Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majis proposition angående långtjänstpremie åt vissa till beredskapstjänst inkallade värnpliktiga vid marinen jämte en i ämnet väckt motion.

1940-05-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1940:171, Utlåtande i anledning av Kungl. Majis proposition angående långtjänstpremie åt vissa till beredskapstjänst inkallade värnpliktiga vid marinen jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 171.

1

Nr 171.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1940 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majis proposition angående

långtjänstpremie åt vissa till beredskapstjänst

inkallade värnpliktiga vid marinen jämte en i ämnet

väckt motion.

(Ira avd.)

I proposition nr 214 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, föreslagit riksdagen

medgiva, att en långtjänstpremie av 180 kronor må tilldelas värnpliktig

av klass A vid marinen, vilken under innevarande budgetår, utan att

hava innehaft anställning över stat, såsom 2. klass sjöman eller 2. klass

kustartillerist fullgjort beredskapstjänstgöring vid flottan eller kustartilleriet

under minst sex månader i en följd.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar F. Ström och K. Karlsson väckt motion (nr 205), vari

hemställts, att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr

214 måtte medgiva, att en långtjänstpremie av 180 kronor må tilldelas värnpliktiga

av klass A vid marinen, vilka under innevarande budgetår, utan att

hava innehaft anställning över stat, såsom menig eller korpral fullgjort

beredskapstjänstgöring vid flottan eller kustartilleriet under minst sex månader

i en följd.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 mars 1940 har chefen för marinen

gjort framställning örn vidtagande av åtgärder för förbättrande av vissa till

beredskapstjänst inkallade värnpliktigas vid flottan ställning i ekonomiskt

avseende m. m. och i sådant syfte föreslagit, bland annat, att en långtjänstpremie,

beräknad efter en krona för dag, skulle tilldelas de värnpliktiga

tillhörande klass A, vilka, utan att hava varit överstatanställda, under sex

månader i följd varit inkallade till beredskapstjänst. Genom en dylik åtgärd

skulle ifrågavarande värnpliktiga beredas ungefär motsvarande ekonomiska

förmåner som de överstatanställda.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av marinförvaltningen samt av försvarsväsendets

lönenämnd.

Marinförvaltningen har förklarat sig icke hava något att erinra mot de

förenämnda av chefen för marinen framlagda förslagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 171—176.

121» 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 171.

Försvarsväsendets lönenämnd Ilar vad angår förslaget att tilldela vissa meniga

värnpliktiga, som varit inkallade till beredskapstjänstgöring under sex

månader i följd, en långtjänstpremie, med hänsyn till de av cliefen för marinen

anförda särskilda förhållandena vid flottan, ansett sig böra förorda

den av honom i sådant syfte föreslagna utvägen. Den förordade åtgärden

borde emellertid anses hava engångskaraktär, och ifrågasatt ökning av de

värnpliktigas avlöningsförmåner under tjänstgöring, varom nu vore fråga,

borde ske inom krigsavlöningsreglementets ram för undvikande av alltför

splittrade bestämmelser å hithörande område.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Såsom chefen för marinen framhållit har den av de utrikespolitiska förhållandena

föranledda beredskapstjänstgöringen blivit synnerligen betungande

för åtskilliga av flottans värnpliktiga. Särskilt gäller detta beträffande de

till klassen A hörande värnpliktiga. En stor del av dessa inkallades till

tjänstgöring i samband med den förstärkta försvarsberedskapens anbefallande

förliden höst och flertalet av dem äro fortfarande alltjämt i tjänst. Genom

generalorder den 15 mars 1940, nr 163, har visserligen föreskrivits, att de

av dessa värnpliktiga, vilka äro redovisade såsom tillhörande tredje tjänstbarhetsklassen

eller skeppsgossekåren, skola hemförlovas snarast möjligt,

och dessa grupper torde följaktligen nu helt vara avlösta, men beträffande

de övriga har någon dylik hemförlovningsåtgärd med hänsyn till tjänstens

krav icke kunnat vidtagas, utan de äro fortfarande i tjänstgöring. Naturligt

nog har denna långa tjänstgöringstid, under vilken avlöningsinkomsterna

varit jämförelsevis ringa, för många av dem medfört ekonomiska svårigheter.

Det synes därför vara skäligt och billigt, att dessa värnpliktiga, vilka på

grund av sin utbildning tjänstgöra i ansvarsfulla befattningar, genom förbättrade

ekonomiska förmåner erhålla en viss kompensation för de olägenheter,

som den långa tjänstgöringstiden medför.

