Utlåtande i anledning av väckt motion om visst tillägg till lagen örn val till riksdagen.
1940-06-13 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1940:32, Utlåtande i anledning av väckt motion om visst tillägg till lagen örn val till riksdagen.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.
1
Nr 32.
Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1940 kl. 12 m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
visst tillägg till lagen örn val till riksdagen.
Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 15, av herr Holmbäck hemställes, att riksdagen för sin del ville
antaga följande
Förslag
till
Lag
om tillägg till lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till
riksdagen.
Härigenom förordnas följande.
Vid det val till riksdagens andra kammare, som enligt 17 § 1 mom. riksdagsordningen
skall äga rum i september månad 1940, må valsedel upptaga
namnen antingen, som 59 § lagen örn val till riksdagen stadgar, i en följd,
det ena under det andra, eller ock på sätt utvisas av vid denna lag fogat
formulär.1
I det senare fallet må å sedelns vänstra sida upptagas högst två namn utöver
det antal riksdagsmän, valet avser. Namnen skola uppföras vart för
sig i de särskilda rummen och gälla själva riksdagsmannavalet samt, i den
mån namnen därvid icke tagas i anspråk, val av efterträdare åt avgången
riksdagsman. För efterträdarvalet må dessutom å motsvarande rum å sedelns
högra sida uppföras högst två namn för vart och ett av de för själva
riksdagsmannavalet upptagna namnen. Upptager rum å sedelns högra sida
två namn, skola de förekomma det ena under det andra. För efterträdarvalet
särskilt upptaget namn, som saknar motsvarande namn för själva riksdagsmannavalet,
anses som obefintligt.
För valsedel, som uppställts i enlighet med det vid denna lag fogade formuläret,
tages vid röstsammanräkning jämlikt 81 § lagen om val till riksdagen
hänsyn blott till de namn, som avse själva riksdagsmannavalet. Vid
ny röstsammanräkning jämlikt 87 § lagen om val till riksdagen tillgodoräknas
för sådan valsedel röstvärdet det namn, som står främst bland de för
den avgångne riksdagsmannen särskilt upptagna cfterträdarnamnen eller,
örn sammanräkningen sker jämlikt 87 § 2 morn., det namn som förekommer
1 Formuläret har här uteslutits.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 5 sami. 2 avd. Nr 32.
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.
i samma rum å valsedelns högra sida efter namnet å den nu avgångne riksdagsmannen;
finnes ej sådant namn, tillgodoräknas röstvärdet det namn för
själva riksdagsmannavalet, som står främst å sedeln, eller, om ej heller sådant
namn finnes, det namn, som står främst bland samtliga efterträdarnamnen
å sedeln. Vid tillgodoräknandet av röstvärdet skall iakttagas, att
namn å någon, som blivit genom valet utsedd till riksdagsman, anses som
obefintligt.
Denna lag träder omedelbart i kraft.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Enligt 59 § i lagen om val till riksdagen skola vid val till andra kammaren
namnen å valsedel uppföras i en följd, det ena under det andra, och utgöra
högst två utöver det antal riksdagsmän valet avser.
Vid val till första kammaren skall valsedel enligt 15 § i samma lag avfattas
i överensstämmelse med ett vid lagen fogat formulär (1). Varje valsedel
må å sedelns vänstra sida upptaga högst två namn utöver det antal riksdagsmän
valet avser. Namnen skola uppföras vart för sig i de särskilda
rummen och gälla själva riksdagsmannavalet samt, i den mån namnen därvid
icke tagas i anspråk, val av efterträdare åt avgången riksdagsman. För
efterträdarevalet må dessutom i motsvarande rum å sedelns högra sida uppföras
högst två namn för vart och ett av de för själva riksdagsmannavalet
upptagna namnen. Upptager rum å sedelns högra sida två namn, skola de
förekomma det ena under det andra.
