Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till främjande och nyttiggörande av vissa uppfinningar m. m.

1940-05-28 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1940:184, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till främjande och nyttiggörande av vissa uppfinningar m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

1

Nr 184.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1940 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

till främjande och nyttiggörande av vissa uppfinningar

m. m.

(lia avd.)

I proposition nr 228 bär Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden, föreslagit riksdagen

att för budgetåret 1940/41 under tionde huvudtiteln anvisa

1) till Statens uppfinnarnämnd: Administrationskostnader ett förslagsanslag

av 33,000 kronor;

2) till Statens uppfinnarnämnd: Undersöknings- och försökskostnader ett

reservationsanslag av 300,000 kronor;

3) till Exploatering av vissa uppfinningar ett reservationsanslag av 3,000,000

kronor;

4) till Ytterligare bidrag till uppfinnarekontoret ett anslag av 12,000 kronor.

Departementschefen har inledningsvis erinrat därom, att chefen för handelsdepartementet

efter Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat fem personer

för att verkställa utredning i frågan om främjande och nyttiggörande av uppfinningar

och tekniska uppslag av betydelse för folk försörj ningen och försvarsberedskapen

m. m. Utredningsmännen hava den 21 mars 1940 överlämnat

ett betänkande med förslag i ämnet.

De av utredningsmännen föreslagna åtgärderna äro följande, nämligen:

1) att en Statens uppfinnarnämnd inrättas, ävensom att i anslutning härtill

under tionde huvudtiteln anvisas

dels till Statens uppfinnarnämnd: Administrationskostnader å tilläggsstat

för innevarande budgetår ett förslagsanslag av 8,000 kronor samt å riksstaten

för budgetåret 1940/41 ett förslagsanslag av 30,000 kronor,

dels ock till Statens uppfinnarnämnd: Undersöknings- och försökskostnader

å tilläggsstat för innevarande budgetår ett reservationsanslag av 500,000

kronor;

2) att under tionde huvudtiteln vidare anvisas för möjliggörande av exploatering

av vissa uppfinningar å tilläggsstat för innevarande budgetår ett

reservationsanslag av 3,000,000 kronor;

3) att det såsom bidrag till uppfinnarekontoret för budgetåret 1940/41 anvisade

anslaget å 8,000 kronor höjes till 20,000 kronor och att alltså för nämnda

budgetår anvisas ett tilläggsanslag för ändamålet å 12,000 kronor; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 184—191. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

4) att lag utfärdas om ändrad lydelse av 9 § förordningen den 16 maj

1884 (nr 25) angående patent, på sätt ett betänkandet bifogat förslag i ämnet

utvisar.

Vad först beträffar frågan om inrättande av en statens upp finnar nämnd

hava utredningsmännen anfört, att nämndens uppgifter kunde sammanfattningsvis

angivas vara att främja och nyttiggöra uppfinningar och tekniska

uppslag, vilka med hänsyn till deras möjlighet att med erforderlig snabbhet

och rimliga medel tillgodose aktuella behov vore av värde för försvarsberedskapen

eller folkförsörjningen.

I fråga om nämndens organisation har det synts utredningsmännen lämpligt,

att nämnden sorterade direkt under handelsdepartementet. Nämndens

ledamöter borde förordnas av Kungl. Majit. Vidare borde till nämndens förfogande

stå ett kansli.

För tillgodoseende av det med nämndens verksamhet förbundna medelsbehovet

föreslå utredningsmännen, såsom förut omförmälts, anvisande dels

av anslag till administrationskostnader, dels ock av anslag till undersöknings-

och försökskostnader.

I avgivna yttranden hava utredningsmännens förslag tillstyrkts eller lämnats

utan erinran.

Departementschefen har i nu berörda fråga för egen del anfört följande.

