Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till fraktlindring för kalk jämte i ämnet väckta motioner.
1940-04-26 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1940:36, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till fraktlindring för kalk jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.
3
Nr 36.
Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1940 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
anslag till fraktlindring för kalk jämte i ämnet väckta
motioner.
(l:a avd.)
I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkten 104, har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Fraktlindring för kalk för budgetåret 1940/41 beräkna ett förslagsanslag av
250,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 8 mars 1940 avlåten,
till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 176, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att till Fraktlindring för kalk för budgetåret 1940/
41 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 375,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:194
av herr Gustavson, John, m. fl. samt II: 251 av herr Sundström i Skövde
m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till fraklindring för
jordbrukskalk för budgetåret 1940/41 under nionde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 400,000 kr. att disponeras enligt nu gällande grunder.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till dessa.
Från och med 1908 har riksdagen årligen anvisat anslag till lindring av
fraktkostnaderna å järnväg för kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets
behov. Anslaget, som är av förslagsanslags natur, har för budgetåren
1932/33—1939/40 uppförts med respektive 500,000, 475,000, 440,000,
470,000, 500,000, 525,000, 525,000 och 525,000 kronor.
Bestämmelser angående användningen av förevarande anslag ha meddelats
i Kungl. Maj:ts brev till järnvägsstyrelsen den 19 december 1930 (Sv.
förf.saml. nr 436) angående statsbidrag till fraktavgifter för kalk m. m. för
jordbrukets behov, ändrat genom brev till järnvägsstyrelsen den 11 juni 1937
(Sv. förf.-saml. nr 381) och den 26 januari 1940 (Sv. förf.-saml. nr 43). Den
sistnämnda ändringen har vidtagits i enlighet med den av 1939 års urtima
riksdag behandlade besparingspropositionen, nr 79, vari förutsatts, att en
viss skärpning av grunderna för användningen av ifrågavarande anslag skulle
genomföras. Ändringen innebär i huvudsak, att den minimifraktkostnad,
som trafikanten Ilar att själv betala vid fraktens debitering utan att erhålla
statshjälp i form av fraktbidrag, från och med den 1 februari 1940 skall ut
-
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.
göra 60 öre i stället för, såsom tidigare, 50 öre för 100 kilogram. Härigenom
har beräknats kunna göras en besparing å anslaget för innevarande budgetår
av omkring 75,000 kronor.
Kungl. Maj:t har den 6 maj 1938 uppdragit åt lantbruksstyrelsen att efter
samråd med järnvägsstyrelsen verkställa undersökning rörande användningen
av förslagsanslaget till fraktlindring för kalk ävensom i anslutning därtill
rörande frågan om fraktbidrag vid landsvägstransporter av kalk. Vidare
har Kungl. Maj:t den 30 juni 1938 anbefallt lantbruksstyrelsen att vid fullgörande
av nämnda uppdrag jämväl — efter samråd med kommerskollegium
— upptaga frågan om fraktbidrag vid sjötransporter av kalk till prövning.
I skrivelse den 14 december 1939 har lantbruksstyrelsen hemställt, att anslaget
till fraktlindring för kalk för nästa budgetår måtte uppföras med
500,000 kronor.
På grund av särskild anbefallning har lantbruksstyrelsen härefter i skrivelse
den 4 mars 1940 inkommit med förslag till ändrade grunder för fraktbidrag
vid transport av jordbrukskalk i syfte att för nästa budgetår nedbringa
medelsåtgången under anslaget för ifrågavarande ändamål till ett
belopp av cirka 250,000 kronor.
