Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till ändrad lydelse av §§ 23, 38 mom. 1 och 50 riksdagsordningen.

1940-04-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1940:13, Memorial med förslag till ändrad lydelse av §§ 23, 38 mom. 1 och 50 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1940 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial med förslag till ändrad lydelse

av §§ 23, 38 mom. 1 och 50 riksdagsordningen.

Riksdagen antog år 1937 såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling

följande av konstitutionsutskottet (memorial nr 23) framlagda

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 23 och 50 riksdagsordningen.

§ 23.

1. Ledamot av riksdagen äger av statsmedel åtnjuta arvode och reseersättning

under de villkor och i enlighet med de särskilda föreskrifter, som

meddelas i en av Konungen och riksdagen samfällt beslutad stadga örn ersättnings

utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande.

2. För lagtima riksdag, som ej enligt § 5 upplöses, innan den varit fyra

månader tillsammans, så ock för sådant senare sammanträde av lagtima

riksdag, som i § 5 avses, utgår till ledamot av riksdagen fast arvode, beräknat

för hela den tid riksdagen är samlad.

Vid urtima riksdag utgår till ledamot av riksdagen för den tid riksdagen

är samlad arvode med ett belopp motsvarande, för månad räknat, en fjärdedel

av det för lagtima riksdag utgående arvodet, dock högst med nämnda

arvodes hela belopp.

§ 50.

Val av —--sina befattningar.

Inträffar ledighet---nämndens sammanträden.

Konungen sammankallar---förordnar Konungen.

Skulle minst---nämnden sammankallad.

Ledamot av nämnden åtnjute ej någon ersättning under den tid riksdagen

är samlad. För inställelse vid sammanträde, då riksdagen ej är samlad, utgår

ersättning enligt de för urtima riksdag bestämda grunder.

Till stöd för en grundlagsändring i ämnet hade inom konstitutionsutskottet

anförts nedanstående av utskottet gillade synpunkter:

»I främmande rätt regleras i allmänhet icke parlamentsledamöternas rätt

till arvode och reseersättning i författningar av grundlags natur. Så är icke

ens fallet med den finska riksdagsordningen med dess av historiska förhål
Bihanq

till riksdagens protokoll 1940. 5 sami. 2 avd. Nr 13. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial Nr 13.

landen betingade i övrigt detaljerade regler om riksdagen och dess arbetsformer

Enligt denna riksdagsordning skall riksdagsman visserligen av statsmedel

åtnjuta arvode och reseersättning, men de närmare bestämmelserna

härom meddelas i lag.

Syftemålet med den uttömmande reglering av detta ämne, som skedde i

1866 års svenska riksdagsordning, var i första hand att förläna bestämmelserna

härom en större stabilitet än om de fastställts på annat sätt. Detta har

likvisst icke hindrat genomförandet av grundlagsändringar åren 1891, 1909,

1914, 1918 och 1921 samt senast år 1933. Denna sist genomförda grundlagsändring

föranleddes av en kungl, proposition till 1932 års riksdag och motiverades

av konstitutionsutskottet närmast med en hänvisning till de personliga

uppoffringar och inskränkningar av varjehanda slag som det då rådande

ekonomiska och statsfinansiella läget krävde av alla medborgare. De år

1933 genomförda grundlagsbestämmelserna om arvode och reseersättning åt

riksdagsman kompletteras emellertid, i motsats till vad som förut varit fallet,

genom föreskrifter i en av Konungen och riksdagen samfällt beslutad stadga

örn ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande, angivande

de villkor under vilka och innehållande de särskilda föreskrifter i enlighet

med vilka arvode och reseersättning skola utgå. Såsom skäl för utbrytningen

av dessa bestämmelser ur grundlag anfördes, att ett grundlagssiadgande i

förevarande ämne icke lämpligen kunde göras allt för detaljerat.

Härmed var emellertid första steget taget till ett utbrytande ur grundlagen

även av bestämmelserna örn arvodets storlek och örn antalet fria resor

för riksdagsmän. Vissa betydande fördelar skulle erhållas, örn ytterligare ett

steg toges i samma riktning, så att grundlagen framdeles endast fastsloge

riksdagsmännens rätt till arvode och reseersättning utan att närmare angiva

denna rätts innehåll. Väsentligen förändrade ekonomiska förhållanden kunna

nämligen, såsom erfarenheten redan tidigare visat, inträffa under en andrakammarperiod.

så att riksdagsmannaarvodets storlek kan behöva jämkas

på ett snabbare sätt än vad som för närvarande är möjligt. Det behöver därför

icke befaras att utbrytandet ur grundlag av de ifrågavarande bestämmelserna

skulle medföra, att dessa regler förlorade den stabilitet, som de inom

vissa gränser höra äga. Tillräckliga garantier häremot torde ligga såväl däri,

att stadgan om ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande

beslutas samfällt av Konungen och riksdagens håda kamrar, som däri,

att den förevarande frågans natur torde göra riksdagen obenägen att besluta

ändringar i densamma, såvida ej särskilda omständigheter göra en ändring

behövlig.»

Enligt det berörda, vilande grundlagsförslaget skall vid lagtima riksdag

lill riksdagsman utgå »fast arvode, beräknat för hela den tid riksdagen är

samlad». Den formulering som texten erhållit leder emellertid till att riksdagsman

icke kan erhålla någon särskild ersättning för det under utomordentliga

förhållanden — sådana som de nuvarande — tänkbara fallet, att

riksdagen efter avslutat arbete likvisst icke formligen upplöses (alltså

»förpuppas») och därefter ånyo kallas til! arbete. Med hänsyn härtill kan

en regering i ett exceptionellt läge enhart för att bereda riksdagsmännen

arvode tänkas se sig föranlåten vidtaga den eljest obehövliga åtgärden

att upplösa en lagtima riksdag och sammankalla en urtima. Det vilande

grundlagsförslaget äger därför icke i full utsträckning den elasticitet,

som vid dess utarbetande främst åsyftades och som med hänsyn till skif
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Konstitutionsutskottets memorial Nr 13.

lande förhållanden får anses önskvärd. Utskottet har för den skull funnit

sig böra upprätta och för riksdagen framlägga ett nytt förslag till grundlagsbestämmelser

i förevarande ämne.

