Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv.

1940-05-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1940:167, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 167.

3

Nr 167.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1940 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående efterskänkande

i vissa fall av kronans rätt till danaarv.

(3:e avd.)

l:o) Danaarv efter Anna Christina Hansson, född Persson, från Svarteborgs

socken. I propositionen nr 227 har Kungl. Maj:t (punkt 1, sid. 1—4 av

det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden

den 19 april 1940) föreslagit riksdagen medgiva, att den rätt, kronan

må äga till de till kronan såsom danaarv efter Anna Christina Hansson,

född Persson, från Österby i Svarteborgs socken inlevererade medlen, må efterskänkas

till förmån för Otto Harald Hansson.

Enligt ett utav hemmansägaren Otto Nestor Hansson och hans hustru

Anna Christina Hansson, född Persson, från Österby i Svarteborgs socken

den 29 juli 1908 upprättat inbördes testamente skulle den efterlevande av

makarna med full äganderätt utan intrång av någonderas arvingar bekomma

all egendom i boet. Efter bådas död skulle kvarlåtenskapen efter den

sist avlidne av dem delas efter lag mellan bådas deras arvingar, dock ej

längre än till helsyskon eller deras barn eller halvsyskon.

Anna Christina Hansson avled den 11 augusti 1916, efterlämnande såsom

dödsbodelägare, förutom mannen, sex å okänd utrikes ort vistande syskon.

Den 1 november 1916 bevakades förberörda testamente efter Anna Christina

Hansson. Kungörelse om arvfallet jämlikt stadgandet i 15 kap. 5 §

ärvdabalken har varit införd i Post- och inrikes tidningar för den 8 januari,

den 10 februari och den 14 mars 1917.

Mannen Hansson avled den 16 december 1928 och efterlämnade såsom

dödsbodelägare dels en hustru i andra giftet Alida Kristina Hansson, född

Lugner, ävensom en son i andra giftet Otto Harald Hansson, född den 11

februari 1921, dels ock hustruns i första giftet förenämnda sex å okänd utrikes

ort vistande syskon. Behållningen i boet utgjorde enligt bouppteck

ningen 9,914 kronor 83 öre.

Den 26 januari 1932 förrättades arvskifte i boet efter Otto Nestor Hansson,

därvid den då kvarvarande behållningen, 7,435 kronor 36 öre, sålunda

fördelades, att Anna Christina Hanssons sex syskon tillskiftades hälften samt

hustrun och sonen i andra giftet återstående belopp. Berörda arvskifte har

godkänts av, bland andra, riksdagsmannen Oscar Osberg såsom god man

för Anna Christina Hanssons sex syskon.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 167.

Sedan Osberg den 19 oktober 1939 till kammaradvokatfiskalsämbetet avgivit

redovisning för sin förvaltning av godemanskapet samt därvid tillika

ingivit bevis, att han å statsverkets checkräkning i riksbanken för statskontorets

räkning insatt 4,511 kronor 95 öre att tillgodoföras kronan såsom danaarv,

har Alida Kristina Hansson anhållit, att berörda till kronan såsom danaarv

inlevererade medel måtte efterskänkas till förmån för Otto Harald

Hansson.

Till stöd för ansökningen har Alida Kristina Hansson anfört bland annat,

att Otto Harald Hansson vöre medellös, att sökanden själv icke hade

andra tillgångar än ett hus i Bärfendals socken, som icke lämnade henne

någon inkomst utöver bostadsförmånen, samt att Otto Harald Hansson,

därest ansökningen bifölles, skulle bliva i stånd att fullfölja sina studier

vid Uddevalla läroverk, vilka han hittills, såsom ett vid ansökningen fogat,

av rektorn vid nämnda läroverk avgivet intyg utvisade, skött på ett förtjänstfullt

sätt.

I ärendet hava länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län samt kammaradvokatfiskalsämbetet

avgivit utlåtanden.

Departementschefen har för egen del anfört.

Jag har icke ansett mig böra upptaga till bedömande den av kammaradvokatfiskalsämbetet

berörda frågan, om Anna Christina Hanssons släktingar

icke skulle fortfarande kunna göra gällande rätt till egendom i boet

efter makarna Hansson på grund av 1908 års testamente eller såsom arvsberättigade.

Anledning att antaga att sådant rättsanspråk kommer att resas

föreligger enligt min mening icke.

Emellertid är här allenast fråga örn efterskänkande av den rätt kronan

må äga till de såsom danaarv inlevererade medlen. Liksom ämbetet anser

jag billigt, att sådant efterskänkande medgives till förmån för Otto Harald

Hansson. För den händelse så sker, böra ifrågavarande medel återbetalas

till godemannen för Anna Christina Hanssons förenämnda syskon, riksdagsmannen

Osberg.

Utskotta. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att den rätt, kronan må äga

till de till kronan såsom danaarv efter Anna Christina Hansson,

född Persson, från Österby i Svarteborgs socken inlevererade

medlen, må efterskänkas till förmån för Otto Harald

Hansson.

2:o) Danaarv efter änkan Bengta Isaksson, född Andersson, från Kävlinge

socken. Kungl. Maj:t har (punkt 2, sid. 4—6 av förenämnda statsrådsprotokoll)

föreslagit riksdagen medgiva, att kronans rätt till danaarv

efter änkan Bengta Isaksson, född Andersson, från Kävlinge socken må

efterskänkas till förmån för dels Johan Wilhelm Fredrik Lindgren, Carl

Johan Gustaf Lindgren samt Anna Maggie Ingeborg Lindgren, dels ock Anna

Sjöborg, att dem emellan så fördelas, att Anna Sjöborg bekommer hälften

och övriga sökande andra hälften.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 167.

