samt genom domänstyrelsen träffa
uppgörelse med vederbörande.»
Utskottet. Utskottet anser i likhet med departementschefen, att starka billighetsskäl
tala för en ändring av ifrågavarande köpevillkor. Det av väg- och vatten
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 28.
7
byggnadsstyrelsen samt vattenfallsstyrelsen härutinnan framlagda förslaget,
till vilket departementschefen anslutit sig, synes väl avvägt. Omförmälda
kraftleverans torde dock böra avse endast vad som kan erfordras till ifrågavarande
boställes förseende med belysning och kraft för jordbruksändamål.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 18 april 1940.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 20.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1940:201 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lindring i villkoren för kraftleverans från Hjultorps ström i Fritsla socken av Älvsbo a1 i texten