Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till allmänna utgifter för prisoch handelsreglerande åtgärder å tilläggsstat II för budgetåret 1939140.

1940-06-11 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1940:230, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till allmänna utgifter för prisoch handelsreglerande åtgärder å tilläggsstat II för budgetåret 1939140.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 230.

1

Nr 230.

Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1940 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande

åtgärder å tilläggsstat II för budgetåret 1939140.

(2:a avd.)

I propositionen (nr 2) angående utgifter å tilläggsstat II för budgetåret

1939/40 har Kungl. Majit (punkten 7), under åberopande av vid propositioneh

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för

den 4 januari 1940, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 under X a huvudtiteln

beräkna ett förslagsanslag av 20,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 24 maj 1940 dagtecknad proposition,

nr 297, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1939/40 under X a huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 20,000,000 kronor.

Den för budgetåret 1939/40 fastställda förskottsstaten för försvarsväsendet

m. m. upptager i den utformning, som beslutits av 1939 års urtima riksdag,

ett anslag till allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder.

Å anslaget, som är uppfört med 20 miljoner kronor, skall i första hand

avföras utgifter för vissa åtgärder för reglering av prisbildningen på stenkol

m. m. Av anslaget må jämväl utgå ersättningar för rekvisitioner enligt

allmänna förfogandelagen, i den mån dessa avse förfoganden för civila ändamål.

Samma riksdag har vidare medgivit, att anslaget, i enlighet med de

av Kungl. Majit i propositionen nr 53 föreslagna principerna angående överföring

på staten av vissa krigsrisker vid import, må belastas med ersättningar

till importörer för krigsförsäkringskostnader, som belasta importvaror.

Kungl. Majits förevarande förslag avser anvisande av ett anslag å tilläggsstat

II för budgetåret 1939/40 för täckning av nettoutgifterna till ifrågavarande

ändamål.

Departementschefen har till en början lämnat en redogörelse för de med

hjälp av anslaget finansierade regleringsåtgärderna. Av redogörelsen inhämtas

bland annat:

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 230.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 230-

Kolregleringen.

Kolhandelns organisation.

Sedan kolnämnden i enlighet med de i propositionen nr 15 till 1939 års

urtima riksdag uppdragna riktlinjerna organiserat en s. k. pool för kolimporten,

omfattande samtliga importörer utom de företag, som införa kol

endast för egen förbrukning, har nämnden å statens vägnar träffat ett avtal

med denna pool, svenska kolimportörers förening 1939 u. p. a. Avtalet

har, så vitt angår den däri stadgade statliga förlustgarantin, godkänts av 1939

års urtima riksdag (skrivelse nr 4).

Enligt avtalet förbinder sig importföreningen att för egen och för samtliga

föreningsmedlemmars del ställa sig till noggrann efterrättelse de föreskrifter,

som av staten må fastställas i avseende å försäljning av stenkol, koks

eller kolbriketter. Dessa föreskrifter innefatta bland annat bestämmelser

örn de försäljningspris, som medlem får betinga sig. Såsom framgår av instruktionen

för kolnämnden är det Kungl. Maj :t, som efter förslag av kolnämnden

fastställer ifrågavarande pris.

Enligt avtalet förbinder sig staten å sin sida att ersätta föreningsmedlem

förlust, som kan tillskyndas denne genom försäljning på de av staten föreskrivna

villkoren. Vid beräkning av förlusten skall kolhandlaren gottskrivas

kostnad för försålt parti (samtliga självkostnader) samt därutöver handelsvinst,

allt enligt kolnämndens prövning. Förlustgarantin omfattar jämväl

den förlust, som genom prisfall vid fredsslut eller eljest kan tillskyndas

föreningsmedlem i avseende å lager eller mot licens inköpta, till riket icke

anlända kolpartier, som förefinnas vid avtalets upphävande. Å andra sidan

skall den vinst, som föreningsmedlem kan komma att göra utöver nyssnämnda

handelsvinst vid försäljningar efter den 17 september 1939 avstås till staten,

vare sig vinsten uppstått vid försäljning av äldre lager eller av vara som

importerats efter nämnda dag.

Jämväl den vid gasverken tillverkade koksen har från och med den 1

februari 1940 lagts under den statliga priskontrollen.