Den främsta förutsättningen för framsteg på uppfinnarväsendets område

är tekniskt-vetenskaplig forskning. Staten bidrager i olika former för främjande

av arbetet härutinnan. Ehuru ytterligare åtgärder i detta syfte kunde

vara förtjänta att övervägas skall dock denna fråga icke upptagas till

behandling i förevarande sammanhang. Vid sidan av anordningar för främjande

av den tekniskt-vetenskapliga forskningen synes det emellertid motiverat,

att åtgärder vidtagas, vilka omedelbart avse att tillgodose och utnyttja

uppfinnarverksamheten. Särskilt under nuvarande förhållanden synas

skäl tala för, att för landet betydelsefulla tekniska uppslag och uppfinningar

understödjas och tillvaratagas. Jag delar utredningsmännens mening,

att behov av ekonomisk medverkan från statsmakternas sida här föreligger,

ävensom att det måste anses ligga i samhällets intresse att sådan

medverkan lämnas i avsevärt högre grad än för närvarande är fallet.

Vad angår de åtgärder, som nu lämpligen böra vidtagas, finner jag de

skäl bärande, som av utredningsmännen anförts för inrättande av ett särskilt

statligt centralorgan med ändamål att främja och nyttiggöra uppfinningar

och tekniska uppslag av aktuell betydelse för försvarsberedskapen

och folkförsörjningen. Den sålunda föreslagna statens uppfinnarnämnd

har också tillstyrkts i samtliga de avgivna yttrandena. Även örn alltför stora

förväntningar kanske icke böra knytas till resultatet av en sådan nämnds

arbete, torde densamma hava en given plats att fylla i vår beredskapsorganisation.

Tiden för dess bestånd bör givetvis icke nu avgöras utan

får bliva beroende på omständigheterna. Skulle erfarenheterna bliva gynnsamma,

kan det måhända finnas anledning att låta den fortleva — om än

kanske i förändrad form — jämväl efter återinträdande av mera normala

tider. I varje fall torde, såsom utredningsmännen framhållit, nämnda erfarenheter

få betydelse vid övervägande framdeles av stödåtgärder för uppfinnarverksamheten

på längre sikt.

De uppgifter, som av utredningsmännen föreslagits skola ankomma på

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18d.

3

nämnden, äro enligt min mening lämpligt avgränsade. Med anledning av

de betänkligheter, som statens industrikommission härutinnan på ett par

punkter uttalat, må först framhållas, att initiativ från nämndens sida till

viss uppfinnarverksamhet givetvis icke bör tagas annat än i samförstånd

med vederbörande statsinstitution. Att denna förutsättning måste fyllas

följer av själva syftet med nämndens verksamhet. Industrikommissionens

mening, att från nämndens arbetsuppgifter skulle undantagas åtgärder i

exploateringssyfte, kan jag vidare icke dela. Det måste anses mindre tillfredsställande

såväl ur uppfinnarens som ur nämndens egen synpunkt, om

nämnden, sedan den efter undersökning blivit övertygad om nyttan av en

viss uppfinning, skulle vara betagen rätten att medverka till dess exploatering

på lämpligt sätt, jämväl i annan form än genom hänvändelse till

viss statlig myndighet. Såsom utredningsmännen angivit nämndens befogenheter

i förevarande hänseende synas några betänkligheter emot desamma

icke behöva möta; ifrågavarande arbetsuppgift synes tvärtom som ett naturligt

led anknyta till nämndens verksamhet i övrigt.

Till utredningsmännens förslag beträffande nämndens organisation och

arbetssätt kan jag jämväl ansluta mig. Vad statskontoret anfört därom, att

vid beslut i närvaro av allenast två ledamöter i nämnden dessa böra vara

örn beslutet ense, synes dock böra beaktas. Mot beräkningen av administrationskostnaderna

— 30,000 kronor örn året jämte högst 3,000 kronor för

inventarieanskaffning — har jag ej något att erinra.

