Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11

1940-04-11 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1940:11, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.

1

Nr 11.

Ankom till riksdagens kansli den 12 april 1940 kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse

av §§ 5, 6, 25 och 43 regeringsformen samt § 38

riksdagsordningen jämte i ämnet väckta motioner.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna den 6

februari 1940 hänvisat en den 26 januari 1940 dagtecknad, till riksdagen avlåten

proposition, nr 33, vari Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att antaga följande
Förslag
till
ändrad

lydelse av §§ 5, 6, 25 och 43 regeringsformen samt § 38

riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 5.

För särskilda grenar av rikets styrelse skola finnas statsdepartement till

det antal, som bestämmes genom en av Konungen och riksdagen gemensamt

stiftad lag.

Departementens benämningar och fördelningen av ärendena, departementen

emellan, bestämmes av Konungen genom en särskilt utfärdad, offentligen

kungjord stadga.

För varje departement utser Konungen bland statsrådets ledamöter en

chef och föredragande, Konungen obetaget att förordna annan ledamot av

statsrådet att i departementschefens ställe föredraga de ärenden, Konungen

bestämmer. Chefen för det departement, till vilket utrikes ärendena höra,

är minister för utrikes ärendena.

§ 6.

Statsrådet skall bestå av cheferna för departementen samt statsråd utan

departement till det antal, varom stadgas i en av Konungen och riksdagen

gemensamt stiftad lag.

Av statsrådets---främste ledamot.

Statsrådets ledamöter--— ärenden övervara.

\

§ 25.

Till föredragning och avgörande i regeringsrätten skola ärendena beredas

i det departement, vartill de, enligt den i 5 § omförmälda fördelning, höra.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 5 sami. 2 avd. Nr 11.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.

§ 43.

Går Konungen i fält, eller till avlägsnare inrikes orter reser, förordne minst

tre ledamöter av statsrådet, under den ordförande, som Han, antingen ibland

prinsar av Sitt hus eller ibland statsrådets ledamöter, särskilt nämner, att

föra regeringen i de mål, Konungen föreskriver. Med de mål, Konungen

då Själv avgör, förhålles på det sätt, som 8 § stadgar.

Vad nu---honom utövas.

^Riksdagsordningen.

§ 38.

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning

av dit hänvisade frågor, som angå stiftande, ändring, förklaring eller

upphävande av kommunallagarna samt av lagar och författningar om statsrådets

ansvarighet, om antalet statsdepartement och statsråd utan departement,

om kommandomål, om förvärvande och förlust av medborgarrätt, om rikets

vapen och flagga, om allmänt kyrkomöte och om allmän folkomröstning

i ämnen, som ej tillhöra annat utskotts behandling.

I samband med förevarande proposition har utskottet till behandling förehaft

de i anledning av densamma inom första kammaren väckta motionerna

nr 143 av herr Sten och nr 144 av herr Herlitz m. fl.

I motionen I: 143 hemställes, »att utskottet tager under övervägande huruvida

icke utredningsmannens förslag till lydelse av regeringsformens paragraf

5 är att föredraga framför propositionens förslag», varmed torde åsyftas

att § 5 stycket 3 punkten 1 borde erhålla följande lydelse: »Bland statsrådets

ledamöter utser Konungen chefer och föredragande för departementen.

»

I motionen I: 144 hemställes, »att riksdagen vid bifall i övrigt till Kungl.

Maj:ts förslag i propositionen nr 33 måtte däri vidtaga den ändring, att

RF § 5 och RO § 38 erhålla följande lydelse:

RF § 5. För särskilda grenar av rikets styrelse skola finnas statsdepartement

till det antal, som bestämmes genom en av Konungen och riksdagen gemensamt

stiftad lag, vilken tillika angiver varje departements benämning och

huvudsakliga verksamhetsområde.

Den närmare fördelningen av ärendena, departementen emellan, bestämmes

av Konungen genom en särskilt utfärdad, offentligen kungjord stadga.

För varje---= Kungl. Maj:ts förslag---ärendena.

RO § 38, 2. Utskottet skall---= Kungl. Maj:ts förslag---örn

statsdepartementen och om antalet statsråd utan departement, om kommandomål,

---= Kungl. Maj:ts förslag---behandling.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.

3

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa i fråga om det i propositionen

framlagda förslaget till det vid densamma fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 26 januari 1940

samt i fråga örn de i motionerna framlagda förslagen till vederbörande motioner.

