Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1940141 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1940-03-08 · 100 sidor, varav 100 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 100 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1940:8, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1940141 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1940 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1940141 av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

I bilagan åttonde huvudtiteln till 1940 års statsverksproposition har chefen

för ecklesiastikdepartementet vid redogörelsen för de frågor, som tillhöra

regleringen för budgetåret 1940/41 av utgifterna under riksstatens åttonde

huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, inledningsvis

anfört bland annat:

Den statsfinansiella situationen nödvändiggjorde den strängaste återhållsamhet

vid prövning av framställningar om ökad medelsanvisning. Icke

annat än i undantagsfall hade departementschefen ansett sig kunna tillmötesgå

i sådant hänseende framställda förslag. Fastmer hade det varit

ofrånkomligt att underkasta åttonde huvudtiteln granskning i besparingssyfte.

Departementschefen hade funnit sig böra föreslå indragning av ett stort

antal nu utgående anslag.

I sistnämnda hänseende har departementschefen erinrat därom, att för

innevarande budgetår anvisats ett flertal anslag till inredning och utrustning

av vetenskapliga och museala institutioner och till reparation eller uppförande

av nya byggnader, till vilka ändamål under normala förhållanden ytterligare

anslagsmedel skulle ha äskats för budgetåret 1940/41. Som exempel på

sådana anslag har departementschefen nämnt anslaget å 125,000 kronor till

inredning och utrustning för riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m., anslaget å 200,000 kronor till värme- och ventilationsanläggningar

i operabyggnaden m. m. och anslaget å 400,000 kronor till om- och

nybyggnadsarbeten vid nomadskolorna. Ehuru de här avsedda anslagsändamålen

och särskilt det sistnämnda vore av trängaude beskaffenhet,

kunde fortsatt medelsanvisning å riksstaten för sådana ändamål icke under

nuvarande förhållanden ifrågakomma.

Departementschefen har utgått från att anslag till resestipendier icke

annat än i undantagsfall skulle anvisas för nästa budgetår. På grund härav

hava vissa, av departementschefen närmare angivna å huvudtiteln nu för

ändamålet uppförda särskilda reservationsanslag ansetts höra bortfalla.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 8. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

A huvudtiteln äro vidare nu uppförda ett flertal särskilda anslag till

kursverksamhet m. m. Departementschefen har till indragning föreslagit

åtta dylika, i ingressen till huvudtiteln uppräknade anslag.

Departementschefen har härjämte ansett ytterligare ett flertal olika anslag

böra indragas för nästa budgetår, vilka anslag finnas angivna i huvudtitelns

ingress.

Ett å huvudtiteln uppfört anslag å 26,500 kronor till Folkskolor m. m.:

Bidrag till svensk undervisning för svenska barn i utlandet har departementschefen

slutligen i betraktande av de osäkra internationella förhållandena

ansett icke böra upptagas å huvudtiteln för budgetåret 1940/41. Departementschefen

ämnade emellertid framlägga förslag örn bestridande i

annan ordning av de kostnader för sådan undervisning, som under nästa

budgetår kunde tänkas uppkomma.

Under nu föreliggande förhållanden har utskottet ansett sig böra biträda

departementschefens förslag örn indragning för nästa budgetår av de av

honom angivna anslagen under åttonde huvudtiteln.

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

1, sid. 4 och 5, av det vid ovannämnda proposition, nr 1, fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1940)

föreslagit riksdagen att dels vidtaga av departementschefen angivna ändringar

i avlöningsstaten för ecklesiastikdepartementet, dels ock till Ecklesiastikdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 385,000 kronor.

Departementschefen har beträffande avlöningsstaten för ecklesiastikdepartementet

anfört:

»I denna stat ifrågasätter jag för nästa budgetår inga andra förändringar

än sådana, som föranledas av vad av chefen för finansdepartementet vid

anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anförts rörande beräkning

av vissa anslagsposter i avlöningsstaterna. I berörda sammanhang ha

förordats restriktiva åtgärder i vad avser förordnande av vikarier under

ledigheter för statliga befattningshavare samt nyanställning av icke-ordinarie

tjänstemän och anlitande av tillfällig arbetskraft. Såsom chefen för finansdepartementet

anfört, medför en begränsning av vikariaten på grund av

reglerna för anslagsposternas disposition minskad belastning å anslagsposterna

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat. Belastningsminskningens

storlek kan icke i förväg med säkerhet uppskattas, men den regeln

har ansetts kunna tillämpas, att nämnda anslagsposter minskas med lika

stora belopp som anslagsposterna till rörligt tillägg höjas på grund av beräknad

stegring av levnadskostnadstalet (anslagsposterna till rörligt tillägg,

nu beräknade efter 6 procent, avses skola för nästa budgetår beräknas efter

9 procent).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

I avlöningsstaten för ecklesiastikdepartementet bör följaktligen anslagsposten

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat minskas med 10,100

kronor till (229,700—10,100=) 219,600 kronor och anslagsposten till rörligt

tillägg ökas med samma belopp till (20,200 + 10,100=) 30,300 kronor.

Anslaget bör alltså upptagas med oförändrat belopp.

I det följande ämnar jag föreslå motsvarande förändringar beträffande

de under åttonde huvudtiteln i övrigt uppförda avlöningsanslag, ur vilka

utgå avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat med nyreglerad avlöning.»

Utskottet får erinra, att utskottet i utlåtande nr 15 den 26 januari 1940

i princip tillstyrkt chefens för finansdepartementet ovanberörda förslag

rörande beräkningen av vissa anslagsposter i avlöningsstaterna. Riksdagen

har numera fattat beslut i enlighet med vad statsutskottet i nämnda utlåtande

hemställt. I anslutning härtill tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts under

förevarande punkt framställda förslag.

I det följande kommer utskottet under de särskilda punkterna att lämna

en redogörelse för de omständigheter, som i förekommande fall betingat

ändring i anslagsposternas belopp, för så vitt ändringen icke föranletts enbart

av den ovan tillämpade regeln för beräkningen av anslagsposterna till

tjänstemän å ordinarie stat och till rörligt tillägg.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i

avlöningsstaten för ecklesiastikdepartementet;

b) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 385,000 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 5), vilket innebär en i besparingssyfte vidtagen

anslagsminskning med 3,100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

58,200 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 3, sid. 6), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i

avlöningsstaten för riksarkivet;

b) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 261,000 kronor.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4, sid. 6—8), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte

med 4,100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 47,800 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 8), vilket innebär dels

att det för innevarande budgetår till inköp av arkivalier avsedda beloppet

å 10,000 kronor indrages, dels ock att de för inköp av tryckta arbeten

avsedda medlen, nu 2,000 kronor, undergå en minskning med 500 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och

tryckta arbeten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 1,500 kronor.

