Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöningsoch statsbidrag sbestämmelser i anledning av undervisningens inställande till följd av bränslebrist m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1940-05-28 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1940:195, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöningsoch statsbidrag sbestämmelser i anledning av undervisningens inställande till följd av bränslebrist m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 195.

1

Nr 195.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1940 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

avlönings- och statsbidrag sbestämmelser i anledning

av undervisningens inställande till följd av bränslebrist

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I en den 15 mars 1940 dagtecknad proposition (nr 195) har Kungl. Majit,

under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga

Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i nämnda

statsrådsprotokoll förordats meddela bestämmelser angående statsbidrag

till icke statliga läroanstalter.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar R. Wagnsson

och D. Norman (I: 198) och den andra inom andra kammaren av herr

T. Ekdahl (lii 254), i vilka hemställts, att riksdagen med bifall i övrigt

till Kungl. Majits proposition nr 195 måtte uttala:

att extra ordinarie lärares vid folkskola löneförmåner, då läraren hindras

att tjänstgöra på grund av undervisningens temporära inställande till följd

av vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar eller med anledning av

bränslebrist, böra utgå enligt principiellt samma grunder som lönen till

extra ordinarie lärare vid statliga och vid högre kommunala läroanstalter,

att bestämmelserna om löneförmånerna i motsvarande fall för timlärare

vid folkskola böra avse med statsmedel avlönade timlärare i läroämne samt

att löneförmånerna för de lärare, som avses i propositionen nr 195 vid

innevarande riksdag, böra vid undervisningens inställande på grund av

bränslebrist beräknas efter i huvudsak de grunder som av 1939 års urtima

riksdag godkänts för det fall, att lärare hindrats tjänstgöra till följd av

vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar.

Beträffande motiveringen till nyssnämnda yrkande får utskottet hänvisa

till motionen I: 198.

Bihang till riksdagens protokoll löbo. 6 sami. Nr 195.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 19».

Genom cirkulär den 16 februari 1940 (nr 70) till skolöverstyrelsen m. fl.

myndigheter Ilar Kungl. Majit meddelat bestämmelser angående rätt för

statens folkskolinspektörer och skolöverstyrelsen att lämna medgivande angående

undervisningens inställande till följd av bränslebrist. Sedermera

har Kungl. Majit genom kungörelse den 23 februari 1940 (nr 91) med

hänsyn till rådande bränslebrist förordnat, att undervisningen vid de läroanstalter

och med sådana anstalter jämförliga kurser, vilka stöde under

skolöverstyrelsens inseende, skulle med vissa undantag vara inställd under

tiden fran och med den 4 mars 1940 till påskledighetens början samma är.

Såväl i cirkuläret som i kungörelsen föreskrevs, att undervisningstid,

som gått förlorad genom undervisningens inställande, skulle återläsas, innan

läsåret 1940/41 toge sin början; skolöverstyrelsen dock obetaget att,

om särskilda skäl därtill förelåge, medgiva avkortning av undervisningstiden

för läsåret 1939/40.

I fråga örn lärarpersonalens avlöningsförmåner i anledning av undervisningens

inställande till följd av bränslebrist har skolöverstyrelsen nied

skrivelse den 29 januari 1940 framlagt förslag till kungörelse i ämnet. Häröver

hava allmänna lönenämnden och statskontoret den 22 februari 1940

var för sig avgivit infordrade utlåtanden.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

Vid sitt ställningstagande i förevarande fråga hade departementschefen

ansett sig böra utgå frän, att stängningstiden kunde betraktas såsom ferietid.

Äterläsningstiden finge i så fall anses som en del av läsåret.

1 anslutning härtill förordade departementschefen, att lärare, som avlönades

för kalenderår och som följaktligen ägde rätt att uppbära lön under

ferietid, skulle för den tid undervisningen inställts till följd av bränslebrist

äga uppbära de avlöningsförmåner, som skulle tillkommit honom å tjänsten,

örn han under sagda tid bestritt densamma. Uppenbarligen borde läraren

dock icke vara berättigad uppbära högre avlöningsförmåner än som tillkomma

honom under ferietid. Kunde läraren icke fullgöra den i vederbörlig

ordning föreskrivna återläsningen, borde tjänstledighet beviljas honom.