Införseln av kol och koks och importprisutvecklingen.

Importens storlek under september 1939—mars 1940 i förhållande till den

under närmast följande säsongen belyses av följande sammanställning (siffrorna

avse 1,000-tal ton):

År 1939/40 År 1938/39 År 1937/38

September ...... 522 678 803

Oktober .......... 722 714 766

November ...... 927 740 898

December ...... 728 765 718

Januari ........ 509 614 629

Februari ........ 172 638 532

Mars ............ 273 586 507

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 230.

3

Importpriserna på stenkol och koks hava under perioden företett en stark

stegring. Framför allt gäller detta de tre sista månaderna.

Förkrigspriset å engelsk stenkol eif västkust- eller ostkusthamn utgjorde

23 å 26 kronor för ton. Motsvarande priser å tyska kol lågo 2 å 3 kronor

lägre. Förkrigspriserna å importerad koks eif västkust- eller ostkusthamn

lågo vid 32 å 33 kronor för såväl engelsk som tysk koks.

Importprisutvecklingen för tiden efter kolregleringens genomförande för

den kol och koks, som tagits i anspråk för lagerhandeln och i huvudsak

subventionerade priser, belyses

av följande

sammanställning

Köks

Stenkol

kronor

kronor

18 sept.—31 okt........

. . . 48.09

41.70

November .............

.. . 50.18

44.33

December .............

.. . 52.21

47.86

Januari ...............

51.09

Februari ..............

. . . 77.18

60.97

Mars .................

62.95

De starka importprishöjningarna hava icke varit en återspegling av prisutvecklingen

på den utländska marknaden. Importprisstegringen har väsentligen

varit en följd av en fortgående höjning av sjöfrakterna och andra

med transporten förenade kostnader. Frakterna vid prompt skeppning av

kol från engelska ostkusthamnar till svensk västkusthamn (räknat för partier

örn 1,000—2,000 ton), som under sommaren 1939 varierade mellan 5 och 6

kronor per ton, hade i oktober stigit till omkring 25 kronor och i december

till 35 kronor. Under februari—mars torde dessa frakter hava legat mellan

40 och 50 kronor. Det är emellertid icke möjligt att närmare bestämma och

entydigt ange fraktsatsernas utveckling under denna tid och att på detta sätt

fastslå fraktstegringens inflytande på kolprisbildningen inom landet. Fraktkostnaderna

variera starkt från last till last alltefter som fartyget gått i barlast

eller ej och alltefter fartygets storlek och resans längd. Till fraktnivåns

splittring bidrar, att utländska fartyg besörja en väsentlig del av kolimporten.

Den internationella konkurrensen örn tonnaget har medfört, att utländska

fartyg i allmänhet betingat fraktsatser, som väsentligt överstigit frakterna på

svenska båtar. Kollaster som under februari inkommit till västkusthamn

hava på stora svenska båtar kunnat betinga en fraktkostnad av 20—25 kronor

per ton men på utländska fartyg 70 kronor per ton.

Genom att all befraktning av utländskt tonnage för kol och koks från slutet

av januari förlagts till en av kolnämnden och kolimportörernas förening

i samförstånd ordnad befraktningscentral har förebyggts, att frakterna ytterligare

uppdrivits genom inbördes konkurrens mellan importörerna.

Statens kolnämnd och prissättningen å stenkol och koks.

Genom licensgivningen har kolnämnden satts i stånd att fortlöpande övervaka

inköpspriser och sjöfrakter. Denna verksamhet har haft ett visst däm
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 230.

pande inflytande på importprisstegringen. Importlicens har sålunda vägrats

vid oskäliga fobpriser och vid befraktningsvillkor, som med hänsyn till rådande

fraktläge tett sig alltför ogynnsamma. I fråga om utländskt tonnage

har verksamheten härvid måst begränsas till att skära bort de extrema toppfrakterna.

I avseende å prissättningen inom landet föreligger en skillnad mellan den

s. k. engroshandeln och lagerhandeln.

För engroshandeln, d. v. s. försäljning av hela laster till lagerhandlare,

industrier, järnvägar, gasverk etc., har kolnämndens verksamhet väsentligen

inskränkt sig till att på angivet sätt övervaka inköpspriser och frakter. För

medlemmar av svenska kolimportörers förening 1939 u. p. a. hava dock utfärdats

särskilda bestämmelser rörandet det vinsttillägg, som må beräknas.

