Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tilllägg till de av riksdagen godkända grunderna för dyrtidstillägg under budgetåret 1940/41 åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

1940-06-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1940:238, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tilllägg till de av riksdagen godkända grunderna för dyrtidstillägg under budgetåret 1940/41 åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 238.

9

Nr 238.

Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1940 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tilllägg

till de av riksdagen godkända grunderna för

dyrtidstillägg under budgetåret 1940/41 åt vissa befattningshavare

i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

I en den 24 maj 1940 dagtecknad proposition, nr 286, har Kungl. Majit,

under åberopande av ett vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, framlagt förslag angående tillägg

till de av riksdagen godkända grunderna för dyrtidstillägg under budgetåret

1940/41 åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl.

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat följande motioner,

nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 228, inom första kammaren

av herr F. Ström och den andra, nr 288, inom andra kammaren av

herr A. Sundberg, i vilka motioner hemställts, att riksdagen, vid bifall i övrigt

till Kungl. Maj:ts proposition nr 286, måtte medgiva, att, beträffande

dyrtidstilläggen å pensionerna till f. d. befattningshavare i statens tjänst,

dessa även under budgetåret 1940/41 måtte få utgå efter oförändrade grunder;
dels

ock två likalydande motioner, väckta den ena, nr 233, inom första

kammaren av herr K. A. Johanson m. fl. och den andra, nr 292, inom andra

kammaren av herr G. Arnemark m. fl., i vilka motioner hemställts, att

utskottet måtte avslå förevarande proposition.

I årets statsverksproposition föreslogs, att dyrtidstillägg fortfarande skulle

beredas de befattningshavare, som icke berörts av de senast genomförda

löneregleringarna, däri inbegripna även de som förklarat sig icke vilja

övergå på ny stat. Vidare skulle dyrtidstillägg utgå å vissa av Kungl. Majit

fastställda arvoden, som icke reglerats och vilka vore förenade med sådant

tillägg. I statsverkspropositionen föreslogs slutligen, att dyrtidstillägg

respektive procentuellt tillägg även under nästa budgetår skulle utgå å pensioner

till förutvarande befattningshavare i statens tjänst m. fl. samt till

änkor och barn eller civila befattningshavare m. fl.

I gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg och procentuellt tillägg

ifrågasattes i statsverkspropositionen icke någon ändring.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 23S.

U tskotlet.

I anslutning till vad sålunda föreslagits tiar riksdagen, enligt vad som

framgår av dess skrivelse den 17 februari 1940, nr 24, medgivit, att dyrtidstillägg

åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1940/

41 må i huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande departementschefen

förordade grunder utgå enligt de närmare föreskrifter, som meddelas

av Kungl. Maj:t.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Levnadskostnadstalet, som reglerar det rörliga tillägget, har vid de fyra

senaste kvartalsskiftena utgjort respektive 108, 109, 114 och 119. Rörligt tilllägg

har alltså under kvartalen efter den 1 juli 1939 utgått efter respektive

6, 6, 9 och 12 procent, vilket sistnämnda procenttal gäller för innevarande

kvartal. Levnadskostnadsindex, efter vilket de olika procenttalen för dyrtidstillägg

bestämmas, har vid de fyra senaste kvartalsskiftena utgjort respektive

169, 171, 178 och 186. På grund härav har dyrtidstillägg för exempelvis

reglerad avlöning under de kvartal, som följt efter den 1 juli. 1939, utgått

efter respektive 16, 17, 21 och 25 procent, vilket sistnämnda procenttal

avser innevarande kvartal.

Under rådande förhållanden har man anledning antaga, att levnadskostnadstalet

inom en nära framtid kommer att stiga till åtminstone 120. Procenttalet

för det rörliga tillägget uppnår då maximisiffran 15.

o Syftet med det rörliga tillägget till avlöningarna är att under de relativt

långa perioderna mellan löneregleringarna möjliggöra en viss anpassning av

lönerna efter förändrade förhållanden i avseende å priser och arbetsmarknadslöner.

En sådan automatiskt verkande regel för lönernas rörlighet har

emellertid ansetts böra gälla endast inom vissa gränser. Såsom övre gräns

för det automatiskt rörliga tillägget har, såsom förut angivits, indexläget 20

procent över utgångsläget fastställts i berörda bestämmelser.

