Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad ordning för genomförande av beslut örn grundlagsändring.

1940-06-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1940:30, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad ordning för genomförande av beslut örn grundlagsändring.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 10 juni 1940 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

ändrad ordning för genomförande av beslut örn grundlagsändring.

Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 1, av herr Herlitz hemställes,

»att riksdagen ville för sin del såsom vilande i grundlagsenlig ordning antaga

förslag till sådana ändringar i grundlagarna, att beslut om grundlagsändring

må kunna med kvalificerad majoritet genomföras vid den riksdag,

då förslag därom väckes».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

För grundlagsändring erfordras enligt §§ 81 och 82 regeringsformen samt

§ 64 riksdagsordningen Konungens och två lagtima riksdagars beslut med

mellankommande nyval till andra kammaren. Liknande villkor för ändring

i grundlag förekomma i flera utländska statsskick. I vårt land har kravet

på att tvenne riksdagars beslut erfordras för grundlagsändring gammal hävd.

Det uppställdes första gången i 1766 års förordning angående lagarnas verkställighet.

I memorial nr 1 med förslag till regeringsform anförde konstitutionsutskottet

år 1809 till stöd för en sådan regel bl. a. följande: »Utskottet,

som föreser att den grundlag riksens ständer nu komma att fastställa icke

kan bliva fullkomlig, har velat öppna en möjlighet att förbättra den, när

ett mer än tillfälligt allmänt tankesätt därom hunnit stadgas. Denna möjlighet

borde likväl vara omgiven av försvårande formaliteter, nödvändiga

för att avhålla icke nog betänkta försök och att förekomma förhastade beslut.

» — — — »Och på det icke under något tillstånd av våld eller folk-yrsla

en statsförändring må kunna med sken av laglighet genomdrivas, har utskottet

fastställt den grundsats, att varje sådan föreslagen förändring icke förr

än å den nästföljande riksdagen skall kunna antagas.» Kravet på nyval till

andra kammaren uppställdes i samband nied införandet av årliga riksdagar

vid representationsreformen. Efter antagandet av 1866 års riksdagsordning

har något vidare förslag till ändring i dessa villkor för grundlagsstiftning

icke blivit föremål för riksdagens prövning. I våra grundlagar kvarstå

visserligen bestämmelser, som av historiska skäl där fått sin plats men nu

äga underordnad betydelse och icke längre kunna anses vara i behov av

särskilt skydd. Denna omständighet får emellertid icke undanskymma att

våra grundlagar alltfort i enlighet med sin ursprungliga bestämmelse fylla

uppgiften att giva uttryck åt för vårt fria statsskick väsentliga principer.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 5 sami. 2 avd. Nr 30—31.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

Nu rådande exceptionella förhållanden äro ägnade att framhäva betydelsen

av att beslut som fattas av riksdagen i livsviktiga konstitutionella spörsmål

icke återspegla tillfälliga opinionsbildningar utan stå i samklang med

en varaktig folkmening. De skäl, som föranlett införandet i våra grundlagar

av nu gällande omständliga regler för grundlagsändringar, finner utskottet

därför alltjämt bärkraftiga.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 juni 1940.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson, Per Andersson,

Herlitz, Källman, Thulin*, Karl August Johanson, Nils Andersson,

Albertsson*, Andersson i Ovanmyra, Vougt, Mosesson*, Arnemark, Nordström

i Torsby, Eriksson i Tolered*, Nilsson i Göteborg, Hällgren och Nolin.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Gustaf Adolf Björkman, Herlitz, Källman, Thulin, Karl August

Johanson, Mosesson, Arnemark och Nilsson i Göteborg, som ansett, att utskottets

utlåtande bort hava följande lydelse:

»Utskottet är ense med motionären örn att nu gällande ordning för grundlagsstiftning

i vissa lägen kan medföra allvarliga svårigheter. Betydelsefulla

erfarenheter hava i detta hänseende vunnits under den nu rådande kristiden.

Dels har det befunnits nödvändigt att uppskjuta den definitiva behandlingen

av angelägna reformer, ehuru det praktiskt taget rått fullständig enighet

örn önskvärdheten av att omedelbart genomföra dem, och ehuru det icke

kunnat råda tvivel örn att de efter nyval till andra kammaren komma att

godkännas av den då sammanträdande riksdagen. Dels har den omständliga

formen för grundlagsstiftning föranlett åtgärder, vidtagna i annan ordning,

vilkas överensstämmelse med grundlagens föreskrifter åtminstone varit tvivelaktig.

Allvarligt överväges också företagandet av påtagliga brott mot

grundlagsregler av utomordentlig betydelse — vilket icke behövt ifrågakomma,

om en form funnits för snabbare genomförande av grundlagsändringar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

3

Man har inför båda de nu antydda företeelserna anledning till allvarliga

farhågor. I en tid sådan som den nuvarande framstår det som betänkligt,

att nödvändiga, måhända livsviktiga reformer skola behöva anstå i avbidan

på ett förfarande, som i många fall kan te sig såsom bestående av betydelselösa

formaliteter. Men det är lika betänkligt, örn statsmakterna finna sig

nödsakade att överskrida de rättsliga gränserna för sina befogenheter; just i

en allvarlig brytningstid är det angelägnare än någonsin att tillse, att de åtgärder,

som de vidtaga, äga en oomtvistlig rättsgrund.

Utskottet finner sålunda starka skäl tala för den i motionen framförda

tanken, att en snabbare form för grundlagsstiftning borde stå till buds vid

sidan av den nu stadgade. Utskottet har därvid närmast tider av krig och

krigsfara i tankarna. De olägenheter, som gällande ordning under andra

förhållanden kan medföra, torde i stort sett kunna övervinnas. Lösningen

torde böra sökas på den i motionen angivna vägen, nämligen så att grundlagsändring

må kunna ske genom beslut med viss kvalificerad majoritet,

fattade i båda kamrarna vid en och samma riksdag. Såsom motionären

anmärker, medför en sådan ordning, om den kvalificerade majoriteten göres

tillräckligt stark, en viss säkerhet för att inga andra ändringar genomföras

än sådana som, om de bleve vilande, hade utsikt att godtagas vid de följande

andrakammarvalen och av den därefter sammanträdande riksdagen.

Utskottet är emellertid ej berett att nu föreslå för ändamålet erforderliga

ändringar i grundlagarna. Enligt utskottets mening förtjänar det nämligen

närmare övervägas, i vilken omfattning och under vilka betingelser den

snabbare grundlagsstiftningsformen skall kunna komma till användning.

Starka skäl tala för ett övervägande, huruvida ej en åtskillnad bör göras

mellan vissa grundlagsstadganden, som få ändras i den nu ifrågavarande

formen, och andra, vid vilkas ändring endast den hittillsvarande ordningen

får tillämpas. Vid det övervägande, som ägnas åt detta spörsmål, torde

även den frågan inställa sig, huruvida ej de i motionen anmärkta olägenheterna

i viss utsträckning skulle kunna undanröjas därigenom att spörsmål

av jämförelsevis mindre vikt, som nu regleras i grundlag, i stället bleve

föremål för reglering i annan ordning.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen i anledning av motionen 1:1 ville hos Kungl.

Maj :t anhålla örn utredning och förslag angående sådana

ändringar i grundlagarna, att beslut örn grundlagsändring i

vissa fall må kunna med kvalificerad majoritet genomföras

vid den riksdag då förslag därom väckes.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.