Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23

1940-06-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1940:23, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

1

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 5 juni 1940 kl. V* H e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse

av § 63 regeringsformen och § 39 mom. 1 riksdagsordningen

jämte i ämnet väckta motioner.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna den 15

maj 1940 hänvisat en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr

239, däri Kungl. Maj:t till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning

framlagt följande

Förslag:

till

ändrad lydelse av § 63 regeringsformen och § 39 mom. 1 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 63.

l:o. Å varje lagtima riksdag ankomme att i den ordning, som gäller för

riksstatens reglerande, antaga beredskapsstat för försvarsväsendet, upptagande

de anslag som utöver de i riksstaten uppförda anslagen kunna erfordras

för att vid krig eller krigsfara upprätthålla rikets fred och oberoende.

2:o. Riksdagen må i enahanda ordning som i mom. 1 sägs antaga allmän

beredskapsstat, varå sammanföras de anslag som kunna erfordras för att

vid ekonomisk kris eller annat nödläge tillgodose folkförsörjningen.

3:o. Beredskapsstat skall antagas för statsregleringsår. Under tid, då

riksdag ej är samlad, eller inom tio dagar från dess öppnande, må Konungen

sätta beredskapsstat helt eller delvis i kraft. Sådant beslut beträffande

allmän beredskapsstat må icke av Konungen fattas utan att yttranden inhämtats

av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret.

Beredskapsstat, som av Konungen satts i kraft, gäller, där ej annat av riksdagen

beslutes, till och med trettionde dagen från riksdagens öppnande.

Örn beredskapsstat stadgas ytterligare i särskild lag, stiftad av Konung

och riksdag samfällt.

Riksdagsordningen.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå del av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov till riksdagen avlåtna proposition och äga tillgång

Bihang tili riksdagens protokoll idit). 5 sami. 2 avd. Nr 23.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

till alla statsverkets räkenskaper och handlingar, åligger att, i den mån det

icke gäller jordbruksärenden, pensionsstaten eller riksdags- och revisionskostnader

eller kostnader för riksdagens hus och riksdagens verk, granska, utreda

och uppgiva statsverkets tillstånd och förvaltning samt föreslå vad till

fyllandet av dess behov erfordras, varvid nödiga indragningar och besparingar

böra iakttagas. Utskottet åligger därjämte att, antingen i den ordning

§ 47 stadgar gemensamt med eller eljest efter samråd med de övriga utskott,

vilka handlägga statsregleringsfrågor, förslagsvis beräkna statsverkets ordinarie

inkomster, uppgiva huru mycket bör genom bevillningar utgöras samt

uppgöra förslag till riksstat.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de i anledning

av propositionen inom riksdagen väckta, likalydande motionerna, nr 212, i

första kammaren av herr Andrén m. fl. och nr 269 i andra kammaren av

herr Staxäng m. fl., vari hemställes, »att med ändring i Kungl. Maj:ts förslag

giva 3:e mom. i RF § 63 följande lydelse:

3:o. Beredskapsstat----— i kraft. Sådant beslut må icke av

Konungen fattas i fråga om beredskapsstat för försvarsväsendet utan utrikesnämndens

hörande eller beträffande allmän beredskapsstat utan att yttranden

inhämtats av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret.

»

Angående motiveringen får utskottet beträffande det i propositionen framlagda

förslaget hänvisa till det vid densamma fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden den 7 maj 1940 samt beträffande

det i motionerna framlagda förslaget till samma motioner.

Kungl. Maj:ts möjligheter att mellan riksdagarna bestrida utgifter för sådana

ändamål, vilka icke hava förutsetts vid riksstatens fastställande, äro

för närvarande följande: I främsta rummet komma de tvenne kreditiv,

som enligt § 63 regeringsformen skola stå till Kungl. Maj:ts disposition för

oförutsedda händelser. Det endast efter riksdagskallelse disponibla s. k.

stora kreditivet har aldrig av Kungl. Maj:t tagits i anspråk, det andra eller

s. k. lilla kreditivet har däremot utnyttjats vid åtskilliga tillfällen. Kreditiven

hava under senare tid anslagits med 15 miljoner kronor för vartdera.

