Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18

1940-05-21 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1940:18, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

1

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1940 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse

av §§ 96, 97 och 98 regeringsformen samt av

§ 42 mom. 2 och § 68 riksdagsordningen jämte i ämnet

väckt motion.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna den 13

mars 1940 hänvisat en av Kungl. Majit till riksdagen avlåten proposition,

nr 152, däri Kungl. Majit till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning

framlagt nedan intagna förslag till ändrad lydelse av §§ 96, 97 och 98 regeringsformen

samt av § 42 mom. 2 och § 68 riksdagsordningen.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en i anledning

av propositionen inom första kammaren väckt, till utskottet remitterad motion,

nr 174, av herr Lindhagen, vari hemställes,

»att riksdagen ville med anledning av propositionen 152:

1) allenast provisoriskt godkänna propositionen, dock med följande ändringar,

som utskottet torde formulera:

a) Ombudsmännens huvudsakliga uppgifter även enligt instruktionen

böra uppflyttas till grundlagen.

b) Valet av ombudsmän bibehålies att såsom nu vara ett allmänt val och

ej principiellt förvandlas till en proportionell, i vår tid ännu gemenligen

partipolitisk valförrättning.

c) Den i propositionen omsider medgivna betänketiden för valmännen att

upptäcka den lämpligaste kandidaten utsträckes från föreslagna tio dagar

till åtminstone tjugo dagar.

d) Riksdagen bör förorda någon utväg till närmande i någon mån till

romarnas lag, enligt vilken folktribunema finge väljas endast bland plebejerna,

det vill säga de obefordrade i landet eller deras förtroendemän.

2) i skrivelse anhålla, att Kungl. Majit ville skyndsamt överväga och för

riksdagen framlägga förslag till de två ämbetsverkens sammanslagning och

omdanande till ett kollegium i förstone på tre personer med det arbetssätt

och den samverkan, som ovan ifrågasatts.»

Angående motiveringen får utskottet beträffande det i propositionen framlagda

förslaget hänvisa till det vid densamma fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över justitiedcpartementsärenden för den 8 mars 1940 samt

beträffande de i motionen framlagda förslagen hänvisa till samma motion.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. . 5 sami. 2 avd. Nr IS—19.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

Jämlikt § 96 regeringsformen skall varje lagtima riksdag förordna två

för lagkunskap och utmärkt redlighet kända män, den ene till JO och den

andre till MO. Dessa riksdagens ombud skola, efter den instruktion riksdagen

för vardera utfärdat, hava tillsyn över lagars och författningars efterlevnad,

MO i vad de skola tillämpas vid krigsdomstolarna samt av ämbetsoch

tjänstemän med avlöning från de till försvarsväsendet anslagna medel

och JO i vad de eljest skola vid domstolarna samt av ämbets- och tjänstemän

tillämpas. Vidare skola JO och MO, enligt den fördelning som nu är

sagd, vid vederbörliga domstolar i laga ordning tilltala dem, som i sina ämbetens

utövning av väld, mannamån eller annan orsak någon olaglighet begått

eller underlåtit att behörigen fullgöra sina ämbetsplikter. Enligt instruktionen

den 14 maj 1915 för JO bör denne förnämligast anmärka och

beivra sådana av domare, ämbets- och tjänstemän begångna fel, som synas

honom antingen härröra från egennytta, vrångvisa, väld eller grov försumlighet

eller bereda en allmän osäkerhet för medborgares rättigheter. En

motsvarande föreskrift finnes i den samma dag meddelade instruktionen för

MO; däri understrykes jämväl vikten av att anmärka och beivra sådana

fel, som kunna föranleda att anstalter inom försvarsväsendet icke uppfylla

sitt ändamål. I anslutning till dessa bestämmelser är i instruktionerna för

JO och MO uttalat, att, därest ombudsmannen finner någon domare, ämbets-

eller tjänsteman hava felat endast av ovarsamhet, utan vrång avsikt,

ombudsmannen må låta bero vid vunnen rättelse eller avgiven förklaring

eller vad eljest förekommit i saken. I § 101 regeringsformen är vidare stadgat,

att om ledamöter i högsta domstolen eller regeringsrätten finnas hava

av egennytta, vrångvisa eller försumlighet så orätt dömt, att därigenom

någon, emot tydlig lag och sakens utredda och behörigen styrkta förhållande,

mistat eller kunnat mista liv, personlig frihet, ära och egendom, JO

eller, örn målet från krigsdomstol kommit under högsta domstolens prövning,

MO är pliktig ■—- ävensom JK berättigad — att ställa den felande under

tilltal vid en särskild domstol, kallad riksrätten, varom närmare stadgas i §

102 regeringsformen. Då konstitutionsutskottet beslutar ställa någon statsrådets

ledamot under tilltal inför riksrätten, är det enligt § 106 regeringsformen;

