Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån för uppförande av en anläggning för tillverkning av strängbetong.

1940-06-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1940:214, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån för uppförande av en anläggning för tillverkning av strängbetong.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 214.

5

Nr 214.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1940 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån

för uppförande av en anläggning för tillverkning av

strängbetong.

(lia avd.)

I proposition nr 258 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden, föreslagit riksdagen

att till Lån för uppförande av en anläggning för tillverkning av strängbetong

för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd

anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor.

I en den 5 februari 1940 dagtecknad framställning har Aktiebolaget Betongindustri

anhållit om ett lån av statsmedel å 1,000,000 kronor för uppförande

av en fabrik för tillverkning av strängbetong.

Av vid bolagets framställning fogade handlingar framgår bland annat följande.

Bolaget har förvärvat ensamrätten för Sverige för tillverkning av strängbetong

enligt den s. k. hoyerska metoden. Som förberedande arbeten för

upptagande av dylik tillverkning i fabriksdrift har bolaget bedrivit ett ingående

forsknings- och experimentarbete, som dragit kostnader till belopp

överstigande 125,000 kronor. Ehuru bolaget funnit, att en provisorisk tillverkning

icke kunde bliva ekonomiskt lönande, har bolaget dock påbörjat

en sådan för att därigenom bland annat erhålla nödig erfarenhet för planläggning

av en framtida större fabrikstillverkning. Leverans av bland annat

betongbalkar har sålunda sedan årsskiftet kunnat äga rum till framför

allt förstärkning av skyddsrum. Bolaget har även inköpt en för en större

fabriksanläggning lämplig tomt vid Liljeholmens hamnplan i Stockholm.

Äganderätten till tomten har överflyttats på ett av bolaget bildat dotterbolag,

Aktiebolaget Kv. Tryckeriet, vilket även skulle inträda som den egentliga

låntagaren. Dotterbolaget, med ett aktiekapital av 400,000 kronor, skulle

emellertid allenast få karaktären av fastighetsbolag, medan sökandebolaget

skulle bedriva själva fabriksrörelsen och tillhandahålla erforderligt rörelsekapital.

Anläggningskostnaden har preliminärt beräknats till 2,560,230 kronor

enligt en i skrivelsen intagen uppställning.

Som säkerhet för statslånet erbjudes inteckning, liggande efter 985,000

kronor, i den blivande fabriksfastigheten jämte borgen av Aktiebolaget Betongindustri

för å lånet löpande ränta samt för gäldande av årliga amorteringar

å 50,000 kronor under åtta år. Amorteringen föreslås skola börja

sedan 2 år förflutit från lyftningsdagen. Lånet skall bindas på 10 år; efter

denna tids förlopp skall då återstående del av lånet lösas, örn långivaren

så fordrar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 214.

över framställningen hava, efter remiss, byggnadsstyrelsen, bostadssociala

utredningen, kommerskollegium och statskontoret avgivit utlåtanden. Vid

kommerskollegii utlåtande är fogat ett från ingenjörsvetenskapsakademien

inhämtat yttrande.

Byggnadsstyrelsen har såsom sammanfattning av sitt yttrande uttalat, att

strängbetongen innebure ett steg framåt mot rationalisering inom husbyggnadsområdet,

varför igångsättandet av en fabriksmässig tillverkning borde i

möjligaste mån underlättas. På grund härav och då styrelsen för sin del icke

hade något att erinra mot den av sökandebolaget uppgjorda finansieringsplanen,

finge styrelsen tillstyrka bifall till framställningen.

Bostadssociala utredningen har på anförda skäl tillstyrkt det sökta lånet

av statsmedel för möjliggörande av fabriksmässig tillverkning av strängbetong.

Ingenjörsvetenskapsakademien har likaledes tillstyrkt bifall till framställningen.

Kommerskollegium har, bland annat, anfört, att kollegium funne det vara

av betydelse att från det allmännas sida ökad uppmärksamhet ägnades uppslag,

som verksamt kunde bidraga till landets förseende med ändamålsenligt

byggnadsmaterial. Vissa inskränkningar i bolagets byggnadsprogram syntes

dock kollegium möjliga, varigenom det sökta lånebeloppet av statsmedel

skulle kunna minskas till 800,000 kronor. Mot de av sökandebolaget föreslagna

lånevillkoren och säkerheterna för lånet hade kollegium icke funnit

anledning till erinran. Enligt kollegii mening borde räntesatsen beräknas

lika med den för lån ur industri- eller manufakturförlagslånefonden gällande

samt lånet av statskontoret efter samråd med kollegium utbetalas i mån

av byggnadsarbetets fortgång. Såsom villkor borde tillika föreskrivas att

lånet skulle lyftas före den 1 oktober 1941.

