Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar under rubriken Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

1940-01-26 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1940:15, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar under rubriken Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15-

1

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 26 januari 1940 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar under

rubriken Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar

gemensamma frågor.

(4:e avd.)

I statsverkspropositionen för budgetåret 1940/41 under rubriken Utgifter

å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, hava under punkt

1 behandlats vissa spörsmål beträffande beräkning av vissa anslagsposter å

avlöningsstaterna m. m. — i samband varmed jämväl frågan örn anmälningsskyldighet

för myndigheterna av beslut om dubblering av tjänster blivit

berörd — och under punkt 2 anslagsberäkningar beträffande ersättning

till statens allmänna fastighetsfond, ersättning till en förvarsväsendets fastighetsfond,

ersättning till statens domäners fond för upplåten mark, provisorisk

avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg, rörligt tillägg,

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. och ersättningar åt

verksläkare (se statsrådsprotokollet över finansärenden den 4 januari 1940,

bilaga till statsverkspropositionen sid. 1—17).

1. Beräkning av vissa anslagsposter å avlöningsstaterna m. m.

Kungl. Majit har under denna punkt föreslagit riksdagen att bemyndiga

Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad föredragande departementschefen,

statsrådet Wigforss, förordat besluta örn förstärkning under

budgetåren 1939/40 och 1940/41 av de i avlöningsstaterna under anslagsposterna

till avlöningar till icke-ordinarie personal upptagna delposterna till

grundavlöningar m. m. från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Departementschefen har under denna punkt framhållit, att vissa besparingar

kunnat vinnas å avlöningsanslagen genom de begränsningar i

förordnande av vikarier under ledigheter för statliga befattningshavare samt

i nyanställning av icke-ordinarie tjänstemän och anlitande av tillfällig arbetskraft,

vilka äro avsedda att iakttagas under nu rådande förhållanden.

Med hänsyn till avlöningsstaternas uppställning och reglerna för anslagsposternas

disposition medför en begränsning av vikariaten minskad belastning

å anslagsposterna till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, medan

däremot medelsbehovet å grundavlöningsposterna för icke-ordinarie tjänsmhang

till riksdagens protokoll 1940. (i sorni. Nr 15.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

teman icke oväsentligt ökas. Sistnämnda poster komma nämligen att belastas

med de grundlöner, som om vikariatsförordnanden meddelats skulle —

jämte vikariatsersättningarna — lia bestritts från anslagsposterna till avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat.

I fråga örn det sätt, på vilket den i anledning härav erforderliga förstärkningen

av grundavlöningsposterna, vilka i regel av riksdagen maximerats,

bör genomföras, Ilar departementschefen erinrat, att fjolårets urtima riksdag

bemyndigat Kungl. Majit att i de fall, då grundavlöningsposterna under

innevarande budgetår måste överskridas på grund av de särskilda kostnaderna

för avlöningar till personal inkallad till förstärkt förvarsberedskap,

besluta örn nämnda posters förstärkning från anslaget till oförutsedda utgifter.

Ett motsvarande bemyndigande syntes departementschefen böra inhämtas

för nu avsedda fall. Såsom förutsättningar för att medgiva förstärkning

borde gälla, att vederbörande myndighet begränsat vikariatsförordnandena,

att myndigheten i möjligaste mån även begränsat nyanställning av

icke-ordinarie personal och anlitande av tillfällig arbetskraft samt att, örn

förstärkning icke medgåves, den redan anställda icke-ordinarie personalen

måste minskas. Förstärkningen finge givetvis högst uppgå till ett belopp,

som motsvarade summan av de grundlöner till icke-ordinarie personal, vilka,

örn vikariatsförordnanden meddelats i hittills bruklig omfattning, hade belastat

anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat.

Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt avser jämväl bemyndigande

att under nästa budgetår — på motsvarande sätt som under det nu

löpande — förstärka grundavlöningsposterna från anslaget till oförutsedda

utgifter, om så visar sig nödvändigt på grund av de särskilda kostnaderna

för avlöningar till personal inkallad till förstärkt försvarsberedskap

eller partiell mobilisering.

Slutligen må nämnas, att departementschefen i detta sammanhang beträffande

de partiella ledigheterna inom statsförvaltningen och därav föranledda

utgifter för vikarier bland annat föreslagit Kungl. Majit att i det

cirkulär till statsmyndigheterna angående vikariatsbegränsningar lii. lii., som

nu borde utfärdas, intaga en anbefallning till myndigheterna att i möjligaste

mån begränsa dubblering av tjänster samt att anmäla beslut om dubblering

för Kungl. Majit.