JO som utför åtalet. Enligt § 99 regeringsformen samt de i anslutning

därtill givna bestämmelserna i instruktionerna för JO och MO må

ombudsmännen, envar när han anser det nödigt för sitt ämbetes utövning,

övervara domstolars och ämbetsverks överläggningar och beslut, dock utan

rättighet att sin mening därvid yttra, ävensom äga tillgång till alla domstolars,

ämbetsverks samt ämbets- och tjänstemäns protokoll och handlingar.

I nämnda § av regeringsformen stadgas vidare, att skyldighet föreligger

för ämbetsmännen i allmänhet att lämna JO och MO handräckning samt

för alla fiskaler att utföra åtal, då det av ombudsmannen äskas. I § 100

regeringsformen innehålles stadgande om skyldighet för JO och MO att till

varje lagtima riksdag avlämna redogörelse för sin ämbetsförvaltning samt

däruti utreda lagskipningens tillstånd i riket, anmärka lagarnas och författningarnas

brister och uppgiva förslag till deras förbättring. Valet av JO

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

3

och MO förrättas av särskilda av kamrarna utsedda elektorer, vilka jämväl

för envar av ombudsmännen utse en person till dennes suppleant och eventuelle

efterträdare. Riksdagens rätt i dessa avseenden utövas mellan riksdagarna

av de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken samt av fullmäktige

i riksgäldskontoret. JO och MO, vilka enligt § 97 regeringsformen skola

så länge de innehava sina ämbeten i alla avseenden anses lika med JK, uppbära

f. n. lön med 18,000 kronor årligen. De äga icke rätt till pension i

denna sin egenskap.

Enligt § 27 regeringsformen må Konungen till JK nämna en lagfaren,

skicklig och oväldig man, som i domarevärv varit nyttjad. Det åligger honom

förnämligast att såsom Konungens högste ombudsman föra eller genom

de under honom ställda fiskaler låta föra Konungens talan i mål, som röra

allmän säkerhet och kronans rätt, samt att å Konungens vägnar hava tillsyn

över rättvisans handhavande och i sådan egenskap beivra fel som begås

av domare och ämbetsmän. Om JK:s befogenhet med avseende å riksrättsåtal

stadgas i §§ 101 och 102 regeringsformen såsom redan antytts.

JK tillsättes genom fullmakt och har enligt § 35 regeringsformen förtroendesyssla,

varifrån han må entledigas, när Konungen prövar rikets tjänst det

fordra. Till JK utgår för närvarande lön enligt lönegraden B 3 i 1939 års

civila avlöningsreglemente med 18,000 kronor om året jämte rörligt tillägg.

JK är vidare berättigad till tjänste- och familjepension.

Sedan vid flera tidigare riksdagar förevarit frågor berörande JK:s, JO:s

och MO:s ämbetsställning, väcktes vid 1937 års riksdag ånyo motioner i ämnet.

I anledning av dessa motioner hemställde riksdagen i skrivelse (nr 313)

till Kungl. Majit, under åberopande av konstitutionsutskottets utlåtande nr

20, örn utredning, med beaktande av i utlåtandet anförda synpunkter, angående

JK:s, JO:s och MO:s allmänna ämbetsställning och därmed sammanhängande

spörsmål samt om framläggande snarast möjligt för riksdagen av

de förslag, vartill utredningen kunde föranleda. I detta utlåtande hade utskottet

förklarat, att förutsättningar torde finnas för en utredning i syfte att giva

de ifrågavarande ämbetsmännen större möjlighet att under mera stadigvarande

innehav av ämbetena med kraft utöva desamma, varjämte utskottet anfört

följande:

I första hand bör utredningen härom avse JO och MO, men då riksdagens

ombudsmäns ställning nära sammanhänger med och delvis beror av JK:s

ställning, har det synts utskottet nödvändigt att även denna, med hänsyn till

vad som yrkats i samtliga tre motioner, kommer att omfattas av utredningen;

utskottet förutsätter härvid, alt också frågan om JK:s kontroll över

högre myndigheters verksamhet på sätt tidigare gällt kommer under utredning.

JK:s kontroll över den högsta rättsskipningen och förvaltningen har

nämligen efter 1840 allt mera trätt i bakgrunden för hans andra uppgift

som högsta allmänna åklagare.

