Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt till avlöningar vid karolinska medikokirurgiska institutet jämte i ämnet väckta motioner.

1940-05-21 · 46 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 46 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1940:162, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt till avlöningar vid karolinska medikokirurgiska institutet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

1

Nr 162.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1940 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

samt till avlöningar vid karolinska medikokirurgiska

institutet jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1940/41 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

74 och 80 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1940) föreslagit riksdagen,

att i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen förelagd,

beräkna för budgetåret 1940/41

dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 708,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag

av 3,670,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett förslagsanslag

av 2,150,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1,600,000 kronor;

dels ock till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader ett

förslagsanslag av 1,350,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 1 mars 1940 dagtecknad proposition

nr 149, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att

1. godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

karolinska sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41;

2. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för karolinska

sjukhuset, att tillämpas under budgetåret 1940/41;

3. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 3,497,000 kronor;

Bihang till riksdagens ''protokoll 19//0. 6 sami. Nr 162.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 2,300,000 kronor;

5. ur personalförteckningen för serafimerlasarettet utesluta 1 sjukgymnast

men i nämnda förteckning uppföra dels under rubriken Ekonomipersonal

1 tvättföreståndarinna i lönegraden A 5, dels ock under rubriken

Administrations- och kontorspersonal 1 kanslibiträde i lönegraden A 7;

6. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41;

7. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 1,660,000 kronor;

8. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 1,550,000 kronor;

9. i personalförteckningen för karolinska mediko-kirurgiska institutet

minska antalet tekniska biträden i lönegraden A 4 från två till ett;

10. bemyndiga Kungl. Maj:t att i avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska

institutet — utöver under punkten 65 i 1940 års åttonde huvudtitel

avsedda ändringar — vidtaga de ändringar, som föranledas av vad

av departementschefen i omförmälda statsrådsprotokoll över ecklesiastikärenden

för den 1 mars 1940 anförts;

11. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 715,900 kronor;

12. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning

av hygieniska institutionen för budgetåret 1940/41 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr E. Birke m. fl. väckt motion

(II: 110), vari hemställts, att riksdagen måtte under åttonde huvudtiteln

anvisa såsom bidrag till anordnande av en särskild neurokirurgisk klinik

ett reservationsanslag av alternativt 365,000 kronor eller 515,000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herrar C. Lindberg och S. Cruse

väckt motion (II: 224), vari hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition nr 149 måtte dels i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om utredning angående sättet för reglering av anställningen för viss i

motionen avsedd personal, vilken icke kunde beredas fortsatt anställning

i statens tjänst, dels ock besluta att den lägre personalen vid karolinska

sjukhusets filialsjukhus (garnisonssjukhuset) skulle beredas samma arbetsvillkor

som motsvarande personal vid karolinska sjukhuset.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,

hänvisas, i den mån redogörelse för desamma icke lämnas i det följande,

till motionerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

3

Vissa organisationsfrågor m. m.

1. Uppskov i vissa delar med karolinska sjukhusets igångsättande.

Enligt vad i propositionen nr 206 till 1939 års lagtima riksdag angavs,

beräknades karolinska sjukhuset i den del, som omfattade första utbyggnadsetappen,

komma i full drift under budgetåret 1939/40. Av sjukhusets

kliniker har Konung Gustaf V:s jubileumsklinik redan varit i bruk under

några år. Beträffande övrika kliniker, polikliniker och avdelningar vid sjukhuset

har Kungl. Majit den 22 juni 1939 meddelat föreskrift rörande

de tidpunkter under innevarande budgetår, då verksamheten vid desamma

tidigast skulle påbörjas. Därvid har föreskrivits, att ögonkliniken med poliklinik,

som skulle överflyttas från serafimerlasarettet, skulle öppnas tidigast

den 1 januari 1940 samt att verksamheten vid psykiatriska kliniken

och polikliniken, vilka skulle överflyttas den förra från psykiatriska sjukhuset

och den senare från serafimerlasarettet, skulle taga sin början tidigast

den 1 februari 1940.

Med utgångspunkt från nämnda organisationsplan har direktionen hemställt,

att de utrymmen å serafimerlasarettet, som skulle frigöras genom

överflyttning av en utav de medicinska klinikerna och ögonkliniken till

karolinska sjukhuset, måtte få disponeras för utökning av antalet vårdplatser

å den kvarvarande medicinska kliniken, den kirurgiska kliniken,

den neurologiska kliniken och den neurokirurgiska kliniken. Utökningen

motiveras i fråga om den neurokirurgiska kliniken ur sjukvårdssynpunkt

och i fråga om de övriga klinikerna ur undervisningssynpunkt. Den föreslagna

anordningen skulle kräva vissa ändrings- och påbyggnadsarbeten

vid lasarettet samt anskaffande av ytterligare utrustning, vartill enligt direktionens

i skrivelse den 14 oktober 1939 framlagda beräkningar skulle

erfordras statsanslag av omkring 515,000 kronor. I ärendet hörda myndigheter

hava i huvudsak tillstyrkt framställningen.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har direktionen för karolinska

sjukhuset utgått från att sjukhuset under nämnda budgetår skulle vara

i full verksamhet samt att utvidgningen av medicinska och neurologiska

klinikerna vid serafimerlasarettet skulle komma till stånd under budgetåret

1939/40 ävensom att ögonklinikbyggnaden vid serafimerlasarettet

skulle kunna disponeras för de utökade kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna

från början av år 1941.

I utlåtande över direktionens anslagsäskanden för budgetåret 1940/41

har emellertid statskontoret i besparingssyfte ifrågasatt, örn icke med överflyttningen

av ögonkliniken och psykiatriska kliniken till karolinska sjukhuset

kunde tills vidare anstå.

I utlåtande rörande de ifrågasatta besparingsåtgärderna har direktionen

anfört bland annat:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

En minskning av kostnaderna för sjukhusens drift kunde i första hand

åstadkommas genom inskränkning av antalet under nästa budgetår använda

vårdplatser vid sjukhusen. Därigenom ökades visserligen kostnaderna

per underhållsdag därstädes, då vissa delar av driftkostnaderna —

såsom avlöningskostnader för kontors- och ekonomipersonal samt omkostnader

för värme, lyse, vatten, skrivmaterialier, telefon och telegramavgifter

nr. fl. ändamål — icke kunde nedgå i proportion till minskningen av

antalet vårdplatser. Driftkostnaderna per underhållsdag, som nu uppginge

till mycket höga belopp, även örn sjukhusen vore i full drift, komme således

vid en reduktion av platsantalet att ytterligare stegras. Men då statens

nettokostnad per underhållsdag vore betydande, borde dock en minskning

av antalet ibruktagna vårdplatser i viss utsträckning medföra minskade

nettoutgifter för staten.

Karolinska sjukhusets ögonklinik, vilken omfattade 82 platser,

torde lia beräknats för tillgodoseende av ett stegrat vårdbehov i jämförelse

med vad för närvarande vore fallet. Den nuvarande ögonkliniken på serafimerlasarettet,

som omfattade 62 vårdplatser, syntes, såvitt nu kunde bedömas,

vara tillräcklig för det nuvarande behovet, i det medeltalet belagda

vårdplatser på denna klinik uppginge till cirka 40. Det syntes sålunda

icke förefinnas någon större olägenhet av ett uppskov med ögonklinikens

överflyttning från lasarettet. Med hänsyn till det omfattande

samarbete, som nu påginge mellan ögonkliniken å ena samt lasarettets

neurologiska och neurokirurgiska avdelningar å andra sidan, kunde ögonklinikens

kvarstannande på lasarettet innebära en viss fördel för dessa

avdelningar. Å andra sidan finge det anses vara beklagligt, om de tidsenliga

lokaler, som iordningställts för ögonkliniken på karolinska sjukhuset,

och de moderna apparater, som anskaffats för densamma, skulle

under tiden stå outnyttjade. Till karolinska sjukhuset skulle under alla

förhållanden förläggas en ögonklinik för garnisonen, som skulle förestås

av en militärläkare med biträde av militär sjukvårdspersonal. Denna avdelning

torde — även örn ögonklinikens förflyttning bleve uppskjuten —

kunna utöva sin verksamhet i därför avsedd lokal inom karolinska sjukhuset.

Den läkare, som förestode avdelningen, torde även kunna mot särskild

ersättning utöva den konsultation i fråga om ögonsjukdomar, som

erfordrades beträffande de på sjukhuset intagna patienterna. I den mån

mera ingående behandling erfordrades beträffande de patienter, som hänvände

sig till denna poliklinik, torde dessa kunna hänvisas till serafimerlasarettets

ögonklinik.

Vare sig ögonkliniken vore förlagd till karolinska sjukhuset eller serafimerlasarettet,

måste dess drift medföra kostnader, som per vårdplats

bleve ungefär likvärdiga. Såsom förut angivits, syntes antalet vårdplatser

på serafimerlasarettets ögonklinik bättre motsvara det nuvarande behovet.

I huvudsak samma resultat kunde emellertid vinnas, örn endast två

allmänna avdelningar och en enskild avdelning av karolinska sjukhusets

ögonklinik toges i bruk och alltså antalet vårdplatser på denna klinik

minskades till 59. Den huvudsakliga ekonomiska vinsten av ett uppskov

med ögonklinikens överflyttning syntes alltså vara, att karolinska sjukhusets

behov av inre ögonpoliklinik för sjukhusets patienter torde vara

mindre än serafimerlasarettets motsvarande behov och i följd därav kräva

mindre kostnad än vad som erfordrades för lasarettets del vid klinikens

överflyttning till karolinska sjukhuset.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

5

Ett uppskov med ögonklinikens överflyttning skulle enligt verkställda

beräkningar föranleda en minskning av karolinska sjukhusets nettokostnader

med cirka 56,000 kronor.

Direktionen hade tidigare utgått ifrån att psykiatriska sjukhuset i

Stockholm skulle komma att nedläggas under innevarande kalenderår och

att det vid denna tidpunkt bleve behövligt att taga den psykiatriska

kliniken i bruk. I följd därav hade direktionen tillsatt större delen

av de för kliniken avsedda skötar- och skötersketjänsterna dock utan att

fastställa tidpunkten för tillträdet till desamma. I händelse psykiatriska

sjukhusets drift skulle komma att fortgå under nästa budgetår, förelåge

icke något hinder för att den psykiatriska klinik, som nu vore förlagd där,

fortfarande dreves på nämnda sjukhus. Ett uppskov under nästa budgetår

av psykiatriska klinikens ibruktagande skulle enligt verkställda beräkningar

föranleda en minskning av karolinska sjukhusets nettokostnader

med omkring 318,000 kronor.

Med hänsyn till de uttalanden örn angelägenheten av Konradsbergsområdets

snara exploaterande, som gjorts vid 1939 års urtima riksdag, syntes

det ännu vara ovisst, huru länge ibruktagandet av karolinska sjukhusets

psykiatriska klinik kunde uppskjutas. Direktionen hade ej ansett sig kunna

räkna med längre uppskov härmed än till den 1 januari 1941, i följd varav

karolinska sjukhusets anslag skulle för budgetåret 1940/41 nedsättas, avlöningsanslaget

med 124,000 kronor, omkostnadsanslaget med 95,000 kronor

och inkomstanslaget med 60,000 kronor.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet har beträffande ögonkliniken

uttalat, att under nuvarande tidsläge de hittillsvarande möjligheterna

för undervisningens bedrivande vore att anse som någorlunda tillfredsställande.

Vidkommande den psykiatriska kliniken har lärarkollegiet

på anförda skäl hemställt, att densamma skulle tagas i bruk

snarast möjligt.

Departementscliejen har anfört huvudsakligen följande:

Enligt fastställd plan för karolinska sjukhusets upprättande skulle, såsom

redan nämnts, de för sjukhuset nu disponibla lokalerna i sin helhet tagas

i anspråk under innevarande budgetår. De förändrade statsfinansiella förhållandena

ha emellertid föranlett en omprövning av frågan om möjligheterna

att begränsa den kostnadsökning, som sjukhusets fulla drift skulle

medföra. Av de olika utvägar, som i detta syfte prövats, har uppskov med

överflyttningen av ögonkliniken och psykiatriska kliniken ansetts vara de

lämpligaste. Enligt verkställda beräkningar skulle ett uppskov med ögonklinikens

överflyttning medföra en minskning av karolinska sjukhusets

nettokostnader med omkring 56,000 kronor för helt år räknat och ett motsvarande

uppskov med psykiatriska kliniken medföra en minskning av

nämnda kostnader med omkring 318,000 kronor för helt år räknat. Gällande

avtal med Stockholms stad och Stockholms län ansåges icke lägga

hinder i vägen för åtgärder av denna art.

För egen del ville departementschefen framhålla, att ett dröjsmål med

genomförandet i vissa delar av den för karolinska sjukhuset uppgjorda organisationsplanen

ur flera synpunkter kunde ingiva betänkligheter. Därest

det åt sjukhusdirektionen givna uppdraget att undersöka möjligheterna

att nedbringa kostnaderna för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

resulterat i några mer avsevärda utgiftsreduktioner i övrigt, skulle departementschefen

för sin del icke ha tvekat att tillstyrka ett fullföljande av

organisationsplanen. Då emellertid möjligheterna att ernå sådana utgiftsreduktioner

befunnits vara ganska begränsade, hade departementschefen

ansett sig böra förorda en framflyttning av de tidpunkter, då karolinska

sjukhusets nämnda båda kliniker med därtill hörande polikliniker skulle

tagas i bruk.

Med hänsyn till vad av direktionen och av karolinska institutets lärarkollegium

yttrats ansåge departementschefen sig böra föreslå ett uppskov

med ögonklinikens överflyttning under nästa budgetår. Departementschefen

förutsatte, att de lokaler, som vid karolinska sjukhuset inretts för ögonkliniken,

icke skulle kunna annat än efter Kungl. Maj:ts medgivande tagas

i anspråk för annat ändamål. Vid beslut i enlighet med vad sålunda föreslagits

förfölle för tillfället frågan om utökande av lokalerna för neurokirurgiska

kliniken och kirurgiska kliniken vid serafimerlasarettet. Däremot

lades härigenom icke hinder i vägen för den av direktionen ifrågasatta utvidgningen

av medicinska och neurologiska klinikerna vid nämnda lasarett.

Vad anginge psykiatriska kliniken, funne departementschefen övervägande

skäl tala för att denna klinik igångsattes under nästa budgetår. Dock

torde, i anslutning till vad av sjukhusdirektionen yttrats, kliniken böra

öppnas tidigast omkring den 1 januari 1941. Departementschefen ville fästa

uppmärksamheten på att härigenom ernåddes möjligheter att redan under

nästa budgetår lösgöra psykiatriska sjukhusets område för andra ändamål,

i vilket hänseende önskemål framställts icke blott av 1939 års urtima riksdag

utan även av 1939 års riksdagsrevisorer och djurgårdskommissionen.

Enligt vad från sjukhusdirektionen upplysts, vore för ögonkliniken och

psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset med därtill hörande polikliniker

avsedda

dels följande ordinarie befattningshavare, nämligen

för ögonkliniken

12 sjuksköterskor, 1 kanslibiträde,

för psykiatriska kliniken

15 sjuksköterskor, 1 kanslibiträde,

6 sjukvårdare, 1 kontorsbiträde,

1 arbetsföreståndarinna,

dels följande befattningshavare med arvoden, nämligen

för ögonkliniken

1 överläkare, 1 biträdande läkare,

för psykiatriska kliniken

1 biträdande läkare,

dels ock följande andra icke-ordinarie befattningshavare, nämligen

för ögonkliniken

9 assistentsköterskor, 3 andre underläkare,

1 kanslibiträde, 8 provsköterskor,

17 städerskor, 13 sköterskeelever,

1 förste underläkare,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

7

för psykiatriska kliniken

1 förestånderska av andra klass, 1 förste underläkare,

3 sjukvårdare, 2 andre underläkare,

11 assistentsköterskor, 10 provsköterskor,

1 kameralbiträde, 11 sköterskeelever.

