Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till åtgärder för förhindrande av skogsbrand jämte i ämnet väckta motioner.

1940-05-10 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1940:48, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till åtgärder för förhindrande av skogsbrand jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

1

Nr 4S.

Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1940 kl. 10 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

å tilläggsstat II till åtgärder för förhindrande av

skogsbrand jämte i ämnet väckta motioner.

I en till riksdagen den 19 april 1940 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 218, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 å

driftbudgeten under nionde huvudtiteln anvisa

dels till Skogsvård m. m.: Bidrag till uppförande av brandtorn m. m. ett

reservationsanslag av 150,000 kronor;

dels ock till Skogsvård m. m.: Särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet

ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

vid dess början väckta, Ull utskottet hänvisade likalydande motioner,

nämligen 1:92 av herr Branting m. fl. samt II: 150 av herr Lövgren m. fl,

vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t må hemställa om

skyndsam utredning angående faran för skogseld under krig genom fiendens

åtgöranden, med förslag till lämpliga skyddsåtgärder.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttranden

från domänstyrelsen, centralrådet för slcogsvårdsstyrelsernas förbund,

som bifogat yttranden av flertalet skogsvårdsstyrelser, ävensom från svenska

brandskyddsföreningen.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i skrivelse den 29 mars 1940 hemställt,

att åtgärder måtte vidtagas för åvägabringande av vissa ändringar i lagen den

7 maj 1937 om förekommande och släckning av skogseld. Länsstyrelsen har

härvid åberopat ett betänkande med förslag till åtgärder för effektivisering

av skogsbrandskyddet under krig eller krigsfara, vilket den 20 mars 1940

avgivits av en av länsstyrelsen tillsatt kommitté (skogsbrandskyddskommittén

i Gävleborgs län).

Även i framställningar från länsstyrelserna i Skaraborgs och Kopparbergs

län ha framlagts förslag till åtgärder för förbättrat skydd mot skogseld.

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 10 sami. Nr 48.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

Gällande bestämmelser m. m.

Gällande bestämmelser rörande förekommande och släckning av skogseld

finnas upptagna i nyssnämnda lag den 7 maj 1937. Enligt denna lag avilar

skogsbrandskyddet i regel i första hand kommunerna. Enligt o § i lagen

skall varje kommun å landet, som ej är köping, utgöra en brandrote. bran

denna bestämmelse äger länsstyrelsen medgiva undantag. Salunda kan kommun

uppdelas i flera brandrotar eller ock kunna två eller flera kommuner

sammanslutas till en brandrote. Stads icke planlagda område sa ock dylikt

område inom köping, som utgör egen kommun, skall där länsstyrelsen sa forordnar

utgöra en eller flera brandrotar. I 6 § stadgas rörande brandrotes

åliggande att denna i enlighet med bestämmelserna i skogsbrandlagen skall

vidmakthålla ett skogsbrandväsen, som kan anses tillfredsställa skaliga anspråk

på trygghet mot skada av skogseld. Såsom tillsynsmyndighet över

brandrotarna har länsstyrelsen insatts. Enligt 7 § skall länsstyrelsen vaka

över att skogsbrandväsendet är tillfredsställande ordnat. I lagen ha kommunernas

åligganden beträffande skogsbrandväsendet icke närmare angivits.

Det har endast fastslagits en allmän skyldighet att vidmakthålla ett betryggande

skogsbrandväsen och överlåtits åt kommunerna att under länsstyrelsens

överinseende utfärda närmare bestämmelser i ämnet. . .

I fråga om utövandet av brandrotens rättigheter och skyldigheter föreskrives

i lagens 8 § att, därest brandroten består av kommun eller del av kommun,

kommunen skall utöva dessa. Rätten att besluta i brandrotens angelägenheter

utövas å landet av kommunalfullmäktige eller, där sådana ej finnas, å kommunalstämman

samt i stad av stadsfullmäktige. Förvaltningen av brandrotens

angelägenheter handhas å landet av kommunalnämnden och i stad av

drätselkammaren, därest ej kommunen finner skäligt uppdraga förvaltningen

åt en för sådant ändamål utsedd skogsbrandstyrelse eller annan kommunal

förvaltningsmyndighet. Därest två eller flera kommuner förenats till en

brandrote och ej överenskommit om bildande av kommunalförbund för vidmakthållande

av skogsbrandväsendet, ankommer det på dem att sinsemellan

träffa de avtal, som i följd av gemenskapen må erfordras. Bildas kommunalförbund,

skall detta utöva brandrotes rättigheter och fullgöra dess skyldigheter.

