Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24

1940-06-06 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1940:24, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

1

Nr 24.

Ankom till^riksdagens kansli den 6 juni 1940 kl. 5.30 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse

av § 54 regeringsformen samt av §§ 37 och 50

riksdagsordningen jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna den 21 maj

1940 hänvisat en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 254, vari

Kungl. Majit till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlagt nedan

intagna förslag till ändrad lydelse av § 54 regeringsformen samt av §§ 37 och

50 riksdagsordningen.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande i första

kammaren väckta motioner, nämligen motionen nr 100 av herr Pauli m. fl.,

motionerna nr 141 och 223 av herr Lindhagen samt motionen nr 211 av herr

Undén, motionen I: 141 dock endast i vad den angår frågan örn förändringar

i utrikesutskottets nuvarande författning.

I motionen I: 100 hemställes,

»att riksdagen måtte såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling

antaga följande förslag till ändrad lydelse av § 54 regeringsformen och § 50

riksdagsordningen.

I regeringsformen § 54 erhåller tredje stycket följande lydelse:

Nämndens ledamöter och de för dem valda suppleanter böra---förekommit.

I fall---vare ledamöter och suppleanter därtill förbundna.

Ledamot, så ock suppleant, skall — ---iakttagande.

Riksdagsordningen § 50 erhåller följande lydelse:

Val av---omförmälda utrikesnämnd. Beträffande suppleants inträde

i nämnden gäde enahanda bestämmelser som i fråga om suppleants inträde

i utskott.

Ledamot av nämnden utövar---sina befattningar.

Konungen sammankallar---förordnar Konungen.

Skulle minst---nämnden sammankallad.

Ledamot och suppleant —--är samlad. För inställelse---er
sättning

enligt föreskrifter i den i § 23 omförmälda stadga.»

I motionen 1:141 hemställes i den del den här upptages till behandling,

»att riksdagen måtte hos Kungl. Majit hemställa örn förslag till följande

grundlagsändringar:

2) Förändringar i utrikesutskottets nuvarande författning med borttagande

av dess funktion såsom gammal utrikesnämnd med dennas uppenbara

brister, att den såsom ett riksdagens utskott trots grundlagens förbud handlar

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 5 sami. 2 avd. Nr 24.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

under en regeringskonseljs skepnad, att den är ett bålverk för demokratiska

sekretessen, som av demokratien skulle avskaffas, samt utgör en kollegialitet,

som ej får fatta beslut, ej väcka förslag, ej föra protokoll;

I motionen 1:223 hemställes,

»att riksdagen ville avslå propositionens småsaker samt med ledning av

förslag från konstitutionsutskottet till formuleringar besluta eller hos

Kungl. Majit begära förslag till följande ändringar i det konstitutionella

samarbetet mellan regering och riksdag i utrikesärenden, nämligen

1) att den gamla utrikesnämndens vålnad avskaffas definitivt med rätt

för regeringen att påkalla utrikesutskottets sammanträde mellan riksdagarna;
2)

att den i 54 § regeringsformen omnämnda framställningen till riksdagen

av det utrikespolitiska läget lämnas till riksdagen in pleno med rätt för

riksdagsmedlem att uttala sig och framställa spörsmål;

3) att varje meddelande till riksdagen från regeringen sker enligt 56 §

riksdagsordningen och icke till utrikesutskottet utan till riksdagen in pleno

med rätt till diskussion och uttalande, i vilket sistnämnda fall avgörandet, om

votering begäres, sker efter namnupprop enligt riksdagskatalogerna;

4) att sammanträde enligt 56 § riksdagsordningen med skyldighet för regeringen

att lämna upplysningar även skall äga rum, när minst 20 ledamöter

från vardera kammaren påkalla sådant;

5) att sekretess vid dessa sammanträffanden äger rum endast, när synnerliga

anledningar därtill föranleda; och

6) att vid alla förenämnda sammanträffanden mellan regeringen och riksdagen

inför öppna eller slutna dörrar enligt stadgande i grundlagen föras protokoll

med stenografiska referat av alla yttranden».