13 städerskor,

Ett uppskov med inrättande av nämnda kliniker syntes icke böra föranleda

ändring i gällande personalförteckning. Däremot borde bestämmelser

meddelas, att nämnda tjänster vid ögonkliniken tills vidare icke finge Ullsättas

och att tjänsterna vid psykiatriska kliniken finge tillträdas först från

och med tidpunkt, som Kungl. Maj:t efter förslag av direktionen med beaktande

av vad ovan anförts bestämde. Vidare borde vederbörande poster

i avlöningsstaten för karolinska sjukhuset nedräknas med de lönebelopp,

som belöpte på förutnämnda befattningshavare, vad psykiatriska kliniken

beträffade för halvt år räknat.

Till stöd för det i motionen 11:110 gjorda yrkandet har anförts huvudsakligen

följande:

Till anordnande av en neurokirurgisk klinik vid serafimerlasarettet hava

medel ställts till förfogande av såväl Stockholms stad som Stockholms läns

landsting, vilka jämte staten vore intressenter i serafimerlasarettet och ansvariga

för kostnaderna för vården vid detta sjukhus. Sålunda hade från

Stockholms stads sida beräknats för ändamålet ett belopp av 100,000 kronor,

varjämte Stockholms läns landsting i sin stat för innevarande år upptagit

ungefär 55,000 kronor. Härigenom skulle — därest staten ställde därutöver

ytterligare erforderligt belopp till förfogande — vården å den kirurgiska

kliniken vid serafimerlasarettet, där även efter öppnandet av karolinska

sjukhuset hälften av de medicine studerandena vid karolinska institutet

skulle erhålla sin kirurgiska utbildning, kunna på ett fullt tillfredsställande

sätt ordnas. I samband med ifrågavarande ombyggnad kunde

vidare vissa bostadsrum vinnas för sjuksköterskor, vilkas antal på grund

av de ändrade arbetsförhållandena måst utökas. Även kunde härigenom ett

antal rum iordningställas vid lasarettet för elever från statens sjukskö ter skeskola,

vilka vid serafimerlasarettet till stor del erhölle sin praktiska utbildning.

Statens bidrag komme att utgöra enligt ett av arkitekten G. BirchLindgren

uppgjort ombyggnadsförslag och enligt senast verkställd kostnadsberäkning

365,000 kronor. I dessa belopp inginge jämväl ytterligare

erforderlig utrustning för de nya lokalerna.

För den händelse jämväl bostadsrum i särskild våning samtidigt med

nämnda ombyggnad anordnades — något som skulle kunna jämförelsevis

billigt i detta''sammanhang verkställas — skulle statens bidrag behöva ökas

med 150,000 kronor. Sistnämnda belopp förräntades emellertid genom inflytande

hyror för bostäderna.

Medicinalstyrelsen hade i utlåtande den 20 mars 1039 meddelat, att den

anser sig utan tvekan kunna förorda det framlagda förslaget till ombyggnad

av neurokirurgiska kliniken. Statskontoret hade för sin del i utlåtande

den 15 mars 1030 framhållit, att ämbetsverket i likhet med sjukhusdirektionen

i nuvarande läge ansett en ombyggnad vara att förorda framför en

förflyttning av kliniken till karolinska sjukhuset.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Statsutskottets utlåtande Nr 162.

Då starka skäl talade för att ifrågavarande byggnadsföretag nu komme

till stånd och då därigenom en förkortning av väntetiden för vissa medicinska

studerande skulle möjliggöras samt även ur synpunkten av att bereda

arbete för byggnadsarbetare syntes frågan örn utbyggande av den

neurokirurgiska kliniken enligt något av de föreliggande två alternativen

böra underställas riksdagens prövning.

Utskottet vill i anslutning till vad departementschefen anfört framhålla,

att ett överflyttande av ögonkliniken från serafimerlasarettet till karolinska

sjukhuset redan vid en något tidigare tidpunkt än som av departementschefen

ifrågasatts icke torde medföra ökade kostnader för vårdplats.

Om emellertid samtidigt den avsedda ökningen av antalet vårdplatser vid

karolinska sjukhusets ögonklinik genomföres måste detta naturligen hava

till följd en minskning i besparingsmöjligheterna. På grund härav synes

det utskottet möjligt att, då utrustning redan anskaffats och lokaler iordningställts

för ögonsjukvården vid karolinska sjukhuset, låta öppna ögonkliniken

därstädes vid en tidigare tidpunkt än den av departementschefen

angivna, men i så fall med ungefär samma platsantal, som den nuvarande

ögonkliniken vid serafimerlasarettet förfogar över. Härigenom skulle i fråga

om personalstaten någon nämnvärd rubbning icke behöva ske och för

ögonsjukvården skulle kunna tidigare tagas i anspråk de tidsenliga lokaler

och den moderna utrustning, som anskaffats med bidrag från Stockholms

stad och Stockholms läns landsting. Vidare skulle den nuvarande ögonklinikens

lokaler vid serafimerlasarettet bliva frilagda för iordningställande

i desamma av vårdplatser i anslutning till planen för serafimerlasarettets

fortsatta drift. Den i motionen II: Ilo väckta frågan om att staten nu

skulle lämna sin andel i kostnaderna för neurokirurgiska klinikens ordnande

i dessa lokaler torde vid sådant förhållande kunna realiseras relativt

snart och vid en tidpunkt, då behov av arbetstillfällen kan visa sig

vara för handen. I så fall lärer Kungl. Majit kunna av för arbetslöshetens

bekämpande avsedda medel ställa nämnda andel till förfogande, varigenom

stadens och landstingets bidrag till ifrågavarande klinik skulle kunna samtidigt

utnyttjas. Ur såväl krigssjukvårdens som undervisningens synpunkt

synes det vara av intresse att frågan örn den neurokirurgiska kliniken

snabbt vinner sin lösning. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i

detta avseende samt beträffande detaljerna i ombyggnadens verkställande

meddela närmare beslut. Med vad sålunda anförts torde motionen lii 110

få anses besvarad.

2. Garnisonssjukvården i Stockholm.

Enligt det för 1930 års riksdag framlagda förslaget rörande karolinska

sjukhusets organisation (proposition nr 232) skulle garnisonssjukhuset i

Stockholm sammanslås med förstnämnda sjukhus. Garnisonssjukhuset

skulle nedläggas och för garnisonens sjuka inrättas särskilda avdelningar

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

9

vid karolinska sjukhuset för medicinska och kirurgiska sjukdomsfall. Andra

än medicinska och kirurgiska fall skulle alltefter deras beskaffenhet vårdas

på de kliniska specialavdelningarna vid karolinska sjukhuset. Karolinska

sjukhusets polikliniker skulle till vård mottaga sådan försvarsväsendet

tillhörande personal, som vore berättigad till fri poliklinikvård. Garnisonssjukhusets

tandpoliklinik skulle anslutas till karolinska sjukhuset. Sedan

hud- och könsklinik uppförts vid sistnämnda sjukhus (detta avsågs

skola ske vid en andra byggnadsetapp), skulle vården av garnisonens

könssjuka förläggas dit. Under mellantiden kunde vård för dessa sjuka anordnas

å Göta livgardes sjukhus. Sistnämnda fråga borde dock göras till

föremål för ytterligare utredning.

För garnisonsavdelningen å karolinska sjukhuset skulle disponeras 100

av de allmänna platserna (50 på medicinska och 50 på kirurgiska kliniken)

samt 8 av de enskilda platserna, alltså sammanlagt 108 platser.

Riksdagen (skrivelse nr 386) beslöt, att garnisonssjukhuset skulle sammanslås

med karolinska sjukhuset i huvudsaklig överensstämmelse med

nyss angivna allmänna grunder.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1939 skulle verksamheten vid

karolinska sjukhusets garnisonsav delningar påbörjas tidigast den 1 oktober

1939.

T. f. chefläkaren för garnisonssjukhuset har framlagt förslag om vissa

jämkningar av provisorisk karaktär i den sålunda uppgjorda planen för garnisonssjukhusets

överförande till karolinska sjukhuset. Förslaget innebär i

huvudsak, att den medicinska avdelningen vid garnisonssjukhuset skulle

tills vidare kvarstanna vid sistnämnda sjukhus samt utökas med alla eller

en del av den kirurgiska avdelningens vårdplatser samt att den sistnämnda

avdelningen skulle överflyttas till karolinska sjukhuset och taga i anspråk

alla de 108 platser, som avsetts för båda garnisonsavdelningarna därstädes.

Till stöd för förslaget har anförts bland annat:

Vid planläggandet av karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar hade

man haft 1925 års härordning till utgångspunkt för beräknandet av platsbehovet.

Sedan genom riksdagsbeslut år 1936 (1936 års härordning) och

ytterligare år 1939 de till Stockholm förlagda militärstyrkorna väsentligen

utökats, hade emellertid behovet av vårdplatser för försvarsväsendets personal

i Stockholm helt naturligt också stigit. De tillgängliga platserna på

karolinska sjukhuset hade därigenom blivit otillräckliga.

Då sedermera förstärkt försvarsberedskap hösten 1939 anbefallts, hade

de truppkontingenter, som skulle erhålla sjukhusvård på garnisonssjukhus

i Stockholm, ytterligare ökat i antal och storlek, varigenom det blivit än

tydligare, att garnisonens behov av sjukhusvårdplatser icke tillnärmelsevis

kunde täckas med de på karolinska sjukhuset till buds stående vårdplatserna.

Det funnes för närvarande ingen möjlighet att överskåda, hur länge detta

tillstånd med ökade inkallelser skulle kunna fortfara, men all sannolikhet

talade för att det komme att räcka betydligt utöver den tidpunkt —

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

januari 1940 — då det nuvarande garnisonssjukhuset avsåges överflytta till

karolinska sjukhuset.

Härav följde sålunda, att, om icke särskilda åtgärder vidtoges, så skulle

garnisonen efter denna överflyttning sakna sjukvårdsmöjlighet för ett betydande

antal sjuklingar.

Under nuvarande militära beredskap borde man göra sig beredd på att

kunna taga emot 100 patienter på kirurgisk avdelning och 125 å 150 på

medicinsk.

Garnisonssjukhuset syntes fördenskull icke böra nedläggas utan fortsätta

sin verksamhet. Da emellertid detta i sitt nuvarande omfång vore

otillräckligt vid den ökade storlek på Stockholms garnison, som i nuvarande

oroande politiska läge alltjämt torde tills vidare bliva bestående,

syntes klokheten kräva, att garnisonsavdelningen på karolinska sjukhuset

toges i besittning för garnisonens räkning så fort ske kunde, och att

alltså garnisonssjukvården komme att äga rum såväl på karolinska som

på det nuvarande garnisonssjukhuset.

. Statens sjuksköterskeskola, som planerats att förläggas till garnisonssjukhuset,

hade redan börjat, och undervisningen påginge i lokaler, som

ställts till förfogande. Skolans elever skulle egentligen ha sin bostad inom

sjukhuset, men sådan bostad hade tills vidare icke kunnat beredas

dem. Möjlighet funnes emellertid efter sjukhusets omorganisation enligt

här framförda förslag att bereda plats för ett avsevärt antal, varjämte

eleverna kunde bo i förhyrda bostadslägenheter i privathus i sjukhusets närhet.

Dylika bostäder vore för närvarande förhyrda till den 1 oktober 1940.

Organisationen av garnisonssjukvården skulle alltså få tänkas sålunda.

Endera av garnisonssjukhusets medicinska eller kirurgiska avdelningar

inflyttade i karolinska sjukhusets garnisonsavdelning, då denna kunde taga

emot. Företräde vid flyttningen borde givas åt den kirurgiska avdelningen,

som måste anses mest i behov av karolinska sjukhusets modernare utrustning

och samarbete med dess specialavdelningar, och även av den anledningen,

att de 108 platserna ganska säkert icke komme att räcka till för

vården av de medicinska sjukdomsfallen.

Av garnisonssjukhusets genom den kirurgiska avdelningens flyttning frigjorda

utrymmen erhölle statens sjuksköterskeskola lokaler i den utsträckning,

som kunde vara behövligt, i den mån som sjukvården icke bleve

lidande därav. Återstoden toges i bruk för medicinsk avdelning utom den

nuvarande venerologiska avdelningen, som kvarstannade och i mån av behov

även erhölle ökat utrymme, i så fall alltså del av den medicinska. Härigenom

vunnes den utomordentliga fördelen, att hud- och könssjukdomarnas

vårdnadsfråga finge en god lösning och den planerade förläggningen till

f. d. Göta livgardes etablissement kunde undvikas.

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse har biträtt chefsläkarens förslag.

Arméförvaltningens intendentur- och civila departement samt fortifikations-

och sjukvårdsstyrelser hava yttrat, att till staten för karolinska sjukhuset

borde överföras den för avdelningen för hud- och könssjukdomar vid

förutvarande Göta livgardes etablissement beräknade personalen, nämligen

1 överläkare, 1 sjuksköterska, 1 assistentsköterska och 1 kvinnligt sjukhusbiträde.

För befattningen såsom assistentsköterska borde avses en vid garnisonssjukhuset

i Stockholm nu anställd undersköterska. Vad beträffade

vid garnisonssjukhuset nu tjänstgörande personal, borde åt denna, på det

sätt och i den omfattning, som tidigare avsetts, beredas anställningar vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

karolinska sjukhuset. För uppehållande av verksamheten vid de av t. f.

chefläkaren föreslagna avdelningarna i garnisonssjukhusets etablissement

borde direktionen för karolinska sjukhuset i mån av behov anställa särskild

personal i enlighet med ett av t. f. chefläkaren framlagt förslag.

Direktionen för karolinska sjukhuset har anfört huvudsakligen följande:

Såvitt direktionen kunnat finna, vore det av sjukvårdsstyrelsen tillstyrkta

förslaget den lämpligaste lösningen av frågan. Men hänsyn till att densamma

icke påkallade några omedelbara anläggnings- eller omändringskostnader

finge den även ur ekonomisk synpunkt anses vara fördelaktig.

Genom den ifrågasatta anordningen skulle antalet sjukhusplatser för Stockholmsgarnisonens

räkning utökas till det dubbla i förhållande till vad densamma

skulle disponera enligt den för karolinska sjukhuset fastställda planen,

vilket torde i tillbörlig grad säkerställa garnisonens behov av sjukhusvård.

Denna utökning av antalet vårdplatser för garnisonen måste givetvis

medföra ökade driftkostnader. Enbart driftkostnaderna för den kirurgiska

avdelningens fördubblade platsantal på karolinska sjukhuset kunde beräknas

bliva i stort sett lika höga som de i innevarande års stat beräknade

kostnaderna för båda avdelningarna därstädes. Härtill bomme kostnaderna

för den kvarvarande, utvidgade medicinska garnisonsavdelningen på garnisonssjukhuset.

Då direktionen funne förslaget örn fortsatt drift vid garnisonssjukhuset

av därvarande medicinska och venerologiska avdelningar innebära en praktisk

lösning av nu föreliggande frågor, ansåge sig direktionen alltså icke

böra motsätta sig förslaget, att driften av dessa avdelningar överflyttades

till direktionen. I händelse att en sådan överflyttning ansåges böra äga rum

och att därvid kostnaderna för garnisonssjukhusets drift ansåges böra i

huvudsak gäldas av medel på karolinska sjukhusets stat, finge direktionen

framlägga följande förslag i avseende å de anslag, som i så fall borde anvisas.

Enligt direktionens mening borde samtliga läkare vid garnisonssjukhuset

innehava anställning som beställningshavare å arméns stat, varför några

läkarbefattningar vid garnisonssjukhuset icke ansetts böra upptagas å karolinska

sjukhusets stat.

Däremot borde där upptagas erforderliga befattningar för kontors-, sjukvårds-

och ekonomipersonal.

Huruvida garnisonssjukhusets mat- och tvättförsörjning kunde tillgodoses

av köks- och tvättinrättningarna vid karolinska sjukhuset eller serafimerlasarettet

eller huruvida verksamheten vid garnisonssjukhusets motsvarande

inrättningar borde fortgå, syntes icke kunna avgöras förrän närmare

utredning härom verkställts. I avbidan härå borde vid beräkning av

anslag för garnisonssjukhuset upptagas erforderliga belopp för drift av dessa

inrättningar och för avlöningar åt där behövlig personal.