Genom 1840—41 års departementalreform lades grunden till den nuvarande

centralförvaltningen i högsta instans. Enligt den lydelse, som regeringsformens

vederbörande bestämmelser i ämnet då erhöllo, skulle av statsrådets

tio ledamöter sju vara chefer för var sitt av justitie-, utrikes-, lantförsvars-,

sjöförsvars-, civil-, finans- och ecklesiastikdepartementen; de övriga

tre statsråden skulle icke förestå departement. Snart gjorde sig krav gällande

på en ändring i denna organisation. Det skulle emellertid dröja ända

till år 1900, innan något resultat härav följde. Då inrättades ett nytt, åttonde,

departement för jordbruksärenden, varvid samtidigt statsrådsledamöternas

antal ökades från tio till elva.

I syfte att möjliggöra en blivande omläggning av departementsindelningen

utan hinder av den omständliga procedur, som gäller för ändringar i grundlag,

genomfördes vid 1918 års riksdag sådana grundlagsändringar, att de

tidigare bestämmelserna i regeringsformen om departementens antal och benämningar

utbyttes mot stadgandet, att för särskilda grenar av rikets styrelse

skola finnas statsdepartement till det antal, lägst åtta och högst tio,

som bestämmes i särskild av Konung och riksdag gemensamt stiftad lag,

vilken tillika angiver varje departements benämning och huvudsakliga verksamhetsområde.

Bestämmelserna örn departementens antal inom nämnda

gränser samt örn deras benämningar och huvudsakliga verksamhetsområden

överfördes alltså från grundlag till en särskild författning av lags natur.

Den närmare fördelningen av ärendena departementen emellan bestämmes

av Konungen genom särskild stadga. — Statsrådsledamöternas antal gjordes

samtidigt beroende på departementens antal, nämligen på så sätt att

statsrådet skall bestå av cheferna för departementen samt tre konsultativa

statsråd.

Någon omedelbar ändring i departementsindelningen skedde icke i och

med antagandet av 1918 års lag örn statsdepartement. Följande år antogs

emellertid en ny sådan lag. Genom denna ökades departementens antal

från åtta till nio; lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen förenades till

ett försvarsdepartement samtidigt som civildepartementet uppdelades i två

departement, ett kommunikations- och ett socialdepartement, och ett nytt

handelsdepartement inrättades genom handelsärendenas utbrytning från

finansdepartementet.

Härefter har vid urtima riksdagen 1939 den ändringen genomförts i departementsorganisationen

att ett tionde departement, av provisorisk natur, under

namn av folkhushållningsdepartementet inrättats med uppgift att hand
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.

Utskottet.

lägga med rådande utomordenliga förhållanden sammanhängande ärenden

rörande folkhushållningen.

Efter 1918—19 års departementalreform har frågan om förändringar i

departementsorganisationen vid flera tillfällen varit föremål för riksdagens

prövning. Dessa reformsträvanden ledde år 1938 till att riksdagen, med

bifall till en av konstitutionsutskottet (utlåtande nr 7) gjord framställning

i ämnet, i skrivelse (nr 112) till Kungl. Majit hemställde om en förutsättningslös

utredning av frågan om en departementalreform samt örn framläggande

för riksdagen av de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Den sålunda av riksdagen begärda utredningen uppdrogs åt landshövdingen

K. Levinson, som den 20 december 1939 avgav betänkande i ämnet

(Statens off. utredn. 1939:44). Utredningsmannens förslag innebar, så vitt

det berörde frågan örn ändringar i grundlagarna, i huvudsak, att departementens

antal skulle bestämmas av Kungl. Majit och riksdagen gemensamt

i samband med statsregleringen, att departementens benämningar och

fördelningen av ärendena, departementen emellan, skulle bestämmas av

Kungl. Majit allena, att antalet statsråd utan departement skulle bestämmas

av Kungl. Majit och riksdagen gemensamt, likaledes i samband med statsregleringen

och att de för två av de konsultativa statsråden stadgade speciella

behörighetsvillkoren skulle borttagas. — Härjämte föreslog utredningsmannen

att antalet statsrådsledamöter, som Konungen äger förordna som

medlemmar av tillförordnad regering utöver ordföranden, skulle bestämmas

till minst tre.

Det berörda förslaget ligger till grund för den föreliggande propositionen.