Under denna tjänstledighet borde han vara skyldig vidkännas löneavdrag

enligt vanliga grunder.

Om stängningstiden jämställdes med ferietid, bleve följden, att lärare

utan rätt att uppbära lön under sådan tid icke leonline i åtnjutande av

någon lön för stängningstiden. I fråga om de mera fast anställda av dessa

lärare, vilka haft berättigad anledning att vid planläggningen av sina ekonomiska

förhållanden räkna med löneinkomst under stängningstiden, ansåge

departementschefen sig dock böra föreslå undantag härifrån. Det syntes

nämligen skäligt, att möjlighet bereddes dessa lärare att örn de åtoge

sig återläsningsskyldighet utbekomma ett belopp, motsvarande avlöningsförmånerna

för stängningstiden. När läraren sedermera fullgjorde återläsning,

borde vid utbetalningen av de avlöningsförmåner, som enligt vanliga

grunder tillkomme honom för äterläsningstiden, avdrag ske med det belopp,

som han uppburit för stängningstiden. Emellertid kunde det förväntas,

att stängningstiden i allmänhet komme att vara några dagar längre än

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Stat »utskottets utlåtande Nr 195.

återläsningstiden, vilket kunde siigas innebära en motsvarande förkortning

av läsåret 1939/40. Det syntes skäligt, att de avlöningsförmåner, som utbetalats

för dessa överskjutande dagar, icke avdroges å de på aterläsmngstiden

belöpande avlöningsförmånerna utan finge oavkortade benallas av

läraren. Kunde läraren icke fullgöra återlösning eller del därav, borde tjänstledighet

meddelas honom, därvid han bleve skyldig att vidkännas löneavdrag

enligt vanliga grunder. I den man läraren icke erhölle anställning

för återläsningstiden, bleve han givetvis icke berättigad till någon avlöning

Därest i anledning av nu angivna förhållanden de avlöningsförmåner.

vilka tillkomna läraren för återläsningstiden, understege det belopp,

sorn utbetalats för den mot återläsningstiden svarande delen av stängningstiden,

borde läraren vara skyldig återbetala skillnaden. Kungl. Majit torde

dock för särskilda fall böra kunna dispensera fran denna aterbetalningsskyldighet.

Vad nu sagts syntes böra tillämpas å lärare, vars anställning omfattade

minst hela vårterminen 1940. Beträffande timlärare torde därjämte

böra fordras, att läraren vore ålagd en nndervisningsskyldighet av minst

20 veckotimmar. ...... , ,

För de mindre fast anställda lärarna, alitsa i allmänhet tillfälligt anställda

vikarier, ävensom för andra timlärare än nyss sagts syntes som regel

icke några särskilda avlöningsbestämmelser erfordras i anledning av skolornas

stängning på grund av bränslebristen. För vissa fall förefölle det

dock skäligt, att sådana särbestämmelser meddelades. Som exempel kunde

nämnas en lärare med långvarig tjänstgöring inom undervisningsväsendet,

vars anställning avsåge nästan hela vårterminen 1940 eller som hade anställning

för en del av vårterminen i ett skoldistrikt och för återstoden i

ett annat distrikt; även regelmässigt anställda timlärare med lägre undervisningsskvldighet

än 20 veckotimmar komme här i betraktande. Det

syntes departementschefen angeläget, att de lokala skolmyndigheterna finge

möjlighet att till sådana lärare utbetala skäligt belopp för stängningstiden.

