Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tilllägg till de av riksdagen godkända grunderna för dyrtidstillägg under budgetåret 1940/41 åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.
1940-06-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1940:238, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tilllägg till de av riksdagen godkända grunderna för dyrtidstillägg under budgetåret 1940/41 åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 238.
9
Nr 238.
Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1940 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tilllägg
till de av riksdagen godkända grunderna för
dyrtidstillägg under budgetåret 1940/41 åt vissa befattningshavare
i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet
väckta motioner.
(4:e avd.)
I en den 24 maj 1940 dagtecknad proposition, nr 286, har Kungl. Majit,
under åberopande av ett vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, framlagt förslag angående tillägg
till de av riksdagen godkända grunderna för dyrtidstillägg under budgetåret
1940/41 åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl.
I förevarande sammanhang har utskottet behandlat följande motioner,
nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 228, inom första kammaren
av herr F. Ström och den andra, nr 288, inom andra kammaren av
herr A. Sundberg, i vilka motioner hemställts, att riksdagen, vid bifall i övrigt
till Kungl. Maj:ts proposition nr 286, måtte medgiva, att, beträffande
dyrtidstilläggen å pensionerna till f. d. befattningshavare i statens tjänst,
dessa även under budgetåret 1940/41 måtte få utgå efter oförändrade grunder;
dels
ock två likalydande motioner, väckta den ena, nr 233, inom första
kammaren av herr K. A. Johanson m. fl. och den andra, nr 292, inom andra
kammaren av herr G. Arnemark m. fl., i vilka motioner hemställts, att
utskottet måtte avslå förevarande proposition.
I årets statsverksproposition föreslogs, att dyrtidstillägg fortfarande skulle
beredas de befattningshavare, som icke berörts av de senast genomförda
löneregleringarna, däri inbegripna även de som förklarat sig icke vilja
övergå på ny stat. Vidare skulle dyrtidstillägg utgå å vissa av Kungl. Majit
fastställda arvoden, som icke reglerats och vilka vore förenade med sådant
tillägg. I statsverkspropositionen föreslogs slutligen, att dyrtidstillägg
respektive procentuellt tillägg även under nästa budgetår skulle utgå å pensioner
till förutvarande befattningshavare i statens tjänst m. fl. samt till
änkor och barn eller civila befattningshavare m. fl.
I gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg och procentuellt tillägg
ifrågasattes i statsverkspropositionen icke någon ändring.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 23S.
U tskotlet.
I anslutning till vad sålunda föreslagits tiar riksdagen, enligt vad som
framgår av dess skrivelse den 17 februari 1940, nr 24, medgivit, att dyrtidstillägg
åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1940/
41 må i huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande departementschefen
förordade grunder utgå enligt de närmare föreskrifter, som meddelas
av Kungl. Maj:t.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Levnadskostnadstalet, som reglerar det rörliga tillägget, har vid de fyra
senaste kvartalsskiftena utgjort respektive 108, 109, 114 och 119. Rörligt tilllägg
har alltså under kvartalen efter den 1 juli 1939 utgått efter respektive
6, 6, 9 och 12 procent, vilket sistnämnda procenttal gäller för innevarande
kvartal. Levnadskostnadsindex, efter vilket de olika procenttalen för dyrtidstillägg
bestämmas, har vid de fyra senaste kvartalsskiftena utgjort respektive
169, 171, 178 och 186. På grund härav har dyrtidstillägg för exempelvis
reglerad avlöning under de kvartal, som följt efter den 1 juli. 1939, utgått
efter respektive 16, 17, 21 och 25 procent, vilket sistnämnda procenttal
avser innevarande kvartal.
Under rådande förhållanden har man anledning antaga, att levnadskostnadstalet
inom en nära framtid kommer att stiga till åtminstone 120. Procenttalet
för det rörliga tillägget uppnår då maximisiffran 15.
o Syftet med det rörliga tillägget till avlöningarna är att under de relativt
långa perioderna mellan löneregleringarna möjliggöra en viss anpassning av
lönerna efter förändrade förhållanden i avseende å priser och arbetsmarknadslöner.
En sådan automatiskt verkande regel för lönernas rörlighet har
emellertid ansetts böra gälla endast inom vissa gränser. Såsom övre gräns
för det automatiskt rörliga tillägget har, såsom förut angivits, indexläget 20
procent över utgångsläget fastställts i berörda bestämmelser.