Överförandet av avlöningskostnaderna för garnisonssjukhusets nuvarande

personal till karolinska sjukhusets stat syntes icke böra föranleda

någon mera betydande rubbning av de löneförmåner, som nu tillkomme

vederbörande befattningshavare. Från nämnda stat skulle utgå grundavlöningar

till följande befattningshavare, vilka, i den mån deras avlöningar nu

utginge enligt fastställda löneplaner i vederbörande militära avlöningsreglementen,

borde uppbära lön i motsvarande lönegrader enligt det civila ickeordinarie

reglementet samt, i den mån deras avlöning utginge i annan form,

borde tills vidare bibehållas vid nu utgående avlöningar. De naturaförmå
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

ner, som nu tillkomme vissa befattningshavare vid garnisonssjukhuset, syntes

fortfarande tills vidare böra utgå enligt hittills tillämpade grunder.

Sjukhusets avlönings anslag skulle under angivna förutsättningar

beräknas på följande sätt:

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar:

Kontorspersonal.

1 intendent ............

kronor

3,720*

1 förrådsförvaltare.......

2,855*

1 skrivbiträde..........

Ex 2

»

2,382 kronor

Sjukvårdspersonal.

1 husmoder............

Eo 7

kronor

3,321

9 sjuksköterskor........

» 7

»

29,889

1 assistentsköterska.....

» 5

2,976

1 fotografbiträde .......

Ex 3

2,472

1 sjukgymnast..........

1,230*

7 sjuksköter skede ver å 720 kronor

»

5,040 »

Ekonomipersonal.

1 maskinist............

Eo 10

kronor

3,837

1 köksförestånderska . . .

» 8

3,495

1 ambulansförare.......

» 6

3,147

2 eldare..............

» 6

»

6,294

2 kokerskor ä 2,634 kronor

» 2

>

5,268

1 tvättförestånderska ....

» 4

»

2,802

10 sjukvårdsbiträden å 1,569 kronor

»

15,690*

1 baderska............

1,569*

2 städerskor å 1,773 kronor

»

3,546*

1 sömmerska...........

»

1,749*

6 köksbiträden å 1,773 kronor .

10,638*

5 tvättbiträden å 1,569 »

>

7,845*

1 gårdsvaktmästare......

»

3,198*

1 köksvaktmästare.......

»

2,392*

1 portvakt ..........

»

1,650’ ,

8,957

44,928

73,120

Summa kronor 127,005

b. Avlöningsförhöjningar..................... » 6,000

4. Rörligt tillägg............................. » 7,000.

Omkostnaderna för garnisonssjukhuset, frånsett den venerologiska

avdelningen, hade beräknats till 114,000 kronor. I händelse även driftkostnaderna

för den venerologiska avdelningen skulle gäldas av karolinska

sjukhusets anslag, tillkomme omkostnader för denna avdelning, som syntes

kunna beräknas till 20,000 kronor jämte kostnader för mathållning under

beräknade 12,000 portionsdagar. Under förutsättning att portionspriset

uppginge till omkring 1 krona för dag, skulle omkostnaderna komma att

stiga till (114,000 -f- 20,000 -j- 12,000 =) omkring 146,000 kronor för år.

Statskontoret kunde icke tillstyrka förslaget att driftkostnaderna för de

vårdavdelningar, som skulle förläggas å garnisonssjukhuset, skulle belasta

1 Häri inräknades f. n. utgående dyrtidstillägg.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

13

karolinska sjukhusets stat, utan ansåge, att dessa kostnader allt fortfarande

borde bestridas av medel, som anvisades under fjärde huvudtiteln. Enligt

statskontorets mening borde garnisonssjukhuset även i fortsättningen drivas

av sjukvårdsstyrelsen.

Riksräkenskapsverket har anfört att — i överensstämmelse med numera

tillämpade budgetprinciper — ett ställningstagande till den med den föreslagna

provisoriska anordningen av sjukvården för stockholmsgarnisonen

sammanhängande redovisnings- och bokföringsfrågan borde bliva helt afhängig

av den ställning i organisatoriskt hänseende, som de till garnisonssjukhuset

förlagda avdelningarna under provisorietiden skulle intaga. Därest

alltså garnisonssjukhuset ur praktiska synpunkter funnes böra bliva ett

filialsjukhus till karolinska sjukhuset och underställas direktionen för sistnämnda

sjukhus, borde driftkostnaderna bestridas från de under åttonde

huvudtiteln för karolinska sjukhuset anvisade anslagen. I de för karolinska

sjukhuset upprättade avlönings- och omkostnadsstaterna torde emellertid

särskild redovisning böra lämnas för å ena sidan garnisonsavdelningarna

och å andra sidan karolinska sjukhuset i övrigt.

Departementschefen har för egen del anfört huvudsakligen följande:

De under de senare åren beslutade försvarsorganisatoriska åtgärderna

hava åstadkommit ett ökat behov av vårdplatser inom garnisonssjukvården

i Stockholm, av allt att döma av stadigvarande karaktär. En ytterligare

ökning av vårdplatsbehovet hade inträtt genom den under rådande extraordinära

förhållanden anbefallda förstärkta försvarsberedskapen. Det synes

ådagalagt, att de å karolinska sjukhuset för garnisonssjukvården avsedda

vårdplatserna — 108 till antalet — icke vore tillräckliga under här förevarande

förhållanden.

Under sådana omständigheter måste åtgärder vidtagas för att öka antalet

vårdplatser inom garnisonssjukvården i Stockholm. Jämlikt riksdagens

förutberörda beslut skulle garnisonssjukhuset nedläggas samtidigt^med att

garnisonsavdelningarna vid karolinska sjukhuset toges i anspråk. De i

ärendet hörda myndigheterna vore ense örn att denna plan nu borde såtillvida

modifieras, att nämnda garnisonsavdelningar toges i anspråk enbart

för de kirurgiska garnisonsfallen, medan garnisonssjukhuset tills vidare bibehölles

och avsåges för de medicinska och venerologiska garnisonsfallen.

Av praktiska skäl skulle emellertid garnisonssjukhuset anknytas till karolinska

sjukhuset som ett slags filialsjukhus och följaktligen sta under inseende

av direktionen för karolinska sjukhuset.

Förslagets genomförande medförde en avsevärd ökning av statens utgifter

för garnisonssjukvården men icke några direkta fördelar för den till

karolinska sjukhuset förlagda medicinska undervisningen. Då någon annan

och bättre lösning av frågan icke synes stå till buds, hade departementschefen

efter samråd med chefen för försvarsdepartementet ansett sig böra

tillstyrka förslaget. I avvaktan på närmare erfarenheter rörande behovet

av vårdplatser inom garnisonssjukvården under normala förhållanden borde

den ifrågasatta anordningen erhålla endast provisorisk karaktär. Skulle erfarenheterna

visa, att det antal vårdplatser, som kunde ställas till förfogande

på karolinska sjukhuset, under nyssnämnda förhållanden vöre tillräckligt,

borde den ursprungligen tänkta organisationsplanen fullföljas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

Bleve så icke fallet, torde åtgärder böra framdeles vidtagas i syfte att mera

permanent ordna en utvidgad sjukhusvård för garnisonen.

Alla de i ärendet hörda myndigheterna utom statskontoret förordade, att

kostnaderna för nämnda filialsjukhus skulle — med undantag för vissa avlöningskostnader,

som skulle bestridas från anslag under fjärde huvudtiteln

—- bestridas från anslag under åttonde huvudtiteln. Med hänsyn till

den ståndpunkt, som i denna fråga intagits av 1939 års lagtima riksdag

(jfr propositionen nr 96 och riksdagens skrivelse nr 352), ansåge departementschefen

sig icke böra framställa erinran häremot och ej heller mot förslaget

örn bestridande på samma sätt jämväl av kostnaderna för venerologiska

avdelningen. Dock förutsatte departementschefen, att kostnaderna

för vid garnisonssjukhuset anställda läkare helt bestredes från anslag å

fjärde huvudtiteln. Departementschefen hade heller intet att erinra mot

att anslagsmedel för driften av garnisonssjukhusets köks- och tvättinrättningar

anvisades men förutsatte, att möjligheterna att för ändamålet anlita

motsvarande inrättningar vid karolinska sjukhuset eller serafimerlasarettet

närmare övervägdes. Lämpligen borde kostnaderna för garnisonssjukhuset

under åttonde huvudtiteln bestridas från de för karolinska sjukhuset uppförda

anslagen. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag torde dock i

sjukhusets avlönings- och omkostnadsstater särskild redovisning böra lämnas

för å ena sidan garnisonsavdelningarna (inklusive de på garnisonssjukhuset

kvarvarande) och å andra sidan karolinska sjukhuset i övrigt.

De av direktionen verkställda anslagsberäkningarna syntes kunna godtagas.

Vad beträffade de kostnader för garnisonssjukvården, som enligt det

föregående skulle bestridas från anslag å fjärde huvudtiteln, komme detta

spörsmål att i annat sammanhang upptagas av chefen för försvarsdepartementet.

I motionen II: 22J+ har anförts bland annat följande:

Såsom av proposition nr 149 framginge vore den för personalen vid garnisonssjukhuset

gällande löneställningen fortfarande synnerligen dålig. För

sköterske- och tvättbiträden vid karolinska sjukhuset föresloges sålunda en

begynnelselön av 2,118 kronor och en slutlön av 2,472 kronor, medan årslönen

för sjukvårds- och tvättbiträden vid filialsjukhuset skulle utgå med

1,569 kronor. Baderskor vid huvudsjukhuset föresloges erhålla 2,205 kronor

i begynnelselön och 2,562 kronor i slutlön, medan en ensam baderska vid

filialsjukhuset endast skulle erhålla 1,569 kronor. Köksbiträden och städerskor

vid huvudsjukhuset föresloges erhålla en begynnelselön av 2,118 kronor

och en slutlön av 2,472 kronor, medan samma personal vid filialsjukhuset

skulle erhålla endast 1,773 kronor. Även för en del ytterligare personal föresloges

väsentliga skillnader i lönehänseende. Det borde även uppmärksammas

att i de för garnisonssjukhusets personal angivna lönebeloppen hade

inräknats viss del av utgående dyrtidstillägg, medan för karolinska sjukhuset

hade bort setts från rörliga lönetillägg. En viss reducering av de enligt

ovanstående angivna löneskillnaderna uppstode dock om man toge hänsyn

till den olika värdering av naturaförmåner, som förekomme vid de båda

sjukhusen. Förmånen av bostad och kost värderades sålunda betydligt högre

vid karolinska sjukhuset än vad som vore förhållandet vid garnisonssjukhuset.

Den väsentligaste skillnaden i lönehänseende hade uppstått därigenom

att man vid beräkningen av lönerna för personalen vid karolinska sjukhuset

utgått från den löneställning, som genom den från den 1 juli 1939 genomförda

löneregleringen tillkommit tjänstemannaanställd personal, medan man

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

15

för garnisonssjukhusets personal bibehållit oreglerade löner. Då emellertid

några skäl för att den vid filialsjukhuset stationerade personalen skulle stå

i en sämre ställning än personalen vid huvudsjukhuset icke förebragts,

syntes böra påyrkas, att även den vid filialsjukhuset anställda personalen

skulle beredas lön enligt de bestämmelser som bleve fastställda för karolinska

sjukhuset. Det syntes också kunna ifrågasättas huruvida det funnes

möjlighet att erhålla för filialsjukhusets drift erforderlig personal, därest så

icke bleve förhållandet. Redan hade en del av de vid garnisonssjukhuset

tidigare anställda överflyttats till karolinska sjukhuset, och i den mån detta

sjukhus komme att behöva ytterligare arbetskraft, komme säkerligen, därest

icke en nöjaktig löneställning bereddes dem vid filialsjukhuset, även den

återstående personalen att söka förflyttning till huvudsjukhuset. Då för

närvarande rådde stor efterfrågan å arbetskraft inom detta arbetsområde,

förelåge dessutom risk för att personalen komme att söka sig till bättre avlönad

kommunal eller enskild tjänst, vilket icke torde överensstämma med

statens intressen.

Utskottet anser sig på grund av det ytterligare behov av vårdplatser,

som visat sig nödvändigt för garnisonssjukvården i Stockholm, böra biträda

departementschefens förslag att garnisonsavdelningarna vid karolinska

sjukhuset tagas i anspråk enbart för de kirurgiska fallen, medan

det nuvarande garnisonssjukhuset tills vidare i viss utsträckning bibehålies

och avses för de medicinska och venerologiska fallen. Utskottet delar

jämväl departementschefens uppfattning att garnisonssjukhuset bör ställas

som ett slags filialsjukhus under direktionens för karolinska sjukhuset inseende.

Kostnaderna för garnisonssjukhusets drift, innefattande jämväl den

venerologiska avdelningen, torde böra bestridas från de för karolinska sjukhuset

under åttonde huvudtiteln uppförda anslagen, dock med undantag för

vissa avlöningskostnader, som böra utgå av anslag under fjärde huvudtiteln.

Vad beträffar det i motionen II: 224 gjorda yrkandet om utredning angående

sättet för reglering av anställningen för sådan personal vid garnisonssjukhuset,

vilken icke kan beredas fortsatt anställning i statens tjänst,

finner utskottet för sin del detta spörsmål i nuvarande läge sakna aktualitet,

varför utskottet finner motionen i denna del icke böra föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Vidkommande åter det i motionen framställda förslaget att den lägre

sjukvårds- och ekonomipersonalen vid garnisonssjukhuset bör beredas samma

arbetsvillkor som motsvarande personal vid karolinska sjukhuset finner

utskottet det principiellt riktigt, att likställighet åvägabringas beträffande

löne- och anställningsvillkor för personal med i stort sett samma arbetsuppgifter

inom en och samma institution. Då garnisonssjukhuset kommer

att ingå såsom ett filialsjukhus under karolinska sjukhuset tala därför övervägande

skäl för att den olikformighet i lönesättningen m. m., som nu råder

mellan de lägre befattningshavarna vid dessa båda sjukhus, utjämnas. Med

den lägre sjukvårds- och ekonomipersonalen vid karolinska sjukhuset har

direktionen — såsom av det följande framgår — träffat uppgörelse i fråga

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

om löneställningen. Utskottet förutsätter, att en dylik uppgörelse även kan

komma till stånd med garnisonssjukhusets motsvarande personal, och förordar

att, i den mån så erfordras, befogenhet lämnas Kungl. Majit att efter

närmare utredning och på förslag av direktionen fastställa en sådan lönereglering

för den lägre sjukvårds- och ekonomipersonalen vid garnisonssjukhuset,

som i löneavseende försätter densamma i stort sett i paritet med

motsvarande befattningshavare vid karolinska sjukhuset. Då kostnaderna

för en dylik lönereglering torde komma att uppgå till det jämförelsevis

blygsamma beloppet av omkring 5,000 kronor, synes det icke erforderligt

att av denna anledning vidtaga någon ökning av den i avlöningsstaten för

garnisonsavdelningarna förslagsvis beräknade anslagsposten till grundavlöningar

m. m. till icke-ordinarie personal. Med vad sålunda anförts torde

motionen II: 224, såvitt nu är i fråga, få anses besvarad.

3. Verksamheten vid vissa av serafimerlasarettets polikliniker.

I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår räknade sjukhusdirektionen

med inställande av den »yttre verksamheten» vid vissa av serafimerlasarettets

polikliniker, då verksamheten vid motsvarande polikliniker vid

karolinska sjukhuset började. Detta gällde ögonpolikliniken, öron-, näs- och

halspolikliniken, kvinnopolikliniken och psykiatriska polikliniken. Då den

»inre verksamheten» skulle fortgå oförändrad och väl kvalificerade läkare i

dessa specialiteter därjämte vore oundgängligen nödvändiga för undersökning

och eventuell behandling av på lasarettets kliniker och avdelningar vårdade

patienter, hade direktionen ej ansett sig böra för budgetåret 1939/40

föreslå ändring i arvodena till föreståndarna för berörda polikliniker. I

yttrande över nämnda förslag ifrågasatte statskontoret, om icke hela detta

spörsmål enklast och bäst skulle erhålla sin lösning, ifall för dessa uppgifter

lämpliga läkare vid karolinska sjukhuset ålades att i tjänsten vid behov

verkställa undersökning av patienter, som intagits för vård å serafimerlasarettet.