I motionen I: 211 hemställes,

»att riksdagen i samband med de i propositionen nr 254 framlagda förslagen

måtte såsom vilande i grundlagsenlig ordning antaga

A) dels följande stycke att ingå mellan tredje och fjärde styckena i

§ 50 RO:

’Vad ledamot av nämnden vid överläggningarna yttrat skall till protokoll

tagas, då beslut därom fattats av den, som leder förhandlingarna, eller ledamoten

själv därom gjort yrkande.’

B) dels följande ändrade lydelse av första stycket i § 56 RO:

''Prövar Konungen--- — förordnar, att vid gemensamt sammanträde med

kamrarna framföra meddelandet. Överläggning över vad sålunda meddelats

må endast äga rum i vardera kammaren för sig. Kammare vare obetaget

att besluta det uttalande, vartill det framförda meddelandet kan föranleda;

dock att väckt fråga därom ej må avgöras förrän vid ett nästföljande

sammanträde.’»

Angående motiveringen får utskottet hänvisa beträffande det i propositionen

framlagda förslaget till det vid densamma fogade utdraget av statsråds
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

3

protokollet över justitiedepartementsärenden för den 10 maj 1940 samt beträffande

de i motionerna framlagda förslagen till samma motioner.

Genom grundlagsändringar år 1921 erhöll riksdagen i flera hänseenden

ökat inflytande i utrikespolitiska frågor. Sålunda utvidgades riksdagens befogenheter

med avseende å traktater. Vidare inrättades utrikesnämnden såsom

en fast institution för rådplägning med Konungen även mellan riksdagarna

angående ärenden, som angå rikets förhållande till främmande makter.

Slutligen infördes i § 56 riksdagsordningen bestämmelser angående

tillvägagångssättet vid regeringsmeddelanden till riksdagen i utrikespolitiska

frågor och andra ärenden av större allmänt intresse. Härefter genomfördes

år 1933 den förändringen i utrikesnämndens organisation, att suppleant i

nämnden även vid tillfälligt förfall för ordinarie ledamot, och ej blott som

dittills vid ordinarie ledamots avgång, får tjänstgöra i dennes ställe. Vidare

inrättades år 1937 utrikesutskottet samt bereddes utrikesministern rätt till tillträde

till detta utskott. Sedermera hemställde föregående års lagtima riksdag

i skrivelse (nr 342) till Kungl. Majit om utredning och förslag angående

sådana ändringar i § 56 riksdagsordningen och därmed sammanhängande

föreskrifter, som kunde vara ägnade att befrämja samråd mellan regering

och riksdag i utrikespolitiska frågor. I anledning härav har en närmare utredning

i ämnet företagits inom utrikesdepartementet genom tillkallad sakkunnig.

Den av den sakunnige avgivna promemorian, vilken såsom bilaga

fogats till förevarande proposition, ligger i vissa hänseenden till grund för de

i densamma framlagda grundlagsändringsförslagen. Dessa innebära främst

att rätten till tillträde till utrikesutskottet utvidgas till att omfatta även statsministern

och, i förekommande fall, andra ledamöter av statsrådet, samt att

suppleant i utrikesnämnden, som ej kallas att tjänstgöra vid sammanträde

med nämnden, ändock skall beredas tillfälle att närvara därvid. Däremot

föreslås i propositionen ingen ändring i § 56 riksdagsordningen.

I sitt förslag till 1936 års riksdag om utrikesutskottets inrättande anförde

konstitutionsutskottet (utlåtande nr 36) såsom skäl för införande av en

rätt för utrikesministern att närvara i utskottet huvudsakligen att de frågor

som skulle ankomma på detta utskott kunde vara av den natur att fullständiga

upplysningar icke alltid lämpligen borde meddelas skriftligen eller genom

ämbets- eller tjänsteman utan endast personligen av den statsrådsledainot

som närmast bure ansvaret för landets utrikespolitik. Med hänsyn till

utrikesutskottets särställning kunde en dylik lösning enligt utskottets mening

icke på något sätt verka prejudicerande på frågan örn statsrådens tillträde

till utskott, allra minst då utrikesutskottet skulle bestå av samma ledamöter

som utrikesnämnden, där utrikesministern oftast vore föredragande. De

skäl, som sålunda anförts för alt utrikesministern borde äga tillträde lill

utrikesutskottet, hava emellertid, såsom föredragande departementschefen

framhållit, i väsentlig mån tillämpning även beträffande statsministern; vad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

särskilt angår den omständigheten att utrikesutskottet och utrikesnämnden

ha samma ledamöter, är att märka, att statsministern, såvida ej Konungen är

närvarande, har att föra ordet i utrikesnämnden. Men då frågor som förekomma

till behandling i utrikesutskottet kunna ankomma även på annan

ledamot av statsrådet, t. ex. försvarsministern, handelsministern eller folkhushållningsministern,

synes det lämpligt att även denna statsrådsledamot

äger möjlighet att personligen meddela utskottet erforderliga upplysningar.

