Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöningsoch statsbidrag sbestämmelser i anledning av undervisningens inställande till följd av bränslebrist m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1940-05-28 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1940:195, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöningsoch statsbidrag sbestämmelser i anledning av undervisningens inställande till följd av bränslebrist m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 195.
1
Nr 195.
Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1940 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avlönings- och statsbidrag sbestämmelser i anledning
av undervisningens inställande till följd av bränslebrist
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I en den 15 mars 1940 dagtecknad proposition (nr 195) har Kungl. Majit,
under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga
Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i nämnda
statsrådsprotokoll förordats meddela bestämmelser angående statsbidrag
till icke statliga läroanstalter.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar R. Wagnsson
och D. Norman (I: 198) och den andra inom andra kammaren av herr
T. Ekdahl (lii 254), i vilka hemställts, att riksdagen med bifall i övrigt
till Kungl. Majits proposition nr 195 måtte uttala:
att extra ordinarie lärares vid folkskola löneförmåner, då läraren hindras
att tjänstgöra på grund av undervisningens temporära inställande till följd
av vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar eller med anledning av
bränslebrist, böra utgå enligt principiellt samma grunder som lönen till
extra ordinarie lärare vid statliga och vid högre kommunala läroanstalter,
att bestämmelserna om löneförmånerna i motsvarande fall för timlärare
vid folkskola böra avse med statsmedel avlönade timlärare i läroämne samt
att löneförmånerna för de lärare, som avses i propositionen nr 195 vid
innevarande riksdag, böra vid undervisningens inställande på grund av
bränslebrist beräknas efter i huvudsak de grunder som av 1939 års urtima
riksdag godkänts för det fall, att lärare hindrats tjänstgöra till följd av
vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar.
Beträffande motiveringen till nyssnämnda yrkande får utskottet hänvisa
till motionen I: 198.
Bihang till riksdagens protokoll löbo. 6 sami. Nr 195.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 19».
Genom cirkulär den 16 februari 1940 (nr 70) till skolöverstyrelsen m. fl.
myndigheter Ilar Kungl. Majit meddelat bestämmelser angående rätt för
statens folkskolinspektörer och skolöverstyrelsen att lämna medgivande angående
undervisningens inställande till följd av bränslebrist. Sedermera
har Kungl. Majit genom kungörelse den 23 februari 1940 (nr 91) med
hänsyn till rådande bränslebrist förordnat, att undervisningen vid de läroanstalter
och med sådana anstalter jämförliga kurser, vilka stöde under
skolöverstyrelsens inseende, skulle med vissa undantag vara inställd under
tiden fran och med den 4 mars 1940 till påskledighetens början samma är.
Såväl i cirkuläret som i kungörelsen föreskrevs, att undervisningstid,
som gått förlorad genom undervisningens inställande, skulle återläsas, innan
läsåret 1940/41 toge sin början; skolöverstyrelsen dock obetaget att,
om särskilda skäl därtill förelåge, medgiva avkortning av undervisningstiden
för läsåret 1939/40.
I fråga örn lärarpersonalens avlöningsförmåner i anledning av undervisningens
inställande till följd av bränslebrist har skolöverstyrelsen nied
skrivelse den 29 januari 1940 framlagt förslag till kungörelse i ämnet. Häröver
hava allmänna lönenämnden och statskontoret den 22 februari 1940
var för sig avgivit infordrade utlåtanden.
Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:
Vid sitt ställningstagande i förevarande fråga hade departementschefen
ansett sig böra utgå frän, att stängningstiden kunde betraktas såsom ferietid.
Äterläsningstiden finge i så fall anses som en del av läsåret.
1 anslutning härtill förordade departementschefen, att lärare, som avlönades
för kalenderår och som följaktligen ägde rätt att uppbära lön under
ferietid, skulle för den tid undervisningen inställts till följd av bränslebrist
äga uppbära de avlöningsförmåner, som skulle tillkommit honom å tjänsten,
örn han under sagda tid bestritt densamma. Uppenbarligen borde läraren
dock icke vara berättigad uppbära högre avlöningsförmåner än som tillkomma
honom under ferietid. Kunde läraren icke fullgöra den i vederbörlig
ordning föreskrivna återläsningen, borde tjänstledighet beviljas honom.