För tillgodoseende mellan riksdagarna av behov, som i riksstaten icke blivit

förutsedda, stå vidare till Kungl. Maj:ts disposition anslagen till extra

utgifter. I syfte att tillgodose det medelsbehov, som kan erfordras till

sådana brådskande oförutsedda utgifter, vilka med hänsyn till sin storlek

icke lämpligen kunna bestridas med anlitande av anslagen till extra utgifter

samt icke heller äro av den art, som omförmäles i § 63 regeringsformen,

uppföres sedan 1918 års lagtima riksdag å riksstaten ett förslagsanslag

till oförutsedda utgifter. Under senare år har vid sidan härav utbil
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

3

dats en ny form av finansfullmakt för vissa oförutsedda händelser, nämligen

en av riksdagen godkänd beredskapsstat, till vilken anknytes bemyndigande

för Kungl. Majit att under vissa villkor fastställa staten att lända

till efterrättelse för bestridande förskottsvis av vissa utgifter, för vilka täckning

sedermera skall beredas å av riksdagen fastställd tilläggsstat. Beredskapsstaten

har framträtt i två, delvis från varandra skilda typer, betecknade

allmän beredskapsstat och beredskapsstat för försvarsväsendet.

Vid anmälan i propositionen nr 235 till 1939 års lagtima riksdag av förslaget

till beredskapsstat för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/

40 berörde chefen för finansdepartementet konsekvenserna i fråga om § 63

regeringsformen av ett riksdagens bifall till förslaget. Frågan om att ersätta

grundlagens bestämmelser om kreditiven med ett stadgande om beredskapsstater

av olika slag borde enligt departementschefens mening upptagas

till övervägande och det förslag i ämnet, vartill efter erforderlig utredning

kunde finnas anledning, underställas 1940 års riksdag. Sedan riksdagen

godkänt förslaget till beredskapsstat, bemyndigade Kungl. Majit chefen för

finansdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom departementet

biträda med utredning av frågan om den rättsliga utformningen av

finansfullmakter för de fall som avses i § 63 regeringsformen och därmed

sammanhängande författningsrum. En av de sakkunniga avgiven promemoria

med förslag till ändring av § 63 regeringsformen m. m., vilken såsom

bilaga fogats till den nu föreliggande propositionen, har i huvudsak lagts

till grund för denna.

Enligt det i propositionen framlagda förslaget skall varje lagtima riksdag

antaga beredskapsstat för försvarsväsendet. Riksdagen må likaledes antaga

allmän beredskapsstat. I den förra skola upptagas de anslag, som — utöver

de i riksstaten uppförda — kunna erfordras för att vid krig eller krigsfara

upprätthålla rikets fred och oberoende, i den senare de anslag, som kunna

erfordras för att vid ekonomisk kris eller annat nödläge tillgodose folkförsörjningen.

Konungen skall äga sätta beredskapsstat helt eller delvis i kraft

under tid då riksdagen ej är samlad, eller inom tio dagar från dess öppnande.

Sådant beslut skall dock icke få fattas beträffande allmän beredskapsstat,

utan att yttrande först inhämtats av fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontoret. Om ej riksdagen annorlunda beslutar, skall

beredskapsstat, som av Konungen satts i kraft, gälla till och med trettionde

dagen från riksdagens öppnande. Närmare bestämmelser om beredskapsstat

skola meddelas i samfällt stiftad lag.

Utskottet. Den allmänna beredskapsslaten och beredskapsstaten för

försvarsväsendet hava under trycket av den senare tidens förhållanden utbildats

vid sidan av de i § 63 regeringsformen föreskrivna båda kreditiven

såsom nya former för tillgodoseende av vissa, till sin omfattning ej beräkneliga

behov. I jämförelse med beredskapsstaterna framstå kreditiven såsom

en tung och föråldrad form för bestridande mellan riksdagarna av oförutsedda

utgifter under de förhållanden som med dem avses. Det är därför

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

naturligt, att beredskapsstaternas tillskapande framkallat krav på en utmönstring

ur regeringsformen av nu gällande stadganden om kreditiven och

dessas ersättande med föreskrifter örn beredskapsstater. Utskottet tillstyrker

också en reform på området i anslutning till propositionens grundläggande

principer. Den allmänna beredskapsstaten bör emellertid kunna få en vidsträcktare

användning än vad som skulle kunna bliva fallet enligt propositionen.

