Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder till förhindrande av att statsanställdas befordringsutsikter eller lönetursberäkning ogynnsamt påverkas av militärtjänstgöring m. m.

1940-04-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1940:114, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder till förhindrande av att statsanställdas befordringsutsikter eller lönetursberäkning ogynnsamt påverkas av militärtjänstgöring m. m.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

13

Nr 114.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1940 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder till förhindrande

av att statsanställdas befordringsutsikter eller

lönetursberäkning ogynnsamt påverkas av militärtjänstgöring

m. m.

(3:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 98, inom första kammaren

av herrar B. Ohlin och Elof Andersson samt den andra, nr 116, inom andra

kammaren av herr I. Österström m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit träffar sådana anstalter

som erfordras för att i möjligaste mån förhindra att i motionerna avsedd militär

tjänstgöring skall ogynnsamt påverka statsanställdas utsikter att erhålla

befordran eller lönetursuppflyttning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen I: 98.

Efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning har yttrande över

motionerna den 29 mars 1940 avgivits av allmänna lönenämnden, vilket i tryck

bifogas detta utlåtande.

Motionerna torde närmast åsyfta att få till stånd sådana bestämmelser, att

tid, varunder statsanställd åtnjutit tjänstledighet för militärtjänstgöring i

anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering,

skall helt eller delvis tillgodoräknas för löneklassuppflyttning eller befordran.

Med nu nämnd tjänstgöring anses även böra jämställas tid, som

efter fullgjord värnpliktstjänstgöring åtgår för utbildning till reservofficer

ävensom ordinarie tjänstgöring såsom reservofficer.

I lönenämndens yttrande erinras till en början om att bestämmelser redan

finnas, som medgiva tillgodoräknande för löneklassuppflyttning av tid,

varunder ordinarie eller icke-ordinarie statstjänstemän åtnjutit tjänstledighet

för fullgörande av värnplikt eller annan militär tjänstgöring, bland annat

såsom beställningshavare i reserven eller för genomgående av utbildningskurs

för äldre reservofficerare. Vidare framhålles, att Kungl. Majit i

propositionen nr 144 till innevarande års riksdag framlagt förslag av innebörd,

att tid, varunder tjänstledighet åtnjutits för tjänstgöring vid försvarsväsendet

i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering,

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

skall kunna tillgodoräknas för löneklassuppflyttning även i de fall, där sådant

för närvarande icke är medgivet i vederbörande reglemente. Under förutsättning

att riksdagen bifaller sistnämnda förslag anser lönenämnden, att ytterligare

åtgärder för bevarande av de statsanställdas lönetursrätt under tjänstledighet

för militärtjänstgöring icke erfordras. Utskottet, som förut denna

dag tillstyrkt Kungl. Maj:ts nyssberörda förslag, ansluter sig helt till lönenämndens

uppfattning i denna del. Härav följer, att tillgodoräknande av

tid, som efter slutad värnpliktstjänstgöring åtgår för utbildning till reservofficer,

enligt utskottets mening icke bör medgivas.

Utskottet delar vidare lönenämndens uppfattning, att generella bestämmelser

till förhindrande av att den militära tjänstgöring, varom här är fråga,

komme att ogynnsamt påverka de statsanställdas befordringsutsikter varken

kunna eller böra utfärdas. Hithörande spörsmål torde liksom hittills

böra av vederbörande myndighet bedömas från fall till fall, därvid det får

anses ligga i sakens natur, att skälig hänsyn tages till det förhållandet, att

befattningshavare måst begagna sig av tjänstledighet för fullgörande av militär

tjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell

mobilisering. För den händelse krav på viss tids tjänstgöring av ett eller

annat slag uppställts som villkor för befordran till tjänsten i fråga, förutsätter

utskottet i likhet med lönenämnden, att dispens från detta villkor kommer

att i vederbörlig ordning meddelas, därest förutsättningarna i övrigt för

befordran äro för handen.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att motionerna 1:98 och II: 116 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 april 1940.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Närvarande: se under utlåtandet nr 113.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

15

ALLMÄNNA LÖNENÄMNDEN.

Bilaga.

Till riksdagens statsutskott.

Genom Kungl. Maj:ts remiss den 23 februari 1940 har allmänna lönenämnden

anbefallts att avgiva och till riksdagens statsutskott överlämna

yttrande över två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar B. Ohlin och Elof Andersson (I: 98) och den ändra inom

andra kammaren av herr I. Österström m. fl. (II: 116), angående förhindrande

av att statsanställdas befordringsutsikter eller lönetursberäkning

ogynnsamt påverkas av militärtjänstgöring m. m. I anledning härav får

lönenämnden anföra följande.

I de föreliggande motionerna har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t träffade sådana anstalter,

som erfordrades för att i möjligaste mån förhindra att viss militär tjänstgöring

skulle ogynnsamt påverka statsanställdas utsikter att erhålla befordran

eller lönetursuppflyttning. Av motiveringen framgår, att i första hand

åsyftas tillgodoräknande av militär tjänstgöring, som åligger de statsanställda

i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering.

Vidare har tid, som åtgår för utbildning till reservofficer efter slutad ordinarie

värnpliktstjänstgöring samt ordinarie tjänstgöring som reservofficer,

synts motionärerna böra i nu berörda hänseende jämställas med inkallelse

till förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering.

