Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående lån till silosanläggningar för beredande av ensilagefoder.

1940-05-07 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1940:39, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående lån till silosanläggningar för beredande av ensilagefoder.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1940 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående lån till silosanläggningar

för beredande av ensilagefoder.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen 1:31 av herr Nilsson, Bror, m. fl. och 11:65 av herr

Pettersson i Rosta m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att lån

ur fonden för anskaffande av grästorkar måtte få utgå även till silosanläggningar

för beredande av ensilagefoder.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 65, till 1939 års urtima

riksdag angående anvisande av medel för utlämnande av lån till anläggningar

för artificiell torkning av vallskördarna m. m. har riksdagen (r. skr.

nr 91)

dels till lån för anskaffande av grästorkar å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd

anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor,

dels ock beslutat, att med anlitande av nämnda anslag må i huvudsaklig

enlighet med av chefen för jordbruksdepartementet i nämnda proposition

förordade grunder utlämnas lån för anskaffande av grästorkar.

Bestämmelser angående erhållande och tillgodonjutande av lån från nämnda

fond hava sedermera av Kungl. Maj :t meddelats i kungörelsen den 22 december

1939 (nr 922) om lån för anskaffande av grästorksanläggningar. Enligt

nämnda bestämmelser kan för uppförande av anläggning för artificiell

torkning av vallskördarna m. m. och anskaffande av maskinell utrustning

till dylik anläggning lån beviljas enskild person, ekonomisk förening eller aktiebolag,

som med hänsyn till sin ekonomiska ställning, förutsättningarna för

anordnande av ett ekonomiskt bärkraftigt företag och förhållandena i övrigt

prövas på lämpligt sätt kunna driva dylikt företag. Lån må ej beviljas till

högre belopp än som motsvarar 85 procent av den beräknade och av Kungl.

Maj :t godkända kostnaden för de med lånet avsedda åtgärderna.

över motionerna har utlåtande i vederbörlig ordning införskaffats från

lantbruksstyrelsen, som tillika överlämnat yttrande avjordbrukstekniska föreningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 10 sami. Nr 39—i0.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

Lantbruksstyrelsen utlåtande är av följande lydelse:

Ensilering med syratillsats är ett utmärkt sätt att tillvarataga vallväxternas

äggvita. Att främja byggandet av silosanläggningar är därför under

nuvarande förhållanden ett betydande allmänt intresse. Starka skäl synas

tala för att verksamheten från det allmännas sida understödjes i form av

lån på förmånliga villkor.

Vad beträffar lånevillkor och låneförmedling för verksamheten i fråga

vill styrelsen till en början hänvisa till det förslag till lag om lån till uppförande

av ensilagebehållare vid lantbruksegendomar, som den 2 februari

1940 framlades i det danska folketinget. Enligt nämnda förslag finge lån

användas till uppförande av gjutna eller murade ensilagebehållare med s. k.

översilo, taktäckning och övriga tillbehör. Lånen, som icke finge överstiga

3/é av kostnaderna, skulle utgå med 200 kronor lill 1,200 kronor eller i särskilda

fall 2,000 kronor per egendom. De skulle utbetalas kontant, vara

räntefria men efter två år amorteras med Vio per halvårstermin. Lånen

finge endast användas till täckande av egentliga byggnadskostnad^- men ej

såsom ersättning för utfört grävningsarbete.

För Sveriges vidkommande anser lantbruksstyrelsen, att ifrågavarande lån

böra utgå efter i huvudsak samma grunder, som angivits i kungörelsen den

11 juli 1918 (nr 576) angående villkoren för lån från gödselvårdslånefonden

med däri genom kungörelserna den 6 juni 1925 (nr 186), den 18 juni 1927

(nr 241), den 29 maj 1931 (nr 132) samt den 18 juni 1937 (nr 632) gjorda

ändringar. Detta skulle bland annat innebära, att lånen beviljas av lantbruksstyrelsen

och förmedlas genom hushållningssällskapen, samt att de

skulle kunna tilldelas ägare eller brukare av åker eller annan odlad jord,

oberoende av storleken av den fastighet, där arbetet är avsett att utföras,

och — beträffande brukare — av brukningstidens längd. Härvid skulle

dock tillses, att lånen främst tillgodokomme dem, som vore mest i behov

därav. Anläggningar, vartill lån skulle kunna beviljas, måste vara av varaktig

beskaffenhet. Att närmare precisera detta krav är emellertid vanskligt

med hänsyn till den i vårt land växlande beskaffenheten av dylika anläggningar

i fråga om såväl konstruktion som byggnadsmateriel. Likväl

torde ett sådant preciserande vara nödvändigt, emedan arbetet med lånens

fördelande eljest skulle bliva alltför krävande. Ett dylikt preciserande torde

emellertid böra ske vid utformandet av blivande bestämmelser rörande

lånen.