Under denna tjänstledighet borde han vara skyldig vidkännas löneavdrag
enligt vanliga grunder.
Om stängningstiden jämställdes med ferietid, bleve följden, att lärare
utan rätt att uppbära lön under sådan tid icke leonline i åtnjutande av
någon lön för stängningstiden. I fråga om de mera fast anställda av dessa
lärare, vilka haft berättigad anledning att vid planläggningen av sina ekonomiska
förhållanden räkna med löneinkomst under stängningstiden, ansåge
departementschefen sig dock böra föreslå undantag härifrån. Det syntes
nämligen skäligt, att möjlighet bereddes dessa lärare att örn de åtoge
sig återläsningsskyldighet utbekomma ett belopp, motsvarande avlöningsförmånerna
för stängningstiden. När läraren sedermera fullgjorde återläsning,
borde vid utbetalningen av de avlöningsförmåner, som enligt vanliga
grunder tillkomme honom för äterläsningstiden, avdrag ske med det belopp,
som han uppburit för stängningstiden. Emellertid kunde det förväntas,
att stängningstiden i allmänhet komme att vara några dagar längre än
3
Stat »utskottets utlåtande Nr 195.
återläsningstiden, vilket kunde siigas innebära en motsvarande förkortning
av läsåret 1939/40. Det syntes skäligt, att de avlöningsförmåner, som utbetalats
för dessa överskjutande dagar, icke avdroges å de på aterläsmngstiden
belöpande avlöningsförmånerna utan finge oavkortade benallas av
läraren. Kunde läraren icke fullgöra återlösning eller del därav, borde tjänstledighet
meddelas honom, därvid han bleve skyldig att vidkännas löneavdrag
enligt vanliga grunder. I den man läraren icke erhölle anställning
för återläsningstiden, bleve han givetvis icke berättigad till någon avlöning
Därest i anledning av nu angivna förhållanden de avlöningsförmåner.
vilka tillkomna läraren för återläsningstiden, understege det belopp,
sorn utbetalats för den mot återläsningstiden svarande delen av stängningstiden,
borde läraren vara skyldig återbetala skillnaden. Kungl. Majit torde
dock för särskilda fall böra kunna dispensera fran denna aterbetalningsskyldighet.
Vad nu sagts syntes böra tillämpas å lärare, vars anställning omfattade
minst hela vårterminen 1940. Beträffande timlärare torde därjämte
böra fordras, att läraren vore ålagd en nndervisningsskyldighet av minst
20 veckotimmar. ...... , ,
För de mindre fast anställda lärarna, alitsa i allmänhet tillfälligt anställda
vikarier, ävensom för andra timlärare än nyss sagts syntes som regel
icke några särskilda avlöningsbestämmelser erfordras i anledning av skolornas
stängning på grund av bränslebristen. För vissa fall förefölle det
dock skäligt, att sådana särbestämmelser meddelades. Som exempel kunde
nämnas en lärare med långvarig tjänstgöring inom undervisningsväsendet,
vars anställning avsåge nästan hela vårterminen 1940 eller som hade anställning
för en del av vårterminen i ett skoldistrikt och för återstoden i
ett annat distrikt; även regelmässigt anställda timlärare med lägre undervisningsskvldighet
än 20 veckotimmar komme här i betraktande. Det
syntes departementschefen angeläget, att de lokala skolmyndigheterna finge
möjlighet att till sådana lärare utbetala skäligt belopp för stängningstiden.