Enligt utskottets mening bör i § 23 riksdagsordningen endast fastslås, att

riksdagsman har rätt till arvode och reseersättning och att de närmare bestämmelserna

härom meddelas i en av Konungen och riksdagen samfällt beslutad

stadga. Denna stadga bör med hänsyn härtill i § 38 mom. 1 riksdagsordningen

erhålla den förkortade benämningen stadga om ersättning för

riksdagsmannauppdragets fullgörande. Vidare synes i samband härmed bestämmelsen

i § 50 riksdagsordningen sista stycket örn ersättning till utrikesnämndens

ledamöter lämpligen böra uteslutas ur grundlag och överföras till

berörda stadga.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet, med begagnande av sin

initiativrätt jämlikt § 38 mom. 1 riksdagsordningen, hemställa,

att riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling

måtte antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 23, 38 inom. 1 och 50 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 23- § 23.

1. Ledamot av riksdagen äger av

statsmedel åtnjuta arvode och reseersättning

under de villkor och i enlighet

med de särskilda föreskrifter,

som meddelas i en av Konungen oph

riksdagen samfällt beslutad stadga

örn ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets

fullgörande.

2. För lagtima riksdag, som ej enligt

§ 5 upplöses, innan den varit fyra

månader tillsammans, så ock för sådant

senare sammanträde av lagtima

riksdag, som i § 5 anses, utgår till ledamot

av riksdagen, som är bosatt å

ort där riksdagen hålles, arvode med

tre tusen kronor samt till annan riksdagens

ledamot arvode med fyra tusen

kronor.

Vid urtima riksdag utgår till ledamot

av riksdagen för den tid riksdagen

är samlad arvode med ett belopp

Ledamot av riksdagen äger av

statsmedel åtnjuta arvode och reseersättning.

Närmare bestämmelser

härom meddelas i en av Konungen

och riksdagen samfällt beslutad stadga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets memorial Nr 13.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

motsvarande, för månad räknat, en

fjärdedel av det för lagtima riksdag

utgående arvodet, dock högst med

nämnda arvodes hela belopp.

3. Ledamot av riksdagen åtnjuter

ersättning för resa till och från riksdagen.

Besöker ledamot under lagtima

riksdag efter beviljad ledighet

hemorten, äger han jämväl undfå ersättning

för därav föranledd resekostnad,

dock högst för fem resor fram

och åter.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar,

lagen örn inskränkningar i rätten att

utbekomma allmänna handlingar,

vallagen, stadgan om ersättnings utgående

för riksdagsmannauppdragets

fullgörande, stadgan om val av talmän

och vice talmän i riksdagens

kamrar, stadgan örn val till riksdagens

utskott ävensom de reglementariska

föreskrifter, vilka riksdagen

jämlikt § 78 äger fastställa, samt att

hos riksdagen föreslå de ändringar

däruti, dem utskottet anser högst nödiga

eller nyttiga och möjliga att

verkställa, så ock att meddela utlåtande

över de från kamrarna till utskottet

hänvisade frågor rörande

grundlagarna samt ovan omförmälda

lagar, stadgar och föreskrifter.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar,

lagen om inskränkningar i rätten att

utbekomma allmänna handlingar,

vallagen, stadgan örn ersättning för

riksdagsmannauppdragets fullgörande,

stadgan om val av talmän och

vice talmän i riksdagens kamrar,

stadgan om val till riksdagens utskott

ävensom de reglementariska föreskrifter,

vilka riksdagen jämlikt § 78

äger fastställa, samt att hos riksdagen

föreslå de ändringar däruti, dem

utskottet anser högst nödiga eller nyttiga

och möjliga att verkställa, så ock

att meddela utlåtande över de från

kamrarna till utskottet hänvisade

frågor rörande grundlagarna samt

ovan omförmälda lagar, stadgar och

föreskrifter.

§ 50.

Val av---sina befattningar.

Inträffar ledighet---nämn
dens

sammanträden.

Konungen sammankallar---

förordnar Konungen.

Skulle minst---nämnden

sammankallad.

§ 50.

Val av---sina befattningar.

Inträffar ledighet---nämn
dens

sammanträden.

Konungen sammankallar---

förordnar Konungen.

Skulle minst---nämnden

sammankallad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 13.

5

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

Ledamot av nämnden åtnjute ej

någon ersättning under den tid riksdagen

är samlad. För inställelse vid

sammanträde, då riksdagen ej är

samlad, utgår ersättning enligt de i

§ 23 för urtima riksdag bestämda

grunder.

Stockholm den 26 april 1940.

På konstitutionsutskottets vägnar:

GUSTAF ADOLF BJÖRKMAN.

A ärvarande: Herrar Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson*, Per Åndersson*.

Herlitz, Källman*, Björck*, Thulin, Hagström*, Karl August Johanson, Nils

Andersson, Andersson i Igelboda*, Lindskog, Andersson i Ovanmyra*, Mosesson,

Eriksson i Toftered, Nilsson i Göteborg*, Hållgren*, Nolin*, Fäll

och Sundström i Skövde*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Bihang till riksdagens protokoll 1SH0. S sami. 2 avd. Nr 13.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.