Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens

1940-03-08 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1940:58, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 58.

17

Nr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1940 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till statens

(lia avd.)

I statsverkspropositionen för budgetåret 1940/41 hade Kungl. Maj .t under

åberopande av statsrådsprotokollet över handelsärenden (tionde huvudtiteln,

punkt 63) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, såsom bidrag till skeppsprovningsanstalten i Göteborg för nämnda

budgetår beräkna ett anslag av 10,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i proposition nr 74, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden, föreslagit

riksdagen att till statens skeppsprovningsanstalt för budgetåret 1940/

41 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

Departementschefen har inledningsvis erinrat därom, att de jämlikt Kungl.

Maj :ts bemyndigande den 3 augusti 1934 inom ecklesiastikdepartementet tillkallade

sakkunniga för utredning av fragan örn Chalmers tekniska instituts

omorganisation till en teknisk högskola framställde i sitt den 12 november

1935 i ämnet avgivna betänkande förslag, bland annat, om skeppsbyggeriundervisningens

koncentrering till Göteborg samt anläggande därstädes i samband

med nybyggnader för fackavdelningen för skeppsbyggeri av en modellränna

av den storleksordning, att den även kunde sta industrien till tjänst.

I proposition nr 135 till 1936 års riksdag angående Chalmers tekniska institut

m. m. framlades förslag om den högre tekniska skeppsbyggeriundcrvisningens

ordnande. Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet anslöt

sig i nämnda proposition i princip dels till de sakkunnigas förslag om

koncentration av den egentliga skeppsbyggeriundervisningen till Göteborg,

dels ock om upprättandet av en skeppsprovningsanstalt därstädes i anslutning

till fackavdelningen för skeppsbyggeri. Departementschefen, som icke

fann sig beredd att för det dåvarande framlägga definitivt förslag till skeppsprovningsanstaltens

ekonomiska och administrativa organisation, erinrade

emellertid, att så gott som enstämmigt vitsordats betydelsen för varvsindustrien

av att en dylik anstalt snarast komme till stånd inom landet. Det

förefölle enligt departementschefens mening vara av stor betydelse, att statsmakterna,

då möjlighet erbjödes att på en gång tillgodose såväl utbildningsändamålet

som industriens intressen, icke försummade detta tillfälle att stöd
Bihang

till riksdagens protokoll 19i0. 6 sami. Nr 54 59.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande Nr 58.

ja och befrämja utvecklingen av den för vår folkförsörjning så betydelsefulla

skeppsbyggeriindustrien.

På framställningar av Kungl. Majit hava 1936—1939 års riksdagar för budgetåren

1936/1937—1939/1940 för uppförande vid Chalmers tekniska högskola

av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri jämte modellränna anvISat

respektive 370,000 kronor, 500,000 kronor, 200,000 kronor och 500,000

kionor eller tillhopa 1,570,000 kronor. Till utrustning för skeppsbyggeriinstitutionen

m. m. hava av 1937 och 1939 års riksdagar anvisats sammanlagt

280,000 kronor; därjämte har i 1940 års statsverksproposition (VIII H.

T. p. 118) hemställts om anvisande av ytterligare 80,000 kronor för ändamålet.

I skrivelse den 17 november 1939 har styrelsen för Chalmers tekniska högskola

hemställt, att Kungl. Majit måtte dels godkänna av styrelsen uppgjort,

i skrivelsen närmare omförmält förslag till organisation av skeppsprovningsanstalten,

dels ock av riksdagen för budgetåret 1940/41 såsom bidrag till anstalten

äska ett anslag av 10,000 kronor.

Efter att hava redogjort för innehållet i nämnda skrivelse ävensom för

kommerskollegii, statskontorets och riksräkenskapsverkets i ärendet avgivna

yttranden har departementschefen för egen del anfört följande.

Såsom framgår av det anförda har frågan om upprättande av en skeppsprovningsanstalt

i Goteborg i anslutning till fackavdelningen för skeppsbyggeri

vid Chalmers tekniska högskola numera fortskridit så långt, att byggnadsarbetena

äro i stort sett avslutade och den maskinella utrustningen kan

beraknas bliva inmonterad under våren 1940. Under ärendets tidigare behandling

av Kungl. Majit och riksdagen har enighet rått därom, att anstalten,

vars viktigaste del utgöres av en modellränna, skall användas såväl för underyisningsandamal

och vetenskaplig forskning som även för utförande av

praktisk provningsverksamhet för skeppsbyggeriindustriens räkning. Det

återstår nu att med utgångspunkt härifrån taga ställning till spörsmålet örn

anstaltens organisation i administrativt och ekonomiskt hänseende.

1 likhet med statskontoret och riksräkenskapsverket är jag av den uppfattningen,

att skeppsprovningsanstalten bör inom statsförvaltningen intaga

en stallning liknande den, som innehaves av statens provningsanstalt Jag

biträder alitsa^ ämbetsverkens mening, att medel för anstaltens verksamhet

bora anvisas a för anstalten under tionde huvudtiteln upptagna avlöningsoch

omkostnadsanslag samt att anstaltens inkomster å verksamheten böra

redovisas under särskild inkomsttitel å riksstaten. I anslutning härtill böra

..i anstauen vilken såsom riksräkenskapsverket föreslagit synes böra benämnas

statens skeppsprovningsanstalt — fastställas avlönings- och omkostnadsstater

pa sätt gäller för statliga verk och myndigheter i övrigt. Ehuru

jag förutsätter, att framdeles förfares i överensstämmelse med dessa synpunkter

vid jag emellertid, med hänsyn till de särskilda omständigheter

som torde fa anses forbundna med verksamheten under den första tiden’

ororda, att för nästa budgetår den av högskolestyrelsen föreslagna anordningen

tillampas. Jag tillstyrker alltså, att för budgetåret 1940/41 medel anv.