Det spörsmål, som främst kräver en lösning, avser JK:s samt de båda

ombudsmännens allmänna ämbetsställning, för vilken enligt gällande rätt

JK:s skall vara normerande. Det synes utskottet att dessa ämbetsmän, vilka

enligt grundlag och instruktion skola utöva kontroll över rikets högsta myn
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

diglieter med undantag för statsrådet, böra erhålla en ställning, sorn minst

motsvarar den, som tillkommer justitie- och regeringsråd. Både med hänsyn

till utövningen av kontroll under ämbetstiden och med hänsyn till önskvärdheten

att dessa ämbeten icke, såsom ofta varit fallet, bli genomgångsplatser

till de högsta administrativa och judiciella ämbetena, finner utskottet

en reglering av förhållandet till dessa senare önskvärd. Utskottet anser

uteslutet att ytterligare valbarhetsvillkor utöver vad grundlag redan

stadgat skulle uppställas, men finner utredning önskvärd, om och vilka åtgärder

möjligen kunde vidtagas för att vidga den krets av personer, ur vilken

man skall kunna finna de för uppgiften lämpligaste. Att härmed följer

en ändrad löneställning för vederbörande, såsom motionsvis vid denna riksdag

ifrågasatts, ligger i sakens natur. Utskottet har därvid icke förbisett,

att en dylik ändring i löneställning måhända dessutom kan kräva vissa

följdregleringar även i fråga om andra med JK och ombudsmännen hittills

likställda ämbetsmän; utskottet förutsätter, att dessa spörsmål vid utredningen

beaktas.

Då JK är förtroendeämbetsman, men JO och MO skola väljas av varje

lagtima riksdag, har naturligt uppstått fråga, örn icke de båda sistnämnda

skulle kunna väljas för längre tid exempelvis 4 år, motsvarande andrakammarperioden.

Utan att taga ställning till denna fråga anser utskottet, att

densamma bör vid utredningen upptagas till närmare prövning, varvid dock

bör beaktas, att i någon form riksdagens årliga kontroll över sina ombudsmäns

allmänna ämbetsförvaltning bevaras. Oavsett örn en förlängning av

valperioden genomföres eller ej, lärer ock vara nödvändigt undersöka, örn

och på vad sätt pension må kunna beredas en avgående JO och MO efter

vissa års tjänstgöring.

I visst samband med frågan örn valperioden, men även oberoende därav,

tarvar frågan om valsättet en utredning. Valet sker nu genom valmän, som

skola förrätta detta samma dag de själva blivit utsedda, varmed kan följa,

att det verkliga avgörandet sker under hand i förväg. Det torde därför böra

undersökas, om icke valförrättningen må kunna uppskjutas till en senare

dag för att bereda tillfälle till överläggningar mellan valmännen, och om i

övrigt reglerna för valets förrättande behöva överses.

Inom utskottet har vidare framhållits, att i 1810 års riksdagsordning § 33

endast JO:s berättelse rörande givna lagförklaringar skulle hänvisas till dåvarande

lagutskottet och att i praxis granskning av JO:s verksamhet i övrikt

skedde genom konstitutionsutskottet ända till 1830, då sagda paragraf

ändrades därhän, att lagutskottet övertog konstitutionsutskottets förutvarande

befattning med denna granskning. Utan något ståndpunktstagande till

spörsmålet om vilket utskott, som bör granska ombudsmännens verksamhet

eiler för dem gällande instruktioner, finner utskottet frågan härom böra

beaktas vid en blivande utredning. Ombudsmännens instruktioner böra jämväl

undergå granskning.

Även beträffande kontrollen över tryckfriheten synes det utskottet vara

önskligt, att en utredning verkställes för att vinna större klarhet och reda ur

konstitutionell synpunkt med avseende å JK:s åtalsrätt och förhållandet mellan

JK och chefen för juslitedepartementet. Det konstitutionella ansvar, som

nu åvilar justitiedepartementets chef, kan hilva illusoriskt, om icke sagda

förhållande fullt klarlägges i grundlag. Utskottet finner även en undersökning

önskvärd, om ej likställigheten mellan JK samt JO och MO i fråga om

rätt och plikt att infinna sig hos domstolar och myndigheter bör föranleda

lika grundlagsstadganden.

Huruvida de åtgärder i avseende å JK:s, JO:s och MO:s ämbetsställning,

som utskottet anser önskvärda, möjligen kunna annorledes än genom grund
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

5

lagsändringar åvägabringas, lärer komma att av utredningen framgå, och utskottet

vill i detta avseende endast framhålla, att, om och i den mån grundlagsändringar

kunna ifrågasättas, förslag härom så tidigt måtte bringas under

riksdagens prövning, att de kunna slutligt avgöras efter nästa ordinarie

andrakammarval.

