Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till Häradsrätterna: Avlöningar m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1940-04-16 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1940:108, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till Häradsrätterna: Avlöningar m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

7

Sr 108.

Ankom till riksdagens kansli den 16 april 1940 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till Häradsrätterna: Avlöningar m. m. jämte en

i ämnet väckt motion.

(3:e avd.)

l:o) Häradsrätterna: Avlöningar. I anslutning till sin i årets statsverksproposition

under andra huvudtiteln, punkt 19, gjorda framställning har

Kungl. Majit i propositionen nr 150 (punkt 1, sid. 2—24 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

den 1 mars 1940) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för häradsrätterna, att tillämpas under

budgetåret 1940/41, dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 1,858,800 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft en inom andra kammaren av herrar Å. Holmbäck och B.

Gezelius väckt motion, nr 235, vari yrkats, att propositionen nr 150, i vad

den gäller nedsättning av nu utgående ersättning för förlorad lösen i följd

av inteckningsförnyelsernas bortfallande, icke måtte av riksdagen bifallas

samt att i följd därav den i propositionen föreslagna avlöningsstaten för

häradsrätterna måtte godkännas med den ändring, att siffran 193,800 kronor

höjdes till 230,000 kronor, och med de omräkningar, som följde därav.

Beträffande motiveringen hänvisas till motionen.

I propositionen har under förevarande punkt framlagts förslag till dels

provisorisk reglering av löneförmånerna för häradshövdingen i Södra Roslags

domsaga, dels nedsättning av nu utgående ersättning för förlorad lösen

i följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande, dels ock ändrade grunder

för ersättning åt tingstolkarna.

Provisorisk reglering av löneförmånerna för häradshövdingen

i Södra Roslags domsaga. I sitt år 1939 avgivna betänkande

har 1937 års domsagoutredning (statens off. utr. 1939: 29) framlagt

förslag till allmän lönereglering för häradshövdingarna, innebärande sportelsystemets

avskaffande och fullständigt förstatligande av domsagoförvaltningen.

Häradshövdingarna skulle inordnas under civila avlöningsreglementet i

lönegraden B 2. Till flertalet häradshövdingar skulle emellertid utgå avlöningsförstärkning

med belopp växlande i huvudsak efter arbetsbördans storlek.

Domsagorna skulle härför indelas i 5 lönegrupper, enligt vilka häradshöv
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

dingarnas sammanlagda avlöningsförmåner skulle variera mellan 16,000

och 21,000 kronor jämte rörligt tillägg. Löneregleringen avsåges genomförd

under en tid av 10 år.

I skrivelse av den 18 december 1939 hava hovrätternas presidenter framfört

tanken på att — utan avvaktan på slutligt ställningstagande till 1937

års domsagoutrednings nämnda förslag — i samband med återbesättande

av ledigt eller ledigblivande häradshövdingämbete genomföra en provisorisk

lönereglering för befattningshavaren. I principiell anslutning till domsagoutredningens

förslag skulle —- sedan biträdesbehovet och förvaltningskostnaderna

i domsagan fastslagits samt plan härför godkänts — häradshövdingen

berättigas att av sportelöverskottet behålla allenast så mycket,

att detsamma jämte de fasta löneförmånerna gåve honom en skälig löneinkomst.

Ordföranden i 1937 års domsagoutredning, generaldirektören Erik Stridsberg,

har i anledning härav på Kungl. Maj:ts uppdrag utarbetat en promemoria

i ämnet med särskilt beaktande av förhållandena i Södra Roslags

domsaga, där häradshövdingämbetet den 30 november 1939 blivit ledigt.

Den av hovrättspresidenterna skisserade anordningen har av utredningsmannen

befunnits förenad med så betydande olägenheter, att han ansett sig

böra framlägga alternativa förslag (prop. sid. 4 och 5). Örn hänsyn nu endast

toges till förhållandena i Södra Roslags domsaga, förordar utredningsmannen

en lösning med fullt bibehållande av nuvarande lönesystem men med begränsning

av den häradshövdingen tillkommande sportelbehållningen. Häradshövdingen

skulle enligt denna lösning berättigas uppbära följande andelar

av sportelöverskottet, stämpelprovision inräknad:

100 % å belopp ej överstigande 5,000 kronor

75 » » » överstigande 5,000 men ej 10,000 »

50 » » » » 10,000 » » 15,000 »

25 » » » » 15,000 » » 25,000 »

10 » » » » 25,000 kronor.