Vad angår de från flera håll uttalade önskemålen, att nämndens protokoll

och handlingar skola betraktas såsom hemliga, delar jag uppfattningen

angående angelägenheten av alt sådana anordningar vidtagas, att uppfinnarna

kunna med förtroende vända sig till nämnden. De åtgärder, som i

detta syfte föreslagits av utredningsmännen, förefalla ändamålsenliga. I

förevarande sammanhang må erinras om stadgandet i 9 § lagen den 28

maj 1937 (nr 249) om inskränkning i rätten att utbekomma allmänna handlingar,

att handlingar innefattande redogörelse för utredningar, experiment

eller prov av naturvetenskaplig eller teknisk art, som myndighet låtit verkställa

för det allmännas räkning, ej må utan myndighetens tillstånd utlämnas

tidigare än tjugu år efter handlingens datum. I den mån härutöver

skydd behöver beredas upp finnarnämndens handlingar och protokoll, synas

möjligheter härutinnan föreligga i tillfredsställande omfattning enligt 27 §

samma lag.

Det torde vara nödvändigt räkna med, att de med nämndens undersöknings-

och försöksverksamhet förenade kostnaderna komma att uppgå till

ganska stora belopp. I avsaknad av närmare beräkningsgrunder anser jag

mig emellertid böra förorda, att det av utredningsmännen för ändamålet

föreslagna anslaget tillsvidare begränsas till 300,000 kronor. Med anledning

av vad statskontoret anfört angående användningen av della anslag må allenast

framhållas, att det naturligtvis bör stå nämnden fritt alt, örn förhållandena

därtill föranleda, förbinda statens medverkan vid undersökning oell

utprovning av viss uppfinning med ålerbetalningsplikt för uppfinnaren, för

det fall att denne genom uppfinningen tillföres ekonomisk vinst. Någon skyldighet

för nämnden i sådant hänseende synes emellertid ej böra föreskrivas.

Med hänsyn till den framskridna tiden torde någon medelsanvisning å

tilläggsstat för innevarande budgetår icke böra upptagas vare sig för administrationskostnader

eller för undersöknings- och försökskoslnader. Då det

emellertid är önskvärt, alt nämnden kan träda i verksamhet snarast möjligt,

synes hinder icke laira mola ali, därest statsmakterna biträda vad jag

här föreslagit och omständighelerna så medgiva, den föreslagna organisa
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 184.

lionell tillskapas redan under budgetåret samt erforderliga medel därvid

bestridas såsom förskott å anslagen.

Anslaget till administrationskostnader torde, i enlighet med utredningsmännens

förslag, böra erhålla natur av förslagsanslag. Till undersökningsoch

försökskostnader bör ett reservationsanslag anvisas. Båda anslagen böra

upptagas under tionde huvudtiteln.

Vad härefter beträffar frågan örn exploatering av vissa uppfinningar hava

utredningsmännen föreslagit, att ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor

anvisas för ändamålet.

Beträffande utredningsmännens förevarande förslag har uttalande i avstyrkande

riktning avgivits av statens industrikommission, varjämte kommerskollegium

förklarat sig endast med tvekan kunna tillstyrka sagda förslag.

Statskontoret har ansett det ifrågasatta anslagsbeloppet böra kunna

väsentligt nedsättas. I övriga yttranden har förslaget tillstyrkts eller lämnats

utan erinran.

Departementschefen har i förevarande avseende för egen del anfört följande.

Anslagsmedel, anvisade i direkt syfte att möjliggöra exploatering av uppfinningar,

stå icke för närvarande till förfogande. Något formellt hinder att

för jämväl sådant ändamål taga i anspråk vissa tillgängliga fonder och för

tillgodoseende av speciella behov beviljade anslag — exempelvis manufakturförlags-

och industrilånefonderna samt de under femte huvudtiteln upptagna

anslagen till bekämpande av arbetslösheten — möter visserligen icke.