6:o) Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, sid. 9), vilket innebär dels

en anslagsminskning i besparingssyfte med 1,500 kronor, dels ock en förändring

av anslagets natur från obetecknat anslag till reservationsanslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Bokbindning och konservering

av arkivalier för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 24,500 kronor.

7:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 7, sid. 9 och 10), vilket innebär anslagets uppförande med

oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i

avlöningsstaten för landsarkiven m. m.;

b) till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 171,700 kronor.

8:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 8, sid. 11), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte

med 1,800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 45,200

kronor.

9:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 11 och 12), vilket inne
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 5

bär en anslagsminskning i besparingssyfte med 1,500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier

och tryckta arheten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 700 kronor.

10:o) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av

arkivalier. Kungl. Maj:t har (punkt 10, sid. 12 och 13) föreslagit riksdagen

att till Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 36,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med

2,500 kronor. Riksarkivet har ifrågasatt en anslagshöjning med 5,550 kronor,

belöpande å landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund samt länsarkivet

i Ostersund. Den begärda anslagshöjningen har i främsta rummet motiverats

med inträdd stegring av materielpriserna.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att anslaget, som tidigare haft

karaktär av reservationsanslag men för innevarande budgetår uppförts

såsom obetecknat, skulle åter få karaktären av reservationsanslag för att

möjliggöra besparing av anslagsmedel från ett år till ett annat i syfte att

kunna göra rationellare och ur prissynpunkt fördelaktigare materielinköp.

Riksräkenskapsverket har lämnat sin tillstyrkan härtill.

Departementschefen har vid tillstyrkande av ovannämnda anslagsminskning

å 2,500 kronor förklarat sig förutsätta, att vid den fördelning av

anslaget mellan de särskilda arkivinstitutionerna, som det borde ankomma

på Kungl. Majit att efter förslag av riksarkivet vidtaga, de mest trängande

medelsbehoven komme att bli i möjligaste mån tillgodosedda. Likaledes

ansåge departementschefen en undersökning böra komma till stånd, huruvida

icke en gemensam upphandling av materiel för samtliga här ifrågavarande

arkivinstitutioners räkning kunde åvägabringas i syfte att därigenom

ernå förmånligare priser.

Utskottet biträder Kungl. Majlis förevarande förslag. Samtidigt får utskottet

framhålla, att utskottet delar departementschefens uppfattning om

angelägenheten av att en undersökning kommer till stånd i fråga örn

centralisering av materielupphandlingen i prisförbilligande syfte.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Bokbindning

och konservering av arkivalier för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 36,000 kronor.

TJtskotiet.

Illo) Kungl, biblioteket: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 11,

sid. 13—15) föreslagit riksdagen att dels vidtaga av departementschefen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

angivna ändringar i avlöningsstaten för kungl, biblioteket, dels ock till

Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 300,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär icke andra förändringar beträffande förevarande

anslag än sådana ändringar beträffande vissa anslagsposter i avlöningsstaten

för kungl, biblioteket, som berörts under punkt l:o) här ovan.

Departementschefen har emellertid i samband med framläggandet av anslagsäskandena

för nästa budgetår uttalat sig dels beträffande omhänderhavandet

av redogörarbestyren vid biblioteket, dels ock i fråga örn beredande

av fastare anställning åt filosofie doktorn Toni Schmid.

Redogörarbestyren vid biblioteket omhänderhavas nu av en förste

bibliotekarie, som avgår med pension under år 1940. Riksbibliotekarien har

anhållit, att avlöningsanslaget för nästa budgetår måtte höjas med 5,100

kronor för anställande av en kansliskrivare i lönegrad All såsom redogörare.

Statskontoret har föreslagit, att en extra ordinarie kansliskrivare anställes

och att den icke-ordinarie fackpersonalen i motsvarande mån minskas.

Riksräkenskapsverket tillstyrker inrättandet av en redogörartjänst i lönegraden

All men anser det böra övervägas, huruvida icke samtidigt en nedsättning

av de för avlöningar till icke-ordinarie personal hittills anvisade anslagsmedlen

skulle kunna genomföras, varigenom den eljest inträdande kostnadsökningen

skulle kunna helt eller delvis kompenseras.

Departementschefen har för egen del yttrat, att, då kungl, biblioteket numera

hade karaktär av huvudförvaltning och redogörarens arbete och ansvar

därigenom ökats, förelåge goda skäl för att dessa uppgifter betroddes åt en

för ändamålet särskilt anställd befattningshavare. Eftersom åtgärder i ifrågasatt

riktning torde medföra merkostnader för statsverket, kunde departementschefen

emellertid i nuvarande statsfinansiella läge icke tillstyrka bifall

till något av de i ämnet framställda förslagen.

Ur delposten till grundavlöningar m. m. till icke-ordinarie personal utgår

avlöning till filosofie doktorn Toni Schmid för undersökningar av

i kammararkivet och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m.,

vilka utgöra fragment av medeltida pergamentshandskrifter och tryck.

Professorn E. Löfstedt m. fl. ha anhållit, att Toni Schmid måtte erhålla

en fast befattning, jämställd med andre arkivarie- eller andre bibliotekariebefattning,

och att anslag måtte beviljas till anskaffande av handbibliotek,

teknisk utrustning m. m. för ifrågavarande undersökning. Såsom motivering

härför har anförts, att undersökningsarbetet måste läggas upp på lång sikt

och att Schmid, som vore särskilt lämplig för arbetets slutförande, borde

beredas tryggare arbetsförhållanden och förbättrade yttre forskningsmöjligheter.

Riksarkivet och riksbibliotekarien, som i princip biträtt framställningen,

ha förordat, att Schmid skulle knytas till vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien. Statskontoret har förklarat sig icke kunna tillstyrka,

att under rådande förhållanden åtgärder skulle vidtagas för att giva henne

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

en förbättrad löneställning, utan borde hon — därest allt fortfarande medel

ansåges böra anvisas för tillgodoseende av ifrågavarande forskningsändamål

— jämväl i fortsättningen avlönas på sätt hittills skett.