I 9 § har upptagits en föreskrift örn att för varje brandrote skall finnas en

brandfogde och en vice brandfogde, vilka skola väljas för en tid av fyra ar

av dem som utöva brandrotens beslutanderätt. Enligt 10 § åligger brandfogden

att vaka över att de till förekommande av skogseld meddelade bestämmelserna

varda noggrant iakttagna, att utöva närmaste inseendet över

brandrotens skogsbrandväsen samt att till laga beivran anmäla förseelser mot

lagen eller mot skogsbrandordning. Vid släckning av skogseld skall befälet

utövas av brandfogden (16 §). Har elden tagit eller hotar att taga större

omfattning, äger länsstyrelsen förordna befälhavare.

För brandrote skall enligt stadgande i 12 § finnas skogsbrandordning,

vilken skall upptaga de föreskrifter, som utöver i lagen eller eljest i vederbörlig

ordning meddelade bestämmelser äro erforderliga till förekommande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

3

och släckning av skogseld. Beslut om antagande eller ändring av skogsbrandordningen

fattas av brandroten. Beslutet skall för prövning underställas

länsstyrelsen (13 § 1 inom.). Finner länsstyrelsen, att skogsbrandordning,

innehållande erforderliga bestämmelser, icke blivit antagen eller att brandroten

eljest uppenbarligen åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen, skall

länsstyrelsen hos brandroten göra framställning om rättelse. Vidtages ej

sådan, äger länsstyrelsen därom förordna samt vid behov förelägga och utdöma

vite (13 § 2 morn.).

Beträffande enskildas skyldigheter vid skogsbrand stadgas i 17 §, att envar

i trakten bosatt arbetsför man som fyllt 18 men ej 60 år skall vara

skyldig att deltaga i släckning av skogseld. Envar släckningsskyldig är efter

kallelse pliktig att försedd med tillgängliga släckningsredskap genast begiva

sig till anvisad plats och deltaga i släckningsarbetet (18 §). För hämmande

av skogseld må släckningsmanskapet fälla träd, anlägga moteld, undanskaffa

hägnad eller vidtaga andra dylika för ändamålets vinnande nödiga åtgärder.

Vid skogseld eller överhängande fara därför åligger det vidare ägare

av häst, fordon eller båt att ställa sådant fortskaffningsmedel till förfogande

samt innehavare av telefon att upplåta densamma.

Angående ersättning för deltagande i släckning av skogseld m. m. finnas

stadganden upptagna i kungörelsen den 2 december 1938 (nr 744).

Sedan flera år finnes å riksstaten under nionde huvudtiteln upptaget ett

förslagsanslag å 50,000 kronor till Skogsvård m. m.: Släckning av skogseld.

Bestämmelserna rörande anslagets användning äro upptagna i kungörelsen

den 2 december 1938 (nr 745) angående statsbidrag till kommuns skogsbrandväsen.

I kungörelsen stadgas, att kommun, vars kostnader för det i

skogsbrandlagen föreskrivna skogsbrandväsendet i betraktande av deras

storlek samt kommunens ekonomiska förhållanden i övrigt finnas vara för

kommunen betungande, må kunna erhållas statsbidrag. Bidraget utgår, där

ej särskilda omständigheter föreligga, med högst s/4 av sammanlagda beloppet

av de kostnader, som kunna anses ha varit nödiga för skogsbrandväsendet.

De allmänna bestämmelserna om luftskyddet finnas upptagna i luftskyddslagen

den 11 juni 1937 (nr 504), luftskyddskungörelsen den 13 april 1940 (nr

239) samt lagen den 31 mars 1938 (nr 90) örn förfoganderätt för luftskyddets

behov. Enligt förstnämnda lag utövas tillsynen å luftskyddet inom riket av

luftskyddsinspektionen, under det att ledningen av luftskyddet inom varje

län handhas av länsstyrelsen. Luftskyddsinspektionen har i april 1940 utfärdat

allmänna anvisningar för skogsbrandskyddet.

Vissa på frivillighetens väg vidtagna åtgärder.