Detta kan lämpligen ske genom att låta den där upptagna ändamålsbestämningen:

folkförsörjningens tillgodoseende, utgå ur grundlagstexten. Då

riksdagen enligt propositionen ej skall vara förpliktad antaga allmän beredskapsstat,

synes det vidare riktigt, att riksdagen också fritt kan fastställa

den ordning i vilken Kungl. Maj:t får förfoga över i denna beredskapsstat

uppförda anslag. Riksdagen blir sålunda oförhindrad att — på sätt som i

propositionen föreslagits — ställa det villkoret för förfogande över sådana

anslag, att yttranden inhämtats av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret. Vad härefter angår beredskapsstaten för försvars - väsendet, finner utskottet, i likhet med motionärerna, att utrikesnämnden

bör höras innan beredskapsstaten tages i anspråk. Ett beslut härom förutsätter

nämligen ett bedömande av det utrikespolitiska läget, varför riksdagens

förtroendemän i nämnden böta beredas tillfälle att samråda med

Konungen i frågan. Det synes utskottet vidare lämpligt att det härjämte i

grundlagen inskrives, att riksdagen vid fastställande av beredskapsstat för

försvarsväsendet äger bestämma, att anslag ej får tagas i anspråk förrän

riksdagskallelse utfärdats. En sådan bestämmelse innebär visserligen å ena

sidan en skärpning i förhållande till propositionen, men å andra sidan en

uppmjukning i förhållande till nu gällade grundlagsbud angående det stora

kreditivet, som aldrig får lyftas förrän efter riksdagskallelses utfärdande.

Härigenom möjliggöras bland annat sådana föreskrifter som de av 1939 års

riksdag meddelade, vilka inneburo att Kungl. Maj:t icke under annan förutsättning

än att riksdagskallelse utgått eller riksdagen ändock inom tjugu

dagar skulle sammanträda ägde överskrida i beredskapsstaten angivna särskilda

anslagsbelopp.

Utskottet har företagit vissa omredigeringar av den i propositionen föreslagna

lagtexten. Sålunda har bl. a. i § 63 direkt utsagts, att förslag till beredskapsstat

skall framläggas av Konungen. Vidare har i tydlighetens intresse

angivits, att då den genom beredskapsstaten givna fullmakten helt

eller delvis tages i anspråk, detta sker genom fastställande av en förskottsstat.

Med hänsyn till den utformning, som utskottet sålunda anser grundlagsbestämmelserna

om beredskapsstaterna böra äga, skulle en särskild lag med

närmare bestämmelser om dessa stäter få ett alltför begränsat innehåll för

att kunna anses behövlig och lämplig vid sidan av regeringsformen. Utskottet

har icke förbisett, att de av utskottet föreslagna reglerna icke fullt naturligt

låta sig infogas i regerihgsformfens ålderdomliga bestämmelser om statsregleringen.

Betänkligheterna minskas dock, därest den modernisering av

regeringsformens regler härutinnan, för vilken föredragande departements
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottet utlåtande Nr 23

5

chefen uttalat sig och som även utskottet finner Önskvärd, i SÖMM tid kommer

till stånd. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande

proposition icke kunnat i oförändrat skick bifallas, i

anledning av sagda proposition samt de i ämnet väckta

motionerna såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling

ville antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 63 régeringsformCn och § 39 moln. 1 riksdags*

ordningen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 63.

