Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets memorial Nr 16

1940-05-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1940:16, Konstitutionsutskottets memorial Nr 16

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 16.

5

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1940 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial med förslag till ändrad lydelse

av § 51 regeringsformen och § 34- riksdagsordningen.

Då det under utomordentliga förhållanden, sådana som de nuvarande, är

angeläget att riksdagen utan tidsutdräkt kan träda i verksamhet, får utskottet

med begagnande av sin initiativrätt jämlikt § 38 mom. 1 riksdagsordningen

framlägga förslag till ändringar i grundlagarnas bestämmelse örn tiden

för urtima riksdags sammankallande och örn tiden för riksdagens öppnande.

I fråga örn tiden för kallelse till urtima riksdag stadgas i § 51 regeringsformen,

att i de fall, da Konungen eller regenten eller statsrådet sammankallar

riksdagen, tiden härför skall fastställas tidigast till andra och sist till

tjugonde dagen från den, då kallelsen blivit uti allmänna tidningarna kungjord.

Paragrafen erhöll sin nuvarande lydelse år 1933. Dessförinnan gällde

sedan år 1894, att tiden för urtima riksdags sammanträde skulle fastställas

efter sjunde och inom tjugonde dagen från kallelsens kungörande

uti allmänna tidningarna. Förslag om antagande av den år 1933 genomförda

grundlagsändringen framlades i proposition (nr 103) till 1932 års riksdag.

Propositionen var närmast föranledd av en skrivelse till Kungl. Maj:t

Irån rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap, vari denna förordat,

att tiden för urtima riksdags sammanträde skulle fastställas inom tjugonde

dagen från den, då kallelsen blivit uti allmänna tidningarna kungjord.

Då det ansågs önskvärt, att urtima riksdag kunde sammanträda utan

onödigt uppskov, tillstyrkte dåvarande chefen för justitiedepartementet en

ändring av § 51 regeringsformen i angivet syfte. Emellertid ansåg denne

det icke vara lämpligt att, såsom kommissionen föreslagit, borttaga varje

minimigräns med avseende å tiden mellan kallelsens utfärdande och riksdagens

sammanträde, utan fann han den ifrågavarande ändringen böra inskränkas

till att berörda tidrymd i möjligaste mån förkortades. Uttryckligen

betonades av departementschefen, att den kortaste kallelsetiden icke

borde ifrågakomma med mindre stor skyndsamhet vore av nöden.

Angående dagen för riksdagens öppnande stadgas i första punkten i § 34

riksdagsordningen, sådan denna lyder sedan år 1921, att Konungen låter

offentligen kungöra den av Honom för riksdags öppnande bestämda lid,

som må utsättas till första eller andra söckendagen efter riksdags början.

Dessförinnan gällde, att tiden för öppnandet ej finge utsättas senare än å

viss söckendag — efter år 1900 den andra — efter riksdags början. Den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets memorial Nr 16.

år 1921 företagna ändringen av grundlagsstadgandet står i samband med

den samtidigt genomförda reformen, att kamrarna själva äga utse sina talmän.

I propositionen (nr 322) i detta ämne till 1920 års riksdag uttalade

dåvarande chefen för justitiedepartementet -— i anslutning till vad konstitutionsutskottet

(utlåtande nr 27) redan år 1913 anfört och föreslagit att

en ändring i lydelsen av § 34 riksdagsordningen borde ske, för att riksdagen

alltid skulle kunna påräkna dagen för sin början för förrättande av talmansval

före det högtidliga öppnandet. Förevarande bestämmelse hade i

rikskommissionens för ekonomisk försvarsberedskap förut berörda skrivelse

föreslagits jämkad på sådant sätt, att där fråga vore om urtima riksdag och

stor skyndsamhet vore av nöden, tiden för riksdagens öppnande kunde utsättas

till samma dag riksdagen sammanträdde. Skrivelsen föranledde emellertid

i denna del ingen åtgärd, helst syftemålet med den ifrågasatta ändringen

av § 34 riksdagsordningen enligt ett uttalande av dåvarande chefen

för justitiedepartementet i den ovan omförmälda propositionen år 1932 örn

dagen för urtima riksdags sammanträdande borde kunna vinnas genom kallelsetidens

förkortning.

Vad först beträffar frågan örn tiden för kallelse till urtima riksdag synes

möjlighet böra beredas Kungl. Maj:t att i ett kritiskt läge utan tidsutdräkt

erhålla riksdagens stöd och medverkan. Under förutsättning att riksdagskallelse

utfärdas på förmiddagen ena dagen får det med nuvarande kommunikationer

anses möjligt för de flesta bland riksdagens ledamöter att inträffa

i riksdagsorten på morgonen efter den dag, då kallelsen utfärdats. Utskottet

anser sig därför böra föreslå en förkortning av minimitiden för kallelsen

till urtima riksdag. Riksdagen bör emellertid självfallet icke annat än under

utomordentliga förhållanden kallas till möte redan dagen efter riksdagskallelses

utfärdande.

Vad härefter angår frågan om dagen för riksdagens öppnande, synes

detta, även örn det normalt icke bör äga rum förr än tidigast dagen efter

riksdagens början, dock under exceptionella förhallanden kunna fa ske

redan samma dag. Genom en grundlagsändring i sådant syfte kan i ett

kritiskt läge göras en tidsvinst på ytterligare en dag. Tillräcklig garanti

för att talmansvalen, vilka erfarenhetsmässigt ej taga längre tid i anspråk,

alltid skola hinna förrättas före öppnandet, får anses ligga i regeln i andra

stycket i § 34 riksdagsordningen, att talmännen vid riksdagens öppnande i

kamrarnas namn skola betyga Konungen deras undersåtliga vördnad. I

denna bestämmelse förutsättes alltså, att valen av talmän skett före riksdagens

öppnande.

I enlighet med nu anförda grunder har utskottet låtit upprätta förslag

till ändrad lydelse av § 51 regeringsformen och § 34 riksdagsordningen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig

behandling måtte antaga följande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 16.

7

Förslag

till

ändrad lydelse av § 51 regeringsformen och § 34 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 51.

I de fall, då Konungen eller regenten

eller statsrådet sammankallar

riksdagen, fastställes tiden för dess

sammanträde tidigast till andra och

sist till tjugonde dagen från den, då

kallelsen blivit uti allmänna tidningarna

kungjord.

(Föreslagen lydelse.)

§ 51.

I de fall, då Konungen eller regenten

eller statsrådet sammankallar

riksdagen, fastställes tiden för dess

sammanträde tidigast till dagen efter

den, då kallelsen blivit uti allmänna

tidningarna kungjord, och sist till

tjugonde dagen efter samma dag.

Riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra

den av Honom för riksdags öppnande

bestämda tid, som må utsättas till

första eller andra söckendagen efter

riksdags början. På den —--

förslag framställa.

Då Konungen, —--undersät
ta

vördnad.

(Föreslagen lydelse.)

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra

den av Honom för riksdags öppnande

bestämda tid, som ej må utsättas

senare än å andra söckendagen efter

riksdags början. På den — — —

förslag framställa.

Då Konungen,--— undersåt
liga

vördnad.

Stockholm den 9 maj 1940.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Gustaf Adolf Björkman, Per Andersson, Herlitz, Kullman,

Thulin, Karl August Johanson, Nils Andersson, öman*, Anders Andersson,

Albertsson, Andersson i Igelboda, Vougt*, Mosesson*, Arnemark, Nordström

i Torsby, Eriksson i Tollered*, Nilsson i Göteborg, Nolin och Wolgast.

* iij närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.