Memorial med förslag till ändrad lydelse av §§ 23, 38 mom. 1 och 50 riksdagsordningen.
1940-04-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1940:13, Memorial med förslag till ändrad lydelse av §§ 23, 38 mom. 1 och 50 riksdagsordningen.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets memorial Nr 13.
1
Nr 13.
Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1940 kl. 4 e. m.
Konstitutionsutskottets memorial med förslag till ändrad lydelse
av §§ 23, 38 mom. 1 och 50 riksdagsordningen.
Riksdagen antog år 1937 såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling
följande av konstitutionsutskottet (memorial nr 23) framlagda
Förslag
till
ändrad lydelse av §§ 23 och 50 riksdagsordningen.
§ 23.
1. Ledamot av riksdagen äger av statsmedel åtnjuta arvode och reseersättning
under de villkor och i enlighet med de särskilda föreskrifter, som
meddelas i en av Konungen och riksdagen samfällt beslutad stadga örn ersättnings
utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande.
2. För lagtima riksdag, som ej enligt § 5 upplöses, innan den varit fyra
månader tillsammans, så ock för sådant senare sammanträde av lagtima
riksdag, som i § 5 avses, utgår till ledamot av riksdagen fast arvode, beräknat
för hela den tid riksdagen är samlad.
Vid urtima riksdag utgår till ledamot av riksdagen för den tid riksdagen
är samlad arvode med ett belopp motsvarande, för månad räknat, en fjärdedel
av det för lagtima riksdag utgående arvodet, dock högst med nämnda
arvodes hela belopp.
§ 50.
Val av —--sina befattningar.
Inträffar ledighet---nämndens sammanträden.
Konungen sammankallar---förordnar Konungen.
Skulle minst---nämnden sammankallad.
Ledamot av nämnden åtnjute ej någon ersättning under den tid riksdagen
är samlad. För inställelse vid sammanträde, då riksdagen ej är samlad, utgår
ersättning enligt de för urtima riksdag bestämda grunder.
Till stöd för en grundlagsändring i ämnet hade inom konstitutionsutskottet
anförts nedanstående av utskottet gillade synpunkter:
»I främmande rätt regleras i allmänhet icke parlamentsledamöternas rätt
till arvode och reseersättning i författningar av grundlags natur. Så är icke
ens fallet med den finska riksdagsordningen med dess av historiska förhål
Bihanq
till riksdagens protokoll 1940. 5 sami. 2 avd. Nr 13. 1
2
Konstitutionsutskottets memorial Nr 13.
landen betingade i övrigt detaljerade regler om riksdagen och dess arbetsformer
Enligt denna riksdagsordning skall riksdagsman visserligen av statsmedel
åtnjuta arvode och reseersättning, men de närmare bestämmelserna
härom meddelas i lag.
Syftemålet med den uttömmande reglering av detta ämne, som skedde i
1866 års svenska riksdagsordning, var i första hand att förläna bestämmelserna
härom en större stabilitet än om de fastställts på annat sätt. Detta har
likvisst icke hindrat genomförandet av grundlagsändringar åren 1891, 1909,
1914, 1918 och 1921 samt senast år 1933. Denna sist genomförda grundlagsändring
föranleddes av en kungl, proposition till 1932 års riksdag och motiverades
av konstitutionsutskottet närmast med en hänvisning till de personliga
uppoffringar och inskränkningar av varjehanda slag som det då rådande
ekonomiska och statsfinansiella läget krävde av alla medborgare. De år
1933 genomförda grundlagsbestämmelserna om arvode och reseersättning åt
riksdagsman kompletteras emellertid, i motsats till vad som förut varit fallet,
genom föreskrifter i en av Konungen och riksdagen samfällt beslutad stadga
örn ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande, angivande
de villkor under vilka och innehållande de särskilda föreskrifter i enlighet
med vilka arvode och reseersättning skola utgå. Såsom skäl för utbrytningen
av dessa bestämmelser ur grundlag anfördes, att ett grundlagssiadgande i
förevarande ämne icke lämpligen kunde göras allt för detaljerat.