5

Den 20 december 1926 avled förre lantbrukaren Per Isakssons efterlämnade

änka Bengta Isaksson, född Andersson, från Kävlinge socken, Malmöhus

län. I den efter henne upprättade bouppteckningen, vilken utvisade

en behållning å 3,740 kronor 49 öre, upptogos såsom arvingar på grund av

ett mellan henne och hennes make upprättat äktenskapsförord följande

Per Isakssons barn i ett föregående gifte, nämligen dottern Johanna, änka

efter lantbrukaren Vilhelm Lindgren i Fosie, samt dottern Anna, änka efter

polisuppsyningsmannen Johan Sjöborg i DösjÖbro. I äktenskapsförordet

hade förordnats, att om Per Isaksson först avginge med döden, skulle hans

efterlämnade maka innehavå och bruka makarnas gemensamma egendom

intill sin död, samt att efter Bengta Isakssons död, därest makarna icke

efterlämnade gemensamma bröstarvingar, all kvarlåtenskap skulle tillfalla

Per Isakssons barn i första giftet. Makarna efterlämnade inga gemensamma

bröstarvingar och vid Bengta Isakssons frånfälle tillträdde Johanna Lindgren

och Anna Sjöborg boet och realiserade dess tillgångar, bland annat

en däri ingående fastighet.

Det i bouppteckningen intagna äktenskapsförordet har icke blivit inom

laga tid bevakat såsom testamente efter makarna Isaksson.

Sedan häradsrätten den 27 december 1934 förordnat god man för okända

arvingar efter änkan Isaksson, inkom denne den 30 juli 1936 till kammaradvokatfiskalsämbetet

med förslag tili boutredning och arvskifte efter makarna

Isaksson. Enligt detta skulle hälften av makarnas egendom tillfalla

kronan samt återstoden delas lika mellan Per Isakssons båda döttrar. Förslaget

godkändes av ämbetet den 18 augusti 1936.

Den 21 oktober 1936 avled Johanna Lindgren och efterlämnade såsom

dödsbodelägare två söner, nämligen kaptenen Johan Wilhelm Fredrik Lindgren

i Visby och köpmannen Carl Johan Gustaf Lindgren i Malmö, samt en

dotter, Anna Maggie Ingeborg Lindgren jämväl i Malmö.

I en till Kungl. Maj:t ställd ansökning hava dels Johanna Lindgrens dödsbodelägare,

dels ock Anna Sjöborg hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av billighetshänsyn

medgiva, att arvet efter Bengta Isaksson efterskänktes till förmån

för sökandena.

I ärendet hava länsstyrelsen i Malmöhus län samt kammaradvokatfiskalsämbetet

avgivit utlåtanden, därvid det senare yttrat biand annat.

Såsom framgår av handlingarna har änkan Bengta Isaksson avlidit utan

att, såvitt den efter henne upprättade bouppteckningen utvisar, efterlämna

kända arvingar, och har icke heller inom natt och år efter hennes död någon

arvinge anmält sig till tagande av arv efter henne. Då det i handlingarna

omförmälda äktenskapsförordet, vilket är att anse som ett testamentariskt

förordnande, icke behörigen bevakats, är detsamma ogiltigt jämlikt 18 kap.

1 § i ärvdabalken. I följd härav bör hälften av den vid Bengta Isakssons

död behållna egendomen i boet efter henne och hennes förut avlidne make

Per Isaksson tillfalla kronan såsom danaarv, medan andra hälften tillkommer

Per Isakssons barn i hans tidigare äktenskap, av vilka dock änkan

Lindgren avlidit och såsom dödsbodelägare efterlämnat sina barn, John

Lindgren, Gustaf Lindgren och Maggie Lindgren. Ehuru den i ärendet föreBihang

till riksdagens protokoll 19M. 6 sami. Nr 1G6-1G7. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 167.

tedda såsom äktenskapsförord betecknade handlingen icke blivit bevakad

såsom testamente samt därför är såsom sådan ogiltig, få de däri intagna

bestämmelserna anses utgöra ett riktigt uttryck icke blott för Per Isakssons

utan jämväl för hans efterlevande maka Bengta Isakssons yttersta vilja.

På grund härav tala billighetsskäl för ett efterskänkande av ifrågavarande

danaarv till förmån för Per Isakssons ovannämnda arvingar.

Departementschefen har anslutit sig till kammaradvokatfiskalsämbetets

ståndpunkt.

Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att kronans rätt till danaarv

efter änkan Bengta Isaksson, född Andersson, från Kävlinge

socken må efterskänkas till förmån för dels Johan Wilhelm

Fredrik Lindgren, Carl Johan Gustaf Lindgren samt Anna

Maggie Ingeborg Lindgren, dels ock Anna Sjöborg, att dem

emellan så fördelas, att Anna Sjöborg bekommer hälften och

övriga sökande andra hälften.

Stockholm den 21 maj 1940.

På statsutskottets vägnar:

PER GUSTAFSSON.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 166.

407922. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:286 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv. a1 i texten