I anledning av den av riksdagen gjorda framställningen företogs inom

justitiedepartementet en utredning i ämnet genom tillkallade sakkunniga.

Det av dessa avgivna betänkandet (Statens offentl. utreda. 1939: 7) har lagts

till grund för den förevarande propositionen. Denna åsyftar grundlagsändringar

endast berörande JO- och MO-ämbetena men icke beträffande JKämbetet.

Förslaget innebär främst en förlängning av valperioden för riksdagens

ombudsmän från ett till fyra år. Riksdagen skall dock beredas möjlighet

att före tjänstetidens slut entlediga en ombudsman, som ej längre åtnjuter

dess förtroende, på förslag av vederbörande utskott, vilket granskat

hans ämbetsförvaltning och funnit honom icke längre förtjänt av riksdagens

förtroende. De av riksdagen utsedda elektorerna för val av ombudsmän

skola vidare erhålla ett rådrum på tio dagar från det de utsetts

till själva valförrättningen. Denna föreslås skola äga rum jämlikt samma regler

som gälla för val av talmän. Elektorerna skola enligt propositionen

utses i samma ordning som utskotten d. v. s. enligt proportionell metod.

Till stöd för de föreslagna grundlagsändringarna har föredragande departementschefen

anfört bl. a. följande:

Riksdagens ombudsmän ha en viktig uppgift inom svenskt statsliv. Såsom

en självständig, på riksdagens förtroende stödd myndighet för övervakning

och kontroll av rättsskipning och förvaltning intager JO-ämbetet en framträdande

ställning, och dess verksamhetsområde har blivit alltmera omfattande

efter hand som statsförvaltningen utvidgats. MO-ämbetet har under sin

tjugufemåriga tillvaro erhållit en betydelse för kontrollen på försvarsväsendets

område, vilken motsvarar den som det äldre ämbetet tillvunnit sig beträffande

den civila förvaltningen. På grund av den särskilda beskaffenheten

av MO-ämbetets kontrolluppgifter har dess verksamhet utvecklats efter

i viss mån andra linjer än JO-ämbetets. Omfattningen av MO-ämbetets

arbetsuppgifter liksom ämbetets betydelse ökas uppenbarligen i tider då försvarsväsendet

utbygges. Den vid olika tillfällen uppkomna frågan om sammanslagning

av de båda ämbetena saknar numera aktualitet.

Syftet med den sakkunnigutredning, för vilken redogjorts i det föregående,

har varit att stärka ämbetenas ställning. Med hänsyn till deras betydelse

såsom kontrollorgan är det tydligt att synnerlig vikt ligger därpå att

befattningarna städse innehavas av personer, vilkas objektivitet och självständighet

icke med fog kan dragas i tvivelsmål. 1 likhet med de sakkunniga

anser jag att grund saknas för påståenden att ämbetena försvagats

eller att deras oberoende ställning icke är oomtvistlig. Att en sådan uppfattning

kunnat göras gällande torde såsom de sakkunniga anfört vara föranlett

av att ombudsmännen ofta, efter att blott under kort tid lia innehaft

ämbetena, övergå till befattningar som äro förmånligare i ekonomiskt hänseende

och erbjuda innehavaren större trygghet. Detta system — som särskilt

framträtt i fråga örn JO-ämbetet — är otvivelaktigt ur flera synpunkter

olämpligt. De sakkunniga ha i sitt betänkande framlagt förslag till åtgärder

ägnade att förbättra och trygga ombudsmännens ställning och därige
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr IS.

nom på ett mera stadigvarande sätt binda dem vid ämbetena. Förslagen

innebära främst förlängning av valperioden samt förbättring i löne- och

pensionshänseende.

Mot den föreslagna förlängningen av tjänstetiden från ett till fyra år eller

således till samma tidslängd som andrakammarperioden kunna väl framställas

vissa invändningar. Utan en sådan förlängning torde emellertid syftet

att trygga ombudsmännens ställning svårligen kunna uppnås. Den

längre ämbetsperioden kan dessutom antagas göra befattningarna mera eftersträvade

och öka möjligheten för riksdagen att på dessa poster behålla sådana

kvalificerade ämbetsinnehavare, örn vilkas tjänster riksdagen är angelägen.