Förslaget innebär, att därest sportelöverskottet beräknas till 50,000 kronor,

skulle häradshövdingen därav behålla 16,250 kronor. Med bibehållen

inkomst av lön 4,500 kronor och tjänstgöringspenningar 1,400 kronor

samt dyrtidstillägg enligt nuvarande index eller i runt tal 2,800 kronor skulle

sålunda den sammanlagda årsinkomsten bliva 24,950 kronor. Detta belopp

översteg inkomsten vid genomförande av domsagoutredningens förslag, vilket

i dåvarande indexläge skulle ge en årsinkomst av avrundat 21,970 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört, bland annat, att även med av

utredningsmannen förordade jämkningar i hovrättspresidenternas förslag

skulle det enligt departementschefens mening vara mindre välbetänkt att

redan nu undantagslöst genomföra detta, enär det med fog skulle kunna göras

gällande, att man därigenom föregrepe statsmakternas ställningstagande

till åtminstone den del av domsagoutredningens förslag, som avhandlade

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

9

den blivande lönenivån för häradshövdingarna. Med hänsyn härtill ansåge

departementschefen, att åtgärd i förslagets syfte borde komma till stånd

endast där särskilda skäl så påkallade.

Departementschefen yttrar härefter.

Presidenterna synas själva med sitt förslag närmast hava åsyftat de mera

inkomstgivande domsagorna, i det de framhållit, att det, då den nu uppburna

inkomsten av en domsaga vore mycket betydande, kunde i betraktande

av strävandena att begränsa statsutgifterna synas stötande att det lediga

ämbetet återbesattes utan att åtgärd vidtagits för ett skäligt avvägande av häradshövdingens

löneförmåner. Det sålunda angivna fallet framstår även

för mig som det, där ett reglerande ingripande närmast är motiverat och

berättigat. Åtgärden torde — med häradshövdingens bibehållande såsom

den för domsagans förvaltningskostnader ansvarige -—- böra gå ut på en beskäring

av hans rätt till det efter utgifternas bestridande kvarstående sportelöverskottet.

Begränsas ingripandet till nyssnämnda fall, lärer mot detsamma

icke kunna resas invändningar vare sig av principiell eller annan art.

För närvarande föreligger vakans å häradshövdingämbetet i Södra

Roslags domsaga. Denna domsaga är sedan en följd av år rikets mest

inkomstgivande. Sportelöverskottet i domsagan har, med inräknande av

stämpelprovision, under de sista åtta åren uppgått till belopp, som framgår

av följande tablå:

År

Sportler

Förvalt-

ningsut-

gifter

Sportel-

överskott

egentliga1

stämpelpr.

summa

1932................................

66,892

2,747

69,639

32,455

37,184

1933................................

65,530

3,068

68,598

31,793

36,805

1934................................

76,686

3,095

79,781

31,332

48,449

1935................................

77,516

3,384

80,900

29,177

51,723

1936................................

72,261

2,959

75,220

29,270

45,950

1937................................

69,104

3,149

72,253

30,698

41,555

1938................................

86,678

3,499

90,177

34,085

56,092

1939................................

S7.203

3,440

90,643

42,304

48,339

Medeltal 1934—1939

75,234

3,155

78,389

32,639

45,750

> 1935—1939

78,552

3,286

81,838

33,107

48,731

I kungörelsen angående ledigförklarandet av häradshövdingämbetet i domsagan

har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 8 december 1939 intagits föreskrift,

att den blivande häradshövdingen skall vara skyldig underkasta sig

den lönereglering för häradshövdingarna som framdeles kan bliva genomförd.