Lantbruksstyrelsen har i sistnämnda skrivelse hemställt dels att gällande
bestämmelser angående statsbidrag till fraktavgifter för kalk m. m. för jordbrukets
behov måtte ändras i huvudsaklig överensstämmelse med vad styrelsen
förordat, dels ock att till Fraktlindring för kalk måtte för budgetåret
1940/41 anvisas ett förslagsanslag av 377,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan om anslag för budgetåret
1940/41 till fraktlindring för kalk förordade jag i betraktande av
den föreliggande budgetsituationen en temporär omreglering av grunderna
för bidragstilldelningen från anslaget, vilket i avbidan på särskild proposition
i ämnet ej syntes böra uppföras i riksstatsförslaget med högre belopp
än 250,000 kronor. Med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen i sin omförmälda
skrivelse den 4 mars 1940 anfört och med beaktande framför allt av
den stora betydelse, särskilt i nuvarande läge, som jordbrukets förseende i
tillräcklig omfattning med kalk innebär för vår folkförsörjning, kan jag
emellertid icke tillstyrka en sådan ytterligare skärpning av grunderna för
ifrågavarande bidragsverksamhet, att tilldelningen av bidrag minskas så
avsevärt som till 250,000 kronor för år. Av den verkställda utredningen
har jag vidare funnit framgå, att den nedsättning av förevarande anslag,
som av statsfinansiella skäl torde böra vidtagas, lämpligen bör hållas inom
av lantbruksstyrelsen föreslagen ram samt genomföras på det sätt som av
styrelsen förordats. Denna lösning av frågan synes för närvarande ej blott
vara den ur jordbrukets synpunkt mest tillfredsställande utan även vara den
som för kalkproducenter och enskilda järnvägar innebär de minsta störningarna.
Jag anser sålunda, att den minimifraktkostnad, som trafikanten har
att själv betala vid fraktens debitering, även för nästa budgetår bör bestämmas
till 60 öre för 100 kilogram. Härjämte bör emellertid fraktbidraget
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.
5
maximeras på så sätt, att bidraget för transporter på längre avstånd än
250 kilometer endast utgår med det för detta avstånd fastställda beloppet.
Genom föreskriften om ett dylikt maximiavstånd motverkas, såsom lantbruksstyrelsen
framhållit, förekomsten av onödigt långa och därmed oekonomiska
kalktransporter. Jag har icke heller något att erinra mot järnvägsstyrelsens
av lantbruksstyrelsen upptagna förslag om att ifrågavarande
statsbidrag framdeles ställes i relation till tariff 14 i stället för tariff 13 i
statens järnvägars taxa samt att punkt 6 i gällande bidragsbestämmelser
erhåller sådan ändrad lydelse, att antalet fall då fraktuträkning behöver
verkställas enligt annan tariff än den enligt vilken en sändning fraktbelagts
inskränkes. Även om sistnämnda ändring måhända föranleder en mindre
ökning i medelsåtgången under anslaget, torde likväl denna ökning i betraktande
av den avsevärda förenkling i arbetet med uträkning och kontroll
av statsbidragsbeloppen, som vinnes genom ändringen, icke böra tillmätas
någon nämnvärd betydelse. Nu gällande särbestämmelser rörande
statsbidrag för kalktransporter inom de fyra nordligaste länen synas böra
bibehållas oförändrade.
Vid tillämpning av de av mig i det föregående förordade ändringarna i
grunderna för användningen av förslagsanslaget till fraktlindring för kalk,
skulle det årliga medelsbehovet för ändamålet enligt järnvägsstyrelsens och
lantbruksstyrelsens beräkningar utgöra omkring 377,000 kronor. Jag tillstyrker
i anslutning härtill, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres
med 375,000 kronor. Därest riksdagen ej framställer någon erinran mot sagda
ändringar, torde det ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela
erforderliga föreskrifter i ämnet.
Såsom framgår av vad inledningsvis anförts är spörsmålet angående ifrågavarande
bidragsverksamhets utformning för framtiden jämte vissa därmed
sammanhängande frågor föremål för utredning. Ur jordbruksekonomisk
synpunkt är en mera rationellt ordnad kalktillförsel att eftersträva.