En motsvarande övre gräns finnes för närvarande icke stadgad beträffande
dyrtidstilläggen. Grunderna för dyrtidstilläggen upptagas emellertid
till omprövning för varje budgetår. Tillräcklig anledning att överväga frågan
örn maximering av dyrtidstilläggen har icke ansetts finnas, så länge man
kunnat utgå från, att det indexläge, där maximeringsgränsen för det rörliga
tillägget uppnås, icke skulle komma att inträda. Jag anser mig nu böra
föreslå, att en mot maximeringen av det rörliga tillägget svarande begränsning
av dyrtidstillägget å löner (arvoden) införes. Uå beräkningen av
dyrtidstillägg å pensioner är anknuten till levnadskostnadsindex på likartat
sätt som dyrtidstilläggen å lönerna, bör denna begränsning även gälla dyrtidstilläggen
å pensionerna, liksom den ock kommer att automatiskt avse sådana
procentuella tillägg å pensioner som trätt i stället för dyrtidstillägg
samt rörlig del å familjepensioner. Den övre gränsen för det rörliga tillägget
uppnås vid ett levnadskostnadstal av 120. Då häremot svarar en levnadskostnadsindex
av 188, torde bestämmelsen om begränsning av dyrtidstilläggen
böra innebära, att det tal, som skall tjäna till grund för bestämmande av
dyrtidstillägg å löner (arvoden) och pensioner under budgetåret 1940/41,
skall utgöra 88, även om levnadskostnadsindex skulle komma att överstiga
188. Skulle levnadskostnadsindex komma att sjunka under sistnämnda tal,
torde dyrtidstilläggen böra bestämmas på sätt nu är stadgat.
Vad nu föreslagits innebär ett tillägg till de av riksdagen godkända grunderna
för dyrtidstillägg under nästa budgetår.
Utskottet har ansett sig böra biträda detta Kungl. Maj:ts förslag, som allenast
innebär, att beträffande de efter äldre system för nästkommande bud
-
Statsutskottets utlåtande Nr 238.
11
getår beslutade dyrtidstilläggen samma maximering införes som i de nya
avlöningsreglementena satts för det rörliga tillägget.
Utskottet, som alltså ej kunnat tillstyrka de i ämnet väckta motionerna,
får hemställa,
att riksdagen, med bifall till propositionen och med avslag
å motionerna 1:228 och 233 samt 11:288 och 292, må godkänna
det av departementschefen i statsrådsprotokollet över
finansärenden den 24 maj 1940 förordade tillägget till de av
riksdagen godkända grunderna för dyrtidstillägg under budgetåret
1940/41 åt vissa befattningshavare i statens tjänst
m. fl.
Stockholm den 11 juni 1940.
På statsutskottets vägnar:
PER GUSTAFSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 237.
Reservationer
1 :o) av herr Bäcklund, som ansett, att utskottets yttrande och hemställan
hort hava följande lydelse:
»Enligt gällande normer utgå de statliga lönerna och pensionerna med
belopp, föränderliga alltefter levnadskostnaderna. Full kompensation för
dyrtiden lämnas dock ej. För det stora flertalet statsanställda utbetalas en
fast lön anpassad efter 1935 års nivå, vartill kommer ett rörligt tillägg,
motsvarande V* av därefter inträdd stegring i levnadskostnader. Det tillägg
av 15 procent, som alltså skall utgå när levnadskostnadstalet, såsom antagligt
är, inom en nära framtid stiger till 120, utgör emellertid ett maximum
som enligt gällande författning bibehålies även vid fortsatt prisökning.
För vissa mindre grupper statsanställda — tjänstemännen inom fögderiförvaltningen,
vissa arvodister m. fl. — samt pensionärerna lämnas alltjämt
kompensation efter det äldre systemet med s. k. dyrtidstillägg. Dessa tilllägg,
som utgå efter en betydligt lägre procentsats än det rörliga tillägget,
äro emellertid ej underkastade någon procentuell begränsning uppåt vid en
fortgående levnadskostnadsstegring.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle nu även dessa senare, efter det äldre
dyrtidstilläggssystemet utgående tillägg också de maximeras vid samma
nivå, som gäller för det rörliga tillägget.
Utskuttet.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 238.
Enligt utskottets mening måste ifrågavarande begränsning av det rörliga
tillägget betraktas som en anordning, vilken i längden ej kan fortbestå, örn
levnadskostnaderna alltjämt fortsätta att stiga. Alldeles särskilt måste väl
detta gälla de mera ogynnsamt ställda löne- och pensionstagarna. Under
sådana förhållanden kan utskottet ej tillstyrka, att man nu — utan närmare
motivering —- vidtager en alldeles ny liknande maximering beträffande dyrtidstilläggen
och motsvarande enligt äldre system utgående tillägg. Anmärkas
må, att beslut om dessa dyrtidstillägg och motsvarande tillägg redan fattats
vid innevarande riksdag och att ett bifall till ifrågavarande nu sedermera
avlåtna proposition måste anses innebära en ändring i detta redan av riksdagen
fattade beslut.
Med avstyrkande alltså av propositionen hemställer utskottet,
att riksdagen, med bifall till motionerna I: 233 och
II: 292 samt i anledning av motionerna I: 228 och II: 288, må
avslå förevarande proposition.»
2:o) av herr Eriksson i Stockholm.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1940:399 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillägg till de av riksdagen godkända grunderna för dyrtidstillägg under budgetåret 19 a1 i texten