Härmed var emellertid första steget taget till ett utbrytande ur grundlagen
även av bestämmelserna örn arvodets storlek och örn antalet fria resor
för riksdagsmän. Vissa betydande fördelar skulle erhållas, örn ytterligare ett
steg toges i samma riktning, så att grundlagen framdeles endast fastsloge
riksdagsmännens rätt till arvode och reseersättning utan att närmare angiva
denna rätts innehåll. Väsentligen förändrade ekonomiska förhållanden kunna
nämligen, såsom erfarenheten redan tidigare visat, inträffa under en andrakammarperiod.
så att riksdagsmannaarvodets storlek kan behöva jämkas
på ett snabbare sätt än vad som för närvarande är möjligt. Det behöver därför
icke befaras att utbrytandet ur grundlag av de ifrågavarande bestämmelserna
skulle medföra, att dessa regler förlorade den stabilitet, som de inom
vissa gränser höra äga. Tillräckliga garantier häremot torde ligga såväl däri,
att stadgan om ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande
beslutas samfällt av Konungen och riksdagens håda kamrar, som däri,
att den förevarande frågans natur torde göra riksdagen obenägen att besluta
ändringar i densamma, såvida ej särskilda omständigheter göra en ändring
behövlig.»
Enligt det berörda, vilande grundlagsförslaget skall vid lagtima riksdag
lill riksdagsman utgå »fast arvode, beräknat för hela den tid riksdagen är
samlad». Den formulering som texten erhållit leder emellertid till att riksdagsman
icke kan erhålla någon särskild ersättning för det under utomordentliga
förhållanden — sådana som de nuvarande — tänkbara fallet, att
riksdagen efter avslutat arbete likvisst icke formligen upplöses (alltså
»förpuppas») och därefter ånyo kallas til! arbete. Med hänsyn härtill kan
en regering i ett exceptionellt läge enhart för att bereda riksdagsmännen
arvode tänkas se sig föranlåten vidtaga den eljest obehövliga åtgärden
att upplösa en lagtima riksdag och sammankalla en urtima. Det vilande
grundlagsförslaget äger därför icke i full utsträckning den elasticitet,
som vid dess utarbetande främst åsyftades och som med hänsyn till skif
-
3
Konstitutionsutskottets memorial Nr 13.
lande förhållanden får anses önskvärd. Utskottet har för den skull funnit
sig böra upprätta och för riksdagen framlägga ett nytt förslag till grundlagsbestämmelser
i förevarande ämne.
Enligt utskottets mening bör i § 23 riksdagsordningen endast fastslås, att
riksdagsman har rätt till arvode och reseersättning och att de närmare bestämmelserna
härom meddelas i en av Konungen och riksdagen samfällt beslutad
stadga. Denna stadga bör med hänsyn härtill i § 38 mom. 1 riksdagsordningen
erhålla den förkortade benämningen stadga om ersättning för
riksdagsmannauppdragets fullgörande. Vidare synes i samband härmed bestämmelsen
i § 50 riksdagsordningen sista stycket örn ersättning till utrikesnämndens
ledamöter lämpligen böra uteslutas ur grundlag och överföras till
berörda stadga.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet, med begagnande av sin
initiativrätt jämlikt § 38 mom. 1 riksdagsordningen, hemställa,
att riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling
måtte antaga följande
Förslag
till
ändrad lydelse av §§ 23, 38 inom. 1 och 50 riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
§ 23- § 23.
1. Ledamot av riksdagen äger av
statsmedel åtnjuta arvode och reseersättning
under de villkor och i enlighet
med de särskilda föreskrifter,
som meddelas i en av Konungen oph
riksdagen samfällt beslutad stadga
örn ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets
fullgörande.