Beträffande utrikesnämnden förefinnes dylik möjlighet i det att jämväl annan

statsrådsledamot än stats- och utrikesministrarna äger infinna sig där,

låt vara endast efter kallelse av Konungen. Utskottet får därför tillstyrka sådan

ändring i § 37 riksdagsordningen, att statsministern erhåller samma befogenhet

som utrikesministern att lämna upplysningar i utrikesutskottet samt

att jämväl annan ledamot av statsrådet erhåller sådan rätt, där ärendets beskaffenhet

därtill föranleder.

Vad härefter angår frågan om införande av en rätt för suppleanterna i

utrikesnämnden att alltid närvara vid nämndens sammanträden, har som ett

skäl för en grundlagsbestämmelse härom anförts den omständigheten, att

suppleant numera, i motsats till vad fallet var vid tiden för nämndens inrättande,

får tjänstgöra ej blott då ledighet inträffat i nämnden utan även

då ledamot fått förfall. Det är redan med hänsyn härtill önskvärt, att

suppleanterna sättas i tillfälle att fortlöpande följa nämndens arbete. Ett

annat skäl för att upphäva förbudet mot suppleanters närvaro i nämnden

utgör tillkomsten av utrikesutskottet med samma suppleanter som nämnden.

Suppleanterna äga nämligen närvara vid utskottets sammanträden. De betänkligheter,

som tidigare hysts mot att öka antalet närvarande vid nämndens

sammanträden, böra i betraktande av de anförda omständigheterna icke

längre tillmätas avgörande betydelse. Utskottet tillstyrker därför förslaget om

införande av en rätt för suppleanterna att alltid närvara vid nämndens sammanträden.

I propositionen har, såsom redan nämnts, icke föreslagits någon ändring i

bestämmelsen i § 56 riksdagsordningen örn regeringsmeddelanden till riksdagen

i utrikespolitiska eller andra ämnen. Motionsvis föreslås däremot en

sådan ändring av detta grundlagsbud, att meddelanden skola lämnas vid

gemensamma sammanträden med båda kamrarna. Stadgandet i § 56 har

tillämpats endast ett mindre antal gånger. En orsak härtill har uppgivits

vara, att det i lagrummet reglerade förfarandet skulle vara alltför omständligt,

då det innebure, att samma meddelande måste lämnas i vardera kammaren

för sig. Att meddelande måste upprepas — eller samtidigt lämnas

av annan statsrådsledamot — har ock ansetts medföra att det ej kunnat

givas i den friare form som eljest varit möjlig. De berättigade önskemålen

örn ett nära samråd mellan regering och riksdag i utrikespolitiska frågor

kunna emellertid enligt utskottets mening svårligen antagas komma att

främjas genom att regeringsmeddelandena lämnas vid gemensamma sammanträden

mellan kamrarna. Härtill kommer att en viss samverkan, särskilt

under senaste tid, visat sig komma till stånd på andra vägar än de i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

5

§ 56 anvisade, såsom genom fristående regeringsmeddelanden utan användande

av den i lagrummet föreskrivna formen, i interpellationssvar och

andra kammardebatter bl. a. i remissdebatter. Vittgående möjligheter finnas

alltså såväl för regeringen att framlägga utrikespolitiska frågor inför riksdagen

som för riksdagen att upptaga sådana frågor till debatt. Tillräckliga

skäl synas utskottet sålunda icke föreligga att tillstyrka de motionsvis väckta

förslagen om ändrad lydelse av § 56 riksdagsordningen. Utskottet vill emellertid

i detta sammanhang med tillfredsställelse konstatera föredragande departementschefens

uttalande, att regeringen under nuvarande förhållanden i

vidsträckt omfattning bör begagna de möjligheter, som förefinnas till samråd

med riksdagen i utrikespolitiska frågor.