I propositionen nr 206 till 1939 års lagtima riksdag förklarade

föredragande departementschefen sig icke beredd att taga definitiv ståndpunkt

till den av statskontoret berörda frågan men ville framhålla nödvändigheten

av att sjukhusdirektionen i sina anslagsäskanden för budgetåret

1940/41 upptoge till övervägande, huruvida icke det av statskontoret

framställda förslaget borde kunna genomföras från och med sistnämnda

budgetår.

I anledning härav har sjukhusdirektionen yttrat bland annat följande:

Ett nedläggande av verksamheten vid de medicinska och kirurgiska

poliklinikerna kunde icke komma i fråga, främst därför att de

vore komplement till vid lasarettet befintliga kliniker och att de vore nödvändiga

för undervisningen. Vad beträffade psykiatriska polikliniken

hade den hittillsvarande biträdande läkaren redan i staten för budgetåret

1939/40 beräknats indragen. Den konsulterande verksamhet i denna

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

17

specialitet, som kunde erfordras vid serafimerlasarettet, hade direktionen

funnit kunna ordnas med anlitande av läkare, anställd vid detta sjukhus.

I fråga om behovet av gynekologisk specialist för konsultation

vid serafimerlasarettet hade den blivande överläkaren vid kvinnokliniken

vid karolinska sjukhuset, professorn E. Ahlström, ansett, att denna verksamhet

komme att bliva av den omfattning, att densamma icke kunde

skötas av honom underställd läkare vid karolinska sjukhuset. Arvode till

sådan specialist borde därför även i fortsättningen finnas å serafimerlasarettets

stat. Det syntes emellertid direktionen, som om denna specialist icke

skulle behöva stå till förfogande mera än tre dagar i veckan. Under sådana

förhållanden torde hittillsvarande arvode å 4,800 kronor kunna minskas

till hälften.

Polikliniken för ögonsjukdomar samt polikliniken för öro n-,

näs- och halssjukdomar hade en betydande inre verksamhet,

bestående i undersökning och eventuell behandling ej blott av patienter,

som sökt läkare å någon av kirurgiska, medicinska eller nervpolikliniken och

därvid ansetts böra hänvisas för specialundersökning, utan även av patienter

från lasarettets kliniker. Överläkaren vid ögonkliniken vid serafimerlasarettet,

professorn J. W. Nordenson, hade uppgivit, att för ifrågavarande

verksamhet vid ögonpolildiniken icke kunde undvaras särskilt avlönad läkare,

vaxarbete krävde 5—6 timmar örn dagen. Beträffande öron-, näs- och

halspolikliniken hade den blivande överläkaren vid öron-, näs- och halskliniken

vid karolinska sjukhuset, professorn G. Holmgren, ansett, att den inre

verksamhet, som fortfarande skulle bedrivas vid sagda poliklinik vid serafimerlasarettet,

vore mycket högt specialiserad och tidskrävande samt att en

föreståndare och en avlönad assistent torde för detta ändamål vara nödvändiga.

Direktionen hade vid beräkningar av personalbehovet icke ansett

sig kunna frångå professorerna Nordensons och Holmgrens uttalade mening

om behovet av läkare. Till hjälp åt dessa läkare hade beräknats vid

vardera polikliniken en sköterska samt vid öron-, näs- och halspolikliniken

dessutom ett sköterskebiträde. Arvodena till de biträdande läkarna vid de

båda poliklinikerna ansåge direktionen böra utgå med oförändrade belopp.

Den assistent, som dessutom erfordrades, torde böra vara en andre underläkare

med avlöning enligt lönegrad Ex 22 såsom för övriga motsvarande

underläkare.

Departementschefen har ansett att vad av sjukhusdirektionen föreslagits

syntes kunna i huvudsak biträdas. En omprövning framdeles av personalbehovet

vid de ifrågavarande poliklinikerna torde dock vara önskvärd. Vid

ett uppskov med överflyttningen till karolinska sjukhuset av ögonkliniken

borde emellertid verksamheten vid serafimerlasarettets ögonpoliklinik fortgå

i oförändrad omfattning.

Utskottet, som erinrar örn vad utskottet i det föregående anfört beträffande

ögonkliniken vid serafimerlasarettet, tillstyrker vad departementschefen

föreslagit under förevarande punkt.

4. Inkomster viel karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Direktionen, som anmodats inkomma med utredning rörande möjligheten

alt nedbringa det allmännas utgifter för karolinska sjukhuset och serafimer
Bihang

till rilcsdagcns ''protokoll 191f0. 6 sami. Nr 162. 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr W2.

lasarettet genom höjning av patientavgifterna, har i ämnet anfört huvudsakligen

följande:

Vårdavgifterna för sjuka, intagna på karolinska sjukhuset (frånsett psykiatriska

klinikens allmänna avdelningar), utginge med följande belopp för

dag, nämligen:

Enskilt rum:

Sjuka boende inom riket samt svenska medborgare boende på

utrikes ort ........................................... 15 kronor

Utländska medborgare, ej mantalsskrivna inom riket........ 17 »

Halvenskilt rum:

Sjuka boende inom riket samt svenska medborgare boende på

utrikes ort ........................................... 10 »

Utländska medborgare, ej mantalsskrivna inom riket........ 12 »

Allmänt rum:

Sjuka boende inom annan del av riket än Stockholms stad eller

Stockholms län samt svenska medborgare boende på utrikes

ort .................................................. 5 »

Utländska medborgare, ej mantalsskrivna inom riket ...... 7 »

För sjuka, vårdade enligt avtal med Stockholms stad och Stockholms

läns landsting, bestämdes avgiften enligt vederbörande avtal.

Avgiften för vård i allmänt rum av sjuka, boende inom annan del av

riket än staden och länet, kunde under vissa förutsättningar minskas med

kronor 2: 50 för vårddag.

Från och med innevarande år utginge sjulcvårdsavgifterna vid stadens

sjukhus med avsevärt förhöjda belopp. För ett riktigt utnyttjande av vårdplatserna

på de allmänna sjukhusen i Stockholm måste det anses vara nödvändigt,

att vårdavgifterna på de särskilda sjukhusen utginge med belopp,

som ej i allt för hög grad avveke från varandra. Direktionen ansåge sig

därför böra föreslå höjda vårdavgifter även på karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet.

Vad först anginge avgifterna i enskilt och halvenskilt rum

på sjukhusen, vilka avgifter i huvudsak överensstämde med nuvarande avgifter

för Stockholms patienter på stadens sjukhus, förelåge emellertid ingen

anledning till höjning i vad dessa avgifter avsåge sjuka boende inom riket

och svenska medborgare boende på utrikes ort. För dessa sjuka föresloge

direktionen därför oförändrade belopp. I fråga om utländska medborgare,

som ej vore mantalsskrivna i riket, syntes avgifterna kunna sättas till förhöjda

belopp. Direktionen ifrågasatte emellertid härvid, att en något lägre

avgift tillämpades för medborgare i de övriga nordiska länderna än för andra

utlänningar. Direktionen föresloge en avgift i enskilt rum på båda sjukhusen

av 17 kronor för medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge

samt 22 kronor för medborgare i andra länder och i halvenskilt rum av

respektive 12 och 14 kronor. Dock syntes vårdavgifterna för sjuka, som

vårdades i vissa enklare halvenskilda rum på serafimerlasarettet, där sängantalet

i varje rum överstege två, böra något reduceras, förslagsvis med

2 kronor för dag.

I fråga om avgift för värd i allmän sal föresloge direktionen, att

avgifterna i allmän sal för sjuka boende inom annan del av riket fastställdes

till 7 kronor för var och en av de 15 första dagarna och 6 kronor

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

för var och en av de följande. För danska, finska, isländska och norska

medborgare, som ej vore mantalsskrivna inom riket, torde avgifterna böra

utgå med 8 kronor för dag och för andra utländska medborgare med 10 kronor

för dag.

Även avgifterna för poliklinisk behandling på sjukhusen

syntes böra jämkas till huvudsaklig överensstämmelse med de avgifter, som

fastställts av Stockholms stad för tillämpning från och med år 1940 på

stadens sjukhus. Direktionen hade diirför för avsikt att för tillämpning

från och med den 1 mars 1940 fastställa vissa närmare angivna poliklinikavgifter.

Inom direktionen har skiljaktig mening anförts av sjukhusdirektören

von Dardel, som framhållit, att det syntes föreligga anledning, att även frågan

om förhöjda avgifter för de patienter i hel- och halvenskilda rum på

sjukhusen, vilka vore bosatta i riket, eller svenska medborgare, bosatta

på utrikes ort, upptoges till prövning. Enligt von Dardels mening hade

direktionen bort föreslå dagavgiften för vård på karolinska sjukhuset av

sjuka, som vore boende inom riket, eller svenska medborgare, boende å utrikes

ort, till 18 kronor i enskilt rum och 12 kronor i hal venskilt rum samt

i följd därav dagavgiften för vård å samma sjukhus av medborgare i övriga

nordiska länder till respektive 20 kronor och 13 kronor.

Professorerna Gustaf Söderlund, Elis Berven och Nanna Svartz Mahnberg

hade hos direktionen framhållit de beklagliga verkningar, som den

föreslagna höjningen av dagavgiften på allmän sal för svenska medborgare,

boende utom Stockholms stad och Stockholms län, skulle få för landets

sjuka och för läkarutbildningen.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

Det vore att beklaga, örn de enskildas utgifter för vård och undersökning

å de allmänna sjukvårdsinrättningarna måste ökas genom höjda sjukhustaxor.

Då de fastställda sjukhusavgifterna vore avsedda att täcka en del

av kostnaderna för sjukvårdsinrättningarnas verksamhet, vore det å andra

sidan tydligt, att en ökning av nämnda kostnader kunde motivera en höjning

också av avgifterna för vård och undersökning på sjukhusen. Vad de

båda nu förevarande sjukhusen beträffade, framginge av det följande, att

från direktionens sida framställts en rad förslag, som medförde en fördyring

av sjukhuskostnaderna och som även departementschefen av olika skäl

ansåge sig böra i viss omfattning biträda. Redan av denna anledning vore

en höjning av vårdavgifterna befogad. En sådan höjning vore nödvändig

jämväl med hänsyn till den av den höjda prisnivån framkallade ökningen

av sjukvårdskostnaderna och till den höjda taxan för vård och undersökning

å de kommunala sjukhusen i Stockholm.

Departementschefen ville framhålla, att de av direktionen ifrågasatta nya

taxebestämmelserna syntes välgrundade. I fråga om avgifterna för patienter

på hel- och halvenskilda rum syntes vissa skäl tala för sjukhusdirektörens

mening om höjning av dessa avgifter vid karolinska sjukhuset. Denna

fråga syntes emellertid böra närmare övervägas, därvid särskilt borde beaktas,

om den differentiering av avgifterna för dessa patienter vid de båda

förevarande statssjukhusen, som skulle bli en följd av ett accepterande av

sjukhusdirektörens mening, kunde vålla olägenheter.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

Utskottet.

De slutliga beräkningarna för nästa budgetår av inkomsterna vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet torde få utgå från den förutsättningen,

att avgifterna bestämdes i anslutning till direktionens förslag.

Under sådana förhållanden torde, enligt vad från direktionen meddelats,

inkomsterna vid karolinska sjukhuset kunna vid bifall i övrigt till vad av

departementschefen föresloges beräknas till i runt tal 3,140,000 kronor och

vid serafimerlasarettet till omkring 2,150,000 kronor, innebärande en minskning

med 10,000 kronor i jämförelse med de i riksstatsförslaget beräknade

inkomstsiffrorna.

Beträffande legosängsavgifterna å allmän sal får utskottet erinra, att

vid bägge sjukhusen för närvarande gäller en vårdkostnad av 2 kronor

50 öre per dag. Enligt med staten träffade avtal betalas dock för vårdade

från Stockholms stad och Stockholms län vid karolinska sjukhuset en tillläggsavgift

så, att staden och landstinget erlägga därutöver skillnaden till

vad kostnaden utgör å eget sjukhus med högsta där utgående belopp. Vid

serafimerlasarettet åter betala vårdade från staden och landstingsområdet

en avgift, som utgör viss procentuell andel av den verkliga kostnaden, medan

åter skillnaden erlägges av staten såsom en med undervisningen sammanhängande

utgift. Vårdade från andra städer och landstingsområden hava

att erlägga genom städernas och landstingens förmedling ytterligare

2 kronor 50 öre för vårddag på allmän sal i avseende å patienter som inremitteras

genom vederbörande tjänsteläkare. Kungl. Maj:ts förslag innefattar

nu att den allmänna legosängsavgiften skall höjas från 2 kronor

50 öre till 4 kronor 50 öre, vartill för vårdade från andra orter än Stockholms

stad och platser inom Stockholms landstingsområde skulle komma

ytterligare 2 kronor 50 öre, vilket senare belopp, i likhet med vad som för

närvarande är fallet, skulle erläggas genom vederbörande stad, respektive

landsting.

Den av departementschefen föreslagna höjningen av vårdavgifterna är

huvudsakligen föranledd av statsfinansiella skäl. I likhet med departementschefen

anser utskottet det vara att beklaga att de enskildas utgifter

för vård och undersökning å de allmänna sjukvårdsinrättningarna måste

ökas genom höjda sjukhustaxor. Vidare har utskottet velat understryka de

beklagliga verkningar, som den föreslagna höjningen av dagavgiften på allmän

sal kan befaras medföra för läkarutbildningen. I rådande läge har

utskottet likväl icke velat motsätta sig departementschefens här framställda

förslag örn ökning av sjukhusavgifterna. Utskottet förväntar dock, att så

snart omständigheterna det medgiva en återgång till lägre sjukhustaxor

skall vidtagas. Utskottet vill härjämte framhålla, att utskottet delar departementschefens

uppfattning att frågan örn höjning av avgifterna på heloch

halvenskilda rum vid karolinska sjukhuset för patienter boende inom

riket och svenska medborgare boende på utrikes ort bör närmare övervägas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

21

Anslag till avlöningar vid karolinska sjukhuset.

1. Ersättning för obduktioner och patologiskt-diagnostiska

undersökningar.

För obduktioner och övriga patologiska undersökningar å karolinska

sjukhuset ansvara professorn i patologisk anatomi och, beträffande patienter

å radiumhemmet, föreståndaren för svulstpatologiska forskningsavdelningen

vid jubileumskliniken. För innevarande budgetår erhålla dessa

befattningshavare i ersättning för nämnda undersökningar inalles 6,000

kronor, vilket belopp bestrides från sjukhusets omkostnadsanslag. Anordningen

är provisorisk.

Sjukhusdirektionen har verkställt en uttömmande utredning rörande den

lämpligaste ersättningsformen för ifrågavarande obduktioner och undersökningar

och med hänsynstagande till de för universitetsprofessorer gällande

lönebestämmelserna föreslagit, att vardera av dessa patologer skulle

dels för att bli likställd med de såsom överläkare tjänstgörande professorerna

tillerkännas arvode å 1,500 kronor såsom föreståndare för sin patologiska

avdelning, dels ock utöver dessa arvoden erhålla ersättning för de

patologiska undersökningarna med högst 4,500 kronor för år. Arvodena å

sammanlagt 3,000 kronor skulle bestridas från avlöningsanslaget och nämnda

ersättningar, tillhopa 9,000 kronor, från omkostnadsanslaget.

Departementschefen har anfört bland annat:

Departementschefen hade intet att erinra mot att nämnda arvoden anvisades.