1*f1s under allenast ett anslag, så beräknat, att det kan antagas motsvara

? .} uaden mellan anstaltens utgifter och inkomster; inkomsterna förutsättas

harvid skola redovisas såsom uppbörd å anslaget. Vid bifall till detta förslag

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 58.

19

torde inkomst- och utgiftsstat för anstalten för sagda budgetår få fastställas

av Kungl. Majit i samband med att anslaget ställes till förfogande för ändamålet.

För provningar, vilka för industriens räkning utföras vid anstalten, förutsättes

ersättning skola utgå. Anstaltens verksamhet kommer sålunda att bliva

affärsbetonad. Bland annat med hänsyn härtill synes det riktigt, att anstalten,

trots dess nära anknytning till högskolan, drives såsom ett från denna

fristående företag. Samhörigheten med högskolan synes emellertid motivera

att, såsom föreslagits, högskolans styrelse också blir styrelse för anstalten.

Hur ledningen av verksamheten i övrigt skall anordnas har varit

föremål för olika meningar. Enligt högskolestyrelsens förslag skulle ansvaret

för anstalten under styrelsen tillkomma en särskild direktion, som vid sin sida

skulle hava en rådgivande nämnd; vidare skulle den närmaste ledningen

under direktionen av anstalten handhavas av en föreståndare med biträde

av en överingenjör. Mot ifrågavarande förslag hava invändningar anförts

av de i ärendet hörda myndigheterna, vilka funnit en sådan organisation

alltför vidlyftig. För egen del finner jag ämbetsverkens mening, att nyssnämnda

föreståndare- och överingenjörsbefattningar lämpligen borde sammanföras

till en befattning, förtjäna beaktande. I varje fall förefaller det

som skulle en dylik anordning kunna godtagas tills vidare, innan större

erfarenhet vunnits beträffande arbetsuppgifternas omfattning. Vad organisationen

i övrigt beträffar anser jag det vara av vikt, att de intressen, vilka

närmare beröras av anstaltens verksamhet, få tillfälle att göra sina synpunkter

gällande med avseende å ledningen av arbetet. Formerna härför kunna

emellertid diskuteras. Jag förordar, att nu icke tages slutlig ståndpunkt till

detta spörsmål, utan att detsamma får bliva beroende på prövning i samband

med utfärdande av den instruktion för anstalten, varom Kungl. Majit

torde hava att framdeles besluta.

Såsom statskontoret anfört torde anstaltens befattningshavare böra avlönas

uteslutande medelst fasta arvoden; något tantiemsystem torde således icke

böra komma till användning. Med hänsyn härtill ävensom till det ökade

arbete och ansvar som kommer att åvila överingenjören örn denne, på sätt

förut anförts, skall jämväl utöva befattningen som anstaltens föreståndare,

torde det fasta arvodesbeloppet böra ej oväsentligt höjas. I betraktande

jämväl av nödvändigheten att till befattningen förvärvas en väl kvalificerad

och lämplig person, vill jag föreslå ett årsarvode av 17,000 kronor. De av

statskontoret i övrigt framförda erinringarna beträffande anställnings- samt

pensionsförhållandena vid anstalten synas böra beaktas. Vad omkostnaderna

angår synes annat ej vara att invända mot högskolestyrelsens beräkningar

än att, utöver av styrelsen upptagna utgifter, något belopp torde, på sätt

riksräkenskapsverket föreslagit, böra avses jämväl för värme och lyse.

De jämkningar i högskolestyrelsens förslag, vartill nu anförda förhållanden

giva anledning, lära icke behöva medföra, att den av styrelsen beräknade

totala kostnadsramen för verksamheten under nästa budgetår, 60,000

kronor, överskrides. Då till bestridande av dessa kostnader beräknas komma

att stå till anstaltens förfogande inkomster örn sammanlagt 50,000 kronor,

skulle, såsom styrelsen anfört, uppstå en brist av 10,000 kronor. Jag

tillstyrker, att anslag till anstalten för nästa budgetår upptages med della

belopp. Med hänsyn till de ovissa förutsättningar, på vilka inkomstberäkningarna

bygga, vill jag emellertid föreslå, att medelsanvisningen sker i form

av förslagsanslag, därvid jag dock förutsätter, att högre belopp av anslaget

lin 10,000 kronor icke må tågås i anspråk utan efter närmare prövning av

Kungl. Majit.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 58.

Utskottet.

Vad departementschefen i administrativt och ekonomiskt hänseende föreslagit

beträffande organisationen av statens skeppsprovningsanstalt har icke

föranlett någon erinran från utskottets sida. Den för nästkommande budgetår

äskade medelsanvisningen tillstyrkes av utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt för

budgetåret 1940/41 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 10,000 kronor.

Stockholm den 8 mars 1940.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Närvarande: se under utlåtandet nr 54.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:109 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående anslag till statens skeppsprovningsanstalt. a1 i texten