Departementschefen har för egen del anfört:

»Vad beträffar framställningen örn fast anställning åt filosofie doktorn Toni

Schmid, som nu uppbär arvode, motsvarande lön enligt lönegrad Eo 16 å I-ort,

är det av stor betydelse för den historiska forskningen, att det av henne

utförda arbetet fullföljes. Att under nuvarande förhållanden öka statens

utgifter för ifrågavarande arbete synes mig dock uteslutet. Det väcker betänkligheter,

att arbetet, som påbörjades år 1930 och som år 1934 av Schmid

med alla förbehåll antogs kunna avslutas inom tio år, enligt en av henne

den 16 oktober 1939 avgiven promemoria icke anses kunna slutföras förrän

örn ett tjugutal år. Ehuru beräkningar av tiden för dylika vetenskapliga

arbeten visat sig vanskliga och svårigheterna på detta område synas särskilt

stora, måste dock en förutsättning för statsanslagets beviljande rubbas, örn

den erforderliga tidrymden visar sig så avsevärt avvika från den beräknade

som här synes bli fallet. Någon bestämd tid, intill vilken arbetena skola

vara slutförda, lärer icke böra eller kunna nu fixeras. Jag förutsätter emellertid,

att anslagsbehovet skall underkastas årlig omprövning. I detta syfte

torde riksbibliotekarien böra årligen i samband med anslagsäskanden för

kungl, biblioteket överlämna redogörelse för undersökningsarbetets fortgång.

Jag tillstyrker, att medel för ändamålet anvisas för budgetåret 1940/41.

Någon ändrad tjänsteställning för Schmid eller anknytning av verksamheten

till annan institution än kungl, biblioteket anser jag mig däremot icke böra

nu förorda.»

Vad beträffar redogörarbestyren vid kungl, biblioteket delar utskottet departementschefens

uppfattning örn att goda skäl föreligga för att dessa uppgifter

anförtros åt en för ändamålet särskilt anställd befattningshavare. Utskottet

kan dock lika litet som departementschefen i nuvarande statsfinansiella

läge tillstyrka något av de i ämnet framställda förslagen.

Med avseende å filosofie doktorn Toni Schmids anställnings- och avlöningsförhållanden

anser sig utskottet — som icke för närvarande är berett

att i frågan intaga en annan ståndpunkt än departementschefens — likväl

böra uttala, att enligt utskottets mening en anknytning av hennes verksamhet

till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien synes böra bliva

föremål för ytterligare omprövning. Med hänsyn till Toni Schmids kvalifikationer

och arten av hennes arbetsuppgifter synes i samband härmed

frågan om beredande av en fastare anställning åt henne och hennes löneställning

böra tagas under förnyat bedömande.

Då Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt icke i övrigt givit

utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i

avlöningsstaten för kungl, biblioteket;

b) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1940/

41 anvisa ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

JJtskottet.

12:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 12, sid. 15 och 16), vilket innebär en anslagsminskning i

besparingssyfte med 7,400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Omkostnader för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 54,700 kronor.

13:o) Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning. Kungl. Majit

har (punkt 13, sid. 16 och 17) föreslagit riksdagen att till Kungl, biblioteket:

Bokinköp och bokbindning för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 93,500 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 110,000

kronor. Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag bör av nämuda anslagsmedel

ett belopp av 10,000 kronor icke tagas i anspråk, varigenom anslaget

reducerats till 100,000 kronor. Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår

innebär i förhållande till det för budgetåret 1939/40 obeskurna anslaget en

anslagsminskning av 16,500 kronor.

Det för budgetåret 1938/39 anvisade anslaget -— 110,000 kronor — har

disponerats med, i avrundade tal, 31,000 kronor för nya böcker, 11,500

kronor för fortsättningsarbeten, 18,200 kronor för tidskrifter o. dyl., 6,500

kronor för antikvarier, 600 kronor för kartor, planscher o. dyl. samt 42,200

kronor för bokbindning.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

En sänkning av detta anslag liksom överhuvudtaget anslag till bokinköp

vållade betydande olägenheter bland annat därigenom, att i den löpande

anskaffningen av ny litteratur uppstode luckor, som i framtiden kunde bliva

svåra att fylla. Vid en prisstegring å litteratur beskures ytterligare bibliotekens

möjligheter att vidmakthålla en tillfredsställande accession. Det rådande

statsfinansiella läget tvingade emellertid departementschefen till längre

gående restriktioner i avseende å anslag till bokinköp än tidigare vidtagits.

Örn bokinköpsanslagen minskades i den utsträckning, som här och under

vissa punkter i det följande föresloges, läge det vikt uppå, att det samarbete

mellan olika bibliotek i fråga örn anskaffningen av viss litteratur, som av

riksdagen berördes i skrivelsen nr 8/1938 (sid. 4), utvecklades och bragtes

att avse jämväl periodisk litteratur. Departementschefen förutsatte, att

vederbörande biblioteksmyndigheter ägnade särskild uppmärksamhet åt detta

spörsmål, som hittills icke syntes hava i tillräcklig grad beaktats. Det vore

icke uteslutet, att det genom ett systematiskt samarbete på detta område,

vid vilket borde tagas hänsyn jämväl till den betydande anskaffning av

litteratur, som skedde med anlitande av till olika universitets- och högskoleinstitutioner

anvisade materielanslag, skulle visa sig möjligt att i viss utsträckning

avhjälpa de genom anslagsbeskärningarna framkallade olägenheterna.

Enligt vad utskottet har sig bekant äger på det av departementschefen

angivna området redan nu i viss utsträckning ett samarbete rum mellan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken. Detta samarbete synes böra

i görligaste mån stärkas och omfatta ej blott nyssnämnda bibliotek utan

även högskoleinstitutioners och med dessa jämförliga bibliotek.

I anslutning till vad departementschefen uttalat, vill utskottet härjämte

understryka vikten av att ifrågavarande samarbete erhåller en sådan systematisk

utformning, att det åsyftade resultatet därigenom ernås. Skulle så

befinnas erforderligt, torde det böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter vederbörande

myndigheters hörande utfärda närmare bestämmelser i ämnet.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majda förslag, att förevarande anslag

för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 93,500 kronor, hemställer,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 93,500 kronor.