Då ifrågavarande undersökningar till stor del finge betraktas som

ett sjukvårdsintresse och ej en undervisningsuppgift, tillstyrkte departementschefen

jämväl, att särskilda ersättningar härutöver skulle utgå för

de utförda undersökningarna. Departementschefen föresloge, att ersättningen

bestämdes till 4,500 kronor för var och en av de nämnda befattningshavarna,

men utginge från att ersättningarna, örn erfarenheterna skulle giva

anledning därtill, framdeles underginge sänkning. På grund av jubileumsfondens

begränsade ekonomiska tillgångar torde det icke böra påfordras,

att ifrågavarande arvode till föreståndaren för svulstpatologiska forskningsavdelningen

skulle gäldas av fonden. Departementschefen avstyrkte sålunda

ett av statskontoret i detta hänseende framställt förslag.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot departementschefens

ifrågavarande förslag.

2. Underläkarnas antal och löneställning.

Frågan om yngre sjukhusläkares avlöningsförhållanden har hänskjutits

till utredning av 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga.

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

Vidare hava särskilda sakkunniga tillkallats för att verkställa omprövning

av gällande bestämmelser rörande utfärdande av samt ersättning för

läkarintyg, såvitt angår socialförsäkringens olika områden ävensom

kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring. Provisoriska bestämmelser

rörande ersättning för utfärdande av vissa intyg och utlåtanden vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet hava av Kungl. Majit, med tillämpning

under budgetåret 1939/40, utfärdats den 22 juni 1939.

Nämnda utredningar äro ännu icke slutförda.

För innevarande budgetår har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni

1939 medgivits anställande vid karolinska sjukhuset av 16 förste underläkare

i lönegraden Ex 23, 24 andre underläkare i lönegraden Ex 22 samt 7

tredje underläkare i lönegraden Ex 15. Genom beslut den 29 september

1939 har Kungl. Majit med tillämpning från och med den 1 oktober 1939

tills vidare under budgetåret 1939/40 föreskrivit, att vid karolinska sjukhuset

finge anställas högst 26 andre underläkare i lönegraden Ex 22 och

högst 6 tredje underläkare i lönegraden Ex 15.

Direktionen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt, att

ytterligare en förste underläkartjänst måtte inrättas vid karolinska sjukhuset

samt att tredje underläkarna måtte uppflyttas från 15 till 18 lönegraden.

Härom har direktionen anfört bland annat:

För närvarande utginge ett arvode av 1,500 kronor till den underläkare,

som, utöver sin underläkarbefattning, fullgjorde uppdraget som personalläkare.

Direktionen hyste den uppfattningen, att det icke syntes vara möjligt,

att någon av de för sjukhuset beräknade underläkarna skulle vid sidan av

den heltidstj änstgöring, som i sådan egenskap ålåge honom, kunna på ett

tillfredsställande sätt fullgöra verksläkarbestyren för den talrika personal

— inemot 1,200 personer — som komme att vara anställd vid karolinska

sjukhuset. Direktionen ansåge det därför vara nödvändigt, att ytterligare

en underläkare anställdes för verksläkarbestyrens behöriga fullgörande.

Med hänsyn till den erfarenhet, en verksläkare borde besitta, och det ansvar,

som vore förenat med hans uppgift, borde ifrågavarande läkare

erhålla en förste underläkares ställning. Då det vore antagligt, att verksläkarbestyren

ej komme att upptaga verksläkarens hela tjänstetid, syntes

hans arbetskraft jämväl kunna tagas i användning på någon av de avdelningar

vid sjukhuset, där behov av ökad läkarpersonal kunde föreligga.

Vad anninge tredje underläkarnas löneställning

erinrade direktionen, att vid den konflikt med de underordnade läkarna

vid serafimerlasarettet, som uppstått sommaren 1939 och som utsträckts

att avse även läkarbefattningar vid karolinska sjukhuset, hade från underläkarnas

sida påyrkats, att tredje underläkarna skulle placeras i 21 lönegraden.

Vid överenskommelse om konfliktens hävande, som den 16 september

1939 träffats mellan delegerade för direktionen och Sveriges läkarförbund,

hade direktionen, som funnit en förbättring av tredje underläkarnas

löneställning vara motiverad med hänsyn till arten och omfattningen av

ifrågavarande läkares arbetsuppgifter, förklarat sig villig att i samband med

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

23

anslagsäskandena för budgetåret 1940/41 göra framställning om tredje

underläkarnas placering i 18 lönegraden.

Statskontoret har funnit sig icke böra för närvarande tillstyrka förslaget

örn inrättande av en förste underläkartjänst för personalläkaren. I avbidan

på resultatet av den utredning rörande de underordnade sjukhusläkarnas

avlöningsförhållanden, som 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga anbefallts

verkställa, borde förslaget örn tredje underläkarnas lönegradsplacering

icke föranleda någon åtgärd.

Allmänna lönenämnden har ej framställt erinran mot direktionens förslag

i berörda delar.

1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga, sorn avstyrkt direktionens

ifrågavarande förslag, hava anfört bland annat:

De sakkunniga ville principiellt understryka, att enligt de sakkunnigas

mening anledning saknades att vidtaga rubbning i de så sent som 1937 och

1939 fastställda lönesatserna, därest sportelsystemet fortfarande skulle bibehållas.

Allenast under den förutsättningen, att en grundväsentlig ändring

härutinnan vidtoges, kunde de sakkunniga förorda ändrad löneställning för

olika grupper av underläkare.

Vid sin prövning av lönefrågan med utgångspunkt från angivna allmänna

förutsättning hade de sakkunnigas överväganden lett fram till ett preliminärt

förslag, som i åtskilliga avseenden skulle innebära avsevärda förbättringar

för de underordnade läkarna men som tillika i flera punkter medförde

rubbningar i nuvarande ordning, bland annat i proportionen mellan

underläkare av olika grader.

Under angivna förhållanden måste särskilt inrättande av nya förste eller

andre underläkarbefattningar vara ägnat att föregripa den slutliga prövningen

och försvåra en övergång till den ordning, som de sakkunniga avsåge

att föreslå. Likaledes funne de sakkunniga av samma skäl en förändring

av tredje underläkares löneställning utan sammanhang med reformen

i övrigt vara ägnad att ingiva bestämda betänkligheter.

Skiljaktig mening har anförts av en av de sakkunnigas läkarledamöter,

P. Rousthöi, som tillstyrkt direktionens förslag samt framhållit bland annat,

att ersättningen för utfärdade intyg och utlåtanden icke kunde betraktas

som sportelinkomster. Enligt reservantens mening förelåge ej skäl att sammankoppla

frågan örn viss ersättning för extra arbete av icke sjukvårdande

karaktär med frågan örn ersättning för arbete med avseende på sjukvården

inom sjukhusen.

Departementschefen har yttrat:

En slutlig reglering av de förutnämnda frågorna rörande avlöningsförmåner

för de yngre läkarna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

samt rörande ersättningar för omförmälda intyg och utlåtanden kunde

tyvärr icke nu ske, eftersom de i ärendet pågående utredningarna ännu icke

slutförts. Vid sådant förhållande torde de förutnämnda provisoriska bestämmelserna

örn ersättningar för sagda intyg och utlåtanden böra, såsom

jämväl sjukhusdirektionen syntes hava förutsatt, bibehållas ännu ett bud
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

getår. Då det emellertid syntes departementschefen vara av vikt, att de

underordnade. läkarna erhölle förbättrade löneförmåner, ansåge departementschefen

sig böra i likhet med allmänna lönenämnden förorda sjukhusdirektionens

förslag örn uppflyttning av de tredje underläkarna från 15 till

18 lönegraden. En sådan reglering av löneförmånerna, vilken med hänsyn

till de på området pågående utredningarna måste bli av provisorisk karaktär,

syntes icke kunna föregripa en omprövning av nämnda utredningars

resultat, så mycket mindre som, enligt vad av handlingarna i ärendet framgmge,

de nu ifrågavarande tredje underläkarna i denna egenskap endast

undantagsvis utfärdade intyg, för vilka de kunde erhålla särskild gottgörelse.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles taga ställning till

frågan örn inrättande av den av sjukhusdirektionen föreslagna första underläkartjänsten

vid karolinska sjukhuset, vars innehavare enligt direktionens

förslag skulle tjänstgöra som personalläkare. Då emellertid goda skäl anförts

för detta förslag ansåge departementschefen sig böra vid anslagsberäkningarna

utgå från att nämnda tjänst komme till stånd.

Med hänsyn till de ansvarsfulla arbetsuppgifter, som åligga de tredje

underläkarna, har utskottet ansett sig böra biträda departementschefens

förslag om deras uppflyttning från 15 till 18 lönegraden. Utskottet utgår

härvid ifrån att denna åtgärd icke får inverka på frågan örn lönesättningen

för underläkarna i övrigt och att den förordade lönegradsplaceringen för

ifrågavarande underläkare icke kommer att föregripa en omprövning av det

förslag, som beträffande de yngre sjukhusläkarnas löneställning kommer

att avgivas av 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga. Vad angår läkarintyg,

berörande socialförsäkringens olika områden samt kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring, har departementschefen framhållit, att de

tredje underläkarna i denna egenskap endast undantagsvis utfärda dylika

intyg och härför erhålla särskild gottgörelse. Intygsersättningen spelar alltså

för deras vidkommande icke i praktiken någon nämnvärd roll. Utskottet,

som icke velat motsätta sig att de nu gällande provisoriska bestämmelserna

örn ersättning för sagda intyg bibehållas ännu ett budgetår, förväntar emellertid

— under erinran om riksdagens år 1938 intagna ståndpunkt i denna

fråga (skrivelse nr 174) — att slutligt förslag i ämnet förelägges nästa års

riksdag.

Mot departementschefens förslag i övrigt under denna punkt har utskottet

icke funnit något att erinra.

3. Den lägre sjukvårds- och ekonomipersonalens avlöning m. m.

Vederbörande personalorganisation har ifrågasatt kollektivavtal för den

lägre sjukvårds- och ekonomipersonalen. Dessa befattningshavares anställningsförhållanden

äro nu reglerade på sätt gäller för extra befattningshavare.

Direktionen har icke ansett sig böra förorda kollektivavtal men föreslagit,

att personalen skulle, med bibehållande i stort sett av sina nuvarande löner,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

25

erhålla extra ordinarie anställning. Härvid skulle motsvarande bestämmelser

för statens sinnessjukhus tillämpas men personalen vid karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet, med hänsyn till den redan gällande lönenivån,

genomgående placeras i högre lönegrader än som fastställts för samma personal

vid sinnessjukhusen. Direktionen har vid uppgörandet av sitt förslag

icke kunnat undgå att beakta löneförhållandena vid Stockholms stads

sjukhus.

Direktionens förslag har godtagits av personalens representanter.

Departementschefen har särskilt med hänsyn till önskvärdheten att kunna

på ett fastare sätt binda personal vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

och därigenom undvika för arbetet störande, ständiga personalombyten

ansett direktionens förslag böra biträdas. Rörande de föreslagna

löneförmånerna, vilka i allmänhet understege de i civila icke-ordinarie reglementet

reglerade, torde särskilda bestämmelser böra utfärdas. Vad beträffade

personalens pensionsförmåner, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t

att härom meddela bestämmelser med stöd av 28 § 3 mom. civila tjänstepensionsreglementet

och 14 § 3 mom. allmänna familjepensionsreglementet.

Departementschefens förevarande förslag har icke givit utskottet anledning

till erinran.

4. Anslagsberäkningar.

Förslagsanslaget till Karolinska sjukhuset: Avlöningar är för innevarande

budgetår uppfört med 2,785,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts nu

framställda förslag skulle anslaget för budgetåret 1940/41 uppföras med

3,497,000 kronor, innebärande en anslagsökning med 712,000 kronor, betingad

väsentligen därav, att anslaget beräknats för helt budgetår mot

nu endast för en del av budgetåret och att i anslaget inräknats vissa kostnader

för garnisonssjukhuset. I anslutning till riksräkenskapsverkets i det

föregående omnämnda förslag har vid anslagsberäkningarna iakttagits, att

karolinska sjukhusets avlöningsstat uppdelats på två rubriker: I. Garnisonsavdelningarna,

och II. Sjukhuset i övrigt. Kostnaderna för garnisonsavdelningarna

hava beräknats till 247,000 kronor och för sjukhuset i övrigt

till 3,250,000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att Kungl. Majt, med hänsyn till den

rådande osäkerheten rörande sjukhusverksamhetens blivande omfattning,

föreskrivit, att åtgärder för tillsättande av ordinarie tjänster vid karolinska

sjukhuset ej finge under innevarande budgetår vidtagas, förrän

Kungl. Majt lämnat tillstånd därtill, samt att direktionen finge under

nämnda budgetår vidtaga åtgärder för tillsättande av övriga tjänster vid

sjukhuset först efter prövning av behovet. Motsvarande föreskrift torde

böra, med beaktande av vad i det föregående i samband med frågan örn

uppskov i vissa delar med sjukhusets igångsättande anförts, meddelas

även för nästa budgetår. De jämkningar i den avsedda personaluppsätt
-

V t skottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

ningen, som kunde befinnas påkallade, borde företagas först efter det erfarenhet

om personalbehovet under sjukhusets drift vunnits

Under denna punkt har departementschefen även till behandling upptagit

följande frågor:

1) biträdande läkarnas löneställning m. m.;

2) förändring av befattningen som social kurator vid psykiatriska kliniken

från extra ordinarie tjänst i lönegraden Eo 7 till ordinarie befattning

i lönegraden All;

3) utbytande av en för kvinnokliniken avsedd sjukskötersketjänst i lönegraden

A 7 mot en barnmorsketjänst i samma lönegrad;

4) ändrad benämning av sjukhusdirektörstjänsten.

Beträffande de biträdande läkarna har direktionen föreslagit,

att fem tjänster av denna art skulle finnas, därav tre vid karolinska

sjukhuset och två vid serafimerlasarettet (nu tre vid sjukhuset och ingen

vid lasarettet). Dessa läkare, som skulle övertaga en del av överläkarnas

arbetsuppgifter på klinikerna, skulle redan från och med budgetåret 1940/41

benämnas biträdande överläkare och arvodena skulle för envar av dem

förhöjas med 500 kronor. På grund härav borde arvodena — nu utgående

med 7,500 kronor — med inräknande av dyrtidstillägg bestämmas till

9,200 kronor.

Mot direktionens beslut har skiljaktig mening anförts av professorn

Söderlund och statskommissarien Tottie, vilka ansett, att en uppdelning

borde ske mellan vederbörande klinikchef och den biträdande överläkaren,

så att envar av dem ålades det direkta ansvaret för vissa allmänna avdelningar

och även finge till sitt förfogande vissa enskilda vårdplatser.

Departementschefen har icke nu ansett sig kunna tillstyrka ändrad löneställning

för ifrågavarande läkare. Däremot hade departementschefen intet

att erinra mot att dessa läkare i fortsättningen benämndes biträdande överläkare

och att en uppdelning av arbetsuppgifterna mellan vederbörande

klinikchef och den biträdande överläkaren komme till stånd i anslutning

till vad av omförmälda reservanter i sjukhusdirektionen angivits.

Kanslern för rikets universitet har i enlighet med framställning av lärarkollegiet

vid karolinska institutet hemställt, att befattningen som social

kurator vid psykiatriska kliniken å karolinska sjukhuset

måtte förändras från extra ordinarie tjänst i lönegraden Eo 7 till

ordinarie befattning i lönegraden All. Framställningen är grundad på en

skrivelse till lärarkollegiet från överläkaren å den psykiatriska kliniken,

professorn V. Wigert, som anfört i huvudsak följande:

Vid den psykiatriska undervisningen å karolinska sjukhuset komme även

att behandlas sådana lindrigare psykiska sjukdomsfall, för vilka behov av

vård på sinnessjukhus icke förelåge. Då dessa ofta hade den intimaste beröring

med de sjukas sociala levnadsförhållanden och då de terapeutiska

åtgärderna ofta vore av social natur, vore det av synnerlig vikt, att en väl

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

27

kvalificerad funktionär (social kurator) stöde till förfogande för sociala utredningar

och patienternas rationella omhändertagande. Förutom särskilda

personliga kvalifikationer krävdes av kuratorn sjuksköterske- och socialvårdsutbildning

m. m.