Förutsättning härför borde dock vara, att läraren förväntades behöva anlitas
för återläsningen. Dessutom måste läraren givetvis hava atagit sig att
fullgöra sådan återlösning. Beträffande sadan lärares skyldighet att vidkännas
avdrag å de på återläsningstiden belöpande avlöningsförmånerna
och eventuellt återbetala någon del av det belopp, som utbetalats för stängningstiden,
borde i stort sett motsvarande regler tillämpas som för de mera
fast anställda lärarna. Någon rätt för lärarna att under alla förhallanden
behålla den del av det för stängningstiden utbetalade beloppet, som belöpte
på de dagar, med vilka stängningstiden finge överstiga återläsnmgstiden.
borde dock icke särskilt stadgas. _
Skolöverstyrelsens förslag örn rätt att tillgodoräkna stängningstiden tor
uppfattning''till högre löneklass ansåge departementschefen sig böra i huvudsak
biträda. Dock måste bland annat bestämmelse meddelas i syfte att
förhindra ali lärare, som icke ägde rätt till lön under ferietid, finge tillgodoräkna
såväl stängningstiden som återläsningstiden.
Inom finansdepartementet hade utarbetats förslag till kungörelse nied
bestämmelser om avlöning lill vissa befattningshavare i_ statens och kommuns
tjänst under tiden flir undervisningens inställande till följd av bränslebrist
in. lii. Kungörelseförslaget innefattade föreskrifter i överensstämmelse
med vad i det föregående förordats. Förslaget avsa ge samma lärarkategorier
sorn det av överstyrelsen framlagda författningsförslaget, med
undanlag dock för lärare i fortsättningsskolor samt lärare i slöjd och hus
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 195.
Utskottet.
hållsgöromål vid folkskolor. Därjämte avsåge förslaget nomadlärare samt
sådana befattningshavare, vilka i avlöningshänseende vore likställda med
folk- och småskollärare.
Det vore angeläget, att bestämmelser i ämnet omedelbart utfärdades.
Departementschefen tillstyrkte att så skedde. Även i de fall, dä undervisningen
framdeles kunde komma att begränsas eller inställas till följd av
bränslebrist, torde för de i kungörelseförslaget avsedda lärarkategorierna
böra meddelas bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget.
Jämväl för lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folkskolor samt för
lärare vid fortsättningsskolor, privatläroverk, folkhögskolor och andra
ifrågakommande statliga eller statsunderstödda läroanstalter borde bestämmelser
meddelas i anslutning till de grunder, som i det föregående angivits.
Därest bestämmelser utfärdades enligt ifrågavarande förslag torde vissa
föreskrifter behöva meddelas beträffande statsbidrag till icke statliga läroanstalter.
Sålunda syntes böra stadgas, att statsbidrag finge utgå enligt
eljest gällande grunder utan hinder därav, att undervisningstiden till följd
av bränslebrist avkortades. Måhända erfordrades ytterligare några statsbidragsbestämmelser
av väsentligen formell natur.
Bemyndigande för Kungl. Majit att meddela sådana statsbidragsbestämmelser,
som nyss angivits, borde inhämtas av riksdagen. Avlöningsbestämmelserna
torde, därest de utformades i enlighet med vad här förordats,
icke vara av beskaffenhet att behöva underställas riksdagens prövning.
Redogörelse för desamma syntes dock böra lämnas riksdagen.
Kungl. Majit har den 15 mars 1940 utfärdat kungörelse (nr 148) med bestämmelser
örn avlöning till vissa befattningshavare i statens och kommuns
tjänst under tiden för undervisningens inställande till följd av
bränslebrist m. m. Kungörelsen reglerar avlöningsförhållandena under det
s. k. kokslovet för tre kategorier av lärare med nyreglerad avlöning, nämligen
dels lärare med avlöning för kalenderår eller budgetår (ordinarie lärare,
extra ordinarie lärare vid statliga eller högre kommunala läroanstalter),
dels lärare med avlöning för läsår och anställda för hela vårterminen
1940 (extra ordinarie folk- och småskollärare, extra lärare vid statliga
läroanstalter, vissa vikarierande lärare och timlärare), dels slutligen övriga
lärargrupper.