Riksdagen bör dock icke betagas varje möjlighet att under löpande

tjänsteperiod entlediga en ombudsman, som icke längre åtnjuter riksdagens

förtroende. Enligt de sakkunnigas mening skulle förutsättningen för entledigande

vara, att hemställan därom gjorts av det utskott som granskat

vederbörandes ämbetsförvaltning. Denna regel synes böra godtagas.

Därest tjänsteperioden förlänges, blir det uppenbarligen av särskild vikt

att reglerna om valförfarandet utformas på sådant sätt att största möjliga

säkerhet vinnes för att en lämplig person blir utsedd. Med den nu gällande

ordningen, enligt vilken de av riksdagen nämnda elektorerna skola

förrätta valet samma dag de själva bliva utsedda, kan, såsom av 1937 års

konstitutionsutskott framhållits, följa att det verkliga avgörandet sker under

hand i förväg. Jag vill därför tillstyrka de sakkunnigas förslag att elektorerna

erhålla ett skäligt rådrum från det de utsetts till själva valförrättningen.

Denna synes, på sätt ävenledes förordats av de sakkunniga, lämpligen

kunna äga rum enligt de regler som gälla för val av kamrarnas talmän.

De sakkunniga ha slutligen vad beträffar utseendet av elektorerna —

vilket enligt gällande ordning sker genom enkelt majoritetsval inom varje

kammare — föreslagit, att i grundlagen införes bestämmelse därom att elektorerna

skola utses i samma ordning som gäller för val till utskott, d. v. s.

enligt proportionell valmetod. Även detta förslag synes böra genomföras.

På den fria överenskommelsens väg ha för övrigt sedan länge vidtagits sådana

anordningar, att de olika partierna vid elektorsvalet blivit representerade

i förhållande till sin styrka.

Löneförmånerna för riksdagens ombudsmän äro för närvarande ej obetydligt

lägre än de som tillkomma innehavare av sådana ämbeten, till vilka

ombudsmännen ofta övergå efter att några år lia beklätt sina befattningar.

De sakkunniga ha förordat en höjning av den nuvarande lönen till belopp

motsvarande lönerna för justitieråd och regeringsråd. I samband härmed

ha de sakkunniga föreslagit att ombudsmännen erhålla viss rätt till tjänstepension.

Även familjepension bör enligt de sakkunniga tillkomma ombudsmännen.

Vad de sakkunniga sålunda förordat i fråga om förbättring av ombudsmännens

ekonomiska villkor torde vara av betydelse för vinnande av syftet

att stärka ämbetena och minska innehavarnas benägenhet att alltför

snart övergå till annan tjänst. Det slutliga avgörandet av löne- och pensionsfrågorna

torde emellertid böra anstå till den riksdag, som har att

definitivt besluta örn grundlagsändringarna. Den närmare regleringen av

JO:s och M:os ställning torde lämpligen böra genomföras i ett sammanhang.

I fråga örn JK-ämbetet ha de sakkunniga icke framlagt några ändringsförslag.

Med hänsyn till likvärdigheten i arbetsuppgifter har hittills den

ståndpunkten intagits, att JK och riksdagens ombudsmän borde vara jämställda

i fråga om sin allmänna ställning, vilket även gällt löneförmånerna.

1 det läge, vari frågan för närvarande befinner sig, är jag emellertid icke beredd

att framlägga något förslag beträffande JK-ämbetet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

7

Utskottet. De i propositionen föreslagna grundlagsändringarna finner

utskottet väl ägnade att bidraga till det stärkande av JO:s och MO:s

ställning, för vilket riksdagen år 1937 uttalat sig. Riksdagens ombudsmän

hava så betydelsefulla uppgifter i svenskt statsliv, att stora krav på självständighet

och objektivitet måste kunna ställas på dem. På sina håll har

emellertid den — visserligen felaktiga — föreställningen uppkommit, att

ämbetena försvagats eller att deras oberoende ställning icke är oomtvistlig.

Anledningen härtill torde främst vara att söka i det förhållandet, att ombudsmännen

ofta efter en ganska kort tjänstgöringstid övergått till andra

förmånligare eller tryggare ämbeten, ett system som otvivelaktigt ur flera

synpunkter är olämpligt. Den i propositionen i syfte att förbättra ombudsmännens

ställning föreslagna åtgärden med förlängning av deras tjänstetid

från ett till fyra år kan emellertid endast vara ett led i strävandet att på

ett mera stadigvarande sätt binda dem vid ämbetena. Härför erfordras

jämväl, såsom utskottet redan tidigare framhållit, en förbättring av deras

avlöningsförmåner. De i förevarande fråga inom justitiedepartementet tillkallade

sakkunniga hava ytterligare understrukit detta samt förordat en höjning

av ombudsmännens löner till belopp motsvarande justitie- och regeringsråds.