2. För lagtima riksdag, som ej enligt
§ 5 upplöses, innan den varit fyra
månader tillsammans, så ock för sådant
senare sammanträde av lagtima
riksdag, som i § 5 anses, utgår till ledamot
av riksdagen, som är bosatt å
ort där riksdagen hålles, arvode med
tre tusen kronor samt till annan riksdagens
ledamot arvode med fyra tusen
kronor.
Vid urtima riksdag utgår till ledamot
av riksdagen för den tid riksdagen
är samlad arvode med ett belopp
Ledamot av riksdagen äger av
statsmedel åtnjuta arvode och reseersättning.
Närmare bestämmelser
härom meddelas i en av Konungen
och riksdagen samfällt beslutad stadga.
4
Konstitutionsutskottets memorial Nr 13.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
motsvarande, för månad räknat, en
fjärdedel av det för lagtima riksdag
utgående arvodet, dock högst med
nämnda arvodes hela belopp.
3. Ledamot av riksdagen åtnjuter
ersättning för resa till och från riksdagen.
Besöker ledamot under lagtima
riksdag efter beviljad ledighet
hemorten, äger han jämväl undfå ersättning
för därav föranledd resekostnad,
dock högst för fem resor fram
och åter.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar,
lagen örn inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar,
vallagen, stadgan om ersättnings utgående
för riksdagsmannauppdragets
fullgörande, stadgan om val av talmän
och vice talmän i riksdagens
kamrar, stadgan örn val till riksdagens
utskott ävensom de reglementariska
föreskrifter, vilka riksdagen
jämlikt § 78 äger fastställa, samt att
hos riksdagen föreslå de ändringar
däruti, dem utskottet anser högst nödiga
eller nyttiga och möjliga att
verkställa, så ock att meddela utlåtande
över de från kamrarna till utskottet
hänvisade frågor rörande
grundlagarna samt ovan omförmälda
lagar, stadgar och föreskrifter.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar,
lagen om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar,
vallagen, stadgan örn ersättning för
riksdagsmannauppdragets fullgörande,
stadgan om val av talmän och
vice talmän i riksdagens kamrar,
stadgan om val till riksdagens utskott
ävensom de reglementariska föreskrifter,
vilka riksdagen jämlikt § 78
äger fastställa, samt att hos riksdagen
föreslå de ändringar däruti, dem
utskottet anser högst nödiga eller nyttiga
och möjliga att verkställa, så ock
att meddela utlåtande över de från
kamrarna till utskottet hänvisade
frågor rörande grundlagarna samt
ovan omförmälda lagar, stadgar och
föreskrifter.
§ 50.
Val av---sina befattningar.
Inträffar ledighet---nämn
dens
sammanträden.
Konungen sammankallar---
förordnar Konungen.
Skulle minst---nämnden
sammankallad.
§ 50.
Val av---sina befattningar.
Inträffar ledighet---nämn
dens
sammanträden.
Konungen sammankallar---
förordnar Konungen.
Skulle minst---nämnden
sammankallad.
Konstitutionsutskottets memorial Nr 13.
5
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
Ledamot av nämnden åtnjute ej
någon ersättning under den tid riksdagen
är samlad. För inställelse vid
sammanträde, då riksdagen ej är
samlad, utgår ersättning enligt de i
§ 23 för urtima riksdag bestämda
grunder.
Stockholm den 26 april 1940.
På konstitutionsutskottets vägnar:
GUSTAF ADOLF BJÖRKMAN.
A ärvarande: Herrar Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson*, Per Åndersson*.
Herlitz, Källman*, Björck*, Thulin, Hagström*, Karl August Johanson, Nils
Andersson, Andersson i Igelboda*, Lindskog, Andersson i Ovanmyra*, Mosesson,
Eriksson i Toftered, Nilsson i Göteborg*, Hållgren*, Nolin*, Fäll
och Sundström i Skövde*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Bihang till riksdagens protokoll 1SH0. S sami. 2 avd. Nr 13.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.