Förutsättning härför borde dock vara, att läraren förväntades behöva anlitas

för återläsningen. Dessutom måste läraren givetvis hava atagit sig att

fullgöra sådan återlösning. Beträffande sadan lärares skyldighet att vidkännas

avdrag å de på återläsningstiden belöpande avlöningsförmånerna

och eventuellt återbetala någon del av det belopp, som utbetalats för stängningstiden,

borde i stort sett motsvarande regler tillämpas som för de mera

fast anställda lärarna. Någon rätt för lärarna att under alla förhallanden

behålla den del av det för stängningstiden utbetalade beloppet, som belöpte

på de dagar, med vilka stängningstiden finge överstiga återläsnmgstiden.

borde dock icke särskilt stadgas. _

Skolöverstyrelsens förslag örn rätt att tillgodoräkna stängningstiden tor

uppfattning''till högre löneklass ansåge departementschefen sig böra i huvudsak

biträda. Dock måste bland annat bestämmelse meddelas i syfte att

förhindra ali lärare, som icke ägde rätt till lön under ferietid, finge tillgodoräkna

såväl stängningstiden som återläsningstiden.

Inom finansdepartementet hade utarbetats förslag till kungörelse nied

bestämmelser om avlöning lill vissa befattningshavare i_ statens och kommuns

tjänst under tiden flir undervisningens inställande till följd av bränslebrist

in. lii. Kungörelseförslaget innefattade föreskrifter i överensstämmelse

med vad i det föregående förordats. Förslaget avsa ge samma lärarkategorier

sorn det av överstyrelsen framlagda författningsförslaget, med

undanlag dock för lärare i fortsättningsskolor samt lärare i slöjd och hus
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 195.

Utskottet.

hållsgöromål vid folkskolor. Därjämte avsåge förslaget nomadlärare samt

sådana befattningshavare, vilka i avlöningshänseende vore likställda med

folk- och småskollärare.

Det vore angeläget, att bestämmelser i ämnet omedelbart utfärdades.

Departementschefen tillstyrkte att så skedde. Även i de fall, dä undervisningen

framdeles kunde komma att begränsas eller inställas till följd av

bränslebrist, torde för de i kungörelseförslaget avsedda lärarkategorierna

böra meddelas bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget.

Jämväl för lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folkskolor samt för

lärare vid fortsättningsskolor, privatläroverk, folkhögskolor och andra

ifrågakommande statliga eller statsunderstödda läroanstalter borde bestämmelser

meddelas i anslutning till de grunder, som i det föregående angivits.

Därest bestämmelser utfärdades enligt ifrågavarande förslag torde vissa

föreskrifter behöva meddelas beträffande statsbidrag till icke statliga läroanstalter.

Sålunda syntes böra stadgas, att statsbidrag finge utgå enligt

eljest gällande grunder utan hinder därav, att undervisningstiden till följd

av bränslebrist avkortades. Måhända erfordrades ytterligare några statsbidragsbestämmelser

av väsentligen formell natur.

Bemyndigande för Kungl. Majit att meddela sådana statsbidragsbestämmelser,

som nyss angivits, borde inhämtas av riksdagen. Avlöningsbestämmelserna

torde, därest de utformades i enlighet med vad här förordats,

icke vara av beskaffenhet att behöva underställas riksdagens prövning.

Redogörelse för desamma syntes dock böra lämnas riksdagen.

Kungl. Majit har den 15 mars 1940 utfärdat kungörelse (nr 148) med bestämmelser

örn avlöning till vissa befattningshavare i statens och kommuns

tjänst under tiden för undervisningens inställande till följd av

bränslebrist m. m. Kungörelsen reglerar avlöningsförhållandena under det

s. k. kokslovet för tre kategorier av lärare med nyreglerad avlöning, nämligen

dels lärare med avlöning för kalenderår eller budgetår (ordinarie lärare,

extra ordinarie lärare vid statliga eller högre kommunala läroanstalter),

dels lärare med avlöning för läsår och anställda för hela vårterminen

1940 (extra ordinarie folk- och småskollärare, extra lärare vid statliga

läroanstalter, vissa vikarierande lärare och timlärare), dels slutligen övriga

lärargrupper.

