Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående upphävande av de vid 1936 års riksdag beslutade skärpningarna av valbarhetsoch behörighetsreglerna i avseende å kommunala förtroendebefattningar.

1940-03-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1940:8, Utlåtande i anledning av väckt motion angående upphävande av de vid 1936 års riksdag beslutade skärpningarna av valbarhetsoch behörighetsreglerna i avseende å kommunala förtroendebefattningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1940 kl. 6 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

angående upphävande av de vid 1936 års riksdag beslutade

skärpningarna av valbarhets- och behörighetsreglerna

i avseende å kommunala förtroendebefattningar.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,

nr 160, av herr Olsson i Stockholm m. fl. hemställes, ”att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag örn upphävande

av de skärpta valbarhets- och behörighetsreglerna till kommunala förtroendebefattningar,

som beslutades vid 1936 års riksdag”.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Allt sedan 1918 års reform med avseende å den kommunala rösträtten har

som villkor för sådan rösträtt gällt, att påförda skatter till kommunen skola

vara betalda för åtminstone ett av de tre sistförfluten åren. För de kommunala

förtroendeuppdrag, om vilka bestämmelser givas i kommunallagarna, gällde

enligt 1918 års lagstiftning som valbarhetsvillkor rösträtt i kommunala angelägenheter.

Med avseende å utskyldsstrecket tolkades detta så, att den som

på grund av underlåten skattebetalning förlorade sin rösträtt därmed även förlorade

behörighet att vidare innehava honom tidigare givna uppdrag av ifrågavarande

slag. Åren 1935 och 1936 genomfördes på riksdagens initiativ en

skärpning av villkoren för behörighet till dessa uppdrag, då det bestämdes,

att dylikt uppdrag icke kunde innehavas av den som häftade för honom påförda

utskylder till den borgerliga kommunen, vilka förfallit till betalning under

något av de tre sistförfluten kalenderåren. De kommunala uppdrag det

här gäller äro uppdrag såsom ordförande och vice ordförande i kommunalstämma

och kyrkostämma, såsom kommunal-, stads- och kyrkofullmäktig, såsom

medlem av kommunalnämnd, drätselkammare, kyrko- och skolråd, folkskole-,

fortsättningsskole- och biblioteksstyrelse samt folkskoledirektionen i

Stockholm ävensom såsom landstingsman och medlem av landstings förvaltningsutskott.

För behörighet till sistnämnda båda uppdrag stadgades jämväl att

hava erlagt påförd landstingsskatt för de tre sistförflutna åren. Den nya lagstiftningen

äger tillämpning med avseende å val för tid, som helt infaller efter

den 31 december 1936, men den föranleder ej rubbning i beståendet av val,

som eljest företagits före samma dag. Beträffande de kommunala representationerna

har lagstiftningen således i allmänhet börjat tillämpas först vid 1938

års val och gäller alltså för de då utsedda fullmäktige och landstingsmän, som

tillträdde sina mandat den 1 januari 1939. Såvitt angår ledamöter av kommu
Bihang

till riksdagens protokoll 1940. 5 sami. 2 avd. Nr 8.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

nalnämnd, kyrko- och skolråd samt folkskole-, fortsättningsskole- och bibliotcksstyrelse

tillämpas lagstiftningen i allmänhet först från ingången av år 1940.

Samtidigt med sitt beslut rörande nämnda lagstiftning år 1936 hemställde

riksdagen (skrivelse nr 106) örn utredning angående införande i kommunallag

av allmänna valbarhetsbestämmelser rörande kommunala uppdragshavare, varmed

åsyftades eventuellt införande av ifrågavarande behörighetsvillkor även

beträffande ledamotskap i sådana kommunala organ som fattigvårdsstyrelse,

barnavårdsnämnd, hälsovårdsnämnd o. s. v. Någon dylik utredning har icke

verkställts.

Redan vid 1937 års riksdag hemställde konstitutionsutskottet (utlåtande nr

14) i anledning av väckta motioner, att riksdagen skulle begära skyndsam utredning

och förslag angående upphävande av de åren 1935 och 1936 beslutade

skärpningarna av utskyldsstrecket som valbarhets- och behörighetsvillkor till

kommunala förtroendeuppdrag. Till stöd härför anförde utskottet, att fordran

på fullgjord skattebetalning faktiskt upprätthållits inom kommunerna redan

före den beslutade skärpta lagstiftningen i ämnet. I de sälLsynta fall, då undantag

härifrån kunde hava förekommit, ansåg utskottet dessa hava varit motiverade

av tungt vägande skäl, såsom sjukdom, oförvållad arbetslöshet eller annan

liknande orsak; och att i sådana fall förklara en kommunal uppdragshavare

obehörig att innehava sitt förtroendeuppdrag fann utskottet icke motiverat.