Ursprungligen hade också i personalstaten upptagits en kurator i lönegrad

Ali, d. v. s. samma lönegrad som bestämts för övriga kuratorer vid

sjukhuset. Av besparingsskäl hade befattningshavaren dock placerats i lönegrad

Eo 7. Åled anledning av väckt motion hade statsutskottet år 1939

övervägt frågan men icke ansett sig då kunna tillstyrka ordinarie löneställning

för kuratorn.

Den väl kvalificerade kurator, som kliniken disponerade på psykiatriska

sjukhuset (studentexamen, treårig sjuksköterskeskola, flerårig sjuksköterskeverksamhet,

socialinstitutet, flerårig psykiatrisk kuratooverksamhet),

kunde befaras söka sig till en bättre tjänst (exempelvis hos Stockholms

stad). Att förvärva en kompetent befattningshavare för nuvarande lön,

motsvarande en e. o. sjuksköterskelön, vore knappast möjligt.

I utlåtande över kanslerns framställning har direktionen, inom vilken

dock reservationer anförts av professorerna Nanna Svartz Malmberg, Bergstrand

och Berven, avstyrkt densamma under åberopande, att närmare erfarenhet

örn arbetsuppgifterna m. m. borde vinnas.-

Departementschefen har anfört följande:

För framställningen örn ändrad löneställning för kuratorn vid psykiatriska

kliniken hade enligt departementschefens mening anförts goda skäl.

Numera torde man icke minst på grundval av erfarenheterna från sjukhus

i utlandet men även från verksamheten vid svenska sjukvårdsinrättningar

äga en så säker kännedom om arten och omfattningen av de arbetsuppgifter,

som ankomme på nämnda befattningshavare, att någon tveksamhet

rörande lämpligheten av den för den sociala kuratorn vid psykiatriska kliniken

ifrågasatta löneställningen knappast kunde föreligga. Departementschefen

ville erinra, att de två sociala kuratorer, som funnes anställda vid

karolinska sjukhuset i övrigt, vore placerade i lönegraden All och att det

icke kunde vara befogat att för motsvarande befattningshavare vid psykiatriska

kliniken bestämma lägre löneförmåner eller att av denna befattningshavare

fordra lägre kvalifikationer. Även borde framhållas, att kuratorn

vid Beckomberga sjukhus åtnjöte löneförmåner, som i stort sett motsvarade

de till de nuvarande två kuratorerna vid karolinska sjukhuset utgående.

Departementschefen ville därför tillstyrka, att ifrågavarande extra

ordinarie befattning i 7 lönegraden ändrades till ordinarie befattning i lönegraden

All men utginge därvid också från att av innehavaren av denna

tjänst liksom av motsvarande tjänster vid sjukhuset i övrigt skulle fordras

speciell utbildning för social verksamhet av denna art, motsvarande den,

som förmedlades inom vårt land genom institutet för socialpolitisk och kommunal

utbildning och forskning i Stockholm.

T. f. överläkaren vid sjukhusets kvinnoklinik har uttalat önskvärdheten

av att en sköterskebefattning i lönegraden A 7 vid nämnda avdelning utbyttes

mot en i samma lönegrad placerad barnmorsketjänst.

Departementschefen bär biträtt detta förslag.

Sjukhusdirektören bör enligt departementschefens förslag benämnas

överdirektör.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

Utskottet.

Vad beträffar de sociala kuratorer, som för närvarande finnas uppförda

vid de statliga kroppssjukhusen, vill utskottet erinra därom att vid karolinska

sjukhuset för närvarande i stat upptagits dels en social kurator i

lönegraden All såsom chef för sjukhusets allmänna hjälpbyrå, å vilken

byrå dessutom finnes biträdespersonal anställd, dels ock en social kurator

i samma lönegrad, avsedd uteslutande för jubileumskliniken och vilken

med i stort sett oförändrade löneförmåner överflyttats från radiumhemmet

i samband med dettas uppgående i jubileumskliniken. Sistnämnda kurator

har vissa speciella uppgifter för tillsynen jämväl i hemorten av kräftsjuka

samt handhar fördelningen av de statliga resebidragen. Den nu föreslagna

nya kuratorn i lönegraden A 11 skulle avses för den psykiatriska kliniken

och därvid ersätta den förestånderska i lönegraden Eo 7, som vid psykiatriska

sjukhuset har vissa uppgifter avseende hjälpverksamheten för de

sinnessjuka. Utskottet vill icke motsätta sig att ytterligare en social kurator

anställes vid karolinska sjukhuset. Men med hänsyn till att arbetsuppgifterna

för ifrågavarande kuratorsbefattning för närvarande icke äro fast

uppdragna och närmare erfarenheter saknas beträffande omfattningen av

hennes blivande verksamhetsområde torde befattningen böra i likhet med

den sociala kur ator st jönsten vid serafimerlasarettet tills vidare uppföras

i lönegraden Eo 10. På grund härav bör den under rubriken Sjukhuset i

övrigt i avlöningsstaten upptagna anslagsposten till avlöning till tjänstemän

å ordinarie stat minskas med i runt tal 3,000 kronor till 952,000 kronor

och den i samma avlöningsstat ingående delposten till grundavlöningar

m. m. till icke-ordinarie personal ökas med i runt tal 2,000 kronor till

1,777,000 kronor.

I övrigt har utskottet icke funnit något att invända mot departementschefens

här förevarande förslag och de av honom verkställda kostnadsberäkningarna.

I avlöningsstaten för Sjukhuset i övrigt för nästa budgetår

bör alltså icke vidtagas annan ändring än vad som följer av utskottets

ståndpunkt i fråga om den föreslagna nya kuratorsbefattningen, på grund

varav nämnda avlöningsstats slutsumma bör minskas med (3,000 —

— 2,000 =) 1,000 kronor till 3,249,000 kronor och avlöningsanslagets slutsumma

med likaledes 1,000 kronor till 3,496,000 kronor.

Anslag till omkostnader vid karolinska sjukhuset.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1,555,000 kronor.

Beräkningarna av anslagsbehovet hava grundats på successivt igångsättande

av sjukhusets olika avdelningar under budgetåret, alltså icke på

medelsåtgången för helt budgetår. Omkostnadsstaten för budgetåret

1939/40 upptager bruttoutgifter å 1,621,500 kronor och inkomster av särskilda

uppbördsmedel å 66,500 kronor, utgörande ersättning från serafimerlasarettet

för vid karolinska sjukhuset utförd tvätt.

Direktionen har beräknat omkostnaderna för nästa budgetår till 2,026,000

kronor. Härvid har direktionen utgått ifrån dels att uppskov med inrättan
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

29

det av ögonklinik och psykiatrisk klinik vid karolinska sjukhuset kommer

till stand, dels ock att tvättinrättningen vid serafimerlasarettet ånyo tages

i bruk, varigenom omkostnadsstaten icke tillföres inkomst av tvätt för

lasarettet.

I sina anslagsberäkningar för innevarande budgetår upptog direktionen

till förbrukningsartiklar m. m. för radio-patologiska forskningsavdelningen

och radio-fysiska forskningsavdelningen förslagsvis respektive 12,000

och 4,000 kronor. Mot detta förslag framställdes icke av Kungl. Majit

eller riksdagen någon erinran. Direktionen har emellertid nu förutsatt, att

berörda belopp även skola användas för bekostande av skrivmateriel,

trycksaker, instrument samt reparation av instrument.

Forskningsavdelningarna äro icke statliga institutioner utan stå till jubileumsfondens

förfogande för det vetenskapliga studiet av kräftsjukdomarna.

Därjämte stå de emellertid till radiumhemmets (den statliga klinikens)

förfogande för arbeten i samband med sjukvården samt för undervisning

och forskning, varjämte den radio-fysiska avdelningens mät- och

kontrollsektioner även stå till förfogande för karolinska sjukhusets övriga

röntgenavdelningar. Utrustningen av forskningsavdelningarna bekostas

helt av jubileumsfonden och cancerföreningen. Enligt § 12 i överenskommelsen

angående jubileumskliniken bekostar staten de förbrukningsartiklar,

som erfordras för forskningsavdelningarnas löpande arbete åt radiumhemmet

och sjukhuset i övrigt, medan övriga kostnader i förevarande hänseende

bestridas av jubileumsfonden.

Departementschejen har anfört huvudsakligen följande:

Omkostnadsanslaget för innevarande budgetår — liksom för övrigt avlöningsanslaget

— hade beräknats fran den förutsättningen, att sjukhuset

skulle vara i verksamhet endast under en del a,v budgetåret. Någon närmare

erfarenhet rörande den verkliga medelsåtgången kunde ännu icke

sägas hava ernåtts. Det vore givetvis vanskligt att under sådana förhållanden

i förväg beräkna omkostnaderna för sjukhuset för helt budgetår

räknat vid drift i den omfattning, som i det föregående avsetts. E)irektionens

beräkningar ansåge departementschefen sig böra i det väsentliga godtaga.

Eftersom sjukhuset för närvarande arbetade med fullständigt ny

utrustning, förefölle det dock troligt, att ett något mindre belopp än det,

varmed direktionen räknat, borde kunna avses till inventariers underhåll

och komplettering. Jämväl posten till övriga expenser torde kunna minskas.

I enlighet med vad departementschefen i det föregående anfört, torde i

omkostnadsstaten böra uppföras ett belopp av 9,000 kronor såsom ersättning

för patologiska undersökningar. Med hänsyn till jubileumsfondens

försämrade ekonomi ville departementschefen icke resa erinran mot att

forskningsavdelningarnas vid jubileumskliniken omkostnader för arbeten

åt radiumhemmet gäldades av statsmedel i den utsträckning, som av direktionen

ifrågasatts. Vid anslagsberäkningarna ansåge departementschefen sig

av skäl, som i det följande anfördes, vidare böra utgå från att verksamheten

vid serafimerlasarettets tvättinrättning återupptoges.

Från karolinska sjukhusets omkostnadsanslag torde jämväl böra bestridas

omkostnaderna icke blott för de redan planerade garnisonsavdelningarna

vid karolinska sjukhuset utan även för garnisonssjukhuset. För dessa

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

Utskottet.

kostnader borde emellertid i omkostnadsstaten lämnas särskild redovisning.

Enligt vad departementschefen under liand inhämtat, kunde av det

för karolinska sjukhuset beräknade omkostnadsanslaget ett belopp av

202,600 kronor anses belöpa å garnisonsavdelningarna vid sjukhuset. Såsom

i det föregående omnämnts, hade direktionen beräknat omkostnaderna

för garnisonssjukhuset, inklusive den venerologiska avdelningen, till

146,000 kronor. Omkostnaderna för garnisonsavdelningarna (inklusive garnisonssjukhuset)

skulle alltså uppgå till sammanlagt omkring 350,000 kronor.

För karolinska sjukhuset i övrigt syntes med ledning av direktionens

beräkningar ett belopp av (2,026,000 —• 202,600 =) omkring 1,825,000 kronor

vara erforderligt.

Karolinska sjukhusets omkostnadsanslag kunde sålunda uppskattas till

(350,000 -j- 1,825,000 =) 2,175,000 kronor. Sistnämnda belopp hade emellertid

uppskattats på grundval av den i augusti 1939 rådande prisnivån.

Då priserna sedan dess i vissa fall ej oväsentligt höjts, ansåge departementschefen

sig böra föreslå, att förevarande anslag bestämdes till i runt

tal 2,300,000 kronor, innebärande en ökning i jämförelse med innevarande

års anslag av 745,000 kronor. Sjukhusdirektionen torde böra eftersträva

att hålla kostnaderna inom denna anslagsram. Bland annat torde böra

övervägas, om icke en förenklad kosthållning kunde vara möjlig att genomföra.

Utskottet har icke funnit något att invända mot departementschefens

beräkning av förevarande anslag för nästa budgetår.

I samband härmed har utskottet uppmärksammat att staten nu och tidigare

nödgats med hänsyn till jubileumsfondens ekonomi övertaga vissa

förpliktelser, som åvilat fonden. På grund härav synes den fordran böra

uppställas att i likhet med vad som är fallet beträffande vissa andra stiftelser

och motsvarande sammanslutningar riksdagens revisorer må äga att

granska fondens förvaltning.

Anslag till avlöningar vid serafimerlasarettet.

1. Vissa frågor rörande läkarpersonalen.

Direktionen har föreslagit, att överläkaren å röntgenavdelningen,

till vilken för innevarande budgetår för tiden från och med den

1 oktober 1939 anvisats arvode å 9,000 kronor, måtte uppföras å ordinarie

stat i lönegraden A 29.

Statskontoret och allmänna lönenämnden hava på anförda skäl ställt sig

avvisande till förslaget.

Departementschefen har — under erinran, att han förut avstyrkt lönereglering

för vissa biträdande läkarbefattningar vid karolinska sjukhuset —

framhållit, att ehuru frågan om förändring av den nu å arvodesstat uppförda

befattningen som överläkare å serafimerlasarettets röntgenavdelning

till ordinarie tjänst i lönegrad A 29 syntes ligga i viss mån annorlunda till,

ansåge departementschefen sig på grund av de vägande skäl, som mot direktionens

förslag härom anförts av i ärendet hörda myndigheter, icke böra

nu förorda en sådan lönereglering.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

31

Direktionen har vidare hemställt, att i serafimerlasarettets arvodesstat

måtte uppföras ett arvode å 4,000 kronor till en specialist i plastisk

kirurgi.

I skrivelse till direktionen i förevarande ämne har professorn G. Söderlund

anfört bland annat följande:

Den rekonstruktiva eller plastiska kirurgien hade till uppgift att med

plastiskt förfarande rekonstruera defekter eller deformiteter till möjligast

normala förhållande. Deformiteterna kunde vara medfödda eller förvärvade

genom yttre våld, förfrysningar, förbränningar, sjukdomar eller tumörer.

Dessa defekter och deformiteter kunde medföra mer eller mindre starkt

funktionellt lyte med därav följande oförmåga till förvärvsarbete. I andra

fall kunde de vara så starkt kosmetiskt vanställande att de skadade eller

sjuka patienterna på grund härav icke kunde erhålla tjänster, till vilka

deras arbetsförmåga eljest skulle gjort dem berättigade. Under de senaste

decennierna, med början de närmaste åren efter det senaste världskriget,

hade den plastiska eller rekonstruktiva kirurgien mer och mer utvecklats

till en särskild specialitet med egna utövare.

Först under de senaste åren hade en verklig specialist inom detta område

varit tillgänglig i vårt land, nämligen doktor Allan Ragnell. Ragnell hade

sedan år 1936, vid sidan av sin verksamhet som privatpraktiserande läkare,

å serafimerlasarettet, delvis också å radiumhemmet samt på Maria sjukhus,

utfört ett stort antal operationer inom detta område av på allmän sal intagna

patienter, sammanlagt 374 stycken. Allteftersom det blivit känt bland

lasaretts] äkarna i vårt land, att operationer av denna typ kunde utföras å

serafimerlasarettet, hade patienter från olika delar av landet remitterats

dit för olika plastiska operationer. Ragnell hade hittills utfört detta för hela

landet synnerligen värdefulla arbete utan någon som helst ersättning. Det

vöre emellertid uppenbart, att det icke vore för Ragnell möjligt att i fortsättningen

utföra detta mycket ansträngande och tidskrävande arbete utan

någon ekonomisk gottgörelse.

Medicinalstyrelsen tillstyrkte anställandet av en särskild läkare för utförande

av plastiska operationer såsom ett provisorium. Önskvärt hade

varit, särskilt under nuvarande läge, att en särskild sjukhusavdelning kunde

inrättas för den plastiska kirurgien. Med läkartjänsten å avdelningen hade

då lämpligen kunnat förenats undervisningsskyldighet, så att landets behov

av plastikkirurger blivit tillgodosett genom utbildning inom landet.