Lärare, som avlönas för helt år och som följaktligen äger rätt att uppbära

lön under ferietid, skall enligt kungörelsen såsom regel äga uppbära

oavkortad lön under kokslovet. Kan han icke fullgöra vederbörligen bestämd

återläsning bör tjänstledighet för återläsningstiden beviljas honom

med löneavdrag enligt vanliga grunder.

De kategorier icke-ordinarie lärare i statens och kommuns tjänst, vilka

enligt gällande grunder avlönas för läsår och således icke äro berättigade

till avlöning under den tid, då vid läroanstalterna ferier inträffa, skulle

enligt kungörelsen under vissa förutsättningar — bland annat att vederbörande

lärare åtager sig att fullgöra vederbörligen bestämd återläsning —

få helt eller delvis behålla sin lön under kokslovet. Å andra sidan skulle de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 195. 5

bliva skyldiga att vidkännas avdrag å avlöning som tillkommer dem för

återläsningstiden. Härvid är emellertid att märka, att vid utbetalning a\

på, återläsningstiden belöpande avlöningsförmåner avdrag skall ske endast

med det belopp, som utbetalats för så många dagar av kokslovet, som återläsningstiden

omfattar. Örn kokslovet exempelvis omfattade 16 dagar och

återläsningstiden kommer att omfatta exempelvis allenast 12 dagar, skall

alltså vid den ifrågavarande uppgörelsen avdrag ske endast med det belopp,

som till läraren utbetalades för 12 dagar av kokslovet. Överskottet får läraren

behålla. Detta överskott ökas dessutom ytterligare — utöver skillnaden

mellan lön för det högre och lön för det lägre antalet dagar — därigenom

att procenttalet för det rörliga tilläggets beräkning är högre under

andra än under första kvartalet 1940.

Vad sålunda och i övrigt i den ifrågavarande kungörelsen föreskrivits

har icke givit utskottet anledning till erinran. Härav följer, att utskottet

icke kan tillstyrka det i motionerna I: 198 och II: 254 framställda yrkandet.

Beträffande innehållet i nämnda motioner anser sig utskottet emellertid

böra anföra följande.

Såvitt av för utskottet tillgängliga uppgifter framgår, få — i motsats

till vad i motionerna anföres — en extra ordinarie statsanställd lärare och

en extra ordinarie folkskollärare, placerade i samma löneklass och i samma

ortsgrupp, vidkännas minskning i sina årslöner med exakt samma belopp,

därest de under återläsningstiden exempelvis äro inkallade till militär

tjänstgöring med B-avdrag. Beträffande vikarierande lärare må vidare

framhållas, att dessa enligt gällande avlöningsgrunder själva hava att stå

risken av att sjukledighet eller — under viss förutsättning — inkallelse

till militär tjänstgöring inträffar under lästid och sålunda förorsakar mistning

av lön, som eljest skulle hava utgått. Därest emellertid i hithörande

fall liksom ock i de fall, då den ordinarie läraren återinträtt i tjänst och

själv fullgör återläsningen, en tillämpning av de i kungörelsen stadgade

grunderna angående återbetalningsskyldighet skulle för den enskilde läraren

medföra uppenbart obilliga konsekvenser, torde det kunna förväntas,

att Kungl. Majit begagnar sig av den i kungörelsen angivna dispensmöjligheten.

Utskottet anser sig dock i detta sammanhang böra giva uttryck åt

en förväntan, att de ordinarie lärarna för sin del skola medverka till att

fullgörandet av den återläsningsskyldighet, som vikarierna åtagit sig och

vilken dessa lärare under förhandenvarande förhållanden kunna anses äga

anspråk på att få fullgöra, icke obehörigen försvåras.

I anledning av vad i motionerna anförts beträffande timlärare vid folkskoleväsendet

har utskottet, som inhämtat att den i kungörelsen iakttagna

indelningen betingats av formella skäl, allenast velat framhålla önskvärdheten

av en så vitt möjligt enhetlig reglering av dessa lärares avlöningsförmåner

under det nu ifrågavarande inställandet av undervisningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 195.