Enligt 24 § i kommunala vallagen skall valsedel vid kommunalval Upptaga
namnen antingen i en följd, det ena under det andra, eller ock på sätt formulär
(1) vid lagen utvisar. — I förra fallet må namnen å valsedeln vara
högst dubbelt så många som det antal landstingsman eller fullmäktige valet
avser, dock må, där endast en landstingsman skall utses, valsedel innehålla
tre namn. Namnen gälla själva landstingsmanna- eller fullmäktigvalet samt,
i den mån de icke därvid tagas i anspråk, val av suppleanter för landstingsman
eller av efterträdare för fullmäktige. — I senare fallet må å sedelns
vänstra sida upptagas högst två namn utöver det antal landstingsman eller
fullmäktige valet avser. Dessa namn skola uppföras vart för sig i de särskilda
rummen och gälla själva landstingsmanna- eller fullmäktigvalet samt,
i den mån namnen icke därvid tagas i anspråk, val av suppleanter eller efterträdare.
För suppleantvalet eller efterträdarvalet må dessutom i motsvarande
rum å sedelns högra sida uppföras högst två namn för vart och ett av de
för själva landstingsmanna- eller fullmäktigvalet upptagna namnen. Upptager
rum å sedelns högra sida två namn, skola de förekomma det ena under
det andra. För val av suppleant eller efterträdare särskilt upptaget namn,
som saknar motsvarande namn för själva landstingsmanna- eller fullmäktigvalet,
anses såsom obefintligt.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.
3
Regeln om spaltad valsedels användande vid förstakammarvalen infördes i
lagen om val till riksdagen år 1921 efter framställning av de s. k. proportionsvalssakkunniga.
Dessa hade till stöd för förslaget bl. a. anfört följande:
Det personliga ersättarskap, som nu gällande stadganden innebära, är
emellertid så till vida icke fullt genomfört, som det icke gives någon möjlighet
för valmannen att, ifall han önskar viss bestämd person till efterträdare
åt viss bestämd representant, utmärka detta. Samma person kan komma
att stå såsom efterträdare åt partiets samtliga riksdagsmän i valkretsen;
huruvida han närmast är ersättare för A eller B eller G beror på vilkendera
av dessa, som först avgår. Vi hava velat bereda ett ytterligare utrymme för
det personliga ersättarskapet genom en särskild form för valsedlarnas utfyllande.
I dylikt syfte föreslå vi nämligen ett sådant formulär för valsedel vid val
till första kammaren, att sedeln avdelas i en vänster- och en högerkolumn,
den förra avsedd för de för själva riksdagsmannavalet upptagna namnen, den
senare för särskilda ersättarenamn. I den vänstra kolumnen skola namnen
uppföras var för sig i särskilda rutor. Mot varje ruta å vänstra sidan svarar
å den högra en särskild ruta, i vilken må kunna uppföras ett eller två namn,
vilka framför andra skola komma i betraktande vid val av efterträdare åt
den i förstnämnda ruta angivna riksdagsmannen i den ordning, vari de uppförts.
Även om denna anordning genomgående praktiseras, kan givetvis allt
fortfarande inträffa, att samma person samtidigt kan vara efterträdare åt
flera riksdagsmän. Men detta beror då på att valmännen uppfört honom i
flera ersättarerutor, vilket nämligen skulle kunna ske.
Anordningen har emellertid, såsom antytts, icke obligatorisk karaktär.
Den, som så vill, kan rösta i överensstämmelse med det nuvarande tillvägagångssättet,
i vilket fall, vad hans valsedel beträffar, namnen vid ersättarevalet
komma i betraktande enligt samma regler som de nu gällande.
Skulle alltså å en valsedel den mot en föreslagen riksdagsmans namn svarande
ersättarerutan icke vara ifylld, tillräknas rösten vid ersättarevalet liksom
nu den av de förut till riksdagsmän ej valde, vilkens namn för själva
riksdagsmannavalet står främst å sedeln. Samma skulle bliva förhållandet
ifall till ersättare för viss riksdagsman utsetts en i motsvarande ersättareruta
uppförd person och, efter det denne avsagt sig uppdraget eller eljest avgått,
även övriga i vederbörande ersättareruta eventuellt förefintliga namn på liknande
sätt förbrukats. Skulle nu den för själva riksdagsmannavalet upptagne,
som stöde närmast vid ersättarevalet, av någon anledning icke kunna utses
till efterträdare, kunde det måhända synas riktigast att, för den händelse
den mot hans namn svarande ersättarerutan blivit ifylld, vid uträkningen
övergå till denna. Vi hava emellertid föreslagit, att man i stället fortsätter
nedåt sedelns vänstra sida, sålunda på samma sätt som nu. Det kan vara
ovisst, vilket tillvägagångssätt som mest överensstämmer med valmannens
intentioner; det gäller ju allt fortfarande ersättare icke för bäraren av det
sist omnämnda namnet å vänstra sidan utan för den ursprungligen avgångne.