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. Stifts- och landsbiblioteken:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt

14, sid. 17 och 18), vilket innebär under det förstnämnda anslaget oförändrad

medelsanvisning och en minskning i besparingssyfte av det sistnämnda

med 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i

avlöningsstaten för stifts- och landsbiblioteken;

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 39,300 kronor;

c) till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av 1,800 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning. I

enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 15, sid. 18 och 19), vilket innebär

en anslagsminskning i besparingssyfte med 4,700 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp

och bokbindning för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 10,800 kronor.

16:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl.

Majds förslag (punkt 16, sid. 19), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte

med 2,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 4,500 kronor.

17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 17, sid. 19 och 20), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i

avlöningsstaten för nationalmuseet;

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 229,000 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 18, sid. 20 och 21), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte

med 2,900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 40,800 kronor.

19:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 22), vilket innebär en

anslagsminskning i besparingssyfte med 35,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och ökande

av samlingarna för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 33,000 kronor.

20:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 20, sid. 23), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i

avlöningsstaten för livrustkammaren;

b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 73,900 kronor.

21:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 21, sid. 24), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte

med 1,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 6,600 kronor.

22:o) Livrustkammaren: Underhåll och ökande av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, sid. 24), vilket innebär en

anslagsminskning i besparingssyfte med 1,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 500 kronor.

23:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 24—31), vilket innebär å ena sidan en minskning

med 4,500 kronor, föranledd av indragning av ett arvodesbelopp åt

ett vetenskapligt biträde, å andra sidan en ökning med sammanlagt 5,300

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

kronor för anställande vid museet av en kamrerare samt biträde åt denne,

eller alltså en anslagshöjning med (5,300 — 4,500 =) 800 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande tillägg till personalförteckningen för

naturhistoriska riksmuseet:

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

3 museiassistenter.................Eo21;

b) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 223,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........... » 11,360

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningar m.m. kronor 60,100

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . . * 4,940 » 65,040

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 26,700

Summa förslagsanslag kronor 326,200;

c) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 326,200 kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, sid. 31 och 32), vilket innebär en anslagsminskning

i besparingssyfte med 2,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

49,300 kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. Kungl. Majit har (punkt 25, sid. 32—35) föreslagit riksdagen

att till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 47,000

kronor.

Då förevarande anslag för innevarande budgetår är uppfört med 95,200

kronor, innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagsminskning med 48,200

kronor. Härav belöpa 15,350 kronor å anslagsmedel, vilka anvisats såsom

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

12 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

slut- eller engångsanslag. I övrigt är anslagsminskningen vidtagen i besparingssyfte.

I detta sammanhang har departementschefen gjort vissa sammanfattande

uttalanden rörande de under åttonde huvudtiteln uppförda anslagen till anskaffande

av materiel m. m. för vetenskaplig forskning eller undervisning, till

underhåll och ökande av museala samlingar och dylikt.

Trots de stigande materielpriserna, yttrar departementschefen, och trots

det genom teknikens utveckling ständigt växande behovet av anslag till

ändamål av denna art, måste flertalet av dessa anslag i nuvarande läge

nedsättas. Det vore icke tänkbart att under rådande förhållanden på detta

område uppehålla den standard, som i ett gynnsammare statsfinansiellt läge

syntes möjlig. Underhållet av statliga samlingar borde sålunda nu begränsas

till det nödtorftiga. Utökning av samlingar borde ske endast i undant

ags fall, ifall staten härigenom icke tillskyndades några utgifter nu eller i

framtiden. Fordringarna på den tekniska utrustningen finge nedprutas och

största sparsamhet iakttagas vid anskaffandet av materiel av olika slag.

Forskningsverksamhet, som utan väsentligare olägenheter kunde bedrivas i

långsammare takt, måste inskränkas.

Från dessa utgångspunkter hade departementschefen ansett sig böra bedöma

behovet av anslag för nästa budgetår till omförmälda ändamål. En

bestämd åtskillnad måste emellertid göras mellan de institutioner, som här

vore i fråga. De av ifrågavarande anslag, som vore avsedda huvudsakligen

för museal verksamhet eller för speciellt forskningsarbete, torde kunna hårdast

beskäras. Departementschefen syftade härvid på anslagen till museer,

till rasbiologiska institutet, ortsnamnskommissionen och landsmålsarkiven.

De anslag åter, medelst vilka täcktes utgifter för såväl undervisning som

forskning, d. v. s. anslagen till universiteten, karolinska institutet och de

tekniska högskolorna, kunde icke begränsas lika starkt, detta både med

tanke på undervisningens behov och med beaktande av att genom dessa

anslag främjades forskningsverksamhet, som kunde vara av stor praktisk

och ekonomisk betydelse för vårt land. Sistnämnda synpunkt måste, särskilt

beträffande de tekniska högskolorna, tillmätas största vikt.

Vad departementschefen i ovannämnda avseende anfört har icke givit

utskottet anledning till erinran.

Utskottet, som icke heller funnit något att invända mot Kungl. Maj:ts

förslag beträffande storleken av förevarande anslag för nästa budgetår,

hemställer således,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av 47,000 kronor.

26:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 35 och 36), vilket innebär en anslagshöjning

med 200 kronor för beredande av arvode åt en extra befattningshavare

för särskilt arbete utom tjänstetid, hemställer utskottet,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 13

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.......................kronor 24,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 24,700

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis .... » 1,500 » 26,200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 4,600

Summa förslagsanslag kronor 54,800;

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 54,800 kronor.

27:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, sid. 36), vilket innebär en i besparingssyfte

vidtagen anslagsminskning med 3,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslag sanslag av

20,500 kronor.

28:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, sid. 37),

vilket innebär en huvudsakligen i besparingssyfte vidtagen anslagsminskning

med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av 2,900 kronor.

29:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 29, sid. 37 och 38), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte

med 25,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för

budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 225,000 kronor.

30:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. Kungl. Maj:t bar

(punkt 30, sid. 38) förslagit riksdagen att såsom Bidrag till kulturhistoriska

museet i Lund för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 20,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr J. Nilsson i Malmö väckt motion (I: 21), vari hemställts,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

att riksdagen måtte besluta att anvisa ett anslag för budgetåret 1940/41 å

30,000 kronor att tilldelas kulturhistoriska föreningen för södra Sverige.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,

hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 7,000 kronor.