En motsvarande övre gräns finnes för närvarande icke stadgad beträffande

dyrtidstilläggen. Grunderna för dyrtidstilläggen upptagas emellertid

till omprövning för varje budgetår. Tillräcklig anledning att överväga frågan

örn maximering av dyrtidstilläggen har icke ansetts finnas, så länge man

kunnat utgå från, att det indexläge, där maximeringsgränsen för det rörliga

tillägget uppnås, icke skulle komma att inträda. Jag anser mig nu böra

föreslå, att en mot maximeringen av det rörliga tillägget svarande begränsning

av dyrtidstillägget å löner (arvoden) införes. Uå beräkningen av

dyrtidstillägg å pensioner är anknuten till levnadskostnadsindex på likartat

sätt som dyrtidstilläggen å lönerna, bör denna begränsning även gälla dyrtidstilläggen

å pensionerna, liksom den ock kommer att automatiskt avse sådana

procentuella tillägg å pensioner som trätt i stället för dyrtidstillägg

samt rörlig del å familjepensioner. Den övre gränsen för det rörliga tillägget

uppnås vid ett levnadskostnadstal av 120. Då häremot svarar en levnadskostnadsindex

av 188, torde bestämmelsen om begränsning av dyrtidstilläggen

böra innebära, att det tal, som skall tjäna till grund för bestämmande av

dyrtidstillägg å löner (arvoden) och pensioner under budgetåret 1940/41,

skall utgöra 88, även om levnadskostnadsindex skulle komma att överstiga

188. Skulle levnadskostnadsindex komma att sjunka under sistnämnda tal,

torde dyrtidstilläggen böra bestämmas på sätt nu är stadgat.

Vad nu föreslagits innebär ett tillägg till de av riksdagen godkända grunderna

för dyrtidstillägg under nästa budgetår.

Utskottet har ansett sig böra biträda detta Kungl. Maj:ts förslag, som allenast

innebär, att beträffande de efter äldre system för nästkommande bud
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 238.

11

getår beslutade dyrtidstilläggen samma maximering införes som i de nya

avlöningsreglementena satts för det rörliga tillägget.

Utskottet, som alltså ej kunnat tillstyrka de i ämnet väckta motionerna,

får hemställa,

att riksdagen, med bifall till propositionen och med avslag

å motionerna 1:228 och 233 samt 11:288 och 292, må godkänna

det av departementschefen i statsrådsprotokollet över

finansärenden den 24 maj 1940 förordade tillägget till de av

riksdagen godkända grunderna för dyrtidstillägg under budgetåret

1940/41 åt vissa befattningshavare i statens tjänst

m. fl.

Stockholm den 11 juni 1940.

På statsutskottets vägnar:

PER GUSTAFSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 237.

Reservationer

1 :o) av herr Bäcklund, som ansett, att utskottets yttrande och hemställan

hort hava följande lydelse:

»Enligt gällande normer utgå de statliga lönerna och pensionerna med

belopp, föränderliga alltefter levnadskostnaderna. Full kompensation för

dyrtiden lämnas dock ej. För det stora flertalet statsanställda utbetalas en

fast lön anpassad efter 1935 års nivå, vartill kommer ett rörligt tillägg,

motsvarande V* av därefter inträdd stegring i levnadskostnader. Det tillägg

av 15 procent, som alltså skall utgå när levnadskostnadstalet, såsom antagligt

är, inom en nära framtid stiger till 120, utgör emellertid ett maximum

som enligt gällande författning bibehålies även vid fortsatt prisökning.

För vissa mindre grupper statsanställda — tjänstemännen inom fögderiförvaltningen,

vissa arvodister m. fl. — samt pensionärerna lämnas alltjämt

kompensation efter det äldre systemet med s. k. dyrtidstillägg. Dessa tilllägg,

som utgå efter en betydligt lägre procentsats än det rörliga tillägget,

äro emellertid ej underkastade någon procentuell begränsning uppåt vid en

fortgående levnadskostnadsstegring.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle nu även dessa senare, efter det äldre

dyrtidstilläggssystemet utgående tillägg också de maximeras vid samma

nivå, som gäller för det rörliga tillägget.

Utskuttet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 238.

Enligt utskottets mening måste ifrågavarande begränsning av det rörliga

tillägget betraktas som en anordning, vilken i längden ej kan fortbestå, örn

levnadskostnaderna alltjämt fortsätta att stiga. Alldeles särskilt måste väl

detta gälla de mera ogynnsamt ställda löne- och pensionstagarna. Under

sådana förhållanden kan utskottet ej tillstyrka, att man nu — utan närmare

motivering —- vidtager en alldeles ny liknande maximering beträffande dyrtidstilläggen

och motsvarande enligt äldre system utgående tillägg. Anmärkas

må, att beslut om dessa dyrtidstillägg och motsvarande tillägg redan fattats

vid innevarande riksdag och att ett bifall till ifrågavarande nu sedermera

avlåtna proposition måste anses innebära en ändring i detta redan av riksdagen

fattade beslut.

Med avstyrkande alltså av propositionen hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till motionerna I: 233 och

II: 292 samt i anledning av motionerna I: 228 och II: 288, må

avslå förevarande proposition.»

2:o) av herr Eriksson i Stockholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:399 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillägg till de av riksdagen godkända grunderna för dyrtidstillägg under budgetåret 19 a1 i texten