För det tänkbara fall, att, efter uttömmandet av den mot den avgångnes
namn svarande ersättarerutan, jämväl namnen å vänstra sidan blivit i och
för uträkning av ersättare förbrukade, föreslås, alt turen kommer till de
återstående ersättarenamnen i den ordning, vari de förekomma å valsedeln.
Med föranledande av det beslut på förevarande område, som sålunda år
1921 fattades i fråga om förstakammarvalen, infördes påföljande år i anledning
av en inom riksdagen väckt motion samt på förslag av konstitutionsut
-
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.
skottet i kommunallagarna bestämmelser om fakultativt användande av spaltad
valsedel vid kommunala val.
Till stöd för förslaget att vid de kommunala valen å valsedel skulle kunna
upptagas särskilda efterträdarnamn för vart och ett av de namnen, som avsågo
själva valet, hade i berörda motion (I: 121) anförts följande:
De skäl, som av proportionsvalssakkunniga anförts för ifrågavarande anordning
vid förstakammarvalen, synas emellertid i än högre grad tala för ett
medgivande i lag av enahanda förfaringssätt vid dessa kommunala val, emedan
därigenom skulle för företrädare av olika åskådningar inom en kommunal
valkrets beredas större möjlighet att enas om gemensamma vallistor,
därest, såsom icke sällan är fallet, benägenhet därtill förefinnes. Erfarenheten
särskilt från de allmänna kommunalfullmäktigval, vilka förrättas sedan
fullmäktiginstitutionen blev obligatorisk även i ett stort antal av våra
landskommuner, visar, att benägenheten alt därvid genom överenskommelse
om gemensamma listor under gemensam partibeteckning undvika valstrid
med alla de därmed förbundna slitningar, arbete och kostnader, varit ganska
omfattande. Men redan vid de fullmäktigval, som förrättades första gången
efter tidpunkten för nyssberörda reforms genomförande, övergavs icke sällan
tanken på dylika gemensamma listor av den anledningen, att det icke fanns
någon möjlighet att ordna namnen på listorna så, att, där fullmäktig under
valperioden avgick, efterträdare tillhörande samma meningsriktning som
den avgående blev utsedd. Ty i sådant fall måste alltid den nya sammanräkningen
giva till resultat, att den av de förut icke valda, vars namn stod
först på den för alla väljare gemensamma listan, blev till efterträdare utsedd,
vare sig han tillhörde samma eller annan meningsriktning. Och i många
fall, då man utan att uppmärksamma detta förhållande enades om gemensamma
listor vid de första allmänna kommunalfullmäktigvalen, men sedermera
gång efter annan fick göra den erfarenheten, att vid sammanräkning
för utseende av efterträdare successionen icke höll sig inom den meningsriktning,
som representerades av avgången fullmäktig, har man vid påföljande
allmänna fullmäktigval ansett sig nödsakad uppgiva tanken på ett dylikt
samgående.
Enligt det nu föreliggande förslaget skulle i berörda hänseende saken för
framtiden ställa sig på alldeles enahanda sätt. Det är emellertid uppenbarligen
av vikt, att lagstiftningen så vitt möjligt främjar benägenheten hos och
underlättar möjligheten för väljarna att genom valen föregående förhandlingar
bestämma örn de kommunala representationernas sammansättning.
En dylik strävan att undvika onödiga valstrider kommer sannolikt att göra
sig gällande icke blott vid fullmäktigvalen, utan också emellanåt vid val av
landstingsman för perioder, under vilka val till ledamöter av första kammaren
icke inom vederbörande landsting kunna förekomma annat än efter
Kungl. Maj:ts förordnande. Förutsättningarna för en samverkan i angivna
hänseende bliva uppenbarligen större, i den mån väljarna med ledning av
tidigare val efter enahanda rösträttsbestämmelser vunnit erfarenhet örn de
olika meningsriktningarnas styrka inom valkretsen.