Denna avviker emellertid i så måtto från sakkunnigförslaget, att enligt densamma

antalet statsdepartement skall fastställas genom en av Kungl. Majit

och riksdagen samfällt stiftad lag, att antalet statsråd utan departement

skall bestämmas på samma sätt, varvid dock viss rörelsefrihet tänkes lämnad

i lagen åt Kungl. Majit, samt att — i förtydligande syfte — en bestämmelse

skall införas om att Konungen äger förordna annan ledamot av statsrådet

att i departementschefs ställe föredraga de ärenden Konungen bestämmer.

Utskottet delar den av föredragande departementschefen uttalade meningen,

att frågan örn en för normala förhållanden anpassad ändring i departementsorganisationen

i nuvarande tidsläge tillsvidare bör anstå. En

prövning av detta spörsmål utgör icke heller någon nödvändig förutsättning

för ett ställningstagande från riksdagens sida till de i propositionen

framlagda grundlagsändringsförslagen.

Ett behov föreligger otvivelaktigt av enklare och smidigare former än de

nuvarande för genomförande av förändringar i den departementala organisationen.

Utskottet finner det därför lämpligt, att, såsom i propositionen

föreslagits, bestämmelserna härom skiljas från regeringsformen, så när som

på ett allmänt fastslående av departementalstyrelsens princip. Härigenom

äsladkommes att ändringar i departementens organisation icke under några

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.

5

förhållanden bliva beroende av den omständliga procedur som gäller för

grundlagsändringar.

Vad därnäst angår frågan, i vad mån sådana förändringar skola kunna

genomföras av Kungl. Maj:t eller vara beroende av riksdagens samtycke,

vill utskottet giva sin anslutning till Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser

att Konungen skall kunna förordna annat statsråd att i departementschefens

ställe föredraga de ärenden Konungen bestämmer. Sedd i sammanhang

med det föreslagna stadgandet om de konsultativa statsrådens antal, lämnar

en sådan bestämmelse stora möjligheter till en efter växlande förhållanden

lämpad anpassning av ärendesfördelningen mellan statsråden. Möjlighet

föreligger dessutom alltid att inom lagens ram verkställa smärre

överflyttningar departementen emellan. Däremot kan utskottet icke finna

det vare sig behövligt eller lämpligt att, såsom i propositionen föreslås, gå

ända därhän att låta Kungl. Maj:t helt bestämma över den departementala

organisationen, med den enda inskränkningen att departementens antal

fastställes i lag. Utskottet vill framhålla, att ett bifall till propositionen i

denna del, med hänsyn till dess motivering, måste leda till att riksdagen ej

helier i statsregleringsväg får utöva något inflytande över ärendenas fördelning

mellan departementen. Såsom i motionen I: 144 utvecklats, måste det

anses naturligt, att riksdagen i samma omfattning som hittills deltager i regleringen

av den departementala organisationen. Om behov av snabba förändringar,

exempelvis i anledning av ett regeringsskifte, yppa sig under den

tid då riksdagen ej är samlad, kunna de, utan rubbning av själva organisationen,

provisoriskt tillgodoses med anlitande av den ovan berörda utvägen

att förordna särskilda föredragande för vissa grupper av ärenden. Utskottet

tillstyrker därför förslaget i den berörda motionen att icke endast departementens

antal utan, såsom hittills, även departementens benämningar och

huvudsakliga verksamhetsområden skola bestämmas genom samfällt stiftad

lag.

Det nyss berörda, av utskottet tillstyrkta stadgandet, att Konungen skall

kunna förordna annat statsråd att i departementschefs ställe föredraga de

ärenden Konungen bestämmer är icke så avfattat, att det utesluter uppdrag

av jämförelsevis varaktig natur, och möjliggör således helt visst genomförande

av anordningar, som i viss mån vore jämförliga med det i andra

länder förekommande systemet med biträdande departementschefer, i den

mån sådana anordningar inom ett eller annat departement framdeles skulle

befinnas lämpliga. Redan av denna anledning kan utskottet, som ej vill uttala

sig om berörda, i motionen I: 143 förordade system, ej tillstyrka ändring

i grundlagstexten i syfte att bana väg för detsamma.

Även i fråga om de konsultativa statsrådens antal anser utskottet i likhet

med vad i propositionen föreslagits en viss rörelsefrihet önskvärd. Detta

antal bör sålunda icke längre fixeras i grundlag utan bestämmas genom

en av Konung och riksdag gemensamt stiftad lag. Endast så till vida hyser

utskottet en avvikande mening, som det anser det nuvarande antalet, tre,

böra upptagas i grundlag såsom ett minimiantal. Det synes utskottet nårn
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.

ligen riktigt att det för två av de konsultativa statsråden stadgade behörighetsvillkoret

— att de skola hava förvaltat civil beställning — bibehålies.