De framställda förslagen örn att ett meddelande jämlikt § 56 riksdagsordningen

skall kunna utmynna i ett dagordningsbeslut kan utskottet icke tillstyrka.

I denna fråga anser sig utskottet kunna inskränka sig till att hänvisa

till sitt uttalande i ämnet från föregående år (utlåtande nr 14), att, därest

frågan om införande av ett dagordningsinstitut skulle tagas under förnyat

övervägande, detta borde ske i ett större sammanhang än det nu föreliggande.

Vid kamrarnas förhandlingar inom lyckta dörrar jämlikt § 56 riksdagsordningen

förås icke några protokoll, upptagande de avgivna yttrandena.

Numera finnas särskilda bestämmelser härom i kamrarnas ordningsstadgor.

Motionsvis föreslås nu en ändring härutinnan. Utskottet får i anledning

härav understryka sitt uttalande från föregående år (utlåtande nr 14)

örn betydelsen av protokollföring vid ifrågavarande slag av förhandlingar.

Det tillkommer emellertid icke utskottet att framställa något förslag om

ändring i de till utskottets kompetens icke hörande ordningsstadgorna.

Förslag har vidare motionsvis framställts därom, att i § 50 riksdagsordningen

göres ett tillägg av innehåll, att vad ledamot av utrikesnämnden yttrat

vid sammanträde med nämnden skall protokollföras, där ledaren för

förhandlingarna så beslutat eller ledamoten framställt yrkande därom. Ett

sådant stadgande ifrågasattes redan i det kommittébetänkande, som ligger

lill grund för bestämmelserna om utrikesnämnden, men kommittén förklarade

sig avslå från att föreslå någon bestämmelse angående protokollföring i

förlitande på att sakens natur skulle leda till att protokollföring anordnades

enligt dessa riktlinjer. I saknad av föreskrifter har vid nämndens sammanträden

följts den praxis, att sekreteraren fört ett kortfattat protokoll. Detta har

icke plägat underställas nämnden eller dess ledamöter för justering men i

stället försetts med påskrift av statsministern och utrikesministern. Olika

åsikter hava yppats i frågan, huruvida det vore lämpligt att reglera protokollföringen

genom uttryckliga föreskrifter. Utskottet finner det visserligen

principiellt riktigt att protokoll föras även vid utrikesnämndens sammanträden,

men delar föredragande departementschefens mening att en reglering

av frågan icke behöver ske genom bestämmelser i grundlag utan

att föreskrifter i ämnet lämpligen kunna meddelas av Kungl. Maj:t i statsrådet.

Härigenom vinnes också den fördelen, att principen örn protokollfö
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

ring kan vinna tillämpning redan under nu rådande utomordentliga förhållanden.

Pa grund av vad sålunda anförts får utskottet, som finner de motionsvis

framställda förslagen, i den mån de icke berörts i det föregående, ej böra

föranleda någon ändring i Kungl. Maj:ts proposition eller någon riksdagens

åtgärd i övrigt, hemställa,

1) att riksdagen, med bifall till Kungl Maj:ts förevarande

proposition samt i anledning av motionen I: 100, såsom

vilande för vidare grundlagsenlig behandling måtte antaga

följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 54 regeringsformen saint av §§ 37 och 50 riksdags

ordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

Regeringsform en.

§ 54.

Ledamöterna av — — — nästa

sammanträde.

Ministern för---- erhålla bety
delse.

Nämndens ledamöter böra visa

största varsamhet i avseende å meddelanden

till andra om vad vid nämndens

sammanträden förekommit. I

fall, då Konungen eller den som i

hans frånvaro leder förhandlingarna

prövar ovillkorlig tystnadsplikt vara

av nöden, vare ledamöterna därtill

förbundna. Ledamot skall första

gången han deltager i sammanträde

avgiva försäkran örn tystnadspliktens

iakttagande.

§ 54.

Ledamöterna av — — — nästa

sammanträde.

Ministern för---erhålla be
tydelse.

Nämndens ledamöter böra visa

största varsamhet i avseende å meddelanden

till andra om vad vid nämndens

sammanträden förekommit. I

fall, då Konungen eller den som i hans

frånvaro leder förhandlingarna prövar

ovillkorlig tystnadsplikt vara av

nöden, vare ledamöterna därtill förbundna.

§ 37.

Riksdagsordningen.