Den statliga förlustgarantien har icke tagits i anspråk för nedbringande

av kolpriserna för engroshandeln.

Beträffande lagerhandeln utfärdade statens kolnämnd den 17 september

1939 den föreskriften, att vid försäljning av kol och koks för husuppvärmningsändamål

skulle tills vidare gälla de priser, som tillämpades den 1 september

1939.

I princip bibehöllos förkrigspriserna t. o. m. utgången av oktober månad

1939. De för tiden därefter för olika tidsperioder av Kungl. Maj:t fastställda

s. k. riktpriserna, avseende fritt hemkörd vara, framgå av följande sammanställning:
-

1

nov. 1939- jan. 1940

-31

1

febr. 1940—31

mars 1940

1 april 194(

_

Orter, å vilka de angivna

riktpriserna gälla

Koks ba- sis 60/80

mm.

Ångkol

samt nöt- kol av alla

slag

Koks ba- sis 60/80

mm.

Ångkol

samt nöt- kol av alla

slag

Koks ba- sis 60/80

mm.

Ångkol

samt nöt- kol av alla

slag

hl

ton

hl

ton

hl

ton

hl

ton

hl

ton

hl

ton

I. Stockholm, Göteborg,

Halmstad, Hälsingborg,

Malmö, Norrköping,

Oxelösund och Gävle____

2.50

52.40

3.30

41.—

3.25

67.40

4.30

53.75

4.25

87.40

5.90

73.75

II. Uddevalla, Varberg, Lands- krona, Trälleberg, Ystad,

! Åhus, Karlskrona, Kalmar,

Södertälje och Västerås ..

2.55

53.40

3.35

42.—

3.30

68.40

4.35

54.75

4.30

88.40

5.95

74.75

lil. Simrishamn, Sölvesborg,

Karlshamn, Västervik,

Oskarshamn, Sundsvall,

Kristinehamn och Karl- stad samt övriga import- hamnar med undantag för

Visby och vissa norrlands- hamnar 1................

2.60

54.40

3.45

43.—

3.35

69.40

4.45

55.75

4.35

89.40

6.05

75.75

1 För Visby och vissa norrlandshamnar gälla särskilda bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 230. ö

De angivna riktprisema skulle enligt besluten gälla endast för försäljningar

i mindre, av kolnämnden fastställda kvantiteter. Vid försäljningar i kvantiteter

avsedda att täcka säsongbehovet skulle nämnden äga fastställa priset

med utgångspunkt från gällande dagspriser.

Vad angår kol och koks för industriellt bruk har försäljning i mindre omfattning

ägt rum till de förut nämnda priserna. I Kungl. Maj:ts beslut har

nämligen föreskrivits, att de fastställda riktpriserna skulle tillämpas vid försäljning

i mindre, av kolnämnden bestämda kvantiteter utan någon begränsning

av den subventionerade försäljningen till kol och koks för husuppvärmningsändamål.

I cirkulär har nämnden även inskärpt vikten av att försäljning

till subventionerade priser begränsades till sådana förbrukare, som tidigare

plägat täcka sina behov via lagerhandeln.

Några garantier rörande prissättningen a vederbörande företags produkter

hava icke vid denna försäljning till industriföretag ansetts böra utkrävas.

Kostnaderna för kolregleringen.

Beträffande subventionskostnadema intill utgången av mars föreligger en

beräkning i en inom finansdepartementet utarbetad promemoria, vilken

såsom bilaga fogats till förevarande proposition.

Enligt departementspromemorian kunna lagerhandlarnas ersättningsanspråk

per den 31 mars 1940 beräknas uppgå till omkring 22.5 miljoner kronor.