2. För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar.

Beträffande ersättning till statens allmänna fastig hets fond och till en försvarsväsendets

fastighetsfond har departementschefen erinrat om att han

vid anmälan av inkomstberäkningen framhållit, alt vid uppgörande av

förslaget lill riksstat för budgetåret 1940/41 borde förutsättas, att redovisningen

å allmänna fastighetsfonden utvidgas till att avse även vissa av

generaltullstyrelsen och lotsstyrelsen förvaltade fastigheter, för vilket ändamål

två nya delfonder skulle inrättas, benämnda generaltullstyrelsens och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

3

lotsstyrelsen delfonder. Vidare borde under en särskild försvarsväsendets

fastighetsfond i anslutning till de av 1939 års lagtima riksdag godkända

grunderna för redovisningen av de av försvarsväsendet disponerade fastigheterna

inrättas tre särskilda delfonder avseende en fastigheter under arméförvaltningens

förvaltning, en fastigheter under marinförvaltningens förvaltning

och en fastigheter under flygförvaltningens förvaltning.

För ersättning till generaltullstyrelsens och lotsstyrelsen delfonder av

allmänna fastighets!''onden borde med anledning härav tillkomma två anslag,

ett under sjunde oell ett under tionde huvudtiteln, och för ersättning till de

tre delfonderna under den föreslagna försvarsväsendets fastighetsfond tre

anslag, under fjärde huvudtiteln, ett för var och en av nämnda delfonder.

Vidare horde under den nya (elfte) huvudtiteln för folkhushållningsdepartementet

upptagas ett anslag för ersättning till byggnadsstyrelsens delfond av

allmänna fastighetsfonden.

Förslag till stat för allmänna fastighetsfonden och försvarsväsendets

fastighetsfond för budgetåret 1940/41 avses skola framdeles föreläggas riksdagen.

Beräknade förslag till dylika stater ingå i statsverkspropositionen.

Beträffande frågan örn ersättning till statens domäners fond för upplåten

mark har departementschefen anmält, att en utvidgad redovisning å domänfonden

av för speciella uppgifter disponerade egendomar icke ifrågasatts

för nästa budgetår och att de särskilda förslagsanslagen under andra, femte,

åttonde och nionde huvudtitlarna för ersättning till statens domäners fond

därför kunna upptagas med samma belopp som för innevarande budgetår.

Frågan örn provisorisk avlöning sfär stärkning och provisoriskt dyrortstilllägg

under nästa budgetår åt kommunanställda lärare m. fl. är avsedd att

framdeles underställas riksdagens prövning. Beträffande befattningshavare i

statens tjänst har Kungl. Maj:t i dessa avseenden föreslagit riksdagen att

medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må enligt hittills tillämpade

grunder utgå under budgetåret 1940/41 till innehavare av sådan ordinarie befattning

vid universiteten i Uppsala eller Lund eller vid karolinska medikokirurgiska

institutet, å vilken civila avlöningsreglementet icke äger tillämpning.

Anslagsposterna till rörligt tillägg å avlöningsstaterna i gällande riksstat

liro beräknade efter 6 procent. Departementschefen har här meddelat, alt

samma poster i det nya riksstalsförslaget beräknats efter 9 procent.

I gällande bestämmelser angående dgrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst m. fl och procentuellt tillägg enligt 5 § kungörelsen den 22 juni

1939, nr 508, har departementschefen icke ifrågasatt någon ändring. Kungl.

Maj:! har föreslagit riksdagen, afl dels medgiva, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1940/41 må i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen förordade grunder utgå

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

Utskottet.

enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t, dels ock besluta,

att utgifterna för dyrtidstillägg skola beträffande befattningshavare och

pensionärer vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna företag

eller inrättningar utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas.

Enligt civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinariereglementet äro

ordinarie, extra ordinarie och extra tjänstemän samt aspiranter vid sjukdom

berättigade till läkarvård på statens bekostnad. Läkarvården skall enligt

reglementena i allmänhet ombesörjas av särskilda för sådant ändamål anställda

verksläkare. I militära avlöningsreglementet och militära icke-ordinariereglementet

stadgas rätt lill läkarvård på statens bekostnad för ordinarie beställningshavare

samt extra ordinarie och extra tjänstemän vid försvarsväsendet.