Ett tillgodoseende av härmed förknippade önskemål beträffande valmetoden
kan utan svårighet ske genom att i kommunallagarna upptages motsvarighet
till vallagens ovan omförmälda bestämmelser örn särskilda efterträdarenamn
vid förstakammarval. För att åskådliggöra, huru de sålunda åsyftade
ändringarna lämpligen skulle kunna införas i de vid propositionen fogade
lagförslagen, har utarbetats bilagda utkast, som i transumerade delar
avser att ansluta sig till det kungl, förslaget örn ändringar i förordningen om
kommunalstyrelse på landet. Endast så till vida bar därvid avvikelse skett
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.
5
från föreskrifterna beträffande efterträdarenamn vid valen till första kammaren,
att utkastet förutsätter, att vid kommunalfullmäktigval kunna användas
även valsedlar av den hittills begagnade typen och alltså icke såsom
vid förstakammarvalen enbart valsedlar enligt fastställt formulär.
På liknande sätt skulle en omarbetning ske av de kungl, förslagen rörande
ändringar i de övriga kommunallagarna.
Konstitutionsutskottet framhöll i anledning härav i sitt till grund för riksdagens
beslut liggande utlåtande (nr 19) i ämnet bl. a. följande:
I likhet med vad i denna motion framhållits, finner utskottet nuvarande
bestämmelser i fråga om val av ersättare för ledamöter i de kommunala representantförsamlingarna
så till vida mindre tillfredsställande, som de i viss
mån måste komma att motverka användandet vid de kommunala valen av
gemensamma vallistor för väljaregrupper företrädande olika meningsriktningar.
Såsom påpekats i motionen, är det nämligen tydligt, att dessa bestämmelser
icke tillåta en sådan anordning av ersättarenamnen å en dylik
gemensam vallista, varigenom garantier kunna vinnas för att vid någon ordinarie
ledamots avgång eller förfall samma meningsriktning, som denne representerat,
kommer att bliva företrädd även genom hans vederbörligen utsedda
ersättare. Understundom lär visserligen hava förekommit, att man vid
användandet av gemensam vallista sökt skapa dylika garantier genom att
efter överenskommelse de olika väljaregruppema emellan i begränsad omfattning,
vid sidan av den gemensamma listan, begagna speciella sådana
för varje grupp. Denna utväg synes dock utskottet medföra åtskilliga vanskligheter,
framför allt därför att den innebär möjlighet för några enstaka väljare
att genom ett fullständigt särgående vid valet med avseende å ersättarenamnen
fälla ett avgörande, som helt och hållet blir bestämmande för valresultatet
i denna del. Den absoluta enighet inom valmanskåren i dess helhet,
som denna utväg alltså förutsätter, för att de önskade garantierna verkligen
skola vinnas, torde endast sällan vara till finnandes.
Den omständigheten, att för närvarande möjlighet ej torde vara för handen
att vid användandet av gemensam vailista tillfredsställande garantera
de olika väljaregruppernas särskilda intressen i fråga örn ersättarenamnen,
torde också, som i motionen betonats, vid åtskilliga tillfällen avhållit valmännen
från dylik listas begagnande, då enighet därom eljest skulle hava
kunnat uppnås. Utskottet instämmer emellertid till fullo med motionärerna
däri, att den särskilt vid kommunala val ofta konstaterade benägenheten
hos väljarekårerna att genom förhandlingar före valen överenskomma örn
representationernas sammansättning icke genom de formella anordningarna
vid valen bör hindras att komma till uttryck. Del har därför synts utskottet
påkallat, att det hinder härvidlag, som enligt vad ovan framhållits för närvarande
förefinnes, måtte undanröjas.