Av detta belopp hade kolnämnden vid periodens slut utbetalat endast

15.3 miljoner kronor. I nämnda subventionskostnader ingår jämväl subventionen

för den kol och koks, som lagerhandeln erhållit från statens

reservförrådsnämnd. Dessa leveranser, som av nämnden väsentligen inköpts

före krigsutbrottet, hava debiterats lagerhandeln till priser, som svarat mot

gällande cifpriser ökade med nämndens kostnader för lagring och transport

m. m. Reservförrådsnämnden har sålunda erhållit ett avsevärt överpris

på sina leveranser. Mot subventionskostnaden svarar följaktligen ett betydande

belopp — sammanlagt omkring 5.8 miljoner kronor — som ur viss

synpunkt kan betraktas som affärsvinst för staten. Vid förnyelse av nämndens

lager till gällande priser är denna vinst emellertid nödvändig för nedskrivning

av ersättningsinköpen till förkrigsvärden i enlighet med de för

nämndens verksamhet fastställda principerna.

Speciell krigsrisköverflyttning på staten.

Såsom inledningsvis erinrats, har riksdagen tidigare medgivit, att ersättning

till importör för importvara belastande krigsförsäkringskostnader finge

jämlikt vissa av riksdagen godkända riktlinjer bestridas från iirågavarande

anslag.

Speciell överflyttning av dylika kostnader på staten har förekommit endast

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 230.

för importen av råfosfat för tillverkning av superfosfat. Intill april månad

1940 har anslaget för detta ändamål belastats med omkring 340,000 kronor.

Ersättningar för rekvisitioner enligt allmänna förfogandelagen.

Å anslaget till allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder

skola, såsom förut nämnts, redovisas jämväl ersättningar för rekvisitioner enligt

allmänna förfogandelagen, i den mån dessa avse förfoganden för civila

ändamål.

Rekvisitioner av sådan art hava framförallt under den första krigsmånaden

verkställts för att tillgodose landets behov av brännoljor. Vid utgången

av mars 1940 uppgingo statsverkets kostnader för här ifrågavarande rekvisitioner

utom de i anspråk tagna bensinlasterna till närmare 2.2 miljoner

kronor.

Nedskrivning av lagervärdet för statens reservförråd.

En fjärde grupp utgifter, som enligt riksdagens beslut skola belasta här

ifrågavarande förskottsanslag, utgöra avskrivning på reservförrådsnämndens

lager, i de fall då försäljningar skett från dessa under dagspriset på den

försålda varan. Avskrivningen åsyftar att tillföra reservförrådsnämnden

erforderliga medel för ersättning av de försålda varupartierna och för nedskrivning

av de i ersättningssyfte nyköpta varorna till förkrigspriser. Principerna

och motiven för denna avskrivning hava närmare utvecklats i propositionen

nr 36 till 1939 års urtima riksdag.

Då någon försäljning av reservförrådsnämndens varor till underpris hittills

ej skett, har prisregleringsanslaget ej behövt tagas i anspråk för nedskrivningar

å de lagrade varorna.

Departementschefen.

Det å förskottsstat uppförda anslaget till allmänna utgifter för pris- och

handelsreglerande åtgärder hade, framhåller departementschefen, väsentligen

belastats med kostnaderna för prisregleringen på genom lagerhandeln

importerad kol och koks. Dessa kostnader beräknades vid utgången av

första kvartalet innevarande år uppgå till i runt tal 22.5 miljoner kronor.

Mot denna summa balanserade emellertid ett belopp på 5.8 miljoner kronor

i vinst för reservförrådsnämnden vid kolförsäljningar till dagspris genom

kolnämndens förmedling. Sättet för beräkningen av prisregleringskostnaderna

medförde vidare, att det redovisade beloppet innefattade täckning också

för den av statsgarantien omfattade slutförlust, som kunde uppkomma

vid ett prisfall ned till förkrigsnivån på inneliggande lager.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 230.

7

Kostnaderna för prisregleringen på kol hade pressats i höjden genom den

till sin omfattning oförutsedda fraktstegringen. De hade å andra sidan hållits

nere genom de prishöjningar som beslutats och genom att regleringsförfarandet

beräknas till kolförsäljningar i mindre partier genom lagerhandeln.

En första höjning av prisnivån för kol och koks hade genomförts den 1

november 1939. Vid tidpunkten för prissättningen hade anledning förelegat

till viss försiktighet vid uttagandet av för tillfället rådande genomsnittspris

på marknaden.

Den andra prishöjning, som genomförts från och med februari detta år,

hade avsett att bringa marknadsprisnivån i överensstämmelse med det faktiska

kostnadsläget. Beräkningen hade slagit fel på grund av oförutsedda

svårigheter för införseln och den av dessa betingade stegringen av fraktkostnaden.