Härvid synes man emellertid i förevarande fall icke kunna stanna. Det

skulle onekligen, särskilt i dagens läge, verka stötande örn en nytillträdande

tjänsteman tillätes att i avvaktan på genomförande av en sportelindragning

fortfarande åtnjuta sportelinkomst av den storleksordning som här plägat

förekomma. Med hänsyn härtill och då ett vakanthållande av häradshövdingämbetet

i denna synnerligen krävande domsaga icke bör förekomma

längre än som är oundgängligen nödvändigt, anser jag att åtgärd bör snarast

vidtagas i syfte att till statsverket överföra viss del av domsagans spor
1

Häri ej inräknad ersättning i anledning av inteckningsförnyelsernas avskaffande fr. o. m.

år 1935.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

telöverskott. För detta ändamål torde den blivande häradshövdingen

böra i samband med utnämningen förpliktas att till statsverket årligen inleverera

viss del av samma överskott, beräknat på sätt i tablån angivits. I

fråga örn den grund, efter vilken en dylik sportelbeskäring bör ske, har den

i ärendet tillkallade utredningsmannen förordat att en särskild skala skulle

komma till användning, så konstruerad att häradshövdingen skulle berättigas

att av sportelöverskottet uppbära dels oavkortat ett visst bottenbelopp,

av utredningsmannen föreslaget till 5,000 kronor, dels ock därutöver vissa

procentuella andelar enligt en fallande skala. Mot vad utredningsmannen

sålunda föreslagit har jag icke någon principiell erinran. Det synes mig

dock i hög grad ovisst, huruvida med tillämpning av den föreslagna skalan

häradshövdingens behållna sportelinkomst skulle komma att uppgå till det

av utredningsmannen beräknade beloppet 16,250 kronor, ett belopp som

även enligt min mening får anses skäligt. Utredningsmannen har vid denna

beräkning utgått från ett årligt sportelöverskott i domsagan å 50,000 kronor.

Inhämtade upplysningar giva emellertid vid handen, att i denna domsaga

liksom i det ojämförligt största antalet av rikets övriga domsagor sportelintäkterna

sedan krigsutbrottet befunnit sig i sjunkande samt att nedgången

blivit särskilt påvisbar under innevarande år och i all synnerhet från

och med februari månads ingång. Med hänsyn härtill synes Kungl. Majit

böra vara oförhindrad att, därest vid häradshövdingämbetets tillsättande förhållandena

därtill giva anledning, vidtaga sådana jämkningar i skalan, som

äro erforderliga för att åt häradshövdingen bättre säkra det sportelbelopp

som avsetts skola tillkomma honom. Ytterligare anser jag mig böra tillägga,

att därest i samband med den blivande löneregleringen för häradshövdingarna

vissa övergångsersättningar komma att i enlighet med domsagoutredningens

förslag tillerkännas häradshövdingar som ingå å den nya lönestaten, dylik

ersättning icke synes mig i förevarande fall böra utgå. Övriga övergångsbestämmelser

i samband med löneregleringen synas mig däremot böra gälla

för vederbörande.

Ersättning för förlorad lösen i följd av inteckning sförnyelsernas

avskaffande. I samband med genomförandet av

1934 års lagstiftning om inteckningsförnyelsernas avskaffande tillerkändes

häradshövdingarna ävensom rådhusrätternas befattningshavare samt sportelberättigade

städer ersättning av statsverket för förlusten av sportelinkomsten

av dylika inteckningsärenden. Denna skulle i princip utgå så länge den nuvarande

löneregleringen förbleve gällande. Sedan någon tid — förslagsvis fem

år — förflutit förutsattes emellertid frågan, huruvida med hänsyn till då rådande

förhållanden jämkning i de föreslagna ersättningsbeloppen kunde finnas

påkallad, bliva upptagen till övervägande.