Lärare, som avlönas för helt år och som följaktligen äger rätt att uppbära
lön under ferietid, skall enligt kungörelsen såsom regel äga uppbära
oavkortad lön under kokslovet. Kan han icke fullgöra vederbörligen bestämd
återläsning bör tjänstledighet för återläsningstiden beviljas honom
med löneavdrag enligt vanliga grunder.
De kategorier icke-ordinarie lärare i statens och kommuns tjänst, vilka
enligt gällande grunder avlönas för läsår och således icke äro berättigade
till avlöning under den tid, då vid läroanstalterna ferier inträffa, skulle
enligt kungörelsen under vissa förutsättningar — bland annat att vederbörande
lärare åtager sig att fullgöra vederbörligen bestämd återläsning —
få helt eller delvis behålla sin lön under kokslovet. Å andra sidan skulle de
Statsutskottets utlåtande Nr 195. 5
bliva skyldiga att vidkännas avdrag å avlöning som tillkommer dem för
återläsningstiden. Härvid är emellertid att märka, att vid utbetalning a\
på, återläsningstiden belöpande avlöningsförmåner avdrag skall ske endast
med det belopp, som utbetalats för så många dagar av kokslovet, som återläsningstiden
omfattar. Örn kokslovet exempelvis omfattade 16 dagar och
återläsningstiden kommer att omfatta exempelvis allenast 12 dagar, skall
alltså vid den ifrågavarande uppgörelsen avdrag ske endast med det belopp,
som till läraren utbetalades för 12 dagar av kokslovet. Överskottet får läraren
behålla. Detta överskott ökas dessutom ytterligare — utöver skillnaden
mellan lön för det högre och lön för det lägre antalet dagar — därigenom
att procenttalet för det rörliga tilläggets beräkning är högre under
andra än under första kvartalet 1940.
Vad sålunda och i övrigt i den ifrågavarande kungörelsen föreskrivits
har icke givit utskottet anledning till erinran. Härav följer, att utskottet
icke kan tillstyrka det i motionerna I: 198 och II: 254 framställda yrkandet.
Beträffande innehållet i nämnda motioner anser sig utskottet emellertid
böra anföra följande.
Såvitt av för utskottet tillgängliga uppgifter framgår, få — i motsats
till vad i motionerna anföres — en extra ordinarie statsanställd lärare och
en extra ordinarie folkskollärare, placerade i samma löneklass och i samma
ortsgrupp, vidkännas minskning i sina årslöner med exakt samma belopp,
därest de under återläsningstiden exempelvis äro inkallade till militär
tjänstgöring med B-avdrag. Beträffande vikarierande lärare må vidare
framhållas, att dessa enligt gällande avlöningsgrunder själva hava att stå
risken av att sjukledighet eller — under viss förutsättning — inkallelse
till militär tjänstgöring inträffar under lästid och sålunda förorsakar mistning
av lön, som eljest skulle hava utgått. Därest emellertid i hithörande
fall liksom ock i de fall, då den ordinarie läraren återinträtt i tjänst och
själv fullgör återläsningen, en tillämpning av de i kungörelsen stadgade
grunderna angående återbetalningsskyldighet skulle för den enskilde läraren
medföra uppenbart obilliga konsekvenser, torde det kunna förväntas,
att Kungl. Majit begagnar sig av den i kungörelsen angivna dispensmöjligheten.
Utskottet anser sig dock i detta sammanhang böra giva uttryck åt
en förväntan, att de ordinarie lärarna för sin del skola medverka till att
fullgörandet av den återläsningsskyldighet, som vikarierna åtagit sig och
vilken dessa lärare under förhandenvarande förhållanden kunna anses äga
anspråk på att få fullgöra, icke obehörigen försvåras.
I anledning av vad i motionerna anförts beträffande timlärare vid folkskoleväsendet
har utskottet, som inhämtat att den i kungörelsen iakttagna
indelningen betingats av formella skäl, allenast velat framhålla önskvärdheten
av en så vitt möjligt enhetlig reglering av dessa lärares avlöningsförmåner
under det nu ifrågavarande inställandet av undervisningen.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 195.