Bestämmelsen härom ger uttryck åt den för vårt författningsliv karakteristiska

och betydelsefulla grundsatsen, att inom statsrådet skola finnas personer

med administrativ erfarenhet. Det samarbete, som inom regeringen

ägt rum mellan administrativt och parlamentariskt erfarna krafter, har visat

sig vara till stort gagn. Att berörda stadgande i och för sig endast utgör

en ganska svag garanti för att värdefull administrativ erfarenhet skall

tillföras regeringen, utgör intet bärande skäl för dess uteslutande. Stadgandet

har dock väsentligen bidragit till upprätthållande av en värdefull tradition,

och dess uteslutande kunde få vissa mindre önskvärda konsekvenser.

De svårigheter för en regeringsbildning, som stadgandet måhända någon

gång utgjort, minskas avsevärt, då möjlighet beredes till en utökning av

de konsultativa statsrådens antal.

Vad slutligen beträffar frågan om tillförordnad regerings sammansättning,

finner utskottet ej skäl till erinran mot det framlagda förslaget till

ändring av grundlagsbestämmelserna därom.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen, med förklarande att förevarande proposition

icke kunnat i oförändrat skick bifallas, i anledning

av sagda proposition samt motionen I: 144 såsom vilande

för vidare grundlagsenlig behandling måtte antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 5, 6, 25 och 43 regeringsformen samt § 38 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse.) (Utskottets förslag.)

§

För särskilda grenar av rikets styrelse

skola finnas statsdepartement

till det antal, lägst åtta och högst tio,

som bestämmes genom en av Konungen

och riksdagen gemensamt stiftad

lag, vilken tillika angiver varje departements

benämning och huvudsakliga

verksamhetsområde.

Den närmare fördelningen av ärendena,

departementen emellan, bestäm
-

5.

För särskilda grenar av rikets styrelse

skola firmas statsdepartement

till det antal, som bestämmes genom

en av Konungen och riksdagen gemensamt

stiftad lag, vilken tillika

angiver varje departements benämning

och huvudsakliga verksamhetsområde.

Den närmare fördelningen av ärendena,

departementen emellan, bestäm
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.

7

(Nuvarande lydelse.)

mes av Konungen genom en särskilt

utfärdad, offentligen kungjord stadga.

För varje departement utser Konungen

bland statsrådets ledamöter

en chef och föredragande. Chefen för

det departement, till vilket utrikes

ärendena höra, är minister för utrikes

ärendena.

§

Statsrådet skall bestå av cheferna

för departementen samt tre statsråd

utan departement. Bland de tre

statsråden utan departement böra

minst två hava förvaltat civil beställning.

Av statsrådets ledamöter utnämne

Konungen en att vara statsminister

och statsrådets främste ledamot.

Statsrådets ledamöter äga att alla i

statsrådet förekommande ärenden

övervara.

§

Till föredragning och avgörande i

regeringsrätten skola ärendena beredas

i det departement, vartill de, enligt

den i 6 § omförmälda fördelning,

höra.

§

Går Konungen i fält, eller till avlägsnare

inrikes orter reser, förordne

tre ledamöter av statsrådet, under den

ordförande, som Han, antingen ibland

prinsar av Sitt hus eller ibland statsrådets

ledamöter, särskilt nämner, att

(Utskottets förslag.)

mes av Konungen genom en särskilt

utfärdad, offentligen kungjord stadga.

För varje departement utser Konungen

bland statsrådets ledamöter

en chef och föredragande, Konungen

obetaget att förordna annan ledamot

av statsrådet att i departementschefens

ställe föredraga de ärenden, Konungen

bestämmer. Chefen för det

departement, till vilket utrikes ärendena

höra, är minister för utrikes

ärendena.

6.

Statsrådet skall bestå av cheferna

för departementen samt statsråd utan

departement till det antal, lägst tre,

varom stadgas i en av Konungen och

riksdagen gemensamt stiftad lag.

Bland statsråden utan departement

böra minst två hava förvaltat civil

beställning.

Av statsrådets ledamöter utnämne

Konungen en att vara statsminister

och statsrådets främste ledamot.

Statsrådets ledamöter äga att alla

i statsrådet förekommande ärenden

övervara.

25.

Till föredragning och avgörande i

regeringsrätten skola ärendena beredas

i det departement, vartill de, enligt

den i 5 § omförmälda fördelning,

höra.

43.