Utskottet delar föredragande departementschefens mening om att avgörandet

i löne- och pensionsfrågorna lämpligen bör anstå till den riksdag,

som definitivt beslutar om grundlagsändringarna på förevarande område,

varigenom det slutliga ställningstagandet till föreliggande spörsmål alltså

kommer att äga rum i ett sammanhang. Vad härefter beträffar JK-ämbetet

har intet förslag angående detta framlagts i propositionen. De skäl, som de

sakkunniga och föredragande departementschefen anfört härutinnan, har

utskottet funnit bärande.

Mot det i propositionen framlagda grundlagsändringsförslagets avfattning

har utskottet intet att invända. I detta sammanhang vill utskottet uttala,

att de föreslagna lydelserna av § 97 andra stycket regeringsformen och

§ 42 mom. 2 riksdagsordningen böra så förstås, att hemställan om JO:s eller

MO:s entledigande endast skall kunna göras i vederbörande utskotts utlåtande

angående granskningen av ombudsmämiens förvaltning och på grund av

iakttagelser, gjorda vid denna granskning.

Utskottet, som funnit vad i motionen I: 174 anförts icke böra föranleda

någon ändring i det kungl, förslaget eller eljest någon riksdagens åtgärd,

hemställer alltså,

1) att riksdagen, med bifall till den föreliggande propositionen,

såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling

måtte antaga följande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

Förslag
till
ändrad

lydelse ar §§ 96, 97 och 98 regeringsformen samt ar

§ 42 mom. 2 oell § 68 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

Regeringsformen. Regeringsformen.

§ 96.

Varje lagtima riksdag skall förordna

två för lagkunskap och utmärkt

redlighet kända män, den ene såsom

justitieombudsman och den andre

såsom militieombudsman, att i egenskap

av riksdagens ombud, efter den

instruktion riksdagen för vardera utfärdat,

hava tillsyn över lagars och

författningars efterlevnad, militieombudsmannen

i vad de skola tillämpas

vid krigsdomstolarna samt av ämbetsoch

tjänstemän med avlöning från de

till försvarsväsendet anslagna medel

och justitieombudsmannen i vad de

eljest skola vid domstolarna samt av

ämbets- och tjänstemän tillämpas,

ävensom att enligt den fördelning nu

är sagd vid vederbörliga domstolar i

laga ordning tilltala dem, som uti

sina ämbetens utövning av väld,

mannamån eller annan orsak någon

olaglighet begått eller underlåtit att

sina ämbetsplikter behörigen fullgöra.

Ombudsmännen vare i all måtto

underkastade samma ansvar och

plikt, som allmän lag och rättegångsordning

för aktörer utstaka.

§ 97.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen,

som, så länge de sina

ämbeten innehava, skola i alla avseenden

anses lika med Konungens

justitiekansler, väljas på sätt riks
-

§ 96.

Riksdagen skall förordna två för

lagkunskap och utmärkt redlighet

kända medborgare, den ene såsom

justitieombudsman och den andre såsom

militieombudsman, att i egenskap

av riksdagens ombud, efter den

instruktion riksdagen för vardera utfärdat,

hava tillsyn över lagars och

författningars efterlevnad, militieombudsmannen

i vad de skola tillämpas

vid krigsdomstolarna samt av ämbets-

och tjänstemän med avlöning

från de till försvarsväsendet anslagna

medel och justitieombudsmannen

i vad de eljest skola vid domstolarna

samt av ämbets- och tjänstemän tiillämpas,

ävensom att enligt den fördelning

nu är sagd vid vederbörliga

domstolar i laga ordning tilltala dem,

som uti sina ämbetens utövning av

väld, mannamån eller annan orsak

någon olaglighet begått eller underlåtit

att sina ämbetsplikter behörigen

fullgöra. Ombudsmännen vare i all

måtto underkastade samma ansvar

och plikt, som allmän lag och rättegångsordning

för aktörer utstaka.

§ 97.

Justitieombudsmannen och militiebudsmannen

väljas å lagtima riksdag

för tid och på sätt riksdagsordningen

stadgar; och bör därvid jämväl för en

var av dem utses en ställföreträdare

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

9

(Nuvarande lydelse.)

dagsordningen stadgar; och bör därvid

jämväl för en var av dessa riksdagens

ombudsmän utses en man av

de egenskaper, som hos ombudsmannen

erfordras, att honom efterträda,

ifall han, innan nästföljande lagtima

riksdag anställt nytt val av ombudsman,

skulle med döden avgå, samt att

utöva ämbetet under den tid, ombudsmannen

kan vara av svår sjukdom

eller annat laga förfall därifrån hindrad.