Vissa försäkringsbolag samt svenska brandskyddsföreningen bildade i juli

1938 en kommitté, skogsbrandskyddskommittén. Denna upptog såsom en

av sina första åtgärder en utredning rörande uppförande av brandtorn. En

av kommittén verkställd inventering gav vid handen att ett 70-tal brandtorn

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

och brandvaktstationer då fanns uppförda. De flesta av dessa voro belägna

i Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Jämtlands län. För att åstadkomma

enhetlighet i bevakningen så att man med minsta möjliga antal torn

skulle kunna bevaka största möjliga areal beslöt kommittén att uppgöra en

riksplan för bevakandet av landets skogar. Det ansågs härvid, att tornens

placering skulle bestämmas av de topografiska förhållandena ur effektsynpunkt

och placeringen göras helt oberoende av örn de bevakade skogarna

vöre allmänna eller enskilda, bolagsskogar eller i enskild persons ägo, försäkrade

eller oförsäkrade. Planen skulle genomföras i två etapper, först

Norrland och Bergslagen och därefter de södra delarna av landet. Antalet

torn som skulle uppföras utgjorde omkring 110.

Arbetet med uppförandet av tornen påbörjades omedelbart under hösten

1938 och hittills ha 23 torn uppförts, varjämte 16 äro under uppförande i

Norrbotten. Sistnämnda torn avses skola vara iordningställda våren 1940.

Ett 40-tal av de planerade tornen torde sålunda vara färdiga inom den närmaste

tiden.

Kostnaderna för tornen ha i första hand gäldats av försäkringsbolagen.

Till kostnaderna för brandtornsbyggena i Norrbotten har domänstyrelsen

med hänsyn till statens stora skogsinnehav därstädes bidragit med 40 procent.

Kostnaderna för uppförande av ett brandtorn torde i genomsnitt kunna

beräknas till omkring 7,000 kronor. Enligt beräkningarna skola samtliga

torn vara uppförda inom loppet av 5 eller 6 år.

Beträffande de i ärendet avgivna yttrandena samt utredningen i övrigt

får utskottet hänvisa till den redogörelse härför, som finnes intagen i propositionen.

Departementschefens anförande.

De gällande bestämmelserna till skydd mot skogseld samt den med stöd

av dessa bestämmelser uppbyggda organisationen torde under normala förhållanden

vara tillfyllest för sitt ändamål. Såsom av den förebragta utredningen

framgår synes emellertid nu förefinnas ett behov av vissa kompletteringar

av organisationen. Enligt gällande bestämmelser ankommer det

närmast på brandroten att anordna erforderligt skogsbrandskydd. Det åvilar

länstyrelserna att övervaka att så sker. Emellertid torde svårigheter föreligga

för länsstyrelserna, vilka icke för närvarande ha till sitt förfogande

sakkunnig hjälp på detta område, att på ett fullt effektivt sätt fullgöra denna

skyldighet. Det synes mig därför lämpligt att i anslutning till de gjorda

framställningarna länsstyrelserna lämnas möjlighet att förordna sakkunniga

personer att såsom länsbrandchefer biträda vid fullgörandet av länsstyrelsernas

skyldigheter i avseende å skogsbrandskyddet. Härtill kunna

säkerligen utan stora kostnader anlitas hos skogsvårdsstyrelsema, domänstyrelsen

eller privata företag anställda lämpliga skogsmän. Inom län med

betydande skogar torde behov understundom förekomma att mer än en sakkunnig

person förordnas för ifrågavarande ändamål. Hinder bör därför icke

s. 5 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

5

föreligga att till sådan länsstyrelse knytes även en eller flera biträdande

länsbrandchefer. Lämpligt kan vara att dessa biträda vid övervakningen av

brandskyddet inom olika delar eller distrikt inom länet. Det torde såsom

nyss antytts i första hand ankomma på dessa länsbrandchefer att genom

inspektioner hos brandrotarna tillse att skogsbrandskyddet är ordnat på ett

tillfredsställande sätt och att genom framställande av förslag och erinringar

till länsstyrelsen eller vederbörande brandrote söka vinna rättelse där brister

eller felaktigheter föreligga. Ifrågavarande befattningshavare torde därjämte

böra biträda länsstyrelsen och brandrotarna vid planläggningen av

skogsbrandskyddet. Härvid torde ifrågakomma upprättande av sådana

skogseldsläckningskartor, som omnämnas i Gävleborgs läns skogsbrandskyddskommittés

betänkande. Även torde böra beaktas nödvändigheten av

att fordon och drivmedel finnas tillgängliga för transporter av släckningsmanskap.