Den praktiska betydelsen härav är dock ringa, beroende på dels syftet med

ifrågavarande fonder och anslag, dels ock — jag tänker härvid särskilt på

fonderna — gällande villkor i fråga om säkerhet, förränlning m. m. Vad

angår de av kommerskollegium omförmälda anslagen till lån och subventioner

till främjande av enskild företagsamhet, s. k. sociallån, äro dessa

praktiskt taget helt förbrukade.

I den mån medel sålunda icke finnas disponibla eller tillgängliga medel icke

lämpligen kunna användas i exploateringssvfte måste, såsom utredningsmännen

framhållit, därest statsanslag önskas för exploatering av viss uppfinning,

sådant anslag i det särskilda fallet begäras hos riksdagen. Uppenbart är, att

under nyss angivna förutsättningar denna väg bör i regel komma till användning.

Emellertid delar jag utredningsmännens uppfattning, att förfarandet

härigenom understundom blir onödigt omständligt och tidsödande.

Särskilt under nuvarande förhållanden förefaller det otvivelaktigt önskvärt,

att Kungl. Majit beredes möjlighet till viss medelsanvisning utan riksdagens

hörande för varje gång. Gränsen mellan de fall, som torde böra underställas

riksdagen, och de, där Kungl. Majit skulle äga att själv besluta, måste givetvis

bliva flytande. Den kommer ytterst att bestämmas av storleken av

det anslag, som ställes till Kungl. Majlis förfogande för ändamålet, därvid

naturligtvis jämväl förutsättes att Kungl. Majit icke skall äga investera medel

i företag, som kunna antagas komma att framdeles ställa större anspråk

på statskassan än som kunna tillgodoses inom anslagets ram. Den uppfinnarverksamhet,

som bör på detta sätt främjas, torde i främsta rummet vara

sådan, som avser försvaret eller folkförsörjningen. Emellertid förordar jag,

att verksamhetsområdet icke ovillkorligt begränsas inom nu angivna ram,

utan att Kungl. Majit medgives fri prövningsrätt. Tydligt är att varje beslut

om medelstilldelning från anslaget måste föregås av omsorgsfull under
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

5

sökning genom vederbörande sakkunniga myndigheter och institutioner. Garanti

torde härigenom vinnas för att endast sådana intressen tillgodoses från

anslaget, som äro för landet av verklig betydelse.

Beträffande villkoren i övrigt för anslagets användning delar jag utredningsmännens

uppfattning att Kungl. Majit bör erhålla möjligast fria händer.

De bestämmelser, som av Kungl. Majit böra knytas vid tilldelning av

medel från anslaget, torde få bliva beroende på omständigheterna i det särskilda

fallet. Statskontorets förslag, att, då bidrag lämnas, en viss villkorlig

återbetalningsskyldighet alltid bör föreskrivas, kan jag därför ej förorda.

Vad angår anslagets storlek är det omöjligt att göra några förhandsberäkningar.

Skall verklig nytta därmed vinnas, torde anslaget dock ej böra

tillmätas alltför knappt. Det av utredningsmännen föreslagna beloppet,

3,000,000 kronor, förefaller vara väl avvägt. Jag tillstyrker en medelsanvisning

av denna storlek. Efter samråd med chefen för finansdepartementet

föreslår jag, att beloppet anvisas såsom reservationsanslag under tionde

huvudtitelm I anslutning till vad statskontoret uttalat synes någon medelsanvisning

för ändamålet redan å löpande riksstat icke behöva ifrågakomma.

'' ; 1 i

I fråga om ökat bidrag till uppfinnarekontoret hava utredningsmännen

erinrat därom, att 1934 års riksdag på därom av Kungl. Majit gjord framställning

anvisade ett anslag å 8,000 kronor såom bidrag till ett uppfinnarekontor

att upptagas i patent- och registreringsverkets stat. Kontoret har sedermera

jämväl under följande budgetår erhållit bidrag av statsmedel med

samma belopp som det första gången beviljade eller 8,000 kronor årligen.

