Konstitutionsutskottets memorial Nr 16
1940-05-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1940:16, Konstitutionsutskottets memorial Nr 16
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets memorial Nr 16.
5
Nr 16.
Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1940 kl. 3 e. m.
Konstitutionsutskottets memorial med förslag till ändrad lydelse
av § 51 regeringsformen och § 34- riksdagsordningen.
Då det under utomordentliga förhållanden, sådana som de nuvarande, är
angeläget att riksdagen utan tidsutdräkt kan träda i verksamhet, får utskottet
med begagnande av sin initiativrätt jämlikt § 38 mom. 1 riksdagsordningen
framlägga förslag till ändringar i grundlagarnas bestämmelse örn tiden
för urtima riksdags sammankallande och örn tiden för riksdagens öppnande.
I fråga örn tiden för kallelse till urtima riksdag stadgas i § 51 regeringsformen,
att i de fall, da Konungen eller regenten eller statsrådet sammankallar
riksdagen, tiden härför skall fastställas tidigast till andra och sist till
tjugonde dagen från den, då kallelsen blivit uti allmänna tidningarna kungjord.
Paragrafen erhöll sin nuvarande lydelse år 1933. Dessförinnan gällde
sedan år 1894, att tiden för urtima riksdags sammanträde skulle fastställas
efter sjunde och inom tjugonde dagen från kallelsens kungörande
uti allmänna tidningarna. Förslag om antagande av den år 1933 genomförda
grundlagsändringen framlades i proposition (nr 103) till 1932 års riksdag.
Propositionen var närmast föranledd av en skrivelse till Kungl. Maj:t
Irån rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap, vari denna förordat,
att tiden för urtima riksdags sammanträde skulle fastställas inom tjugonde
dagen från den, då kallelsen blivit uti allmänna tidningarna kungjord.
Då det ansågs önskvärt, att urtima riksdag kunde sammanträda utan
onödigt uppskov, tillstyrkte dåvarande chefen för justitiedepartementet en
ändring av § 51 regeringsformen i angivet syfte. Emellertid ansåg denne
det icke vara lämpligt att, såsom kommissionen föreslagit, borttaga varje
minimigräns med avseende å tiden mellan kallelsens utfärdande och riksdagens
sammanträde, utan fann han den ifrågavarande ändringen böra inskränkas
till att berörda tidrymd i möjligaste mån förkortades. Uttryckligen
betonades av departementschefen, att den kortaste kallelsetiden icke
borde ifrågakomma med mindre stor skyndsamhet vore av nöden.
Angående dagen för riksdagens öppnande stadgas i första punkten i § 34
riksdagsordningen, sådan denna lyder sedan år 1921, att Konungen låter
offentligen kungöra den av Honom för riksdags öppnande bestämda lid,
som må utsättas till första eller andra söckendagen efter riksdags början.
Dessförinnan gällde, att tiden för öppnandet ej finge utsättas senare än å
viss söckendag — efter år 1900 den andra — efter riksdags början. Den
6
Konstitutionsutskottets memorial Nr 16.
år 1921 företagna ändringen av grundlagsstadgandet står i samband med
den samtidigt genomförda reformen, att kamrarna själva äga utse sina talmän.
I propositionen (nr 322) i detta ämne till 1920 års riksdag uttalade
dåvarande chefen för justitiedepartementet -— i anslutning till vad konstitutionsutskottet
(utlåtande nr 27) redan år 1913 anfört och föreslagit att
en ändring i lydelsen av § 34 riksdagsordningen borde ske, för att riksdagen
alltid skulle kunna påräkna dagen för sin början för förrättande av talmansval
före det högtidliga öppnandet. Förevarande bestämmelse hade i
rikskommissionens för ekonomisk försvarsberedskap förut berörda skrivelse
föreslagits jämkad på sådant sätt, att där fråga vore om urtima riksdag och
stor skyndsamhet vore av nöden, tiden för riksdagens öppnande kunde utsättas
till samma dag riksdagen sammanträdde. Skrivelsen föranledde emellertid
i denna del ingen åtgärd, helst syftemålet med den ifrågasatta ändringen
av § 34 riksdagsordningen enligt ett uttalande av dåvarande chefen
för justitiedepartementet i den ovan omförmälda propositionen år 1932 örn
dagen för urtima riksdags sammanträdande borde kunna vinnas genom kallelsetidens
förkortning.