Motionärerna hava även anvisat en enligt utskottets mening framkomlig
väg att undgå nämnda hinder, när de pekat på de i fråga örn val till riksdagens
första kammare gällande bestämmelserna örn rätt för väljare att använda
valsedlar, å vilka kan upptagas särskilt efterträdarenamn vid vart och
ett av de med avseende å själva riksdagsmannavalet angivna namnen. Genom
alt låta dessa bestämmelser, såsom i motionen föreslagits, bliva tillämpliga
även på valen till de kommunala representationerna skulle tydligtvis
förutom det ovan påvisade huvudsyftet även vinnas den ej minst i fråga örn
de kommunala valen värdefulla fördel, som särskilt uppmärksammades vid
bestämmelsernas tillkomst, och sorn består däri att den röstande blir i tillfälle
att giva sitt votum för viss bestämd efterträdare åt viss bestämd repre
-
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.
sentant. Om dessa bestämmelser vid tillämpningen på de kommunala valen
modifieras därhän, att, såsom i motionen avsetts, användandet av den ifrågavarande
typen av valsedlar icke blir obligatoriskt, och att antalet ersättarenamn
å dylika valsedlar begränsas till att vara högst två utöver det antal
representanter valet avser, torde ej heller några nämnvärda olägenheter av
den föreslagna reformen vara att befara.
De proportionsvalssakkunniga lramhöllo i samband med framläggande av
sitt förut berörda förslag, att samma b&hov av en reform i den riktning,
som förordats för första kammaren, icke kunde sägas föreligga beträffande
efterträdare till riksdagsman i andra kammaren. Frågan om införande
även vid andrakammarvalen av spaltad valsedel med särskilda efterträdar - namn för avgången riksdagsman upptogs härefter till närmare dryftande i
motioner (I: 15 och II: 17) vid 1930 års riksdag. Dessa föranledde visserligen
ingen riksdagens åtgärd. Konstitutionsutskottet framhöll emellertid
i sitt utlåtande (nr 18) över motionen, att förevarande spörsmål borde upptagas
till ingående prövning. Härmed syntes dock lämpligen kunna anstå
i förväntan på proposition till en kommande riksdag angående revision
i vissa delar av bestämmelserna om val till andra kammaren. Vid
1932 års riksdag aktualiserades frågan ånyo genom två inom riksdagen
väckta motioner (1:7 och 11:4). Konstitutionsutskottet (utlåtande nr 17)
hemställde i anledning härav om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran
om utredning, huruvida vid val till andra kammaren vore lämpligt att möjlighet
öppnades för användande jämväl av den spaltade valsedeln, som
finge begagnas vid andra slag av val. Det av utskottet framlagda skrivelseförslaget
förföll emellertid i följd av kamrarnas skiljaktiga beslut. I den
nu förevarande motionen II: 15 föreslås införande av bestämmelser om fakultativt
begagnande av spaltad valsedel vid höstens ordinarie andrakammarval
i syfte att underlätta begagnandet av gemensamma listor vid dessa
val. Enligt utskottets mening kan det emellertid icke vara lämpligt, att en
sådan speciell lag, gällande för ett enda valtillfälle, beslutas som komplement
till lagen örn val till riksdagen. Däremot anser utskottet avgörande skäl
kunna anföras för en sådan ändring i själva vallagen att möjlighet öppnas
för begagnande av spaltad valsedel — jämsides med den nu föreskrivna —
vid andrakammarval överhuvud taget i syfte att skapa bättre förutsättningar
för samverkan mellan skilda meningsriktningar. Genom en sådan ändring
vinnes också närmare överensstämmelse beträffande valsedlarna för andrakammarvalen,
förstakammarvalen och valen till kommunala korporationer.
Utskottet har därför upprättat förslag till ändring i vissa delar av lagen örn
val till riksdagen och hemställer alltså,
att riksdagen för sin del måtte antaga följande
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.
7
Förslag
till
Lag
angående ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr 796)
om val till riksdagen.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
59 §.
Vid valet skola begagnas valsedlar av vitt papper utan kännetecken.
Å valsedel skall ovanför namnen utsättas en, två eller tre beteckningar i
ord för viss grupp väljare eller för samverkande sådana grupper eller för
viss meningsriktning (väljarbeteckning). Utsättas två eller tre beteckningar,
skola de uppföras den ena under den andra. Användes kartellbeteckning,
som uppförts å den i 56 § 4 mom. omförmälda lista, skall den sättas såsom
första beteckning och såsom andra beteckning utsättas någon av de å listan
under kartellbeteckningen uppförda partibeteckningarna. Partibeteckning,
som å listan uppförts under kartellbeteckning, må ej å valsedel upptagas i
annan ordning än nu är sagd. Annan partibeteckning må användas antingen
såsom första, andra eller tredje beteckning.