Vad först angår frågan om den militära tjänstgöringens inverkan på lönetursrätten,

vill lönenämnden erinra om, att enligt bestämmelserna i 7 § 3

mom. civila avlöningsreglementet såsom villkor för ordinarie tjänstemans

uppflyttning till högre löneklass gäller bland annat, att tjänstemannen under

minst fyra femtedelar av den tid, som erfordras för uppflyttning, bestritt

sin egen eller på grund av förordnande annan statens tjänst, dock att härvid

såsom tjänstetid skall räknas bland annat tjänstledighet, som avses i 13 §

1—3 mom. Jämlikt detta stadgande må tjänsteman såsom tjänstetid för

löneklassuppflyttning taga i beräkning jämväl tjänstledighet, som åtnjutits

för fullgörande av viss militär tjänstgöring. I första hand kommer härvid i

fråga ledighet, under vilken tjänsteman fullgör honom såsom beställningshavare

i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom officer i vägoch

vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring eller under vilken han genomgår

utbildningskurs för äldre reservofficerare. Vidare må hänsyn tagas

till bland annat tid, under vilken tjänsteman är inkallad till värnpliktstjänstgöring.

Liknande föreskrifter finnas meddelade i civila icke-ordinariereglementet

beträffande extra ordinarie och extra tjänsteman (extra lärare). I

detta sammanhang må jämväl erinras, att i proposition nr 144 till 1940 års

lagtima riksdag framlagts förslag, att tjänsteman skall kunna medgivas rätt

att, även där sådant icke är medgivet i vederbörande reglemente, för löneklassuppflyttning

taga i beräkning tid, varunder han i anledning av förstärkt

försvarsberedskap eller partiell mobilisering åtnjutit tjänstledighet

från sin civila befattning för tjänstgöring vid försvarsväsendet.

Med hänsyn till de sålunda redan gällande oell av Kungl. Majit föreslagna

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

bestämmelserna synas några särskilda åtgärder för bevarande av de statsanställdas

lönetursrätt icke vara erforderliga.

Ehuru de ifrågavarande motionerna allenast avse statsanställda, må jämväl

framhållas, att med den avfattning motsvarande bestämmelser erhållit i

avlöningsreglementena för kommunalt anställda lärare icke heller för deras

vidkommande några särskilda anordningar äro påkallade med avseende å

lönetursrätten vid ledighet för militär tjänstgöring av nu ifrågavarande slag.

Motionärernas förslag att tid, som åtgår för utbildning till reservofficer

efter slutad ordinarie värnpliktstjänstgöring, skulle i förevarande hänseende

jämställas med inkallelse till förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering

anser sig lönenämnden — med hänsyn till de särskilda förmåner, som

äro förenade med reservofficersanställningen — icke kunna biträda.

Vad härefter angår frågan om särskilda åtgärder till förhindrande av att

den militära tjänstgöringen skall ogynnsamt påverka statsanställdas utsikter

till befordran, får lönenämnden erinra om, att sagda spörsmål tidigare varit

föremål för statsmakternas prövning. Lönenämnden tillåter sig i sådant

hänseende hänvisa till vad härutinnan anförts i propositionen nr 365 (sid.

17—20) vid 1920 års riksdag och särskilt till de i sagda proposition återgivna

uttalandena av 1902 års löneregleringskommitté, vilka av statsmakterna

lämnades utan erinran. Kommittén anförde bland annat, att den i frågans

dåvarande läge funnit sig icke vara i tillfälle att föreslå några allmänna

regler, genom vilka den, som haft att fullgöra värnpliktstjänstgöring (eller

annan militär tjänstgöring), skulle skyddas från att till följd av denna tjänstgöring

lida men i befordringshänseende, utan syntes det kommittén, som om

dylika spörsmål fortfarande tills vidare borde bliva beroende på prövning i

de särskilda fallen.

De synpunkter, som löneregleringskommittén anförde beträffande nu förevarande

frågor, synas lönenämnden alltjämt äga giltighet. Lönenämnden

är sålunda för sin del av den uppfattningen, att då några allmänna befordringsgrunder

överhuvud taget icke finnas fastställda, det icke låter sig göra

att uppställa några bestämda regler i fråga örn värdet ur meritsynpunkt av

militär tjänstgöring av olika slag. Några generella bestämmelser''härutinnan

böra följaktligen enligt lönenämndens mening icke utfärdas. I vissa fall

kunna onekligen skäl tala för att vid prövningen av en befordringsfråga hänsyn

tages till det förhållandet, att en befattningshavare måst begagna sig av

ledighet för inkallelse till militär tjänstgöring, särskilt då ledigheten varit

långvarig. Dylika spörsmål böra dock — liksom hittills torde hava skett —

prövas av vederbörande myndighet från fall till fall. För den händelse krav

på viss tids tjänstgöring av ett eller annat slag uppställts såsom villkor för

befordran till viss befattning, bör dispens härifrån kunna i vederbörlig ordning

medgivas, för att en befattningshavare icke skall bliva i befordringshänseende

lidande på grund av de extraordinära inkallelserna. I detta hänseende

torde dock några generella föreskrifter icke vara erforderliga.

Under åberopande av det ovan sagda får lönenämnden anföra, att de förevarande

motionerna enligt lönenämndens mening icke påkalla någon särskild

åtgärd.

Stockholm den 29 mars 1940.

ERIK STRIDSBERG.

Bernt Nilsson.

407627. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.