Vad först beträffar frågan örn tiden för kallelse till urtima riksdag synes
möjlighet böra beredas Kungl. Maj:t att i ett kritiskt läge utan tidsutdräkt
erhålla riksdagens stöd och medverkan. Under förutsättning att riksdagskallelse
utfärdas på förmiddagen ena dagen får det med nuvarande kommunikationer
anses möjligt för de flesta bland riksdagens ledamöter att inträffa
i riksdagsorten på morgonen efter den dag, då kallelsen utfärdats. Utskottet
anser sig därför böra föreslå en förkortning av minimitiden för kallelsen
till urtima riksdag. Riksdagen bör emellertid självfallet icke annat än under
utomordentliga förhållanden kallas till möte redan dagen efter riksdagskallelses
utfärdande.
Vad härefter angår frågan om dagen för riksdagens öppnande, synes
detta, även örn det normalt icke bör äga rum förr än tidigast dagen efter
riksdagens början, dock under exceptionella förhallanden kunna fa ske
redan samma dag. Genom en grundlagsändring i sådant syfte kan i ett
kritiskt läge göras en tidsvinst på ytterligare en dag. Tillräcklig garanti
för att talmansvalen, vilka erfarenhetsmässigt ej taga längre tid i anspråk,
alltid skola hinna förrättas före öppnandet, får anses ligga i regeln i andra
stycket i § 34 riksdagsordningen, att talmännen vid riksdagens öppnande i
kamrarnas namn skola betyga Konungen deras undersåtliga vördnad. I
denna bestämmelse förutsättes alltså, att valen av talmän skett före riksdagens
öppnande.
I enlighet med nu anförda grunder har utskottet låtit upprätta förslag
till ändrad lydelse av § 51 regeringsformen och § 34 riksdagsordningen.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig
behandling måtte antaga följande
Konstitutionsutskottets memorial Nr 16.
7
Förslag
till
ändrad lydelse av § 51 regeringsformen och § 34 riksdagsordningen.
Regeringsformen.
(Nuvarande lydelse.)
§ 51.
I de fall, då Konungen eller regenten
eller statsrådet sammankallar
riksdagen, fastställes tiden för dess
sammanträde tidigast till andra och
sist till tjugonde dagen från den, då
kallelsen blivit uti allmänna tidningarna
kungjord.
(Föreslagen lydelse.)
§ 51.
I de fall, då Konungen eller regenten
eller statsrådet sammankallar
riksdagen, fastställes tiden för dess
sammanträde tidigast till dagen efter
den, då kallelsen blivit uti allmänna
tidningarna kungjord, och sist till
tjugonde dagen efter samma dag.
Riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse.)
§ 34.
Konungen låter offentligen kungöra
den av Honom för riksdags öppnande
bestämda tid, som må utsättas till
första eller andra söckendagen efter
riksdags början. På den —--
förslag framställa.
Då Konungen, —--undersät
ta
vördnad.
(Föreslagen lydelse.)
§ 34.
Konungen låter offentligen kungöra
den av Honom för riksdags öppnande
bestämda tid, som ej må utsättas
senare än å andra söckendagen efter
riksdags början. På den — — —
förslag framställa.
Då Konungen,--— undersåt
liga
vördnad.
Stockholm den 9 maj 1940.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande: herrar Hallén, Gustaf Adolf Björkman, Per Andersson, Herlitz, Kullman,
Thulin, Karl August Johanson, Nils Andersson, öman*, Anders Andersson,
Albertsson, Andersson i Igelboda, Vougt*, Mosesson*, Arnemark, Nordström
i Torsby, Eriksson i Tollered*, Nilsson i Göteborg, Nolin och Wolgast.
* iij närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.