§ 98.

I händelse justitieombudsmannen

eller militieombudsmannen, under det

riksdag är församlad, avsäger sig det

erhållna förtroendet eller med döden

avgår, skall riksdagen i ämbetet genast

insätta den man, som blivit till

efterträdare utsedd. Skulle ombudsmans

utsedde efterträdare, under riksdag,

avsäga sig det erhållna förtroendet

eller i ombudsmansämbetet insättas

eller med döden avgå, utväljes,

på ovan stadgade sätt, en annan behörig

man i hans ställe. Inträffar

något av dessa fall emellan riksdagarna,

skall riksdagens rätt härutinnan

genom de av riksdagen valde fullmäktige

i riksbanken och fullmäktige i

riksgäldskontoret utövas.

(Föreslagen lydelse.)

av de egenskaper, som hos ombudsmannen

erfordras, att i dennes ställe

utöva ämbetet i de fall instruktionen

angiver.

Skulle ombudsman eller ställföreträdare

ej längre åtnjuta riksdagens

förtroende, må riksdagen, på hemställan

av det utskott som granskat

hans ämbetsförvaltning, entlediga honom

utan avbidan å utgången av den

tid för vilken han blivit vald.

§ 98.

I händelse justitieombudsmannen

eller militieombudsmannen avsägelse

det erhållna förtroendet eller ombudsmans

ämbete eljest bliver ledigt,

övertage ställföreträdaren omedelbart

ämbetet; och skall, örn lagtima

riksdag är församlad, denna samt,

örn så icke är fallet, närmast därefter

sammanträdande lagtima riksdag förrätta

nytt val av ombudsman. Skulle

ställföreträdare avsäga sig det erhållna

förtroendet eller har han övertagit

ombudsmansämbetet eller bliver eljest

hans befattning ledig, åge nytt val av

ställföreträdare rum, varvid iakttages

att, örn sådant val erfordras under det

lagtima riksdag ej är församlad, riksdagens

rätt härutinnan utövas genom

de av riksdagen valde fullmäktige i

riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret.

Riksdagsordningen.

Riksdagsordningen.

§ 42.

§ 42.

2. Ett av lagutskotten skall ock 2. Det tillkommer ock lagutskott

granska justitieombudsmannens och att granska justitieombudsmannens

militieombudsmannens avgivna redo- och militieombudsmannens avgivna

görelser, ävensom deras ämbetsdiarier redogörelser, ävensom deras ämbetsBihang

till riksdagens protokoll 1940. 5 sami. 2 avd. Nr 18—19. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

(Nuvarande lydelse.)

och registratur, saint med utlåtande

däröver till riksdagen inkomma.

§ 68.

Till följd av regeringsformens 96 §

skall varje lagtima riksdag förordna

två för lagkunskap och utmärkt redlighet

kända mån, den ene såsom justitieombudsman

och den andre såsom

militieombudsman, att i egenskap av

riksdagens ombud hava tillsyn över

lagars och författningars efterlevnad

av domare, ämbets- och tjänstemän

samt att inför den riksrätt, som i bemälda

grundlags 102 § till dess inrättning

och göromål beskrives, eller vid

andra vederbörliga domstolar, i laga

ordning tilltala dem, som i sina ämbetens

utövning anses av väld, mannamån

eller annan orsak hava någon

olaglighet begått eller underlåtit att

sina ämbetsplikter behörigen fullgöra.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen,

vilkas rättigheter och

åligganden ytterligare så väl i regeringsformen

som genom särskild för

en var av dem utfärdad instruktion

utstakas, väljas var för sig av fyrtioåtta

för tillfället nämnda valmän,

av vilka vardera kammaren inom sig

utser tjugufyra. Dessa valmän, vilka

böra till valförrättningen sammanträda

samma dag, då de blivit utsedda,

(Föreslagen lydelse.)

diarier, protokoll och registratur,

samt med utlåtande däröver till riksdagen

inkomma. Skulle utskottet av

granskningen finna, att ombudsman

eller hans ställföreträdare icke är förtjänt

av riksdagens förtroende och

fördenskull bör skiljas från sin befattning

utan avbidan å utgången av

den tid för vilken han blivit vald,

skall utskottet i sitt utlåtande hos riksdagen

härom göra hemställan.

§ 68.