I anledning härav har ordföranden i 1937 års domsagoutredning på uppdrag

verkställt utredning rörande möjligheterna att nu vidtaga en jämkning

av ersättningsbeloppen och framlagt förslag om en allmän nedsättning av

ifrågavarande ersättningsbelopp. Beträffande de principiella förutsättningarna

för en sådan nedsättning anföres i promemorian, att det genom de i propositionen

i ämnet till 1934 års riksdag (1934: 101) gjorda uttalandena, vilka

icke föranledde erinran från riksdagens sida, finge anses fastslaget, att den

medgivna kompensationen såväl till häradshövdingarna som till rådhusrätternas

befattningshavare och till de sportelberättigade städerna för inkomst
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

11

minskning till följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande endast grundat

sig på billighetsskäl. Förslaget innebär för häradshövdingarnas del, att ersättning

intill 600 kronor skulle behållas oförändrad, medan överskjutande

belopp skulle nedsättas till hälften, samt för de övrigas del att

ersättningen genomgående skulle bestämmas till halva nuvarande beloppet

(prop. sid. 11—13).

I skrivelse den 21 februari 1910 har styrelsen för föreningen Sveriges häradshövdingar

framfört vissa erinringar mot en allmän sänkning av nu utgående

ersättning för förlorad inteckningslösen. Styrelsen har däri framhållit,

bland annat, att utvecklingen sedan krigsutbrottet medfört en stark nedgång

av häradshövdingarnas sportelinkomster ävensom att denna tendens

sannolikt komme att fortsätta, samtidigt som förvaltningskostnaderna i domsagorna

komme att stiga, varför tidpunkten för en sänkning av förevarande

ersättning vore synnerligen olämplig.

Departementschefen har för egen del anföll härutinnan:

Då fem år den 1 januari 1940 gått till ända, sedan dessa ersättningsbestämmelser

sattes i kraft, har som förut nämnts verkställts en undersökning i förevarande

avseende. Tidpunkten för vidtagande av en revision i ifrågavarande

ersättningsgrunder måste väl ur befattningshavarnas synpunkt anses mindre

lyckligt vald — jag hänvisar härutinnan till de beaktansvärda synpunkter,

som häradshövdingföreningens styrelse i sin inlaga i ämnet framfört — men

åtgärden lärer ändock icke böra uppskjutas. I nuvarande statsfinansiella läge

kan det nämligen icke anses försvarligt att underlåta någon åtgärd som, utan

att berättigade intressen därigenom åsidosättas, är ägnad att medföra minskade

anspråk på statskassan.

Utredningsmannen i ärendet har förordat, att beträffande häradshövdingarna

ersättningar intill 600 kronor skulle lämnas orubbade, medan större ersättningar

skulle reduceras med hälften av det belopp, varmed ersättningen

överstiger 600 kronor. Enligt detta förslag skulle nuvarande ersättning komma

att utgå oavkortad i allenast en domsaga, men reduceras mer eller mindre

i övriga nu ersättningsberättigade 108 domsagor. Ett så djupt gående ingripande

kail jag, med hänsyn till att häradshövdingarna på grund av den med

innevarande år konstaterade avsevärda nedgången i sportelintäkterna samtidigt

nödgas vidkännas minskning i sistnämnda avlöningsförmån, icke för närvarande

förorda. Under nu rådande osäkra förhållanden synes mig nämligen

det grundbelopp, som utredningsmannen föreslagit skola utgå oavkortat, böra

väsentligen höjas. Jag förordar att detta belopp för instundande budgetår

sättes lika med det, vartill ifrågavarande ersättning nu i medeltal uppgår, eller

sålunda till 2,100 kronor. Vid en dylik avvägning torde å andra sidan ersättningar

som överstiga 2,100 kronor kunna beskäras något kraftigare än

vad utredningsmannen föreslagit, lämpligen med två tredjedelar av det överskjutande

beloppet. Genomföres reduktionen på sätt här föreslagits, kommer

den att drabba allenast 44 domsagor, medan nuvarande ersättning blir bibehållen

i 65 domsagor. Tilläggas må att, därest grundbeloppet bestämmes till

lägre belopp än det av mig föreslagna, besparingen skulle motvägas därav att

i åtskilliga av sistnämnda domsagor häradshövdingen skulle enligt gällande

bestämmelser örn partiell löneförbättring bliva berättigad till ökad lönefyllnad.