Departementschefen har yttrat:

Framställningen om anvisande av arvode åt en specialist i plastisk

kirurgi syntes vara starkt motiverad, särskilt med tanke på värdet av

utbildning i sådan kirurgi för krigsförhållanden. Frågan örn specialistens

skyldighet att meddela undervisning å berörda specialområde av kirurgin

hade icke klargjorts. När departementschefen det oaktat nu ansiige sig

böra särskilt med hänsyn till vad av medicinalstyrelsen yttrats tillstyrka

förslaget, skedde det under den förutsättningen, att med arvodet förbunden

den undervisningsskyldighet, som kunde varda av kanslern för rikets universitet

bestämd, och de tjänstgöringsåligganden i övrigt, som fastställdes

av sjukhusdirektionen. Departementschefen förutsatte även, att (Ion ifrågasatta

specialistens verksamhet skulle efter Kungl. Maj:ts bestämmande

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

Utskottet.

kunna förläggas till den kirurgiska kliniken vid karolinska sjukhuset eller

därvarande garnisonsavdelning, därest så skulle befinnas lämpligt för tillgodoseende

av de önskemål, som framställts av medicinalstyrelsen. Dyrtidstillägg

borde ej utgå å nämnda arvode.

Utskottet tillstyrker det framlagda förslaget om anställande av en specialist

i plastisk kirurgi mot ett årligt arvode av 4,000 kronor, å vilket dyrtidstillägg

ej skall utgå. I anslutning till vad departementschefen anfört vill

utskottet framhålla, att utskottet förutsätter, att ifrågavarande specialist

liksom övriga för speciella ändamål avsedda läkare bör, i den mån så

påkallas, hava sin tjänstgöring förlagd såväl till karolinska sjukhuset som

till serafimerlasarettet efter närmare bestämmande av direktionen.

2. Patologiska undersökningar.

I yttrande över sjukhusdirektionens anslagsäskanden för innevarande

budgetår ifrågasatte statskontoret en centralisering av de patologiska undersökningarna

till den nya patologiska institutionen vid karolinska sjukhuset,

varigenom en självständig avdelning för patologi icke skulle erfordras

vid serafimerlasarettet. Enligt propositionen nr 206 till 1939 års lagtima

riksdag fann föredragande departementschefen skäl tala för att en särskild

patologisk avdelning inrättades vid serafimerlasarettet men utgick från att

den föreliggande organisationsfrågan skulle närmare utredas. Som en provisorisk

anordning för innevarande budgetår tillstyrktes med vissa ändringar

ett av sjukhusdirektionen framlagt förslag örn anställande av en

icke-ordinarie prosektor, en assistent och ett extra tekniskt biträde förutom

en från karolinska institutets stat för ändamålet överförd ordinarie vaktmästare.

Det förutsattes, att prosektorn icke skulle äga åtnjuta särskild

ersättning för histologiska undersökningar. Detta förslag godkändes av riksdagen.

Sjukhusdirektionen har nu inkommit med utredning rörande frågan örn

ordnandet av den patologiska verksamheten vid serafimerlasarettet och i

detta hänseende yttrat bland annat:

Det hade ifrågasatts, huruvida dessa undersökningar skulle utföras på

karolinska sjukhusets patologiska avdelning. En dylik anordning vore givetvis

förenad med betydande praktiska svårigheter, då fråga vore örn undersökningar

för ett så stort sjukhus som serafimerlasarettet. En särskild

omständighet, som av direktionen åberopats såsom skäl mot en centralisering

av alla obduktioner till karolinska sjukhuset, vore betydelsen — särskilt

ur undervisningssynpunkt — av att de vid lasarettet tjänstgörande läkarna

och medicine kandidaterna närvore vid de obduktioner, som avsåge

därstädes avlidna patienter.

På grund av de mycket stora svårigheter, som sålunda skulle vara förenade

med den ifrågasatta centraliseringen till karolinska sjukhusets patologiska

avdelning, måste direktionen avråda därifrån. Full klarhet om möj
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

33

liglieterna för en sådan centralisering kunde givetvis vinnas först sedan försök

härtill blivit gjorda och direktionen vore beredd att, om så skulle påfordras,

låta verkställa sådana försök, men då utsikten till ett positivt resultat

av desamma vore ringa, ansåge direktionen anslag till lasarettet för

nästa budgetår böra beräknas under förutsättning, att den för innevarande

budgetår föreskrivna provisoriska anordningen, enligt vilken de patologiska

undersökningarna för lasarettet fortfarande finge utföras inom lokaler vid

karolinska institutet, finge fortgå även under nästa budgetår.

Avlöningen till den prosektor, som under provisoriet skulle ombesörja

lasarettets patologiska undersökningar, torde kunna begränsas till å innevarande

års stat upptaget belopp av 8,500 kronor under förutsättning att

han, i den mån han meddelade undervisning åt vid lasarettet tjänstgörande

medicine kandidater, erhölle ersättning härför från karolinska institutets

stat.

I sammanhang med förevarande fråga har till behandling upptagits en

av kanslern gjord framställning om arvode åt prosektorn för undervisning

i speciell patologisk anatomi, vilket arvode skulle uppföras å karolinska

institutets stat. Kanslern har anfört bland annat:

Obduktionsundervisning på serafimerlasarettets material syntes vara en

ofrånkomlig konsekvens av den patologisk-anatomiska institutionens förflyttning

till Norrbackaområdet. Då undervisningen skulle äga rum i direkt

anslutning till det obduktionsarbete, som ålåge prosektorn i denna hans

egenskap, vore det knappast motiverat att sätta arvodet högre än till 3,000

kronor, å vilket belopp dyrtidstillägg ej borde utgå. Med hänsyn till den

anbefallda utredningen angående den patologiska verksamheten vid lasarettet

borde förordnande såsom biträdande lärare i patologisk anatomi meddelas

för allenast ett år i sänder.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

De obduktioner, örn vilka här vore fråga, avsåge i främsta rummet undersökningar

för serafimerlasarettets behov men inginge även som ett led i undervisningen

av de medicine kandidater, som under sina studier tjänstgjorde

å medicinska kliniken vid lasarettet. Övervägande skäl syntes tala för

direktionens förslag, att den provisoriska organisationen av den patologiska

verksamheten vid serafimerlasarettet tills vidare bibehölles, och för universitetskanslerns

framställning om särskilt arvode till prosektorn vid serafimerlasarettet

i dennes egenskap av lärare. Prosektorn borde sålunda fortfarande

åtnjuta arvode å lasarettets stat med 8,500 kronor utan rätt för

honom att åtnjuta särskild ersättning för histopatologiskt-diagnostiska undersökningar.

Hans arvode såsom lärare, vilket borde utgå från karolinska

institutets avlöningsanslag, syntes kunna sättas till det av kanslern föreslagna

beloppet, 3,000 kronor. Å arvodena torde dyrtidstillägg ej böra utgå.

Utskottet ansluter sig till departementschefens ifrågavarande förslag.

3. Lasarettets tvättinrättning.

Vid beräkning av anslagsbehovet för innevarande budgetår utgick direktionen

från att serafimerlasarettets tvättinrättning skulle nedläggas från

och med den 1 juli 1939 och att tvätten skulle utföras vid karolinska sjuk
Ilihang

lill riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 102.

Utskottet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Ar 162.

huset, dit huvuddelen av tvättpersonalen samtidigt skulle överflyttas. I enlighet

härmed har serafimerlasarettets tvättinrättning nedlagts. Sedan

karolinska sjukhusets tvättinrättning varit i drift en tid, hade det emellertid

visat sig, att dess kapacitet icke torde komma att förslå för båda sjukhusen.

Direktionen har fördenskull föreslagit återupptagande av driften vid

lasarettets tvättinrättning.

Det starkaste motivet för tvättens centralisering till karolinska sjukhuset

hade varit, att de vid serafimerlasarettet därigenom ledigblivande lokalerna

skulle kunna ombyggas till en patologisk avdelning för lasarettets

behov. En dylik avdelning komme att bliva erforderlig, då de nuvarande

lokalerna vid karolinska institutet icke längre kunde disponeras för berörda

ändamål. Detta kunde tänkas inträffa vid den tidpunkt, då karolinska

institutets nybyggnader å Norrbackaområdet blivit färdiga.

I nuvarande skick vore det icke ens möjligt för tvättinrättningen vid

karolinska sjukhuset att med ett arbetsskift ombesörja tvätten för sjukhusets

eget behov vid det ökade platsantalet.

Örn tvättinrättningen samtidigt skulle ombesörja serafimerlasarettets

tvätt, skulle arbetet behöva läggas på dubbla skift eller tvättinrättningen

ombyggas. Att ordna arbetet i dubbla skift stötte emellertid på praktiska

svårigheter, bland annat på grund av att utrymmena för sortering av oren

tvätt vore knappt beräknade. Dessutom torde det näppeligen bliva ekonomiskt.

Dubbel arbetsledning skulle erfordras, och man finge nog även räkna

med högre arbetslöner för kvälls- och nattarbetet.

I anslutning till förslaget örn tvättinrättningens återupprättande har

direktionen å personalförteckningen uppfört en tvättföreståndarinna med

avlöning, motsvarande den tidigare å lasarettets stat uppförda, eller enligt

5 lönegraden. Vidare har direktionen bland den extra ordinarie ekonomipersonalen

upptagit 3 sömmerskor i lönegrad Eo U 2, 2 första tvättbiträden

i lönegrad Eo U 2 och 11 tvättbiträden i lönegrad Eo U 1.

Statskontoret har funnit det anmärkningsvärt, att beräkningarna angående

kapaciteten hos karolinska sjukhusets tvättinrättning uppgjorts

med så ringa förutseende, att det visat sig nödvändigt att redan under

innevarande budgetår återupptaga driften vid serafimerlasarettets tvättinrättning.

Allmänna länenämnden — som även funnit det anmärkningsvärt, att

den nya tvättinrättningen vid karolinska sjukhuset tilltagits så knappt,

att den redan visat sig vara otillräcklig — har icke funnit anledning till

erinran mot den föreslagna lönegradsplaceringen för den begärda tvättföreståndarinnan.

Departementschefen, som funnit det beklagligt, att kapaciteten hos

tvättinrättningen på karolinska sjukhuset beräknats så i underkant, att den

knappast förslår för sjukhusets eget behov och ännu mindre för serafimerlasarettets,

har icke sett någon annan utväg än att tillstyrka sjukhusdirektionens

nu föreliggande förslag örn återupptagande av verksamheten vid

serafimerlasarettets tvättinrättning. Mot detaljerna i detta förslag har departementschefen

icke funnit något att erinra.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

35

I likhet med statskontoret och löneniimnden finner utskottet det anmärkningsvärt,

att kapaciteten hos karolinska sjukhusets tvättinrättning

beräknats så knappt att tvättinrättningen icke kan, såsom avsett varit, tillgodose

de båda sjukhusens behov. Under föreliggande omständigheter anser

utskottet liksom departementschefen ingen annan utväg framkomlig

än att driften vid serafimerlasarettets tvättinrättning återupptages. Mot

direktionens, i anslutning till verksamhetens igångsättande vid sistnämnda

tvättinrättning framställda detaljförslag, som av departementschefen biträtts,

har utskottet icke haft något att erinra.

4. Anslagsberäkningar.

Förslagsanslaget till Serafimerlasarettet: Avlöningar är för innevarande

år uppfört med 1,532,700 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts nu framställda

förslag skulle anslaget för budgetåret 1940/41 uppföras med 1,660,000 kronor,

innebärande en anslagsökning med 127,300 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt direktionens förslag dels att befattningen

som tekniskt biträde å kirurgiska kliniken överfördes från karolinska

institutets till serafimerlasarettets personalförteckning och förändrades

till kanslibiträdestjänst i lönegraden A 7 samt att kostnaderna för denna

tjänst fördelades mellan institutet och lasarettets avlöningsstater på sätt

direktionen föreslagit, dels att en ordinarie tvättföreståndarinna i lönegraden

A 5 nyanställdes, dels ock att en befattning som sjukgymnast i lönegraden

A 9 uteslötes ur lasarettets stat.

Departementschefen har vidare erinrat att i propositionen nr 206 till

1939 års lagtima riksdag uttalats, att vid serafimerlasarettets medicinska

och kirurgiska kliniker skulle inrättas befattningar som biträdande läkare

för så vitt patientantalet å vederbörande klinik överstege 90. Då det vore

att antaga, att så bleve förhållandet under nästa budgetår hade departementschefen

intet att erinra mot bifall till direktionens förslag om anställande

av dylika läkare — benämnda biträdande överläkare — vid dessa

kliniker.

Arvodet till röntgenöverläkaren — nu 9,000 kronor — borde fortfarande

utgå. Arvodet till överläkaren å ögonkliniken borde i enlighet med direktionens

förslag höjas med 500 kronor, d. v. s. till det belopp, varmed arvodet

skulle utgått, om kliniken överflyttats till karolinska sjukhuset. För

gynekologisk konsultation skulle ett arvode uppföras med 2,400 kronor.

Vidare skulle, i överensstämmelse med vad tidigare vid behandlingen av

karolinska sjukhusets och serfimerlasarettets organisation förutsatts, vidtagas

vissa ändringar i avlöningsstaten, bland annat utbyte av arvode och

bostadsersättning, tillhopa 7,800 kronor, till direktör vid lasarettet, mot

arvode å 1,800 kronor till vice direktör.

Vad departementschefen under förevarande punkt föreslagit har icke

givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Utskottet.

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

Anslag till omkostnader vid serafimerlasarettet.

Förevarande anslag är för budgetåret 1939/40 uppfört med 1,276,000

kronor.

Det för budgetåret 1940/41 erforderliga anslagsbeloppet har direktionen

beräknat till 1,472,400 kronor. Till utgifter av engångskaraktär har direktionen

härvid beräknat ett belopp av 115,000 kronor. Härom anför direktionen:
Direktionen

hade funnit sig böra under denna titel beräkna anslag till

en modern respirator, som lasarettet för närvarande saknade. Kostnaden

härför beräknades till 8,500 kronor. Till modernisering och komplettering

av röntgenutrustningen hade för innevarande budgetår äskats 65,000 kronor,

varav för sagda budgetår anvisats 25,000 kronor. Direktionen hade

nu upptagit återstående del av det beräknade för ändamålet erforderliga

beloppet eller 40,000 kronor.

Direktionen ansåge det synnerligen angeläget, att lasarettets inventarier

av annat slag än instrument och apparater kunde bringas till samma

standard som vid karolinska sjukhuset. Detta gällde i alldeles särskild grad

sådana för den direkta sjukvården så viktiga inventarier som sängar och

nattduksbord. Direktionen beräknade härför för nästa budgetår 50,000

kronor. Möbleringen å lasarettets rum för sköterskor, och särskilt för sjuksköterskeelever,

vore vid jämförelse med utrustningen i motsvarande rum

vid karolinska sjukhuset torftig. Möbler saknades för utrustning av rum,

som erfordrades för beredande av bostad åt redan i stat uppförd sådan personal.

Direktionen hade för ifrågavarande ändamål beräknat 16,500 kronor

för budgetåret 1940/41.

Direktionen har sedermera beräknat, att ögonklinikens kvarstannande

vid lasarettet skulle kräva ökning av omkostnadsanslaget med 44,600 kronor

eller från det av direktionen föreslagna beloppet 1,472,400 kronor till

1,517,000 kronor. Vid beräkningen av sistnämnda anslagsbelopp hade direktionen

— liksom vid beräkningen av det ursprungliga beloppet — icke

tagit hänsyn till de under rådande förhållanden inträffade eller väntade

prisförhöjningarna.

Statskontoret har funnit sig böra ifrågasätta, huruvida icke det för modernisering

och komplettering av röntgenutrustningen begärda anslagsbeloppet

å 40,000 kronor borde kunna fördelas på ytterligare ett eller annat

år. Vidare syntes den ifrågasatta nyanskaffningen av sängar och nattduksbord

i nuvarande läge böra anstå.

Departementschefen har anfört:

De ändamål, som skulle tillgodoses medelst de av direktionen beräknade

anslagsmedlen till utgifter av engångskaraktär, syntes av utredningen att

döma vara av angelägen natur. Till bestridande av ifrågavarande utgifter

torde dock i rådande läge icke böra anvisas större anslagsbelopp än förslagsvis

75,000 kronor. Härav torde högst 25,000 kronor böra användas till inköp

av respirator och modernisering och komplettering av röntgenutrustningen

vid lasarettet. Vad sålunda föreslagits innebure en minskning med (115,000

— 75,000 —) 40,000 kronor av det av direktionen beräknade omkostnadsanslaget.