Statskontoret har anslutit sig till vad kommerskollegium i ärendet anfört

samt därutöver för egen del anfört följande.

Av lånet, som syntes böra löpa med fem procents ränta, torde ett belopp

av 400,000 kronor böra återbetalas under åtta år med lika kapitalbelopp årligen

och återstoden — 400,000 kronor — senast inom tio år, allt från lyftningsdagen.

Såsom säkerhet torde kunna godtagas inteckningar i fastigheten

nr 2 i kvarteret Tryckeriet i Stockholm med förmånsrätt näst efter inteckningar

å 985,000 kronor jämte borgen för lånets amorteringsdel av Aktiebolaget

Betongindustri. Lånet torde få lyftas allteftersom anläggningen färdigställdes,

dock högst med belopp som vid varje tillfälle motsvarade en

tredjedel av det sedan sista utbetalningen nedlagda kapitalet. De närmare

villkoren i övrigt för lånets åtnjutande torde lämpligen kunna utformas med

§§ 20 och 21 kungörelsen den 13 oktober 1927 angående allmänna villkor och

bestämmelser för lån från industrilånefonden såsom förebild.

Erforderliga medel för ändamålet borde äskas av riksdagen under fonden

för låneunderstöd.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Genom den av kriget orsakade krisen har byggnadsverksamheten hårt

drabbats. Bland annat föreligga för närvarande stora svårigheter att an
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 214.

7

skaffa järnbalkar och armeringsjärn till rimliga priser. Varje strävan mot

rationalisering inom husbyggnadsområdet ej minst i syfte att nedbringa kostnaderna

måste därför mötas med intresse. Tillkomsten av inhemsk produktion

av ett material, som i större omfattning kan ersätta utländska varor

exempelvis järnbalkar, av vilka hittills importerats stora kvantiteter, bör hälsas

med tillfredsställelse. Av den i ärendet förebragta utredningen lärer

framgå, att den s. k. strängbetongen ur nämnda synpunkter är att betrakta

såsom en värdefull tillgång för den svenska byggnadsmarknaden. Med hänsyn

härtill och då läget på kapitalmarknaden för närvarande torde lägga

hinder i vägen för finansiering av en tillverkning i fabriksmässig skala av

ifrågavarande betongmaterial helt på enskild väg anser jag mig, i likhet med

de i ärendet hörda myndigheterna, böra tillstyrka, att ett lån av statsmedel

för ändamålet utverkas av riksdagen.

De av kommerskollegium och statskontoret föreslagna lånebestämmelserna

torde böra i huvudsak följas. Lånet, som bör beviljas sökandebolagets

dotterbolag — Aktiebolaget Kv. Tryckeriet — torde sålunda få utgå med

ett belopp av 800,000 kronor. Utbetalningen av lånet bör ske i den mån

arbetet fortskrider och med belopp varje gång som statskontoret efter samråd

med kommerskollegium bestämmer. Förräntningen torde, såsom statskontoret

föreslagit, böra ske efter 5 procent. Av lånet bör hälften eller

400,000 kronor återbetalas med lika kapitalbelopp årligen under 8 år och

återstoden, 400,000 kronor, erläggas senast inom 10 år, allt från lyftningsdagen.

Såsom säkerhet torde böra godtagas inteckningar i tomten nr 2 i kvarteret

Tryckeriet i Stockholm till samma belopp som lånebeloppet med förmånsrätt

närmast efter inteckningar å 985,000 kronor jämte borgen för

lånets amorteringsdel av sökandebolaget. I övrigt torde såsom villkor för

lånets åtnjutande i tillämpliga delar böra gälla bestämmelserna i §§ 20 och

21 kungörelsen den 13 oktober 1927 (nr 402) angående allmänna villkor

och bestämmelser för lån från industrilånefonden.

Med hänsyn till den stora betydelse för vårt lands byggnadsindustri, som

den planerade tillverkningen av s. k. strängbetong kan få, finner utskottet i

likhet med departementschefen och de i ärendet hörda myndigheterna skäl

föreligga att för finansieringen av en tillverkning i fabriksmässig skala av

ifrågavarande betongmaterial bevilja lån av statsmedel.

De av departementschefen föreslagna lånevillkoren liksom lånesumman

hava icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Lån för uppförande av en anläggning

för tillverkning av strängbetong för budgetåret 1940/41 såsom

kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd anvisa ett

reservationsanslag av 800,000 kronor.

Stockholm den 7 juni 1940.

På statsutskottets vägnar:

PER GUSTAFSSON.

Utskottet.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 21G.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:394 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån för uppförande av en anläggning för tillverkning av strängbetong. a1 i texten