Vid nyutnämning av häradshövding synes fortfarande böra få bero på

prövning i varje särskilt fall, huruvida ersättning varom nu är fråga skall

ytterligare reduceras eller belt indragas.

Vad härefter angår ersättningen lill befattningshavare vid rådhusrätter och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

till städer, så förordar jag, att denna ersättning, på sätt utredningsmannen

föreslagit, bestämmes till hälften av nu utgående belopp. I dessa fall kommer

nedsättningen att numera väsentligen drabba städerna, enär sportelinkomsterna

vid rådhusrätterna i allt större utsträckning indragits till stadskassan.

Ändrade grunder för t i ng s t o l k ar na s ersättning. Allmänna

tingstolkar må vara anställda för vissa tingslag i Norrbottens län.

De hava att vid tingssammanträden och extra förrättningar tillhandagå med

tolkning i finska språket och, i fråga om några tingslag, jämväl i lapska

språket. Ersättning till tingstolk utgår med visst av Kungl. Majit i enlighet

med beslut av riksdagen fastställt årligt arvode, däri inberäknat utgifter för

resa och underhåll för det fall, att tolken är bosatt å annan ort än tingsorten.

Då förrättning ej äger rum å det vanliga tingsstället, är tolken därutöver

berättigad till resekostnads- och traktamentsersättning enligt klass

II D i gällande allmänna resereglemente.

Kungl. Majlis förslag innebär, att tingstolkarna skola erhålla årsarvoden,

beräknade efter ett förrättningsarvode av 25 kronor per dag. Därjämte

skall utgå resekostnads- och traktamentsersättning enligt klass II D vid av

förrättningen föranledda resor, oavsett om förrättningen hålles å tingsorten

eller annan ort.

A n s l ag s b é‘r åkning. Anslaget till Häradsrätterna: Avlöningar är i

gällande riksstat upptaget med 1,896,000 kronor.

För nästa budgetår beräknas under delposten till grundavlöningar till ickeordinarie

personal medel till ytterligare en sekreterare under ett halvt år.

Sekreterartjänsten skulle inrättas i Norra och Södra Vedbo domsaga från

och med den 1 januari 1941, då Eksjö stad enligt i propositionen nr 165

år 1940 framlagt förslag skulle förenas med domsagan. Till följd härav

föreslås anslagsposten höjd med 2,200 till 922,200 kronor.

Under posten till partiell löneförbättring åt häradshövdingarna räknas

med ökade utgifter på grund av dels nedgången i häradshövdingarnas sportelinkomster

och dels i någon mån den föreslagna nedsättningen av nu utgående

ersättning för förlorad lösen i följd av inteckningsfömyelsernas avskaffande.

Med hänsyn till anslagsbelastningen och saknaden av hållpunkter

att tillförlitligt bedöma medelsbehovet upptages posten till oförändrat

belopp 85,000 kronor, men med beteckningen förslagsvis.

Posten till ersättning för förlorad lösen i följd av inteckningsförnyelsemas

avskaffande beräknas kunna nedsättas med dels 12,000 kronor, i avjämnat

tal motsvarande de nyligen indragna eller nedsatta ersättningarna till häradshövdingarna

i Södra Roslags, Jösse och Gästriklands östra domsagor,

och dels med 24,200 kronor till följd av den ovan föreslagna allmänna nedsättningen

av nu utgående ersättningar. Posten skulle alltså upptagas med

(230,000 — 12,000 — 24,200=) 193,800 kronor.

Posten till arvoden åt tingstolkar å 4,000 kronor föreslås ersatt med en

post å 2,800 kronor till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

13

Kungl. Majit, från vilket arvode till tingstolkarna skulle utgå. Rese- och

traktamentsersättningar till tingstolkar avses framdeles utgå från anslaget

till Häradsrätterna: Reseersättningar vid justitiestaten.

Posten till rörligt tillägg föreslås höjd med 10,400 till 30,800 kronor.

Bidraget från häradshövdingarna till avlönande av viss icke ordinarie personal

beräknas öka med 400 till 184,800 kronor i anledning av den föreslagna

sekreterartjänsten i Norra och Södra Vedbo domsaga.