Denna läkarvård skall i allmänhet ombesörjas av särskilda för ändamålet

anställda tjänsteläkare.

Efter att hava framhållit, att frågorna örn verksläkar- och tjänsteläkarorganisationerna

blivit endast provisoriskt lösta har departementschefen anfört

följande.

»Beträffande verksläkarorganisationen vid allmänna civilförvaltningen torde

någon tids erfarenhet av de nya bestämmelsernas tillämpning böra avvaktas,

innan bestämmelsernas definitiva utformning upptages till prövning. I

anslutning tili vad lönenämnden anfört vill jag även förorda ett uppskov med

avgörandet av frågan örn den framtida organisationen av verksläkarinstitutionen

vid de affärsdrivande verken. Vad angår tjänsteläkarinstitutionen vid

försvarsväsendet, är frågan härom, såsom förut nämnts, beroende på utredning

genom arméförvaltningen.

Förslag till slutlig reglering av frågan om ersättning åt verks- och tjänsteläkare

synes alltså icke böra föreläggas 1940 års riksdag. Jag förordar i

stället, att de nuvarande bestämmelserna få gälla även under nästa budgetår.

Ej heller bör ändring nu göras i sättet för läkarkostnadernas bestridande.

Fortfarande bör alltså under sjunde huvudtiteln anvisas ett anslag till ersättningar

åt verksläkare, avsett att täcka ifrågavarande kostnader inom allmänna

civilförvaltningen och försvarsväsendet. Örn de i 1936 års lönekommittés

förslag till manskapsreglemente intagna bestämmelserna om läkarvård och

dess ombesörjande bliva gällande under nästa budgetår, böra härav föranledda

tjänsteläkarkostnader bestridas från nämnda anslag. Då den läkarvård,

som enligt detta förslag skulle beredas manskapet, i stort sett redan

nu tillkommer beställningshavarna och bestrides av vederbörande militärläkare

å tjänstens vägnar, lära sistnämnda kostnader icke bliva större, än att

de kunna rymmas inom del nuvarande anslagsbeloppets ram.»

Beträffande beräkningen av anslagsposterna under avlöningsstaterna är

utskottet i likhet med departementschefen av den uppfattningen att vissa

besparingar under rådande förhållanden här äro önskvärda samt att dessa

besparingar böra kunna vinnas utan att avskedande behöver ske av redan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

anställd icke-ordinarie personal. Möjlighet torde föreligga för vederbörande

myndigheter att så tillämpa meddelade och blivande besparingsdirektiv, att

inom ramen av gällande avlöningsföreskrifter sådana anordningar verkligen

genomföras att effektiva besparingar ernås. Utan alt förvaltningsarbetet

behöver avsevärt försvåras och arbetsresultatet lider skada synas sådana

åtgärder möjliga icke blott i fråga örn vikariatsförordnanden, dubblering

av tjänster m. m. utan även beträffande utbetalning av övertidsersättning

och annan särskild ersättning. Med en smidig anpassning efter arbetets

och tidsförhållandenas krav torde myndigheterna böra lämnas viss frihet

att disponera av Kungl. Majit begränsade belopp av de fasta avlöningsmedlen

vare sig dessa nu äro förslagsvis beräknade eller ej. Mera formellt

betonade synpunkter beträffande avlöningsstaternas konstruktion torde nu

få vika för intresset av att i besparingshänseende söka åstadkomma något

av positivt värde. Utskottet anser sig även kunna här räkna med att under

nuvarande tidsläge statens befattningshavare med deras jämförelsevis

säkra ställning själva medverka till ett praktiskt resultat av nu föreslagna

besparingsåtgärder.

Under angivna omständigheter bör en avsevärd besparing å de för de

ordinarie och icke-ordinarie personalens fasta avlöning upptagna medlen

kunna åstadkommas. Kungl. Majit synes enligt utskottets uppfattning alltså,

då det gäller tillämpningen av besparingsåtgärderna, böra vara i viss

mån obunden av avlöningsstaternas formella uppställning och därtill från

riksdagens sida knutna villkor.

Vad beträffar det av Kungl. Majit begärda bemyndigandet i avseende å

anslagsposterna till grundavlöningar och dessa posters förstärkning från

anslaget till oförutsedda utgifter har utskottet intet mot att härutinnan tillstyrka

Kungl. Majits förslag, vilket dock, för den händelse nyssnämnda

synpunkter beaktas, icke i någon större utsträckning torde behöva få praktisk

betydelse. Det må här erinras om, att detta bemyndigande ansluter

sig till vad som tidigare i ett likartat hänseende medgivits.