Namnen skola å valsedeln upp- Valsedel skall upptaga namnen anföras
i en följd, det ena under det tingen i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två ut- andra, eller ock på sätt formulär 2
över det antal riksdagsmän valet av- vid denna lag utvisar. — I förra falser.
let må namnen å valsedeln vara högst
två utöver det antal riksdagsmän valet
avser. Namnen gälla själva riksdagsmannavalet
samt, i den mån de
därvid icke tagas i anspråk, val av
efterträdare för avgången riksdagsman.
— I senare fallet må å sedelns
vänstra sida upptagas högst två namn
utöver det antal riksdagsmän valet
avser. Dessa namn skola uppföras
vart för sig i de särskilda rummen
och gälla själva riksdagsmannavalet
samt, i den män namnen därvid
icke tagas i anspråk, val av efterträdare.
För efterträdarevalet må dessutom
i motsvarande rum å sedelns
högra sida uppföras högst två namn
för vart och ett av de för själva riks
-
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
dagsmannavalet upptagna namnen.
Upptager rum å sedelns högra sida
två namn, skola de förekomma det
ena under det andra.
Har å valsedel utsatts partibeteckning,
som uppförts å den i 56 § 4
mom. omförmälda lista, skall, örn sedeln
upptager namnen i en följd, det
ena under det andra, såsom första
namn å sedeln, samt, örn sedeln upptager
särskilda efterträdarenamn, såsom
första namn å dess vänstra sida
upptagas namnet på någon kandidat,
som å nämnda lista uppförts under
den beteckningen.
Valsedel bör innehålla tydlig uppgift på den eller de utseddas namn, titel
eller yrke och hemvist så ock den beteckning i övrigt, som kan vara nödig
för att fullt otvetydigt utmärka, vem eller vilka åsyftas.
Har å valsedel utsatts partibeteckning,
som uppförts å den i 56 § 4
mom. omförmälda lista, skall såsom
första namn å sedeln upptagas namnet
på någon kandidat, som å nämnda
lista uppförts under den beteckningen.
80 §.
Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende å något
där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed åsyftas,
eller upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses sådant namn
såsom obefintligt.
Är å valsedel utsatt partibeteckning,
som uppförts å den i 56 § 4
mom. omförmälda lista, men har icke
som första namn upptagits namnet
på någon kandidat, som å nämnda
lista uppförts under den beteckningen,
anses samtliga namn å valsedeln såsom
obefintliga.
Finnas å valsedel flera namn än
som enligt 59 § är medgivet, anses
det eller de sista övertaliga namnen
såsom obefintliga.
Är å valsedel utsatt partibeteckning,
som uppförts å den i 56 § 4
mom. omförmälda lista, men har icke
å sedeln, örn den upptager namnen i
en följd, det ena under det andra, såsom
första namn, samt, örn sedeln
upptager särskilda eftertrådarenamn,
såsom första namn å dess vänstra
sida upptagits namnet på någon kandidat,
som å nämnda lista uppförts
under den beteckningen, anses samtliga
namn å valsedeln såsom obefintliga.
Finnas å valsedel flera namn för
själva riksdagsmannavalet än som enligt
59 § är medgivet, eller äro namn,
som särskilt upptagits för val av efterträdare
ät riksdagsman, flera än
två, anses det eller de sista övertaliga
namnen såsom obefintliga.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.
9
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
För val av efterträdare särskilt
upptaget namn, som saknar motsvarande
namn för själva riksdagsmannavalet,
anses såsom obefintligt.
81 §.
1. För rösternas sammanräknande ordnas valsedlarna efter väljarbeteckning,
varom i 59 § andra stycket sägs, sålunda, att valsedlar med samma
första beteckning sammanföras i särskilda grupper (A-grupper).
Förekomma inom A-grupp valsedlar med en andra beteckning, ordnas
A-gruppens sedlar efter sådan beteckning (B-grupper). Till A-gruppen
hörande sedlar med endast en beteckning anses tillhöra en särskild B-grupp.