Utskottet tillstyrker det i propositionen begärda bemyndigandet för

Kungl. Majit att meddela bestämmelser angående statsbidrag till icke statliga

läroanstalter.

Utskottet har vidare uppmärksammat, att Kungl. Majit den 7 maj 1940

avlåtit cirkulär (svensk författningssamling nr 303) till skolöverstyrelsen

m. fl. myndigheter angående beredande av ledighet åt lärjungar vid vissa

läroanstalter för deltagande i lantbruksarbete m. m. Enligt cirkuläret må

lärjungar i vissa klasser under vårterminen 1940 i erforderlig utsträckningbeviljas

ledighet under högst tre veckor för deltagande i lantbruksarbete

eller i arbete inom lantbrukaren!. Vidare föreskrives, att, örn så på grund

av de beviljade ledigheterna prövas oundgängligen erforderligt, undervisningen

må för läraravdelning vid folkskola eller för klassavdelning vid

annan av ifrågavarande läroanstalter kunna av skolstyrelse, rektor eller

föreståndare under högst tre veckor helt inställas. Återläsningsskyldighet

föreskrives icke. Då på grund av vad sålunda i nämnda cirkulär stadgats

det i vissa fall kan inträffa, att en lärare helt eller delvis hindras att fullgöra

honom eljest åliggande tjänstgöring, finner sig utskottet böra föreslå,

att riksdagen bemyndigar Kungl. Majit att meddela de föreskrifter med

avseende å lärares avlöningsförmåner ävensom statsbidrag till icke-statliga

läroanstalter, som med hänsyn till föreliggande förhållanden kunna befinnas

påkallade i anledning av den nu omhandlade ledigheten för lantbruksarbete

m. m. under vårterminen 1940. Utskottet förutsätter härvid, att

därest en liknande anordning i fråga örn ledighet för vissa lärjungar befinnes

vara av behovet påkallad för tid efter utgången av vårterminen

1940, förslag angående erforderliga avlönings- och statsbidragsbestämmelser

i vederbörlig ordning kommer att underställas riksdagens prövning.

Utskottet anser sig emellertid i detta sammanhang — i anslutning till vad

i ovannämnda cirkulär stadgas — böra understryka, att helt inställande av

undervisningen i läraravdelning eller klassavdelning för ifrågavarande ändamål

bör så vitt möjligt undvikas. Enligt utskottets mening bör därjämte

övervägas, huruvida icke lärare, som får sin undervisning för viss tid helt

inställd av anledning, som nu sagts, och vilken under sådan tid anses böra

erhålla oavkortad lön, kan tagas i anspråk för annan tjänstgöring inom sådana

arbetsområden, där förstärkning av arbetskrafterna kan befinnas önskvärd,

exempelvis inom krisförvaltningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Majits förslag och nied avslag

å motionerna 1:198 och 11:254, bemyndiga Kungl. Majit

att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 15 mars 1940 förordats,

meddela bestämmelser angående statsbidrag till

icke statliga läroanstalter;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 195. •

b) bemyndiga Kungl. Majit att meddela erforderliga

avlönings- och statsbidragsbestämmelser vid tjänstgöringshinder

för lärare vid statliga och kommunala läroanstalter

i anledning av lärjungarnas ledighet för lantbruksarbete

m. m. under vårterminen 1940.

Stockholm den 28 maj 1940.

På statsutskottets vägnar:

PER GUSTAFSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustafsson i Benestad, Nilsson i Malmö, Oscar Olsson,

Asplund, Ström i Lidköping, Heiding, Carlström, Larsson i Varberg, Boman, Ekströmer, Sandorf

och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Jansson i Falun, Magnusson, i Skövde, Törnkvist, Eriksson

i Stockholm, Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Andersson

i Södergård, Bergström, Hansson \ Rubbestad och \''Åklund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:337 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöningsoch statsbidragsbestämmelser i anledning av undervisningens inställande till s. 7 i texten