Går Konungen i fält, eller till avlägsnare

inrikes orter reser, förordne

minst tre ledamöter av statsrådet, under

den ordförande, som Han, antingen

ibland prinsar av Sitt hus eller

ibland statsrådets ledamöter, särskilt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.

(Nuvarande lydelse.)

föra regeringen i de mål, Konungen

föreskriver. Med de mål, Konungen

då Själv avgör, förhålles på det sätt,

som 8 § stadgar.

Vad nu örn Konung sagt är, galle

ock i avseende på regent, då riksstyrelsen

av honom utövas.

(Utskottets förslag.)

nämner, att föra regeringen i de mål,

Konungen föreskriver. Med de mål,

Konungen då Själv avgör, förhålles

på det sätt, som 8 § stadgar.

Vad nu om Konung sagt är, gäde

ock i avseende på regent, då riksstyrelsen

av honom utövas.

Riksdagsordningen.

§ 38.

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och avgiva förslag i anledning

av dit hänvisade frågor, som

angå stiftande, ändring, förklaring eller

upphävande av kommunallagarna

samt av lagar och författningar örn

statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen,

örn kommandomål, om

förvärvande och förlust av medborgarrätt,

örn rikets vapen och flagga,

om allmänt kyrkomöte och om allmän

folkomröstning i ämnen, som ej

tillhöra annat utskotts behandling.

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och avgiva förslag i anledning

av dit hänvisade frågor, som

angå stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av kommunallagarna

samt av lagar och författningar

om statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen,

om antalet statsråd

utan departement, om kommandomål,

om förvärvande och förlust

av medborgarrätt, om rikets vapen

och flagga, om allmänt kyrkomöte

och om allmän folkomröstning i ämnen,

som ej tillhöra annat utskotts

behandling.

2) att motionen I: 143 icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 11 april 1940.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: Herrar Hallén, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson, Sandegård,

Per Andersson, Herlitz, Källman*, Björck, Thulin, Karl Bodin, Anders Andersson,

Andersson i Igelboda, Lindskog*, Fast, Andersson i Ovanmyra, Arnemark*,

Fält, Johansson i Tväråselet* och Spängberg.

Ej närvarande vid justeringen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.

9

Reservationer:

1) av herrar Hildén, Oscar Gottfrid Karlsson, Thulin, Anders Andersson,

Fast, Fält och Spångberg, som anfört följande:

»Vi hava inom utskottet icke kunnat biträda de av utskottet föreslagna

ändringarna i propositionen.

Enligt det kungl, förslaget skola endast departementens antal bestämmas

genom lag, enligt utskottets förslag däremot även departementens benämning

och huvudsakliga verksamhetsområde. Den i propositionen föreslagna

utformningen av grundlagstexten möjliggör likvisst för riksdagen, vilket utskottet

synes vilja förneka, att statsregleringsvägen öva inflytande på den

departementala organisationen.

Utskottet föreslår vidare till skillnad från Kungl. Majit bibehållande av

gällande speciella behörighetsvillkor för två av de konsultativa statsråden,

nämligen att de skola hava förvaltat civil beställning. Historiskt sett har bestämmelsen

härom sitt ursprung i en strävan att garantera ett visst civilt inflytande

gentemot ett eljest tänkbart militärt. I detta hänseende behövs emellertid

icke, i varje fall icke numera, någon konstitutionell garanti. Skall ett

stadgande i ämnet vara en borgen för att några av regeringens medlemmar

äga betydande administrativa kvalifikationer, måste den nuvarande bestämmelsen

väsentligen skärpas, så att t. ex. en dags förordnande på en ganska

underordnad tjänst inom den lokala förvaltningen icke längre, såsom nu

faktiskt är fallet, kan vara tillräckligt för att behörighetsvillkoret skall vara

fyllt. Någon sådan skärpning har utskottet emellertid icke ansett sig böra

föreslå. Vid sådant förhållande hava vi i likhet med Kungl. Majit funnit

förevarande behörighetsvillkor lämpligen kunna utgå ur grundlagen.

Vi hemställa alltså, att förevarande propositionen av riksdagen måtte bifallas

i oförändrat skick.»

2) av herr Sandegård, som instämt i reservationen 1) i vad den rör sättet

att bestämma departementens benämning och huvudsakliga verksamhetsområde

;

3) av herr Andersson i Igelboda, som instämt i reservationen 1) i vad

den avser frågan örn speciella behörighetsvillkor för tvenne statsråd utan departement.

lii baur) lill riksdagens protokoll 11H0. S semil. 2 tirri. Nr 11.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.