Departementschefen har förklarat, att han under rådande förhållanden funne

sig nödsakad föreslå en tillfällig nedsättning av anslaget med sagda belopp.

Utskottet anser sig icke under nu rådande förhållanden kunna biträda

det i motionen framställda yrkandet. Utskottet är fastmer i likhet med

departementschefen av den uppfattningen, att anslaget för nästa budgetår

måste undergå en ej oväsentlig reduktion. Emot Kungl. Maj:ts förslag till

anslagsminskning har utskottet icke något att erinra, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Nilssons i Malmö ovannämnda

motion (I: 21), i vad den skiljer sig från Kungl. Majda förslag,

såsom Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund för

budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 20,000 kronor.

31:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 31, sid. 38 och 39), vilket innebär en anslagsminskning i

besparingssyfte med 4,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för

budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 15,500 kronor.

32:o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, sid. 39), vilket innebär en

anslagsminskning i besparingssyfte med 1,800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens

fyndmaterial för budgetåret 1940/41 anvisa ett

anslag av 13,200 kronor.

33:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 33, sid. 39 och 40), vilket innebär en anslagsminskning

i besparingssyfte med 2,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet

för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 11,000 kronor.

34;o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 34, sid. 40), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte

med 2,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska skolmuseet för

budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

Kyrkliga ändamål.

35:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Majit

har (punkt 35, sid. 41—48) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för domkapitlen och stiftsnämnderna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41, dels ock till

Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 280,800 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 1,900 kronor.

Anslagsminskningen har uppkommit huvudsakligen genom viss omorganisation

av kanslipersonalen vid Stockholms domkapitel ävensom genom en

mindre sänkning av anslagsmedlen till grundavlöningar till icke-ordinarie

personal vid övriga domkapitel i samband med upphävande av hittills

rådande förbud mot disposition av vid vikariatsförordnanden uppkommande

besparingar å nämnda medel.

Departementschefen har icke ifrågasatt någon ändring beträffande arvoden

åt domkapitelsledamöter eller i fråga av deras rätt till ersättning för avstådda

löneförmåner. I förstnämnda hänseende hade ändring påyrkats av

domkapitlet i Visby, som hemställt, att arvodena för ifrågakommande ledamöter

av domkapitlet måtte höjas från 300 kronor till 500 kronor eller

samma belopp, som utgår till ledamot av Stockholms domkapitel. Statskontoret

har avstyrkt framställningen och i samband, härmed ifrågasatt,

huruvida icke en sänkning av arvodet åt ledamot av sistnämnda domkapitel

kunde tagas under övervägande. Departementschefen har dock icke ansett

sig böra förorda någon jämkning av ersättningsbeloppen, vilka fastställts

så sent som av 1936 års riksdag.

Emot Kungl. Majlis förslag till beräkningen av förevarande anslag för

nästa budgetår har utskottet icke funnit något att erinra. Utskottet anser

sig emellertid — i anslutning till vad statskontoret ovan anfört beträffande

arvode åt ledamot av Stockholms domkapitel — böra ifrågasätta huruvida

icke en allmän översyn av arvodena till domkapitelsledamöterna bör vidtagas,

särskilt med hänsyn till att arvode med enahanda belopp utgår till

ledamot vare sig föredragningsskyldighet i mera avsevärd omfattning ålagts

honom eller icke. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att för riksdagen

framlägga det förslag till ändrade ersättningsgrunder i förevarande

avseende, vartill en närmare omprövning av frågan kan giva anledning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen och

stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1940/41:

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

A vlöningsstat.

Utgifter:

I. Kanslipersonal hos domkapitlen och stiftsnämnderna

m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 302,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp,förslagsvis kronor40,950

b. Vikariatsersättningar,

förslagsvis......... »_400 » 41,350

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m...........kronor 119,200

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis.

............. » 10,400 > 129,600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ........ » 40,600

Summa kronor 513,950.

II. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 114,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp.......kronor 25,900

b. Ersättning till sakkun
niga

för biträde vid syn

av stiftsnämnd m. m.,

förslagsvis......... » 5,000 »

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m. m. kronor 36,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . . * 4,000 »

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »

30,900

40,000

14,400

Summa kronor 199,700.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 17

III. Sammanfattning.

I. Kanslipersonal hos domkapitlen och

stiftsnämnderna m. m.............kronor 513,950

II. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m................... » 199,700

Samma kronor 713,650.

Särskilda uppbördsmedel :

Bidrag från kyrkofonden.............kronor 432,850

Nettoutgift kronor 280,800;

b) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 280,800

kronor.

36:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, sid. 49—52), vilket innebär en anslagsminskning

i besparingssyfte med 5,100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 66,000 kronor.

37:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37,

sid. 52), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 8,000 kronor.

38:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 38, sid. 52), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden

för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 5,046,400 kronor.

39:o) Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i

främmande trosbekännares skattskyldighet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 39, sid. 53), vilket innebär en anslagshöjning med

10,000 kronor på grund av den ökade belastningen under de två senaste

budgetåren, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt vissa församlingar till

följd av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 75,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 8.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

40:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, sid. 53 och 54), vilket innebär en anslagsminskning

med 4,800 kronor, vilken ansetts möjlig att ernå genom vidtagande

av vissa organisatoriska åtgärder, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker

m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 12,500 kronor.

41:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid

universitet av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med

Kungl. Majda förslag (punkt 41, sid. 54), vilket innebär att det förstnämnda

anslaget med hänsyn till minskning av antalet därur utgående understöd

sänkes med 200 kronor och att det sistnämnda anslaget upptages med

samma belopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1940/41 anvisa

a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av 3,300

kronor;

b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med duska språket, ett anslag av 3,600 kronor.

42:o) Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar i utlandet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, sid. 54 och 55), vilket

innebär en höjning av anslaget med 1,000 kronor, betingad av ökade utgifter

för dyrtidstillägg, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avlöningar till pastorer vid svenska

församlingar i utlandet för budgetåret 1940/41 anvisa ett

förslagsanslag av 41,000 kronor.

43:o) Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnstäder. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43,

sid. 55), vilket innebär ett tillfälligt upphörande av ifrågavarande verksamhet

i Calais—Dunkerque och Gdynia och i samband därmed en anslagsminskning

med 12,400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Religiös och social verksamhet bland

svenskar i vissa utländska hamnstäder för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 63,000 kronor.

44:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

44, sid. 56), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 1,600 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

45:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 45, sid. 56), vilket innebär en på grund av minskad belastning vidtagen

anslagssänkning med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 180,000 kronor.

46:o) Bestridande i vissa fall nied allmänna medel av kostnader,

förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, sid. 56 och 57), vilket innebär en på grund

av minskad belastning vidtagen anslagssänkning med 1,700 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig

jord, för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

5,300 kronor.

Akademier m. m.

47:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 47, sid. 58), vilket innebär, att 6,000 kronor, avsedda till

understöd åt vittra författare m. fl., skulle på grund av krisläget indragas,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien

för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 2,300 kronor.

48:o) Bidrag till vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 48, sid. 58 och 59), vilket innebär dels indragning av de till

en katalog över svensk vetenskaplig litteratur och till understöd till Concilium

bibliographicum i Ziirich avsedda medlen, dels ock sänkning av

bidraget till zoologiska stationen i Kristineberg, eller sammanlagt en anslagsminskning

med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien

för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 50,600 kronor.

49:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, sid. 59 och 60), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i avlöningsstaten

för de under vitterhets-, historie- och antikvi
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tetsakademien lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m.;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

411,500 kronor.

50:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, sid. 60 och 61), vilket

innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 18,500 kronor, huvudsakligen

avseende anslagsmedlen till reseersättningar, publikationstryck och

övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 76,400 kronor.

51 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska

museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, sid. 61), vilket innebär en

anslagsminskning i besparingssyfte med 10,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum m. m.: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 6,500 kronor.

52:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 52, sid. 62

och 63), vilket innebär sänkning av anslagsmedlen till fornlämningars vård

och undersökning med 11,600 kronor, till vård och underhåll av byggnadsminnesmärken

med 5,000 kronor och till omedelbara iståndsättningsåtgärder

å vissa byggnadsminnesmärken med 10,000 kronor, varjämte ett engångsanslag

å 7,000 kronor bortfallit, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

: Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar

och byggnadsminnesmärken för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av 26,000 kronor.

53:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Östasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien: Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Om
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21

kostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, sid. 63 och

64), vilket innebär beträffande förstnämnda anslag en anslagsminskning

med 900 kronor till följd av att föreståndaren för ifrågavarande samlingar,

professorn K. B. J. Karlgren blivit underkastad civila tjänstepensionsreglementet

och allmänna familjepensionsreglementet och förty har att vidkännas

tjänste- och familjepensionsavdrag, samt i fråga örn sistnämnda anslag en

i besparingssyfte vidtagen anslagsminskning med 600 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

avlöningsstaten för de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

lydande ostasiatiska arkeologiska samlingarna,

som må föranledas av de av 1939 års riksdag beslutade

ändrade pensionsbestämmelserna för professorer och

lärare m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet m. m.;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av 21,400 kronor;

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Omkostnader för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 5,900 kronor.

54:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, sid. 64), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i

avlöningsstaten för akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan;

b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 182,200 kronor.

55:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 65), vilket

innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 1,100 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 28,500 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

56:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

56, sid. 65 och 66), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte

med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 21,000 kronor.

57:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, sid. 66

och 67), vilket innebär tillfällig indragning av anslagsposten å 6,000 kronor

till resestipendier för studier i utlandet samt sänkning med 2,500 kronor

av anslaget i övrigt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

58:o) Statens konstråd. Kungl. Maj:t har (punkt 58, sid. 67 och 68)

föreslagit riksdagen att till Statens konstråd för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av 8,500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 11,000 kronor, varför

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 2,500 kronor. Till

stöd härför har departementschefen anfört:

Enligt sin instruktion hade statens konstråd att bland annat biträda vederbörande

myndigheter vid konstnärlig utsmyckning av byggnader. 1939 års

urtima riksdag hade uttalat sig för en reduktion av de anslag till konstnärlig

utsmyckning av byggnader, vilka redan ställts till förfogande. Skulle

Kungl. Majit komma att besluta i enlighet härmed, torde en minskning av

de på konstrådet ankommande arbetsuppgifterna vara att för nästa budgetår

emotse. Anmärkas kunde, att nya statsanslag till konstnärlig utsmyckning

till följd av inskränkningarna i den statliga byggnadsverksamheten

icke torde vara att för nämnda budgetår påräkna.

Under sådana förhållanden och i besparingssyfte ville departementschefen

föreslå, att förevarande anslag för nästa budgetår nedsattes med 2,500 kronor

till 8,500 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela

bestämmelser rörande anslagets disposition och rörande ifrågakommande

beskärningar av nu utgående arvoden.

På grund av de nu rådande förhållandena torde en minskning av de på

konstrådets handläggning ankommande arbetsuppgifterna vara att emotse

under nästa budgetår. Med hänsyn härtill och i besparingssyfte har departementschefen

förordat en anslagsminskning med 2,500 kronor. Enligt utskottets

mening torde någon nedsättning av anslaget utöver den av departementschefen

föreslagna utan större olägenhet kunna vidtagas, och får

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

utskottet i sådant avseende föreslå en ytterligare reduktion med 1,000 kronor.

Anslaget bör förty för nästa budgetår uppföras med 7,500 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av 7,500 kronor.

59:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, sid. 68 och 69), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i

avlöningsstaten för musikaliska akademien med musikkonservatoriet;
b)

till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

240,000 kronor.

60:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Omkostnader.

Kungl. Majit har (punkt 60, sid. 69 och 70) föreslagit riksdagen

att till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Omkostnader för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 14,000 kronor.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 12,500 kronor.

Utgifterna äro därvid beräknade till 24,900 kronor, varav 7,200 kronor för

bränsle, lyse och vatten samt 17,700 kronor för övriga expenser. Såsom

särskilda uppbördsmedel äro upptagna inkomster i form av lokalhyror m. m.

med ett belopp av 12,400 kronor. Akademien har för nästa budgetår beräknat

utgifterna för ifrågavarande ändamål till oförändrat belopp, 24,900

kronor.