Länsbrandcheferna böra jämväl taga initiativ till kurser och övningar

med skogsbrandbefälet inom länen. Vid större skogseldar torde det

vara lämpligt att befälet över släckningsarbetet utövas av dem. Instruktioner

för länsbrandcheferna böra utfärdas av länsstyrelserna. Om sakkunnig personal

sålunda ställes till länsstyrelsernas förfogande, torde en effektiv organisering

av skogsbrandskyddet kunna genomföras med stöd av nu gällande

bestämmelser. Ett anställande hos länsstyrelserna av nu omnämnda sakkunniga

biträden torde icke såsom brandskyddskommittén i Gävleborgs län synes

ha förutsatt behöva föranleda ändring i skogsbrandlagen. Kostnaderna

för befattningshavarna torde böra gäldas av statsmedel. Till denna fråga

återkommer jag i det följande.

Det av skogsbrandskyddskommittén i Gävleborgs län framförda förslaget

att sänka åldersgränsen för skyldighet att deltaga i släckning av skogsbrand

från 18 till 15 år synes beaktansvärt, men då i lagen om förfoganderätt för

luftskyddets behov finnes föreskrivet att man under 18 år icke må tvångsvis

uttagas för luftskyddets behov synes skäl knappast föreligga att endast

i fråga om skogsbrandskyddet företaga sänkning av åldersgränsen. Det torde

kunna förväntas, att i den mån ungdom under 18 år skulle vara behövlig

såsom biträde vid släckning av skogseld densamma frivilligt kommer att

ställa sig till förfogande. Det synes lämpligt att brandfogdarna uppgöra förteckningar

över personer som kunna användas för släckning av skogseld under

tider, då inkallelser till krigstjänst av de värnpliktiga ägt rum. Efter frivilligt

åtagande torde därvid kunna medtagas även ungdom under 18 år.

Någon skärpning av bestämmelserna om brandrotes skyldighet att vidmakthålla

tillfredsställande skogsbrandväsende, såsom skogsbrandskyddskommittén

föreslagit, torde icke vara behövlig. Med nu gällande bestämmelser

ankommer det på länsstyrelsen alt övervaka att beredskapen är tillfredsställande.

Vid krig eller krigsfara är uppenbart att kravet på beredskapen

bör ställas högre. Det ankommer alltså på länsstyrelsen alt

tillse att denna större beredskap är för handen. Kommittén har vidare

föreslagit alt bestämmelser om befogenhet för länsstyrelsen att påbjuda

vissa huggnings- och röjningsarbeten skulle införas i skogsbrandlagcn.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

Icke heller i detta avseende torde någon ändring av lagen vara behövlig,

då länsstyrelsen enligt bestämmelserna i 4 § lagen om förfoganderätt för

luftskyddets behov äger den befogenhet, som ifrågasatts böra tilläggas styrelserna.

Någon ändring i skogsbrandlagen torde knappast vara påkallad

för att möjliggöra för brandrote att anställa mer än en vice brandfogde.

Lagens stadgande, att för varje brandrote skall finnas en brandfogde och en

vice brandfogde, torde nämligen icke såsom brandskyddskommittén synes lia

förutsatt utgöra något direkt hinder för att vid behov flera vice brandfogdar

utses.

En fråga som särskilt påkallar uppmärksamhet i nu ifrågavarande sammanhang

är anordnandet av brandtorn eller tillfälliga utsiktspunkter för

skogsbrandbevakningen. För närvarande sker byggandet av tornen på frivillighetens

väg genom bidrag från försäkringsbolag och domänstyrelsen.

Ett uppbyggande av det planlagda antalet torn skulle taga en tid av 5 eller

6 år. För att få planen genomförd i snabbare takt torde det vara nödvändigt

att statsmedel ställas till förfogande för ändamålet. Lämpligast synes

vara att ett belopp ställes till Kungl. Maj:ts förfogande för att disponeras

såsom bidrag till uppförande av brandtorn eller, där så icke kan ske, anordnandet

av utsikspunkter. Under beaktande av de särskilda förhållandena i

varje fall torde Kungl. Majit få bestämma bidragets storlek. Tornen torde

efter färdigställandet böra bemannas och underhållas genom skogsvårdsstyrelsernas

försorg. Utsiktspunkterna torde däremot böra bemannas av vederbörande

brandrote.