Dessutom böra, för oförsedda håndelser>

tvenne särskilda tillräckliga

summor anslås och till utbetalning å

riksgäldskontoret anvisas; den ena att

vara tillgänglig, då Konungen, till rikets

försvar eller andra högst viktiga

och angelägna ändamål, sedan hela

statsrådets tankar däröver blivit

inhämtade, finnér den vara oundvikligen

nödig; den andra att, vid infallande

krig, av Konungen lyftas, sedan

Han statsrådet in pleno hört och

riksdagen sammankallat. Riksdagens

förseglade anordning å sistnämnda

summa må ej förr brytas, eller summan

av fullmäktige i riksgäldskontoret

utbetalas, än sedan riksdagskallelsen

blivit i allmänna tidningarna

kungjord.

( Föreslåijéh lydelse )

§63.

l:o. Varje lagtiiha riksdag skaili

efter förslag av Konungen, i den ordning,

som gäller för riksstttiéhs reglerande,

antaga beredskapsétal för fötsvarsväsendet,

upptagande de särskilda

anslag, som vid krigsfara eller

krig, vari riket befinner sig, erfordras

för upprätthållande av dess fred

och oberoende. Riksdagen thå dårbiti

bestämma, att anslag ej får tågås i

anspråk, förrän riksdagskallelse utfärdats.

Under tid, då riksdag ej är samlad,

eller inom tio dagar från dess öppnande

må Konungen efter rådplägning

med utrikesnämnden fastställa

förskottsstat, upptagande anslag, soth

uppförts å beredskapsstateh.

Förskottsstaten gäller, där ej annat

av riksdagen beslutes, till och med

trettionde dagen från riksdagens öppnande.

2:o. Riksdagen må i den ordning,

söm i thom. 1 sågs, antaga allmän beredskapsstat,

upptagande de anslag,

som kunna erfordras vid ekonomisk

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

kris eller annat nödläge; och äger

riksdagen därvid fastställa den ordning,

i vilken Konungen må förfoga

över de i beredskapsstaten uppförda

anslagen.

Riksdagsordnin gen.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå

del av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov till riksdagen

avlåtna proposition och äga tillgång

till alla statsverkets räkenskaper och

handlingar, åligger att, i den mån det

icke gäller jordbruksärenden, pensionsstaten

eller riksdags- och revisionskostnader

eller kostnader för

riksdagens hus och riksdagens verk,

granska, utreda och uppgiva statsverkets

tillstånd och förvaltning samt föreslå

vad till fyllandet av dess behov

erfordras, varvid nödiga indragningar

och besparingar böra iakttagas, sd

ock att föreslå beloppet av de summor,

vilka, jämlikt 63 § regeringsformen,

skola för särskilda händelser avsättas.

Utskottet åligger därjämte

att, antingen i den ordning § 47 stadgar

gemensamt med eller eljest efter

samråd med de övriga utskott, vilka

handlägga stasregleringsfrågor, förslagsvis

beräkna statsverkets ordinarie

inkomster, uppgiva huru mycket

bör genom bevillningar utgöras samt

uppgöra förslag till riksstat.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå

del av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov till riksdagen

avlåtna proposition och äga

tillgång till alla statsverkets räkenskaper

och handlingar, åligger att, i den

mån det icke gäller jordbruksärenden,

pensionsstaten eller riksdags- och revisionskostnader

eller kostnader för

riksdagens hus och riksdagens verk,

granska, utreda och uppgiva statsverkets

tillstånd och förvaltning samt

föreslå vad till fyllandet av dess behov

erfordras, varvid nödiga indragningar

och besparingar böra iakttagas.

Utskottet åligger därjämte att,

antingen i den ordning § 47 stadgar

gemensamt med eller eljest efter samråd

med de övriga utskott, vilka

handlägga statsregleringsfrågor, förslagsvis

beräkna statsverkets ordinarie

inkomster, uppgiva huru mycket bör

genom bevillningar utgöras samt

uppgöra förslag till riksstat.

Stockholm den 5 juni 1940.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

7

Närvarande: Herrar Hallén, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson,

son, Herlitz, Thulin, Fredrik Ström, Nils Andersson, öman, Härdin,

Andersson i Ovanmyra, Vougt, Nordström i Torsby, Eriksson

Hällgren, Nolin, Sundström i Skövde* och Annér.

Per Anders

Albertsson*,

i Tolered,

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.