Departementschefen har för egen del anfört:

Utgifterna å förevarande anslag hade för budgetåret 1938/39 uppgått till

omkring 23,700 kronor, nämligen för bränsle, lyse och vatten cirka 8,050

kronor och för övriga expenser omkring 15,650 kronor. De särskilda uppbördsmedlen

hade uppgått till allenast 8,050 kronor. Förstnämnda utgiftspost

torde med hänsyn härtill för nästa budgetår böra beräknas till 8,000

kronor, innebärande en höjning med 800 kronor. Å andra sidan syntes

delposten till övriga expenser utan svårare olägenhet kunna sänkas med

2,700 kronor till 15,000 kronor. För lokalhyror m. m. torde icke kunna

beräknas högre inkomster än 9,000 kronor. I enlighet härmed borde anslaget

höjas med 1,500 kronor till 14,000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har musikaliska akademien

för nästa budgetår beräknat inkomsterna av lokalhyror m. m. till samma

belopp som för innevarande budgetår eller till 12,400 kronor. Med hänsyn

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

till att de särskilda uppbördsmedlen för budgetåret 1938/39 uppgingo till

allenast 8,050 kronor har departementschefen ansett inkomsterna av lokalhyror

m. m. för nästa budgetår icke böra uppskattas till högre belopp än

9.000 kronor. Aven efter den av departementschefen vidtagna reduktionen

torde ifrågavarande inkomster enligt utskottets förmenande vara för högt beräknade.

Utskottet har nämligen under hand inhämtat, att under nu löpande

budgetår i lokalhyror hittills influtit ett belopp, som i förhållande till den

tilländalupna tiden avsevärt understiger såväl den för nyssnämnda budgetår

som för nästa budgetår för samma tid kalkylerade inkomstsumman. En

minskning av det beräknade inkomstbeloppet för lokalhyror m. m. skulle

därför kunna ifrågasättas, men med hänsyn till att förevarande anslag har

förslagsanslags natur och utskottet saknar säkrare utgångspunkter för uppskattande

av inkomstbeloppets storlek för nästa budgetår, vill utskottet icke

motsätta sig bifall till departementschefens förslag på denna punkt. Då departementschefens

förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran

eller uttalande hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 14,000 kronor.

61: o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Inköp

och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård

av instrument. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, sid. 70),

vilket innebär, att två tillfälligt anvisade anslagsposter å tillhopa 2,800

kronor utgått samt därutöver anslaget i besparingssyfte reducerats med

2.000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Inköp och bindning av böcker och musikalier

samt underhåll och vård av instrument för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av 4,300 kronor.

62: o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, sid. 70 och 71),

vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 15,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Stipendier m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av 5,000 kronor.

63: o) Teaterrådet. Kungl. Maj:t har (punkt 63, sid. 71) föreslagit riksdagen

att till Teaterrådet för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 7,000

kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

25

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 9,500 kronor, varav

7,500 kronor disponeras till arvoden åt teaterrådets ledamöter och suppleant

samt 2,000 kronor till expenser och reseersättningar. Kungl. Majds förslag

innebär en anslagsminskning med 2,500 kronor. Ifrågavarande besparing

kunde enligt vad departementschefen framhållit endast ernås genom en

beskärning av de nu utgående arvodena och genom minskning, i den mån

så vore möjligt, av de till expenser och reseersättningar beräknade anslagsmedlen.

Departementschefen förutsatte, att det finge ankomma på Kungl.

Maj:t att framdeles meddela bestämmelser i ämnet.

Utskottet har inhämtat, att antalet sammanträden hos teaterrådet under

år 1939 endast uppgått till fem. Det synes utskottet som om de teaterrådet

åvilande arbetsuppgifterna icke äro större än att en beskärning av anslaget

till teaterrådet utöver den departementschefen föreslagit torde kunna

låta sig göra. I sådant avseende får utskottet föreslå en ytterligare anslagsminskning

med 1,000 kronor. Förevarande anslag bör alltså för nästa budgetår

uppföras med ett belopp av 6,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Teaterrådet för budgetåret 1940/41

anvisa ett anslag av 6,000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

64:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Universitetskanslersämbetet:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majlis förslag

(punkt 64, sid. 72), vilket innebär en minskning i besparingssyfte av omkostnadsanslaget

med 300 kronor men i övrigt samma anslagsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i

avlöningsstaten för universitetskanslersämbetet;

b) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 46,100 kronor;

c) till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 2,300 kronor.

65:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 65,

sid. 72—77) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga

de ändringar i avlöningsstaterna för universiteten i Uppsala och Lund

samt karolinska mediko-kirurgiska institutet, som må föranledas av de av

1939 års riksdag beslutade ändrade pensionsbestämmclserna för professorer

och lärare m. fl., dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i

övrigt i avlöningsstaten för universitetet i Uppsala, som föranledas av vad

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av departementschefen i statsrådsprotokollet för den 4 januari 1940 föreslagits,

dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 1,915,300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr T. Caap väckt motion (I: 106), i den del motionen berör

Uppsala universitet, vari hemställts, att riksdagen ville fatta ett principbeslut

om att från viss senare tidpunkt på i motionen angivet sätt främja

förvaltningsrättens ställning vid svenskt statsuniversitet utan att statsrättens

och folkrättens ställning härigenom försämras.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet

hänvisas — i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande

— till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 55,700 kronor.

Denna minskning är huvudsakligen föranledd därav, att de i avlöningsstaten

angivna avlöningskostnaderna för professorer och lärare m. fl. till

följd av den från och med den 1 juli 1939 genomförda pensionsregleringen

för nämnda befattningshavare kunnat minskas med vederbörliga pensionsavdrag.

Motsvarande minskning inträder beträffande avlöningsanslagen till

Lunds universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet. Pensionsregleringen

föranleder även, såsom departementschefen erinrat, vissa formella

ändringar i vederbörande avlöningsstater, och Kungl. Majda förslag

avser bland annat bemyndigande för Kungl. Majit att vidtaga berörda

ändringar.

I anslagshänseende innebär Kungl. Maj:ts förslag vidare, att en anslagspost

å 4,000 kronor till en personlig professur åt observatorn E. H. von

Zeipel utgår till följd av dennes inträde i pensionsåldern ävensom att 1,500

kronor anvisas till ytterligare en amanuenstjänst vid röntgenavdelningen

vid akademiska sjukhuset; enahanda belopp förutsättes på vedertaget sätt

utgå från sjukhusets stat.