En ytterligare prishöjning hade kommit till stånd den 1 april 1940. Även

denna gång hade åsyftats att nå korrespondens mellan marknadspris och

importkostnader. Den senare utvecklingen hade emellertid lett till att det

nya priset kommit att överstiga importkostnadema. Den temporära belastning

av konsumenterna som härigenom uppkommit finge ses mot bakgrunden

av att dessa tidigare erhållit lättnader i sin utgiftsbelastning genom den

på statens bekostnad i prispolitiskt syfte genomförda neddämpningen av importkostnadernas

återverkan på det inhemska kolpriset.

De senaste båda prishöjningarna innebure tydligen, att prisregleringsförfarandet

i princip förlorat sin karaktär av subvention av hushållens kolförbrukning

för att i stället framstå såsom en clearingform, vid vilken emellertid

en buffert funnes mot oväntade prisförskjutningar som icke ansåges

lämpligen böra slå igenom direkt på marknaden. I dagens situation läge

regleringsförfarandets väsentliga betydelse i sistnämnda förhållande.

Vid reglering av förskottsanslaget borde under angivna förhållanden räknas

med inkomster och utgifter för kolsubventioneringen till budgetårets

slut. Utfallet kunde ej nu bedömas. Lämpligast torde därför vara att täckningsanslaget

anvisades såsom förslagsanslag och belastades med den redovisade

nettosubventionskostnaden vid budgetårets utgång. I rådande ovissa

läge torde beräkningen av det belopp, varmed anslaget borde uppföras, ej

behöva påverkas av i det föregående angivna kostnader för åtgärder vid

sidan av kolregleringen. Anslaget kunde lämpligen uppföras med det belopp,

vartill förskottsanslaget uppgått, eller 20 miljoner kronor. Den faktiska belastningen

av anslaget kunde lika väl komma att understiga som att överstiga

detta belopp.

Eventuella kostnader för här ifrågavarande regleringsåtgärder under följande

budgetår torde preliminärt få utgå av medel uppförda å beredskapsstat

för försvarsväsendet m. m., varom chefen för finansdepartementet framlagt

särskilt förslag. Med det tillämpade avräkningsförfarandet kunde inträffa,

att kolregleringen under nästa budgetår, utmynnade i en nettovinst. En sådan

vinst borde preliminärt redovisas såsom uppbörd på förskottsanslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 230.

Utskottet. Deri av departementschefen i förevarande proposition lämnade redogörelsen

för de åtgärder i pris- och handelsreglerande syfte, som på ifrågavarande

område hittills vidtagits, har icke givit utskottet anledning till erinran.

Med hänsyn till den ovisshet, som i rådande läge måste vidlåda anslagsberäkningarna,

biträder utskottet departementschefens förslag att det av

Kungl. Majit i propositionen äskade täckningsanslaget anvisas såsom förslagsanslag

och belastas med den redovisade nettosubventionskostnaden vid

budgetårets utgång. Utskottet tillstyrker jämväl, att berörda anslag i enlighet

med vad departementschefen ifrågasatt uppföres med enahanda belopp,

vartill förskottsanslaget uppgått, eller 20,000,000 kronor.

Vad i förevarande proposition i övrigt anförts har icke föranlett erinran

eller yttrande från utskottets sida. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande

åtgärder å tilläggsstat II för budgetåret 1939/

40 under huvudtiteln för folkhushållningsärenden anvisa ett

förslagsanslag av 20,000,000 kronor.

Stockholm den 11 juni 1940.

På statsutskottets vägnar:

PER GUSTAFSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Gustafsson i Benestad, Nilsson i Malmö, Johansson i

Fredrikslund, Oscar Olsson, Asplund, Nilsson i Landeryd, Andersson i Fältenborg, Andrén,

Ström i Lidköping, Heiding, Lindström och Boman; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Törnkvist, Eriksson i Stockholm,

Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Ward, Persson i Tidaholm,

Andersson i Södergård, Hansson i Rubbestad, Mårtensson och Bergvall.

408069. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:441 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till allmänna utgifter för prisoch handelsreglerande åtgärder å tilläggsstat II a1 i texten