Uppläggande av förråd av brandsläckningsmateriel ankommer för närvarande

på varje brandrote. Länsstyrelsen bör tillse, att detta sker i behövlig

utsträckning. Skulle kostnaderna härför bli alltför betungande för brandrotarna,

kunna bidrag härför erhållas från anslaget för Skogsvård m. m.:

Släckning av skogseld enligt de i kungörelsen den 2 december 1938 (nr 745)

upptagna bestämmelserna. I anslutning till vad luftskyddsinspektionen anfört

torde vara lämpligt att medel även ställas till förfogande för uppläggande

å lämpliga platser av vissa större statliga förråd av materiel för släckning

av skogseld såsom spadar, yxor och hackor. Det torde böra ankomma

på länsstyrelserna att handha uppläggandet av dessa förråd.

För täckande av de kostnader, som föranledas av mina i det föregående

framlagda förslag, torde böra under nionde huvudtiteln å tilläggsstat II för

budgetåret 1939/40 uppföras två reservationsanslag, benämnda det ena Bidrag

till uppförande av brandtorn m. m. och det andra Särskilda åtgärder för

främjande av skogsbrandskyddet. Från det förra anslaget böra bestridas

kostnaderna för uppförandet av brandtorn och anordnandet av utsiktspunkter,

från det senare anslaget torde efter framställning från länsstyrelserna medel

få anvisas för avlönande av länsbrandcheferna samt till ersättning till dessas

resekostnader ävensom till gäldande av kostnaderna för förutberörda kurser

och övningar med skogsbrandbefälet samt för uppläggandet av de statliga

förråden av eldsläckningsmateriel. Att närmare angiva huru stort medels
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

7

behovet för nu ifrågavarande ändamål kan bliva är uppenbarligen förenat

med stora svårigheter. Jag förordar, att vartdera anslaget upptages till 150,000

kronor.

De av departementschefen föreslagna förbättringarna i beredskapsåtgärderna

med avseende på skydd mot skogseld finner utskottet under nuvarande

förhållanden starkt påkallade och även lämpliga att genomföra. Såsom

framgår av de föreliggande motionerna och de däröver avgivna yttrandena

ävensom av vad i övrigt förekommit i ärendet kan emellertid ifrågasättas,

örn icke ytterligare åtgärder behöva vidtagas i förevarande syfte. Angeläget

är sålunda att icke brandskyddsorganisationens effektivitet äventyras

genom att personer med viktiga befälsfunktioner inkallas till militärtjänstgöring

utan att det blivit sörjt för att lämpliga ersättare finnas tillgängliga.

Vidare ifrågasätter utskottet — då det på vissa håll ansetts ej vara tillräckligt

att bygga på frivillig medverkan av ungdom — om icke åldersgränsen

för skyldighet att deltaga i släckning av skogsbrand bör sänkas. I rådande

krisläge torde emellertid, såsom centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund anfört, skyddet mot skogsbrand kräva snabba avgöranden. I

likhet med centralrådet synes det därför utskottet ändamålsenligast att överlåta

åt Kungl. Maj :t att skyndsamt ombesörja de ytterligare försvarsanstalter

mot skogsbrand, som kunna visa sig nödvändiga. I den mån riksdagens

medverkan härvidlag erfordras, torde kunna förväntas, att Kungl. Majit

framlägger förslag i ämnet för riksdagen.

Då utskottet vidare icke har någon erinran att framställa mot Kungl.

Maj:ts anslagsäskanden för ändamålet, hemställer utskottet,

A. att riksdagen må å tillägsstat II till riksstaten för budgetåret

1939/40 å driftbudgeten under nionde huvudtiteln anvisa
1.

till Skogsvård m. m.: Bidrag till uppförande av brandtorn

m. m. ett reservationsanslag av 150,000 kronor;

2. till Skogsvård m. m.: Särskilda åtgärder för främjande

av skogsbrandskyddet ett reservationanslag av 150,000 kronor;
B.

att motionerna 1:92 och 11:150 må anses besvarade

med vad utskottet anfört och hemställt.

Stockholm den 10 maj 1940.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Utskottet.

Närvarande: se utlåtande nr 44.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:282 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till åtgärder för förhindrande av skogsbrand. a1 i texten