Förekomma inom B-grupp valsedlar med en tredje beteckning, ordnas
B-gruppens sedlar efter sådan beteckning (C-grupper). Till B-gruppen
hörande sedlar med endast två beteckningar anses tillhöra en särskild Cgrupp.
2. a) För varje C-grupp bestäm- 2. a) För varje C-grupp bestämmes
i erforderlig utsträckning genom mes i erforderlig utsträckning genom
särskilda sammanräkningar ordning särskilda sammanräkningar ordning
mellan namnen å gruppens valsedlar, mellan de namn å gruppens valsedlar,
vilka avse själva riksdagsmannavalet.
Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.
b) Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som står
först å sedeln.
C-gruppens valsedlar ordnas i namngrupper så, att sedlar med samma
första namn bilda en namngrupp.
Valsedlarna inom varje namngrupp räknas, och deras antal utgör namngruppens
rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står
först på namngruppens valsedlar.
Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen.
c) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn, vilket,
bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står främst
å sedeln.
Den eller de namngrupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning
gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas,
och nämnda valsedlar ordnas i nya namngrupper så, att sedlar, som vid
den pågående sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda en
namngrupp; däremot bibehållas övriga befintliga namngrupper oförändrade.
Valsedlarna inom varje nybildad namngrupp räknas och deras antal utgör
namngruppens rösttal.
För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och
jämförelsetal.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 5 sami. 2 avd. Nr 32. 2
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den namngrupp eller
sammanlagda rösttalet för de namngrupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.
Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke namngrupp
av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad
plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att dela dess rösttal
med det tal, som motsvarar den del namngruppen tagit i besättandet av
plats eller platser, som utdelats (namngruppens platstal), ökat med 1, eller,
om flera namngrupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet
av förut utdelad plats, med dessa namngruppers sammanlagda
platstal, ökat med 1. Platstalet för en namngrupp beräknas sålunda, att
namngruppens rösttal delas med största jämförelsetalet vid sammanräkningen
närmast före namngruppens bildande.
Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.
d) Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler, två till
antalet. Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.
3. För varje B-grupp bestämmes i 3. För varje B-grupp bestämmes i
erforderlig utsträckning genom sär- erforderlig utsträckning genom särskilda
sammanräkningar ordning mel- skilda sammanräkningar ordning mellan
namnen å gruppens valsedlar, lan de namn å gruppens valsedlar,
Därvid anses namnen å varje C- vilka avse själva riksdagsmannavalet.
grupps valsedlar förekomma i den Därvid anses namnen å varje Cjämlikt
2 mom. bestämda ordning grupps valsedlar förekomma i den
och tillämpas i övrigt de i nämnda jämlikt 2 mom. bestämda ordning
och tillämpas i övrigt de i nämnda
mom. angivna grunder.
4. För varje A-grupp bestämmes i
mom. angivna grunder.
4. För varje A-grupp bestämmes i
erforderlig utsträckning genom sär- erforderlig utsträckning genom särskilda
sammanräkningar ordning skilda sammanräkningar ordning
mellan namnen å gruppens valsedlar, mellan de namn å gruppens valsedDärvid
anses namnen å varje B- lar, vilka avse själva riksdagsmannagrupps
valsedlar förekomma i den valet. Därvid anses namnen å varje
jämlikt 3 mom. bestämda ordning B-grupps valsedlar förekomma i den
och tillämpas i övrigt de i 2 mom. jämlikt 3 mom. bestämda ordning och
angivna grunder. tillämpas i övrigt de i 2 mom. angivna
grunder.
5. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de olika Agrupperna
sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den A-grupp,
vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.
Plats, som blivit en A-grupp tilldelad, besättes genast så, att A-gruppens
första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom Agruppen,
A-gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, Agruppens
tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så vidare
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.
11
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen, redan fått
sig tillerkänd plats från en eller flera andra A-grupper.
Jämförelsetalet är lika med A-gruppens rösttal, så länge A-gruppen ännu
icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för
varje gång så, att A-gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet
av A-gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit
platser från två A-grupper, skall dock, vid beräkning av det antal
platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats; har
någon erhållit platser från 3 A-grupper, anses varje sådan plats såsom en
tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.
