Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder i syfte att skapa större klarhet med avseende å den rättsliga innebörden av riksdagens beslut och uttalanden.

1940-05-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1940:21, Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder i syfte att skapa större klarhet med avseende å den rättsliga innebörden av riksdagens beslut och uttalanden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1940 kl. 10 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

åtgärder i syfte att skapa större klarhet med avseende

å den rättsliga innebörden av riksdagens beslut och

uttalanden.

Uti en inom första kammaren väckt till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 2, av herr Herlitz hemställes, »att riksdagen ville hos Kungl.

Maj:t anhålla om utredning angående åtgärder ägnade att skapa större klarhet

med avseende å den rättsliga innebörden av riksdagens beslut och uttalanden

ävensom om framläggande för riksdagen av de förslag till stadganden,

antingen i grundlag eller i annan form, som av utredningen kunna föranledas».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Motionen berör närmast frågan om åtgärders vidtagande i syfte att åvägabiinga

ett klarare särhallande mellan vad som vid ärendens avgöranden i

riksdagen blir föremal för proposition och beslut, den s. k. klämmen, och

andra riksdagens uttalanden, som huvudsakligen avse att belysa innebörden

av riksdagens ståndpunktstagande eller uttrycka önskemål från riksdagens

sida, vilka sammanfattningsvis benämnas »motiveringen». Enligt motionärens

uppfattning fyller den åtskillnad, som f. n. upprätthålles, icke uppgiften

att särhålla sådana riksdagens meningsyttringar, som innebära beslut

i egentlig mening, från andra uttalanden. Sålunda förefinnes, enligt motionärens

mening, ofta osäkerhet med avseende på den rättsliga innebörden

av »motiveringen»; denna osäkerhet kan även gälla den rättsliga betydelsen

av uttalanden i propositioner vilka ligga till grund för riksdagens beslut.

En bidragande orsak härtill säges vara att de uttryckssätt, som riksdagen använder,

då den i beslutsklämmarna hänvisar till motiveringar resp. propositioner,

icke alltid få en följdriktig avfattning. På grund härav råder enligt motionärens

mening ofta osäkerhet örn den rättsliga innebörden av riksdagens

meningsyttringar. Ett klart angivande av när meningsyttringarna framträda

nied anspråk på att vara förbindande, respektive när så ej är fallet, är,

framhålles det i motionen, av vikt såväl för riksdagens ledamöter, som böra

vara fullt medvetna om beslutens räckvidd, som ock för Kungl. Majit och förvaltningsorganen,

vilka äga att bringa besluten i verkställighet, önskvärt är

därför, framhåller motionären, alt riksdagen, då den är statsrättsligt befogad

alt i ordets egentliga mening besluta (och därmed binda regeringens och

förvaltningsorganens frihet) och vill taga denna sin makt i anspråk, låter

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 5 sand. 2 avd. Nr 21.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstituticmsutskottets utlåtande Nr 21.

detta förhållande så vitt möjligt komma till klara uttryck. När riksdagen underlåter

detta, bör det å andra sidan enligt hans mening göras klart, att den

endast uttalar sin oförbindande åsikt. I motionen anföres att dess syfte, som

måhända bäst gagnades av att där utvecklade synpunkterna vunne något beaktande

i praxis, skulle främjas om i grundlag eller eventuellt i de reglementariska

föreskrifterna för riksdagen bestämmelser infördes, som framtvunge ett

skarpare särhållande av motivering — innefattande allenast motiv i ordets

egentliga mening och sådana önskemål, som icke anses böra formligen beslutas

— och kläm. I sådant syfte framföres tanken på införandet av ett

grundlagsstadgande, vilket skulle klargöra, att riksdagens rätt att på ett för

Kungl. Majit bindande sätt besluta endast kunde utövas genom beslut, som

blivit föremål för proposition.

Utskottet. Vad i förevarande motion anföres om behovet av att

skapa större klarhet om den rättsliga innebörden av riksdagens meningsyttringar,

finner utskottet i flera hänseenden värt beaktande. I likhet med

motionären anser utskottet de flesta av de i motionen uttalade önskemålen

bäst kunna tillgodoses örn de där anförda synpunkterna, utan att någon

ändring i grundlagarna eller de reglementariska föreskrifterna för riksdagen

behövde vidtagas, vunne beaktande i praxis. Vissa av de i motionen påtalade

olägenheterna med den nu rådande ordningen synas utskottet sammanhänga

med att de s. k. klämmarna stundom fått en alltför snäv avfattning.

Motionens syfte skulle sålunda främjas om uttalanden, som avse

att binda Kungl. Majit, i större utsträckning än nu är fallet från »motiveringen»,

där de nu understundom ha sin plats, överfördes till »klämmen».

Vidare skulle större enhetlighet ifråga om de av riksdagen i skrivelser och

beslut begagnade ordasätten kunna vinnas efter samråd mellan kamrarnas

och utskottens presidier och sekretariat. Skulle det oaktat ett behov av

en närmare utredning av hithörande spörsmål framdeles yppa sig, torde

denna enligt utskottets mening lämpligen böra företagas genom riksdagens

försorg och icke, såsom i motionen föreslås, genom Kungl. Majits. Utskottet

har emellertid icke funnit skäl föreligga att nu tillstyrka bifall till motionärens

yrkande om en sådan mera ingående utredning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen 1:2 icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 27 maj 1940.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

3

Närvarande: Herrar Hallén, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson, Per Andersson,

Herlitz, Björck*, Thulin, Karl Bodin, Nils Andersson, Anders Andersson,

Härdin, Andersson i Igelboda*, Fast, Andersson i Ovanmyra, Eriksson i Tollered*,

Nolin, Fält, Spångberg, Ryling och Annér*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.