I fråga örn erforderliga medel för verksamheten finner lantbruksstyrelsen

i likhet med motionärerna, att dessa böra utgå från det av 1939 års urtima

riksdag för budgetåret 1939/1940 under fonden för låneunderstöd anvisade

reservationsanslaget av 2,000,000 kronor för utlämnande av lån för anskaffande

av grästorksanläggningar m. m. Enligt vad styrelsen nu anser sig

kunna beräkna, torde inom det närmaste året denna fond icke komma att

tagas i anspråk för därmed ursprungligen avsett ändamål med belopp, överstigande

1,000,000 kronor. Då emellertid långivningen till silosanläggningar

ej omedelbart kan tänkas taga större omfattning, torde medelsbehovet ej

heller för detta ändamål behöva uppskattas högre än till 1,000,000 kronor.

Av hänsyn till det nuvarande statsfinansiella läget hava motionärerna ansett

sig ej böra framlägga förslag om statsbidrag för ifrågavarande ändamål.

Lantbruksstyrelsen ifrågasätter likväl, huruvida icke frågan om anordnande

av sådan bidragsverksamhet bör tagas under övervägande, för såvitt som

landets försörjning med foderäggvita effektivt skall kunna tryggas. Vid sidan

av vad ovan karakteriserats såsom silosanläggningar av mera varaktig

beskaffenhet, torde nämligen vid småbruket en relativt enkel anordning av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

3

trä oftast vara mest praktisk. Enligt vad styrelsen erfarit, skulle kostnaden

för en dylik undersilo om 1.5 meters höjd med tillhörande flyttbar översilo

örn 2.0 meters höjd ej utgöra mer än cirka 120 kronor vid en diameter

av 3 meter och 150 kronor vid en diameter av 5 meter, förutom kostnaden

för erforderligt grävningsarbete. Användandet i ökad utsträckning av dylika

silos skulle givetvis i hög grad stimuleras, därest bidrag från det allmännas

sida i form av premier kunde påräknas.

Jordbrukstekniska föreningen har funnit väl motiverat, att statsmedel ställas

till förfogande för byggande på lantgårdar av silos för ensilering med

syratillsats.

Tidsläget är för närvarande sådant att alla åtgärder i syfte att säkerställa

den inhemska produktionen av foderäggvita böra tagas under övervägande.

Utskottet anser att beredande av ensilagefoder är ett viktigt led

i dessa strävanden. Starka skäl tala därför, enligt utskottets mening, för

att byggandet av silos för framställning av dylikt foder är en verksamhet,

som är förtjänt av det allmännas stöd.

I likhet med lantbruksstyrelsen anser utskottet, att syftet med fonden

för låneunderstöd för utlämnande av lån för anskaffande av grästorksanläggningar

icke bör utesluta att ur nämnda fond jämväl utlämnas lån till

dylika silosanläggningar. För att lån skola kunna komma ifråga böra anläggningarna

dock, enligt utskottets uppfattning, vara av mera varaktig beskaffenhet.

Enklare anläggningar för beredande av ensilagefoder — vanligen

bestående av en i marken nedsänkt cylinderformig behållare av trä —

torde däremot varken kräva sådana anläggningskostnader, att lån för ändamålet

erfordras, eller lämpa sig som belåningsobjekt med hänsyn till sin

tämligen begränsade hållbarhet. Dylika anläggningar torde emellertid bäst

lämpa sig för de mindre jordbruken. Med hänsyn till önskvärdheten att

främja inrättandet även av sådana anläggningar ifrågasätter utskottet, huruvida

icke till småbrukare, vilka å sina jordbruk ämna inrätta dylika anordningar,

skulle kunna utlämnas visst bidrag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att

Kungl. Majit ville utreda frågan om lån och bidrag på

sätt ovan sägs till silosanläggningar för beredande av ensilagefoder

samt för riksdagen framlägga det förslag i ämnet,

vartill utredningen må föranleda.

Stockholm den 7 maj 1940.

På jordbruksutskottets vägnar:

Utskottet.

C. J. JOHANSSON.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Eriksson, Gabrielsson, Granath,

Alfred Andersson, Mannerskantz, Jacob Hansson och von Stockenström samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Björnlunda, Hedlund i Häste, Olsson i

Rödningsberg, Gustafson i Vimmerby, Casenberg, Andersson i Tungelsta, Ericsson i Sörsjön

och Hilding.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:251 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående lån till silosanläggningar för beredande av ensilagefoder. a1 i texten