Till följd av regeringsformens § 96

har riksdagen att förordna en justitieombudsman

och en militieombudsman

av de egenskaper där angivas.

Dessa riksdagens ombudsmän väljas å

lagtima riksdag för tiden från valet

till dess sådant val under fjärde året

därefter försiggått.

Val av justitieombudsman och mitieombudsman

verkställes genom fyrtioåtta

för tillfället nämnda valmän,

av vilka vardera kammaren inom sig

utser tjugufyra på sätt örn val till utskott

är stadgat. Dessa valmän skola

sammanträda till valförrättningen senast

å tionde dagen efter den, då de

blivit utsedda. Vid valet gäde enahanda

bestämmelser som för val av

kamrarnas talmän.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande. Nr 18.

11

(Nuvarande lydelse.)

och ej må åtskiljas förr än valen äro

fulländade, skola först samfällt, medelst

slutna sedlar, var för sig föreslå

den man, som de anse böra komma

under omröstning. Falla därvid rösterna

till mer än hälften på en man,

är han behörigen vald. Åro åter

rösterna så delade mellan flera, att sadan

pluralitet för någon icke äger

rum, anstålies ny omröstning med

slutna sedlar till antagande av den,

som de flesta rösterna erhållit, eller,

örn han icke antages, av den, som näst

honom blivit av de flesta kallad

o. s. v. Skulle, sedan alla omröstningarna

sålunda försiggått, likväl

ingen hava erhållit den här föreskrivna

pluralitet, anställes ny omröstning

över alla dem, som vid den första

omröstningen blivit satta i fråga;

skolande den, som erhållit de flesta

rösterna, anses behörigen vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle,

då justitieombudsmannen och militieombudsmannen

utses, och på enahanda

sätt för en var av dessa riksdagens

ombudsmän välja en man av

de egenskaper, som hos ombudsmannen

erfordras, för att honom efterträda,

ifall han, innan nästa lagtima

riksdag anställt nytt val av ombudsman,

skulle med döden avgå, samt

att utöva ämbetet under den tid ombudsmannen

kan vara av svår sjukdom

eller annat laga förfall därifrån

hindrad.

I händelse justitieombudsmannen

eller militieombudsmannen, under

det riksdag är församlad, avsäger sig

förtroendet, eller med döden avgår,

insätter riksdagen genast i ämbetet

den man, som blivit till efterträdare

utsedd. Skulle ombudsmans utsedde

(Föreslagen lydelse.)

Valmännen böra vid samma tillfälle,

då ombudsman utses, och på

enahanda sätt välja en ställföreträdare

för honom. Ställföreträdare utses

för tiden till dess nytt val av vederbörande

ombudsman äger rum.

I händelse justitieombudsmannen

eller militieombudsmannen avsäger

sig det erhållna förtroendet eller ombudsmans

ämbete eljest bliver ledigt,

övertage ställföreträdaren omedelbart

ämbetet; och skall, örn lagtima riksdag

är församlad, denna samt, örn så

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr IS.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

efterträdare, under riksdag, avsäga

sig det erhållna förtroendet eller i

ombudsmansämbetet insättas eller

med döden avgå, utväljes på ovan

stadgade sätt en annan behörig man i

hans ställe.

Inträffar något av dessa fall mellan

riksdagarna skall riksdagens rätt härutinnan

genom de av riksdagen valde

fullmäktige i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret utövas.

icke är fallet, närmast därefter sammanträdande

lagtima riksdag, för tid

och på sått ovan stadgas, förrätta

nytt val av ombudsman. Skulle ställföreträdare

avsäga sig det erhållna

förtroendet eller har han övertagit

ombudsmansämbetet eller bliver eljest

hans befattning ledig, åge nytt val av

ställföreträdare rum för tid och på

sätt ovan är föreskrivet, varvid iakttages

att, örn sådant val erfordras under

det lagtima riksdag ej är församlad,

riksdagens rätt härutinnan utövas

genom de av riksdagen valde

ifullmäktige i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret.

2) att motionen I: 174, i den mån den icke kan anses besvarad

genom vad utskottet ovan under 1) hemställt, icke

måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 maj 1940.

På konstitutionsutskottets vägnar:

GUSTAF ADOLF BJÖRKMAN.

Närvarande: herrar Hallén*, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson*, Sandegård,

Per Andersson, Herlitz, Källman, Thulin, Nils Andersson, öman*, Albertsson,

Lindskog*, Fast*, Vougt, Arnemark, Nordström i Torsby, Eriksson i Toftered,

Nilsson i Göteborg och Wolgast.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.