§ 37.

2. Då något ----delgivas ut- 2. Då något---delgivas utskottet.

skottet.

Ministern för utrikes ärendena må Statsministern och ministern för

själv eller genom ämbets- eller tjän- utrikes ärendena, så ock, når åren
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

\ 7

(Nuvarande lydelse.)

steman meddela utskottet muntliga eller

skriftliga upplysningar.

§50.

Val av---sina befattningar.

Inträffar ledighet i nämnden, inträde

suppleant såsom ledamot i den

avgångnes ställe. Har ledamot hos

Konungen anmält förfall, må suppleant

kallas att i den frånvarandes

ställe tjänstgöra i nämnden. Beträffande

den ordning, som vid inträde

skall iakttagas mellan suppleanterna,

gäde enahanda bestämmelser som i

fråga örn suppleants inträde i utskott.

Ej må den, som år suppleant, i annat

fall än här ovan sägs övervara

nämndens sammanträden.

Konungen sammankallar---

förordnar Konungen.

Skulle minst--— nämnden

sammankallad.

Ledamot av nämnden åtnjute ej

någon ersättning under den tid riksdagen

är samlad. För inställelse vid

sammanträde, då riksdagen ej är

samlad, utgår ersättning enligt de i

§ 23 för urtima riksdag bestämda

grunder.

(Föreslagen lydelse.)

dets beskaffenhet därtill föranleder,

annan ledamot av statsrådet, må

själva eller genom ämbets- eller tjänsteman

meddela utskottet muntliga

eller skriftliga upplysningar.

§ 50.

Val av---sina befattningar.

Inträffar ledighet i nämnden, träde

suppleant såsom ledamot i den avgångnes

ställe. Har ledamot förfall,

skall suppleant kallas att i den frånvarandes

ställe tjänstgöra i nämnden.

Beträffande den ordning, som vid inträde

skall iakttagas mellan suppleanterna,

gäde enahanda bestämmelser

som i fråga om suppleants inträde

i utskott. Suppleant, som ej

kallas att tjänstgöra vid sammanträde

med nämnden, skall ändock beredas

tillfälle att därvid närvara.

Konungen sammankallar---

förordnar Konungen.

Skulle minst — — — nämnden

sammankallad.

Ledamot av nämnden, så ock suppleant,

skall första gången han är närvarande

vid sammanträde med nämnden

avgiva försäkran örn iakttagande

av den i § 54 regeringsformen stadgade

tystnadsplikten.

2) att riksdagen, i anledning av propositionen samt motionerna

I: 141 och I: 211, i skrivelse tid Kungl. Maj:t måtte

hemställa, alt Kungl. Majit snarast vide fatta beslut om protokollföring

vid utrikesnämndens sammanträden; samt

3) att

a) motionen I: 141, i vad den här upptagits tid behandling

och icke kan anses besvarad genom vad utskottet ovan

under 2) hemställt,

b) motionen 1:211, i den mån den icke kan anses besvarad

genom vad utskottet ovan under 2) hemställt, samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

c) motionen I: 223, i den mån den icke kan anses besvarad

genom vad utskottet ovan i motiveringen anfört örn protokollföring

vid förhandlingar inom lyckta dörrar jämlikt

§ 56 riksdagsordningen,

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 juni 1940.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: Herrar Hallén, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson, Per Andersson,

Källman, Björck, Thulin, Fredrik Ström, Hagström*, Nils Andersson,

öman, Lindskog*, Andersson i Ovanmyra, Vougt, Mosesson, Arnemark, Eriksson

i Toftered, Hällgren, Fält och Spängberg.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Gustaf Adolf Björkman och Öman, som anfört:

»Utskottets beslut att tillstyrka den kungl, propositionen i vad därigenom

föreslås rätt för suppleanter i utrikesnämnden att alltid närvara vid nämnden

sammanträden lia vi ej kunnat biträda. Vi anse nämligen betänkligt att

öka antalet närvarande vid nämndens sammanträden och att denna synpunkt

överväger de skäl, som framförts för den föreslagna ändringen. Vi

hemställa därför att riksdagen måtte avslå den kungl, propositionen i nu angiven

del.»

Stockholm 1940. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner,

402009

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:421 Skrivelse till Korsängen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under elfte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till extra utgifter s. 7 i texten