Under en ny post, andel i lösenmedel, upptages 12,000 kronor, motsvarande

den beräknade inkomsten av indragna sportler från Södra Roslags

domsaga för senare halvåret 1940. Redovisningen av denna inkomst skall

äga rum kalenderårsvis.

Övriga poster i avlöningsstaten upptagas till oförändrade belopp.

Utskottet anser i likhet med departementschefen angeläget, att det lediga

häradshövdingeämbetet i Södra Roslags domsaga icke hålles vakant längre

än som är oundgängligen nödvändigt. Utskottet finner jämväl motiverat,

att i samband med ämbetets återbesättande en provisorisk reglering

sker av de med ämbetet förenade höga sportelinkomsterna i avbidan på

statsmakternas ställningstagande till det av 1937 års domsagoutredning framlagda

förslaget till allmän lönereglering för häradshövdingarna. Vid sådant

förhållande och då de av departementschefen förordade grunderna för en dylik

provisorisk reglering synas utskottet väl avvägda, tillstyrker utskottet

bifall till Kungl. Majits förslag i denna del.

Vad härefter angår frågan om nedsättning av nu utgående ersättning för

förlorad lösen till följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande, finner utskottet

av föredragande departementschefens, av riksdagen godtagna uttalande

i samband med ersättningens tillkomst år 1934 klart framgå, att en

jämkning i de då föreslagna ersättningsbeloppen skulle kunna ske efter någon

tid, därest förhållandena så påkallade. Utskottet kan därför icke dela den

i motionen 11:235 hävdade uppfattningen, att häradshövdingarna skulle ha

rättsligen grundade anspråk på att få behålla ifrågavarande ersättning orubbad,

så länge nu gällande lönereglering ägde bestånd. Däremot vill utskottet

icke bestrida, att ur befattningshavarnas synpunkt skäl kunna anföras till

stöd för ett uppskov med en nedsättning av denna ersättning. Då emellertid

tidsläget påkallar sträng sparsamhet med statens medel och den av departementschefen

förordade nedsättningen enligt utskottets uppfattning icke kan

betecknas som oskälig, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits

förslag jämväl i förevarande hänseende.

Kungl. Majits förslag i övrigt har icke heller givit utskottet anledning till

erinran.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag och

med avslag å motionen lii 235, må

a) godkänna följande avlöningsstat för häradsrätterna, alt

tillämpas under budgetåret 1940/41:

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a) Lön, tjänstgörings
penningar

och förvaltningsbidrag.

..... kronor 711,000

b) Ersättning till vissa

vikarier för häradshövdingar,

förslagsvis » 50,000 kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit »

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar

m. m................. kronor 922,200

b) Ålderstillägg m. m.,

förslagsvis ............ » 60,000 ,

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän:

a) Partiell löneförbättring

åt häradshövdingarna,

förslagsvis., kronor 85,000

b) Ersättning för förlorad

lösen i följd av inteckningsförnyelser
nas

avskaffande...... » 193,800 »

5. Rörligt tillägg, förslagsvis »

761,000

2,800

982,200

278,800

30,800

Summa kronor 2,055,600.

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag till avlönande av

viss icke-ordinarie personal kronor 184,800

2. Andel i lösenmedel, förslagsvis.

..................... » 12,000 kronor 196,800

Nettoutgift kronor 1,858,800;

b) till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 1,858,800 kronor.

2: o) Ersättning till befattningshavare vid rådhusrätter och till städer

för förlorad lösen i följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande. Under

hänvisning till vad utskottet under föregående punkt anfört får utskottet,

med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda

förslag (punkt 2, sid. 24 av förenämnda statsrådsprotokoll), hemställa,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

15

att riksdagen må till Ersättning till befattningshavare vid

rådhusrätter och till städer för förlorad lösen i följd av inteckning

sförnyelsernas avskaffande för budgetåret 1940/41

anvisa ett anslag av 140,200 kronor.

Stockholm den 16 april 1940.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 107.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:205 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till Häradsrätterna: Avlöningar m. m. s. 1 i texten