Har en A-grupp redan fått sig till- Har en A-grupp redan fått sig tilldelad
plats så många gånger, som delad plats så många gånger, som
motsvarar antalet namn å A-grup- motsvarar de å gruppens valsedlar
pens valsedlar, varder den från vi- upptagna namn, vilka avse själva riksdare
jämförelse utesluten. dagsmannavalet, varder den från vi
dare
jämförelse utesluten.
6. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn står
främst i ordningen inom den A-grupp, som, enligt vad i 5 mom. sägs, har
största jämförelsetalet.
7. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.
87 §.
1. Har någon, som blivit vald till riksdagsman, avsagt sig uppdraget
eller eljest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald, då
skall Konungens befallningshavande ofördröjligen vid offentlig förrättning,
så kungjord, som i 26 § sägs, verkställa ny röstsammanräkning inom den
A-grupp, för vilken den avgångne blivit vald. Blev den avgångne vald för
flera A-grupper, skall sammanräkningen ske inom den A-grupp, från vilken
plats först tilldelades honom.
Vid den nya sammanräkningen ta- Vid den nya sammanräkningen tages
hänsyn blott till de valsedlar, vil- ges hänsyn blott till de valsedlar, vilka
upptaga den avgångnes namn och ka upptaga den avgångnes namn och
på grund därav gällde för detta på grund därav gällde för delta
namn vid den sammanräkning, då namn vid den sammanräkning, då
namnet tilldelades plats i ordningen namnet tilldelades plats i ordningen
inom A-gruppen. Varje valsedel gäl- inom A-gruppen. Varje valsedel gäller
såsom hel röst, och röstvärdet ler såsom hel röst. Med iakttagande
skall tillgodoräknas den av de förut av att namn d någon, som blivit grej
valde, vilkens namn står främst på nom valet utsedd till riksdagsman, ansedeln.
Den, som erhållit högsta ses såsom obefintligt, skall röstvärdet
rösttalet, inträde såsom ledamot i tillgodoräknas det namn, som står
den avgångnes ställe. Mellan lika främst bland de för den avgångne
rösttal skilje lotten.
riksdagsmannen särskilt upptagna
12
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
efterträdarenamnen eller, om sådant
namn ej finnes, det namn för själva
riksdagsmannavalet, som står främst
å sedeln, eller, örn ej heller sådant
namn finnes, det namn, som står
främst bland samtliga efterträdarenamnen
å sedeln. Den som erhållit
högsta rösttalet inträde såsom ledamot
i den avgångnes ställe. Mellan
lika rösttal skilje lotten.
Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas under
försegling.
2. Lag samma vare, där riksdagsman, som blivit utsedd jämlikt 1 morn.,
avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd; och skall vid
den nya sammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,
vilka upptaga den först avgångnes namn och på grund därav gällde för
detta namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen
inom A-gruppen.
Denna lag träder i kraft den 1
juli 1940.
2) att motionen II: 15 måtte anses besvarad genom vad
utskottet ovan under 1) hemställt.
Stockholm den 13 juni 1940.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande: herrar Hallén, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson*, Per Andersson,
Herlitz, Källman, Björck, Karl Bodin, Karl August Johanson,
Anders Andersson, Söderkvist, Lindskog*, Fast*, Andersson i Ovanmyra,
Vougt*, Arnemark, Nordström i Torsby*, Eriksson i Toftered, Fält och Annér.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Gustaf Adolf Björkman, Karl Bodin, Anders Andersson och
Lindskog, vilka inom utskottet yrkat, att förevarande motion icke måtte till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.
13
Formulär 2.
Formulär till s. k. spaltad valsedel, som jämlikt 59 § tredje stycket
lagen örn val till riksdagen må användas vid val till
andra kammaren.
Plats för
väljar-
beteckning
.....................................................................
Valsedelns storlek och antalet rum å sedeln må lämpas efter behovet.
Vänstra sidan är avsedd för riksdagsmanna- och efterträdarenamn; högra sidan
är avsedd för särskilda efterträdarenamn.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 5 sami. 2 avd. Nr 32.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1940:423 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om visst tillägg till lagen om val till riksdagen. a1 i texten