Beloppet har härvid anvisats såsom särskilt anslag under tionde huvudtiteln.

Utredningsmännen hava varit av den bestämda uppfattningen, att en av

de viktigaste åtgärder, som kunde vidtagas för att stödja uppfinnarverksamheten

och nyttiggöra densamma för samhället, är att möjliggöra ytterligare

utveckling av uppfinnarekontorets verksamhet. Utredningsmännen

hava funnit åtgärder i detta syfte så mycket mera nödvändiga, som det torde

kunna förväntas, att genomförandet av de förslag, utredningsmännen i

andra hänseenden framlagt, kommer att medföra ett ökat arbete för uppfinnarekontoret

och pålägga detsamma ökat ansvar. Utredningsmännen

hava sålunda förutsatt, att ett samarbete mellan den föreslagna uppfinnarenämnden

och uppfinnarekontoret kommer att äga rum både på det sättet,

att de uppfinnare, vilka önska patentskydd, hänvisas till kontoret för erhållande

av råd och anvisningar i detta hänseende, och därigenom, att rekommendationer,

som en uppfinnare till äventyrs kunde erhålla från uppfinnarekontoret,

hlir av värde vid nämndens bedömande av ärendet.

Utredningsmännen hava förordat att uppfinnarekontoret tilldelas ett ökat

statsbidrag till sin verksamhet och hava i sådant avseende föreslagit ett anslag

av 20,000 kronor. Utredningsmännen hava vidare förordat, att fordran

icke uppställdes på visst minimibidrag från enskilt håll, vilket gällt såsom

villkor för statsbidragets tillgodonjutande. Förslag till inkomst- och utgiftsstat

har ansetts av uppfinnarekontoret årligen böra underställas Kungl.

Majit för prövning och fastställelse.

Utredningsmännen hava i detta sammanhang ingått på frågan örn viss

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

U tskottet.

ändring i grunderna för sammansättningen av kontorets styrelse och på

spörsmålet om riktlinjerna för kontorets fortsatta verksamhet.

Utredningsmännens förslag har i huvudsak tillstyrkts i samtliga yttranden.

Departementschefen har i nu berörda fråga för egen del anfört följande.

Utredningsmännens förslag om ökat statligt stöd åt uppfinnarekontoret

har såsom nämnts vunnit gillande i samtliga i denna del avgivna yttranden.

Då uppfinnarekontoret under en följd av år på ett efter vad det vill förefalla

förtjänstfullt sätt skött sin verksamhet, synes det också mig önskvärt, att

kontoret beredes möjlighet att fortsätta och utveckla rörelsen i den utsträckning

omständigheterna föranleda. En förutsättning härför torde, särskilt då

genom inrättandet av den föreslagna statens uppfinnarnämnd ökade krav

lära komma att ställas pa kontoret, få anses vara, att en ökning av statsbidraget

kommer till stånd. Utredningsmännens förslag angående dettas beräknande

finner jag lämpligt avvägt. Bidraget torde alltså böra utgå med

20,000 kronor örn året, innebärande en höjning med 12,000 kronor.

Vad angår villkoren för bidragets åtnjutande biträder jag utredningsmännens

förslag, att nuvarande fordran på visst minimibidrag från enskilt håll

icke bibehålies samt att kontorets utgifts- och inkomststat årligen skall underställas

Kungl. Maj :t för prövning och fastställelse. Med anledning av de

synpunkter, vilka i yttrandena framkommit beträffande styrelsens sammansättning,

förordar jag, att antalet styrelseledamöter utökas till sju med samma

antal suppleanter, varigenom utrymme kan beredas dels för en representant

för den industriella företagsamheten, dels ock för ytterligare en representant,

utom den av utredningsmännen föreslagna, för svenska uppfinnareföreningen.