Chefen för marinen har föreslagit, att de förbättrade ekonomiska förmånerna

skulle utgå dels i form av en långtjänstpremie av en krona för

dag till en var icke överstatanställd dylik värnpliktig, som under minst sex

månader i följd varit inkallad till beredskapstjänstgöring, dels ock på så

sätt, att vederbörande värnpliktige efter sex månaders beredskapstjänstgöring

uppflyttades till 1. sjömansklassen, varigenom han skulle komma att hänföras

till 4. i stället för 2. krigslöneklassen.

Yad till en början angår frågan örn beredande av förbättrade avlöningsförmåner

åt ifrågavarande värnpliktiga genom uppflyttning i högre sjömansklass

får jag erinra örn att Kungl. Majit genom generalorder den 1 april

1940, nr 202, föreskrivit, att stationschef vid flottan må oberoende av gällande

föreskrifter i ämnet till 1. sjömansklassen uppflytta sådan klass A

eller f. d. klass A tillhörande värnpliktig, som varit inkallad till beredskapstjänstgöring

under minst sex månader och som med hänsyn till tjänstbarlieten

befunnits härför lämplig. Dylik uppflyttning torde nu i regel hava

skett åtminstone beträffande de värnpliktiga, som varit i tjänstgöring sedan

beredskapstjänstgöringens början. Då uppflyttningen till 1. klass sjöman

medför att vederbörande hänföres till 4. krigslöneklassen, har den av chefen

för marinen i förevarande avseende begärda löneförbättringen redan kommit

till stånd, varför några ytterligare åtgärder härutinnan icke nu erfordras.

Yad därefter frågan örn långtjänstpremie angår, anser jag mig även böra

tillstyrka, att en dylik förmån beredes ifrågavarande värnpliktiga. Emellertid

finner jag mig böra förorda, att denna premie bestämmes till ett fixt

belopp av 180 kronor i ett för allt, motsvarande ett lönetillägg av 1 krona

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 171.

3

för dag under en tjänstgöringstid av sex månader. Beloppet i fråga torde

icke böra utgå till personal, som under tjänstgöringstiden innebaft anställning

över stat. Såsom lönenämnden anfört torde dylik premie allenast böra

tillkomma sådana värnpliktiga, vilka vid tiden för utfärdandet av beslut om

premiens utgående redan fullgjort eller fullgöra beredskapstjänstgöring. I

övrigt torde det böra ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser

angående långtjänstpremies utbetalande. Frågan härom torde

emellertid böra underställas riksdagens prövning.

Den förmån av långtjänstpremie, som sålunda ifrågasatts beträffande vissa

av flottans värnpliktiga, torde jämväl böra tillkomma motsvarande kategorier

värnpliktiga vid kustartilleriet.

Med hänsyn till föreliggande särskilda förhållanden för i propositionen

avsedda värnpliktiga vid marinen av klass A, vilka såsom 2. klass sjöman

eller 2. klass kustartillerist fullgjort beredskapstjänstgöring vid flottan eller

kustartilleriet under minst sex månader i en följd, finner utskottet sig böra

tillstyrka Kungl. Majlis förslag örn att ifrågavarande värnpliktiga må tilldelas

en långtjänstpremie av 180 kronor.

Vidkommande därefter det motionsvis framställda yrkandet, så innebär

detta, att långtjänstpremien skulle tilldelas, utöver de i Kungl. Majlis proposition

avsedda värnpliktiga, jämväl övriga värnpliktiga vid marinen av

klass A, vilka, utan att hava innehaft anställning över stat, såsom 1. klass

sjöman eller 1. klass kustartillerist eller såsom korpral fullgjort beredskapstjänstgöring

under samma tid. Frågan örn att tilldela också dessa värnpliktiga

den ifrågavarande långtjänstpremien har varit föremål för Kungl.

Majits prövning utan att föranleda något förslag till riksdagen. Med hänsyn

till att dessa värnpliktiga, till skillnad från de i Kungl. Majits proposition

berörda, äga åtnjuta månadslön enligt krigsavlöningsreglementet och även

högre terminslön, finner utskottet sig icke kunna tillstyrka motionen.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag samt

med avslag å motionen I: 205, medgiva, att en långtjänstpremie

av 180 kronor må tilldelas värnpliktig av klass A vid marinen,

vilken under innevarande budgetår, utan att hava innehaft anställning

över stat, såsom 2. klass sjöman eller 2. klass kustartillerist

fullgjort beredskapstjänstgöring vid flottan eller kustartilleriet

under minst sex månader i en följd.

Stockholm den 24 maj 1940.

På statsutskottets vägnar:

PER GUSTAFSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 176.

Utskottet.

Reservation

av herrar Svensson i Grönvik och Närlinge.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:322 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående långt jaust premie åt vissa till beredskapst jaust inkallade värnpliktiga vid marinen. s. 1 i texten