Utskottet ansåg därför lagstiftningen böra ändras, innan den ännu hunnit

bliva till men för det kommunala livet, I en reservation av åtskilliga utskottsledamöter

yrkades däremot avslag å de i ämnet väckta motionerna under

hänvisning bl. a. till att de, åt vilka överlämnades att disponera över kommunens

och skattebetalarnas medel och att förvalta kommunens egendom, måste

för egen del både vilja och kunna fullgöra sina åligganden mot kommunen;

dessutom anmärktes det, att den nya lagstiftningen faktiskt ännu icke trätt

i tillämpning. En reservant förordade utredning huruvida ifrågavarande behörighetsvillkor

kunde mildras för att möjliggöra, att den, som på grund av

sjukdom eller arbetslöshet icke kunnat erlägga kommunalskatt, mätte bibehållas

vid valbarhet. Utskottets hemställan bifölls av andra kammaren, medan

första kammaren biföll förstnämnda reservation. Frågan hade alltså i följd

av kamrarnas skiljaktiga beslut förfallit.

I syfte att mildra de ofta betydande olägenheter, som värnpliktiga, vilka

inkallas till tjänstgöring vid förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering,

få vidkännas på grund av avbrottet i sin vanliga verksamhet, antogs vid

1939—40 års urtima riksdag en lag örn upphävande i vissa fall av verkan av

uraktlåtenhet att erlägga utskylder till kommun eller annan menighet med

avseende å rösträtt och behörighet. Enligt denna lag skall vid tillämpning

av i lag givna stadganden angående villkor för utövande av rösträtt och behörighet

att innehava uppdrag, person, som inkallats till tjänstgöring vid

förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering, icke anses häfta för oguldna

utskylder, vilka förfallit till betalning under tiden för sådan tjänstgöring

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

3

eller inom två månader från tjänstgöringens slut och med vilkas indrivning

anstånd åtnjutits enligt särskilda, av konungen utfärdade bestämmelser.

I ett svar i andra kammaren den 3 maj 1939 å en interpellation, huruvida

regeringen hade för avsikt att underställa riksdagen förslag till upphävande

av de åren 1935 och 1936 införda skärpta valbarhets- och behörighetsreglerna

för kommunala förtroendeuppdrag, meddelade statsrådet och chefen för

justitiedepartementet, att det syntes honom finnas anledning undersöka denna

nya lagstiftnings verkningar. Det borde enligt hans mening vara möjligt att

genom infordrande av yttranden från myndigheter och partiorganisationer

erhålla en konkret och tillförlitlig bild av den omfattning, i vilken personel''

verkligen nödgats avstå från att deltaga i förtroendeställning i det kommunala

livet på grund av ifrågavarande behörighetsvillkor, och i vad mån den

bristande skattebetalningen berott på omständigheter som kunde ursäkta densamma.

Resultatet av en sådan undersökning ansåg statsrådet vara ägnat att

belysa den praktiska betydelsen av den lagstiftningsfråga som framförts av

interpellanten. Statsrådet upplyste vidare, att chefen för socialdepartementet

meddelat honom, att han hade för avsikt att låta verkställa en dylik utredning.

Enligt vad utskottet inhämtat, har tidsläget dock icke medgivit

företagande av den sålunda bebådade undersökningen.

Då en utredning sålunda utlovats angående verkningarna av de åren 1935

och 1936 införda skärpta valbarhets- och behörighetsreglerna beträffande

kommunala förtroendeuppdrag och då utskottet förutsätter att denna undersökning

kommer att företagas så snart förhållandena sådant medgiva, får utskottet

hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 12 mars 1940.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson, Per Andersson,

Karl Bodin, Karl August johanson, Nils Andersson, Öman, Härdin,

Söderkvist, Albertsson, Andersson i Igelboda, Arnemark, Nordström i

Torsby, Nilsson i Göteborg, Nolin, johansson i Tväråselet, Norén, Wolgast

och Annér.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.