Det synes därför angeläget att i samband med den pågående utredningen
undersökningar utföras för att utröna, i vilken utsträckning behov av kalktillförsel
i olika trakter förefinnes. Bland annat torde med ledning av gödslingsförsök
inom skilda orter och i samband därmed tagna jordprov vissa
slutsatser rörande kalibehovet kunna dragas. Ehuru dylika undersökningar,
varvid även fosforsyre- och kalibehovet bör klarläggas, icke kunna väntas
giva några mera omfattande resultat inom den närmaste tiden, böra undersökningarna
dock vara av värde icke allenast med hänsyn till det allmännas
kostnader utan även med hänsyn till den enskilde jordbrukarens ekonomi.
Jag förutsätter vidare, att lantbruksstyrelsen vid den fortsatta utredningen
rörande bidragsverksamhetens utformning till förnyad prövning upptager i
ärendet framkommet förslag örn att för verksamhetens bedrivande indela
landet i vissa naturliga produktions- och avsättningsområden, begränsade av
järnvägslinjer.»
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.
Utskottet.
Såsom ett led i åtgärderna för att trygga vår folkförsörjning i nuvarande
krissituation är det uppenbarligen av vikt, att jordbruket kan i tillräcklig
omfattning förses med kalk. I avbidan på resultatet av pågående utredning
av spörsmålet om fraktlindring för kalk jämte vissa därmed sammanhängande
frågor har departementschefen framlagt nu föreliggande förslag i
ämnet. Detta förslag innebär i huvudsak, att den minimifraktkostnad, som
trafikanten har att själv betala vid fraktens debitering, även för nästa budgetår
bestämmes till 60 öre för 100 kilogram. Härjämte föreslås fraktbidraget
maximerat på så sätt att bidraget för transporter på längre avstånd än
250 kilometer endast utgår med det för detta avstånd fastställda beloppet. I
de likalydande motionerna I: 194 och II: 251 har föreslagits att slopa omförmälda
avståndsbegränsning och i stället genomföra en uppdelning av landet
i avsättningsområden eller i varje fall att öka maximiavståndet till 350 kilometer.
I anslutning härtill ha motionärerna påyrkat anslagets höjande till
400,000 kronor.
Utskottet vill visserligen icke förneka att till följd av den ifrågasatta avstandsmaximeringen
komma att uppstå vissa godtyckliga gränsfall, men så
blir det uppenbarligen även — såsom ock motionärerna påpekat — vid en
områdesuppdelning eller en ökning av maximiavståndet. Enär vidare motionärernas
förslag skulle medföra en betydligt ökad medelsåtgång för ändamålet
— större än den motionärerna angivit, anser sig utskottet i nuvarande
budgetsituation icke kunna föreslå ändring av departementschefens
förslag i berörda hänseende.
Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
föreslagit, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
och med avslag å de likalydande motionerna I: 194 och
II: 251, till Fraktlindring för kalk för budgetåret 1940/41 under
nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 375,000
kronor.
Stockholm den 26 april 1940.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: Se memorial nr 35.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.
7
Reservation
av herr Pettersson i Rosta, som ansett, att utskottets utlåtande bort ha
följande lydelse:
»Såsom---(lika med utskottet)--- 400,000 kronor.
Utskottet delar motionärernas uppfattning, att det i nuvarande läge med
avspärrad import av gödningsämnen är ytterst viktigt, att allt göres för att
upprätthålla den inhemska produktionen av livsmedel. I enlighet härmed
anser sig utskottet böra i likhet med motionärerna motsätta sig den ifrågasatta
avståndsmaximeringen samt tillstyrka, att anslaget för ändamålet höjes
till 400,000 kronor. I övrigt biträder utskottet vad departementschefen
föreslagit.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
och de likalydande motionerna 1:194 och 11:251, till
Fraktlindring för kalk för budgetåret 1940/41 under nionde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 400,000 kronor.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1940:238 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående anslag till fraktlindring för kalk. s. 1 i texten