Uppskovet med överflyttningen av ögonkliniken ökade anslags
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162. 37

behovet med 44,600 kronor. Med iakttagande av de nu angivna förändringarna

skulle det av direktionen beräknade anslagsbeloppet minskas till

(1.472,400 — 40,000 + 44,600 =) i runt tal 1,477,000 kronor. Då emellertid

direktionen vid sina anslagsberäkningar icke tagit hänsyn till de ändrade

prisförhållandena, föresloge departementschefen, att anslaget bestämdes

till i avrundat tal 1,550,000 kronor. Anslagshöjningen utgjorde 274,000

kronor. Direktionen torde böra söka hålla utgifterna inom den sålunda angivna

anslagsramen, om så erfordrades och ansåges möjligt genom en förenkling

av kosthållningen vid serafimerlasarettet.

Utskottet, som erinrar om vad utskottet i det föregående anfört beträffande

ögonkliniken vid serafimerlasarettet, tillstyrker, att omkostnadsanslaget

för nästa budgetår upptages med av departementschefen angivet

belopp, 1,550,000 kronor.

Anslag till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet m. m.

Förslagsanslaget till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

är för innevarande budgetår uppfört med 745,400 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 29,500 kronor.

Å ena sidan föreslås en minskning med 24,850 kronor av den under rubriken

Professorer och lärare m. fl. uppförda anslagsposten till Avlöningar till

tjänstemän å ordinarie stat på grund av pensionsregleringen för professorer

och lärare vid universiteten och karolinska institutet samt likaledes en

minskning av den under samma rubrik uppförda anslagsposten till Arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, med 11,350 kronor

med hänsyn till viss personals överflyttning till karolinska sjukhuset.

I enlighet med vad i det föregående berörts hava medel vidare beräknats

till arvode å 3,000 kronor åt prosektorn vid serafimerlasarettet för undervisning

i patologisk anatomi. För inrättande av en vaktmästartjänst i lönegraden

Eo 5 vid den nya hygieniska institutionen ha beräknats 4,600 kronor

under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Slutligen förutsätter departementschefen, att antalet i personalförteckningen

uppförda tekniska biträden skall minskas från två till ett i samband

med förslaget örn ombildning av en sadan tjänst till kanslibiträ desbefattning

å serafimerlasarettets stat.

Departementschefen har vidare erinrat att Kungl. Maj:t under punkten

65 i 1940 års åttonde huvudtitel föreslagit riksdagen att vidtaga de ändringar

i avlöningsstaten för karolinska institutet, som kunde föranledas av

den ovanberörda pensionsregleringen. I anslutning härtill föreslås nu, att

riksdagen skulle bemyndiga Kungl. Majit att i avlöningsstaten vidtaga de

ändringar — utöver de under nämnda punkt avsedda — som föranleddes

av vad här av departementschefen föreslagits.

I detta sammanhang har departementschefen föreslagit anvisande av

medel till inredning och utrustning av hygieniska

institutionen. Kanslern hade i detta hänseende förordat anvisande

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

Utskottet.

av 75,000 kronor, varav 30,000 kronor till inredning. Statskontoret har icke

framställt erinran mot sistnämnda belopp, men förutsatt, att ett väsentligt

lägre belopp än 45,000 kronor borde avses för utrustning. Departementschefen

har med anledning av vad statskontoret anfört föreslagit anvisande

av 45,000 kronor för båda ifrågavarande ändamål.

Under erinran, att riksdagen i sin skrivelse den 29 mars 1940, nr 8,

punkten 65, bemyndigat Kungl. Majit att vidtaga vissa ändringar i avlöningsstaterna

för universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska institutet

tillstyrker utskottet bifall till vad under förevarande punkt föreslagits

beträffande anslaget till avlöningar vid karolinska institutet. Därest,

i enlighet med vad utskottet i det föregående ifrågasatt, ögonkliniken vid

serafimerlasarettet kommer att överflyttas till karolinska sjukhuset redan

under nästa budgetår, torde Kungl. Majit äga vidtaga de ändrade dispositioner

beträffande såväl anslagen till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

som till avlöningar vid karolinska institutet, som kunna bliva en

följd av en dylik åtgärd.

Utskottet tillstyrker jämväl, att till inredning och utrustning av hygieniska

institutionen såsom departementschefen föreslagit anvisas ett belopp

av 45,000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet

hemställa,

A. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits

förslag,

1. godkänna följande personalförteckning för karolinska

sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

1. Garnisonsav delning arna.

Tjänstemän å ordinarie stat.

11 sjuksköterskor....................... A 7

II. Sjukhuset i övrigt.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Läkarpersonal m. m.

1 överläkare vid gynekologiska avdelningen av

Konung Gustaf Vis jubileumsklinik ...... A 26

1 laborator vid radiofysiska forskningsavdelningen

av Konung Gustaf Vis jubileumsklinik

.............................. A 26

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162. 39

Sjukvårdspersonal.

1 första föreståndarinna................. A 12

2 föreståndarinnor..................... All

2 sociala kuratorer..................... All

3 sjukgymnaster....................... A 9

2 andra föreståndarinnor................ A 8

158 sjuksköterskor....................... A 7

3 barnmorskor........................ A 7

6 kontrollbiträden...................... A 7

4 tekniska biträden.................... A 7

7 röntgenbiträden...................... A 6

6 sjukvårdare......................... A 6

6 fotografer.......................... A 5

Ekonomipersonal.

1 maskinmästare....................... A16

1 förste maskinist...................... A 12

1 första köksföreståndarinna.............. A 12

1 trädgårdsmästare..................... A10

3 andre maskinister.................... A 8

1 tvättföreståndarinna.................. A 7

3 andra köksföreståndarinnor............. A 7

4 reparatörer ......................... A 7

4 förste vaktmästare.................... A 7

1 arbetsföreståndarinna.................. A 6

1 tvättmästare........................ A 6

4 förste eldare........................ A 6

2 vaktmästare......................... A 5

1 maskintvättare....................... A 5

5 sjukbärare, transport- och förrådsmän samt

gårdskarlar......................... A 5

2 kokerskor .......................... A 2

1 kallskänka.......................... A 1

Administrations- och kontorspersonal.

1 överdirektör......................... C 10

1 syssloman........................ A 24

1 förste bokhållare...................... A 18

1 bokhållare.......................... A 15

1 kassör............................. All

1 kansliskrivare........................ All

1 kontorist........................... A 9

9 kanslibiträden....................... A 7

8 kontorsbiträden...................... A 4

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

Extr a-ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20:e.

2 biträdande läkare vid Konung Gustaf V:s

jubileumsklinik...................... Eo 23;

2. godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas under budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

I. Garnisonsavdelningarna.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 40,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis. . kronor 178,000

b. Avlöningsförhöjning
ar

m. m., förslagsvis »_8,000 » 186,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ....... » 21,000

Summa kronor 247,000

II. Sjukhus et i övrigt.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 952,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp.....kronor 154,750

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis. . . » 31,250 » 186,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis . . kronor 1,777,000

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis » 74,000 » 1,851,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ * 260,000

Summa kronor 3,249,000

lil. Sammanfattning.

I. Garnisonsavdelningarna..........kronor 247,000

II. Sjukhuset i övrigt.............. » 3,249,000

Summa förslagsanslag kronor 3,496,000;

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

41

3. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 3,496,000 kronor;

4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 2,300,000 kronor;

5. ur personalförteckningen för serafimerlasarettet utesluta

1 sjukgymnast men i nämnda förteckning uppföra

dels under rubriken Ekonomipersonal 1 tvättföreståndarinna

i lönegraden A 5, dels ock under rubriken Administrations-

och kontorspersonal 1 kanslibiträde i lönegraden

A 7;

6. godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis............kronor 345,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp.....kronor 100,010

b. Vikariatsersättnin
gar

m. m., förslagsvis

........... * 19,990 kronor 120,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 1,015,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

........_. »_____50,000 » 1,065,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 130,000

Summa förslagsanslag kronor 1,660,000;

7. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 1,660,000 kronor;

8. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 1,550,000 kronor;

9. i personalförteckningen för karolinska mediko-kirurgiska

institutet minska antalet tekniska biträden i lönegraden

A 4 från två till ett;

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 162.

4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

10. bemyndiga Kungl. Majit att i avlöningsstaten för

karolinska mediko-kirurgiska institutet — utöver under

punkten 65 i riksdagens skrivelse den 29 mars 1940 nr

8 avsedda ändringar — vidtaga de ändringar, som föranledas

av vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 1 mars 1940

anförts;

11. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 715,900 kronor;

12. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning

och utrustning av hygieniska institutionen för budgetåret

1940/41 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 45,000 kronor;

B. att ovannämnda motioner, 11:110 och 11:224, den

sistnämnda i vad avser löneställningen för den lägre

sjukvårds- och ekonomipersonalen vid garnisonssjukhuset,

må anses besvarade med vad utskottet ovan anfört;

C. att motionen 11:224 i övrigt icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 maj 1940.

På statsutskottets vägnar:

PER GUSTAFSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustafsson i Benestad, Nilsson i Malmö, Johansson

i Fredrikslund, Oscar Olsson, Asplund, Andersson i Fältenborg, Pauli, Heiding, Carlström, Larsson

i Varberg, Boman och Ekströmer; samt

från andra kammaren: herrar Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvistt Svensson,

Eriksson i Stockholm, Danielsson, Persson i Falla, Andersson i Prästbol, Isacsson, Andersson

i Södergård, Wallentheim och Viklund.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

43

Reservationer:

1) av herrar Gustafsson i Benestad, Johansson i Fredrikslund, Boman,

Svensson i Grönvik, Eriksson i Stockholm och Andersson i Prästbol, vilka

ansett

dels att utskottets yttrande angående underläkarnas antal och löneställning

(sid. 24) bort hava följande lydelse:

»I likhet med statskontoret och 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga

anser utskottet Kungl. Maj:ts förslag om en förändring av de tredje underläkarnas

löneställning kunna vara ägnat att föregripa resultatet av den

under utredning varande frågan örn lönereglering för samtliga underordnade

läkare. Vid sådant förhållande anser utskottet sig böra ställa sig avvisande

till Kungl. Maj:ts förslag örn uppflyttning av de tredje underläkarna

från 15 till 18 lönegraden.

Mot departementschefens---(= utskottet)---att erinra.»;

dels att utskottets yttrande angående anslagsberäkningarna för karolinska

sjukhuset (sid. 28) bort hava följande lydelse:

»Vad beträffar---(= utskottet)---lönegraden Eo 10. På

grund härav bör den under rubriken Sjukhuset i övrigt i avlöningsstaten

upptagna anslagsposten till avlöning till tjänstemän å ordinarie stat

minskas med i runt tal 2,000 kronor till 952,000 kronor, och den i samma

avlöningsstat ingående delposten till grundavlöningar m. m. till icke-ordinarie

personal ökas med i runt tal 2,000 kronor. Ifrågavarande delpost bör

å andra sidan med hänsyn till utskottets avvisande av Kungl. Maj:ts förslag

om uppflyttning av de tredje underläkarna från 15 till 18 lönegraden

sänkas med 4,500 kronor och delposten förty minskas med (4,500 —

— 2,000=) 2,500 kronor till 1,772,500 kronor. Av sistnämnda anledning

bör vidare delposten till avlöningsförhöjningar m. m. till icke-ordinarie personal

minskas med 500 kronor till 73,500 kronor.

I övrigt---(= utskottet)---verkställda kostnadsberäk
ningarna.

Avlöningsstaten för sjukhuset i övrigt bör alltså för nästa budgetår

upptaga en slutsumma av 3,244,000 kronor och slutsumman för avlöningsanslaget

i dess helhet utgöra 3,491,000 kronor.»;

dels att utskottets yttrande angående anslagsberäkningarna för serafimerlasarettet

(sid. 35) bort hava följande lydelse:

»Vad departementschefen under förevarande punkt föreslagit har icke

givit utskottet anledning till annan erinran än att på grund av den ståndpunkt

utskottet intagit till frågan om de tredje underläkarnas löneställning

dels delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal

bör minskas med 2,800 kronor till 1,012,200 kronor, dels delposten till

avlöningsförhöjningar m. m. till samma personal bör minskas med 200

kronor till 49,800 kronor, dels ock avlöningsstatens slutsumma bör minskas

med tillhopa 3,000 kronor till 1,657,000 kronor.»;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

dels ock, att utskottets hemställan till följd härav bort i

nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

»2. godkänna----(= utskottet)--- 1940/41:

A vl öni ngsstat.

II. Sjukhus et i övrigt.

1. Avlöningar---(=utskottet)---kronor 952,000

2. Arvoden---(= utskottet)---> 186,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 1,772,500

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis.

..... » 73,500 » 1,846,000

4. Rörligt tillägg — — — (= utskottet)

.................. * 260,000

Summa kronor 3,244,000;

III. Sammanfattning.

I. Garnisonsavdelningarna.........kronor 247,000

II. Sjukhuset i övrigt............. » 3,244,000

Summa förslagsanslag kronor 3,491,000;

3. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 3,491,000 kronor;

6. godkänna---(= utskottet)--- 1940/41:

A vlöningsstat.

1. Avlöningar —--(=utskottet)---kronor 345,000

2. Arvoden —--(= utskottet)--— » 120,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 1,012,200

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis.

..... > 49,800 , 1,062,000

4. Rörligt tillägg —--(= utskottet)

... » 130,000

Summa förslagsanslag kronor 1,657,000;

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

45

7. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 1,657,000 kronor;»

2) av herr Pauli, som dels ansett att utskottets yttrande i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av en ny befattning som social

kurator i lönegraden A 11 vid karolinska sjukhuset (sid. 28) bort hava

följande lydelse:

»Vad beträffar---(= utskottet)--— de sinnessjuka. De ar
betsuppgifter

beräffande den psykiatriska klinikens klientel, som äro

avsedda att anförtros åt ifrågavarande befattningshavare, komma med

säkerhet att bliva av krävande art. På grund härav anser utskottet i

likhet med departementschefen anledning saknas att för innehavaren av

denna tjänst bestämma lägre löneförmåner än för de övriga sociala

kuratorerna vid karolinska sjukhuset och biträder alltså departementschefens

förevarande förslag. Utskottet förutsätter emellertid, att den

nya sociala kuratorn bör förutom verksamhet vid psykiatriska kliniken

kunna anförtros jämväl de andra uppgifter inom sjukhuset, som med

hänsyn till sjukvårdens behov befinnas lämpliga»;

dels ock yrkat, att utskottets hemställan till följd härav

i nedan angivna delar bort erhålla följande lydelse:

»A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag,

1. godkänna---(= utskottet) — — — 1940/41:

Personalförteckning.

II. Sjukhus et i övrigt.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Sjukvårdspersonal.

3 sociala kuratorer

A 11

2. godkänna — — — (= utskottet)--- 1940/41:

Avlöningsstat.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1940. 6 sami. Nr 162.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 16%.

II. Sjukhus et i övrigt.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordi
-

narie stat, förslagsvis..........kronor 955,000

2. Arvoden---(=utskottet)---» 186,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 1,775,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

....... » 74,000 » 1,849,000

4. Rörligt tillägg---(=utskottet)---» 260,000

Summa kronor 3,250,000;

lil. S aram an fattning.

I. Garnisonsavdelningarna........kronor 247,000

II. Sjukhuset i övrigt............ > 3,250,000

Summa förslagsanslag kronor 3,497,000;»

3) av herr Jansson i Falun i anledning av förslaget örn tidpunkten för

öppnandet av den psykiatriska kliniken (sid. 8);

4) av densamme i anledning av utskottets yttrande angående serafimerlasarettets

tvättinrättning (sid. 35).

Stockholm 1940, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

401770

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:321 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt till avlöningar vid karo s. 6 i texten