Det bör här uttryckligen framhållas, att nu ifrågasatta allmänna medgivanden

icke få av Kungl. Majit utnyttjas annat än för vinnande av nyss

nämnda resultat och under nu rådande krisförhållanden samt icke längre

än till och med utgången av nästa budgetår.

Utskottet anser sig emellertid från sina utgångspunkter kunna behandla

samtliga poster vid den kommande anslagsberäkningen såsom i huvudsak

samhörande och utan närmare prövning och avvägning i detalj. Myndigheternas

avlöningsanslag torde således vid anslagsberäkningen i regel kunna

av riksdagen vid detta tillfälle belraktas såsom i särskilda poster ej närmare

uppdelade förslagsanslag. Detta torde få anses i viss mån önskvärt

jämväl med hänsyn till de numera i avlöningsanslagen ingående poster,

som avses för rörligt tillägg. Den av Kungl. Majit här angivna grunden

för beräkningen synes nämligen utskottet vara väl låg. Då utskottet likväl

icke finner sig nu böra föreslå ändring i de allmänna grunderna tor

den gjorda anslagsberäkningen, är detta föranlett därav, att den i anledning

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

av do ifrågasatta besparingarna möjliga sänkningen av avlöningsanslagens

belopp torde uppvägas av att kostnaderna för det rörliga tillägget synas

hava beräknats väl lågt.

För den händelse icke prövningen av de särskilda avlöningsanslagens speciella

förhållanden må anses påkalla vissa förändringar, lärer alltså den av

Kungl. Majit förordade slutliga uppskattningen av avlöningsanslagen icke

böra från riksdagens sida föranleda generella jämkningar.

Vad i avseende å för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar

föreslagits i fråga om provisorisk avlöningsförstärkning, provisoriskt dyrortstillägg

och dyrtidstillägg ävensom beträffande ersättningar åt verksläkare —

sistnämnda fråga beträffande vissa därmed sammanhängande medelsdispositioner

— föranleder icke till någon erinran från utskottets sida.

Departementschefens uttalanden i övrigt rörande anslagsberäkningarna finner

utskottet sig icke böra nu upptaga till behandling. Utskottet vill emellertid

erinra därom, att uttalandena i fråga om allmänna fastighetsfonden i huvudsakliga

delar ansluta sig till tidigare principbeslut från riksdagens sida.

Huruvida verkligen tidpunkten just nu må anses vara inne att genomföra

en reform beträffande försvarets fastighetsredovisning synes dock utskottet i

viss mån tveksamt, vilket utskottet redan i detta sammanhang velat framhålla.

Enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet har även det av riksdagens

revisorer på sin tid upptagna spörsmålet örn anmälan av dubblering av tjänster

nu ansetts moget för en lösning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att i anslutning till vad som i

det föregående förordats besluta om förstärkning under budgetåren

1939/40 och 1940/41 av de i avlöningsstaterna under

anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie personal

upptagna delposterna till grundavlöningar m. m. från

förslagsanslaget till oförutsedda utgifter, ävensom att i fråga

örn avlöningsstaternas disponerande vidtaga sådana

åtgärder i besparingshänseende, som härovan berörts;

b) medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må enligt

hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret 1940/41

till innehavare av sådan ordinarie befattning vid universiteten

i Uppsala eller Lund eller vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet, å vilken civila avlöningsreglementet icke äger

tillämpning;

c) medgiva, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst m. fl. under budgetåret 1940/41 må i huvudsaklig

överensstämmelse med av föredragande departementschefen

förordade grunder utgå enligt de närmare föreskrifter,

som meddelas av Kungl. Majit;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

7

d) besluta, ait utgifterna för dyrtidstillägg skola beträffande

befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande

verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar

utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas.

Stockholm den 26 januari 1940.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vict förestående ärendes slutbehandling inom ulskollet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Malmö, Asplund, Nilsson i Landeryd, Lindström,

Magnusson i Kalmar, von Heland, Andersson i Rixö, Nisser, Boman, friherre lie

Geer, Ekströmer och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Bistock, Magnusson i Skövde, Törnkvist, Svensson,

Eriksson i Stockholm, Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i

Prästbol, Närlinge, Word och Persson i Tidaholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:24 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar render rubriken Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor. s. 6 i texten