Utskottet tillstyrker det i propositionen begärda bemyndigandet för
Kungl. Majit att meddela bestämmelser angående statsbidrag till icke statliga
läroanstalter.
Utskottet har vidare uppmärksammat, att Kungl. Majit den 7 maj 1940
avlåtit cirkulär (svensk författningssamling nr 303) till skolöverstyrelsen
m. fl. myndigheter angående beredande av ledighet åt lärjungar vid vissa
läroanstalter för deltagande i lantbruksarbete m. m. Enligt cirkuläret må
lärjungar i vissa klasser under vårterminen 1940 i erforderlig utsträckningbeviljas
ledighet under högst tre veckor för deltagande i lantbruksarbete
eller i arbete inom lantbrukaren!. Vidare föreskrives, att, örn så på grund
av de beviljade ledigheterna prövas oundgängligen erforderligt, undervisningen
må för läraravdelning vid folkskola eller för klassavdelning vid
annan av ifrågavarande läroanstalter kunna av skolstyrelse, rektor eller
föreståndare under högst tre veckor helt inställas. Återläsningsskyldighet
föreskrives icke. Då på grund av vad sålunda i nämnda cirkulär stadgats
det i vissa fall kan inträffa, att en lärare helt eller delvis hindras att fullgöra
honom eljest åliggande tjänstgöring, finner sig utskottet böra föreslå,
att riksdagen bemyndigar Kungl. Majit att meddela de föreskrifter med
avseende å lärares avlöningsförmåner ävensom statsbidrag till icke-statliga
läroanstalter, som med hänsyn till föreliggande förhållanden kunna befinnas
påkallade i anledning av den nu omhandlade ledigheten för lantbruksarbete
m. m. under vårterminen 1940. Utskottet förutsätter härvid, att
därest en liknande anordning i fråga örn ledighet för vissa lärjungar befinnes
vara av behovet påkallad för tid efter utgången av vårterminen
1940, förslag angående erforderliga avlönings- och statsbidragsbestämmelser
i vederbörlig ordning kommer att underställas riksdagens prövning.
Utskottet anser sig emellertid i detta sammanhang — i anslutning till vad
i ovannämnda cirkulär stadgas — böra understryka, att helt inställande av
undervisningen i läraravdelning eller klassavdelning för ifrågavarande ändamål
bör så vitt möjligt undvikas. Enligt utskottets mening bör därjämte
övervägas, huruvida icke lärare, som får sin undervisning för viss tid helt
inställd av anledning, som nu sagts, och vilken under sådan tid anses böra
erhålla oavkortad lön, kan tagas i anspråk för annan tjänstgöring inom sådana
arbetsområden, där förstärkning av arbetskrafterna kan befinnas önskvärd,
exempelvis inom krisförvaltningen.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Majits förslag och nied avslag
å motionerna 1:198 och 11:254, bemyndiga Kungl. Majit
att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 15 mars 1940 förordats,
meddela bestämmelser angående statsbidrag till
icke statliga läroanstalter;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 195. •
b) bemyndiga Kungl. Majit att meddela erforderliga
avlönings- och statsbidragsbestämmelser vid tjänstgöringshinder
för lärare vid statliga och kommunala läroanstalter
i anledning av lärjungarnas ledighet för lantbruksarbete
m. m. under vårterminen 1940.
Stockholm den 28 maj 1940.
På statsutskottets vägnar:
PER GUSTAFSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gustafsson i Benestad, Nilsson i Malmö, Oscar Olsson,
Asplund, Ström i Lidköping, Heiding, Carlström, Larsson i Varberg, Boman, Ekströmer, Sandorf
och Bergman; samt
från andra kammaren: herrar Jansson i Falun, Magnusson, i Skövde, Törnkvist, Eriksson
i Stockholm, Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Andersson
i Södergård, Bergström, Hansson \ Rubbestad och \''Åklund.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1940:337 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöningsoch statsbidragsbestämmelser i anledning av undervisningens inställande till s. 7 i texten