De personer, som anlita uppfinnarekontoret, äro, enligt vad utredningsmännen

framhållit, till mycket stor del obemedlade eller mindre bemedlade.

Det är att antaga, att förhållandet härutinnan blir oförändrat i fortsättningen.

Då statsunderstödet icke bör få medföra någon illojal konkurrens

med de privata patentombuden, förutsätter jag, att kontoret beträffande

andra klienter än de nu nämnda icke tillämpar lägre taxor än som med

hänsyn till besvär och kostnader kunna- anses skäliga. Något förbud för

kontoret att mottaga annat klientel än obemedlat eller mindre bemedlat

synes däremot, bland annat med hänsyn till vad utredningsmännen anfört

rörande den naturliga gränsdragning som från andra utgångspunkter under

åren kunnat ske mellan de privata patentombudens och uppfinnarekontorets

verksamhetsfält, icke böra meddelas.

För nästa budgetår har, såsom nämnts, redan av riksdagen beviljats ett

anslag till uppfinnarekontoret av 8,000 kronor. Jag tillstyrker på grund av

vad här anförts, att ett ytterligare anslag av 12,000 kronor nu begäres anvisat

för ändamålet.

Departementschefens förslag innebär, att en statens uppfinnarnämnd inrättas,

vilken skulle hava till uppgift att främja och nyttiggöra uppfinningar och

tekniska uppslag av aktuell betydelse för försvarsberedskapen och folkförsörjningen.

Utskottet finner i likhet med departementschefen, att ett dylikt

centralorgan särskilt under nu rådande förhållanden har en given plats att

fylla i vår beredskapsorganisation. Utskottet anser sig böra tillstyrka det föreliggande

förslaget men förutsätter, att frågan örn nämndens bestånd och

organisation efter återinträdande av mera normala tider kommer att bliva

föremål för riksdagens prövning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

7

Mot nämndens nu ifrågasatta sammansättning och beträffande de uppgifter,

som föreslagits skola ankomma på densamma, har utskottet intet att erinra.

Ej heller har utskottet något att invända mot beräkningen av anslaget

till administrationskostnader eller i fråga örn den för nämndens undersöknings-

och försöksverksamhet begärda medelsanvisningen.

I syfte att bereda Kungl. Majit möjlighet att utan riksdagens hörande för

varje gång anvisa medel till exploatering av vissa uppfinningar har föreslagits

att för ändamålet anvisas ett anslag av 3,000,000 kronor. Häremot vill

utskottet icke framställa någon erinran.

Anslaget till uppfinnarekontoret har under en följd av år utgått med 8,000

kronor årligen. För att möjliggöra ytterligare utveckling av kontorets verksamhet

föreslår departementschefen, att anslaget ökas för nästa budgetår

med 12,000 kronor. Detta liksom departementschefens förslag i övrigt finner

sig utskottet böra tillstyrka.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1940/41 under tionde huvudtiteln

anvisa

a) till Statens uppfinnarnämnd: Administrationskostnader

ett förslagsanslag av 33,000 kronor;

b) till Statens uppfinnarnämnd: Undersöknings- och försökskostnader

ett reservationsanslag av 300,000 kronor;

c) till Exploatering av vissa uppfinningar ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor;

d) till Ytterligare bidrag till uppfinnarekontoret ett anslag

av 12,000 kronor.

Stockholm den 28 maj 1940.

På statsutskottets vägnar:

PER GUSTAFSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustafsson i Benestad, Nilsson i Malmö, Oscar Olsson,

Asplund, Bergström, Ström i Lidköping, Heiding, Carlström, Boman, Ekströmer,

Sandorf och Ohlin; samt

från andra kammaren: herrar Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, ■ Törnkvist,

Eriksson i Stockholm, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Andersson

i Södergård, Bergström, Hansson i Rubbestad, Mårtensson och Bergvall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.