Departementschefen har vidare föreslagit ändrad benämning av professuren

i jämförande anatomi. Härjämte föreslås beträffande avlöningsstaten

ändringar, motsvarande dem, som ifrågasatts beträffande övriga avlöningsstater.

Härutöver erinrar departementschefen, att Kungl. Majit efter medgivande

av 1938 års riksdag den 30 juni 1938 förordnat, att vid Uppsala universitet

skulle från och med tidpunkt, som Kungl. Majit ville framdeles på

förslag av kanslern bestämma, dock tidigast från och med den 1 juli 1940,

inrättas en professur i internationell rätt. Större akademiska konsistoriet i

Uppsala har dock icke ansett sig böra ifrågasätta något anslag till nämnda

professur för budgetåret 1940/41, och kanslern har icke funnit det möjligt

att i rådande läge göra någon framställning i ämnet. Departementschefen

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27

har anslutit sig till kanslerns uppfattning och utgått ifrån, att åtgärder för

tillsättning av nämnda professur tills vidare icke skulle vidtagas.

Departementschefen har vidare — såsom närmare framgår i det följande

under punkten 70 angående avlöningsanslaget till Lunds universitet —

tillstyrkt, att den nuvarande professuren därstädes i statsrätt, förvaltningsrätt,

kyrkorätt och folkrätt, vilken professur blir ledig sommaren 1940,

hädanefter skall benämnas professur i förvaltningsrätt och statsrätt med

folkrätt. Motsvarande professur vid universitetet i Uppsala torde enligt

departementschefens mening böra erhålla en i anslutning härtill ändrad benämning

först i samband med inrättandet av den professur i internationell

rätt, vilken på sätt departementschefen här ovan föreslagit icke för närvarande

bör erhålla innehavare.

I motionen 1:106 har anförts bland annat,

att det syntes välbetänkt, örn riksdagen nu fattade ett principbeslut örn

upprättande av en självständig professur i förvaltningsrätt från viss senare

tidpunkt. Denna professur torde böra upprättas i Lund. Om emellertid

ekonomiska hinder skulle anses möta för ett sådant beslut, kunde det ifrågasättas,

om icke syftemålet ändå skulle kunna förverkligas inom ramen för

de juridiska fakulteternas nuvarande antal professurer. Skulle även denna

väg visa sig oframkomlig, återstode möjligheten att, med upphävande av

principbeslutet från år 1938 om inrättande av en professur i internationell

rätt vid Uppsala universitet, där inrätta en självständig professur i förvaltningsrätt

och en professur i statsrätt och folkrätt, varigenom folkrätten

skulle kunna beredas ungefär samma förmånliga ställning som genom inrättandet

av en professur i internationell rätt. Därest ekonomiska förhållanden

så medgåve borde förvaltningsrättens ställning på samma sätt stärkas

i såväl Uppsala som Lund genom inrättande på båda ställena av särskilda

professurer dels i förvaltningsrätt, dels ock i statsrätt och folkrätt. En

principiell lösning av den föreliggande frågan vid innevarande riksdag vore

av vikt med hänsyn till att professuren i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt

vid Uppsala universitet kunde förväntas komma att ledigförklaras instundande

vår samt motsvarande professur i Lund torde komma att ledigförklaras

nästa höst.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om att något anslag till

professuren i internationell rätt icke bör i rådande läge ifrågasättas för budgetåret

1940/41, varför med åtgärder för tillsättning av professuren bör

tillsvidare anstå. Det i motionen I: 106 ifrågasatta upphävandet av principbeslutet

angående inrättandet av sagda professur och inrättande i stället

av en självständig professur i förvaltningsrätt i Uppsala kan utskottet

icke biträda. Utskottet ställer sig alltså avvisande till motionen I: 106

i den del, varom nu är fråga. I detta sammanhang vill utskottet emellertid

beröra departementschefens förslag örn ändrad benämning å dels professuren

i statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och folkrätt i Lund, dels ock professuren

i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt i Uppsala. Såsom närmare

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

framgår av vad utskottet under punkten 70 i det följande kommer att

anföra tillstyrker utskottet förslaget om att förstnämnda professur erhåller

benämningen professur i förvaltningsrätt och statsrätt med folkrätt. Vad

beträffar motsvarande professur i Uppsala anser utskottet jämväl denna

professur höra redan nu i likhet med ifrågavarande Lundaprofessur erhålla

benämningen professur i förvaltningsrätt och statsrätt med folkrätt. Kungl.

Majit torde bemyndigas att vidtaga härav föranledd ändring i staten för

Uppsala universitet.

Emot Kungl. Majits förslag under förevarande punkt har utskottet icke

funnit anledning till erinran. Utskottet tillstyrker jämväl, att bemyndigande

lämnas Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i avlöningsstaterna för universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska institutet, som föranledas av

den år 1939 beslutade pensionsregleringen för professorer m. fl. Utskottet

hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

och med avslag, såvitt nu är i fråga, å herr Caaps förevarande

motion (I: 106),

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i

avlöningsstaterna för universiteten i Uppsala och Lund

samt karolinska mediko-kirurgiska institutet, som må föranledas

av de av 1939 års riksdag beslutade ändrade pensionsbestämmelserna

för professorer och lärare m. fl.;

b) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i

övrigt i avlöningsstaten för universitetet i Uppsala, som

föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

för den 4 januari 1940 och av utskottet här ovan föreslagits;

c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1940/

41 anvisa ett förslagsanslag av 1,915,300 kronor.

66:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (puukt 66, sid. 77 och 78), vilket innebär en genom reduktion

av posten till reseersättningar möjliggjord anslagsminskning med 1,500 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 138,500

kronor.

67:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 67, sid. 78 och 79), vilket innebär en anslagsminskning

i besparingssyfte med 80,000 kronor, motsvarande omkring 15 procent

av nu utgående anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 450,000

kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

29

68:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 68, sid.

80), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med omkring 15

procent eller 22,000 kronor, får utskottet, under erinran örn vad utskottet

under punkten 13 i det föregående anfört, hemställa,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av 126,500 kronor.

69: o) Uppsala universitet: Vissa ersättningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 69, sid. 80), vilket innebär en anslagsminskning med

7.800 kronor, sammanhängande med den under punkten 65 bär ovan berörda

pensionsregleringen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Vissa ersättningar

för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 6,400 kronor.

70:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 70, sid.

81—87) föreslagit riksdagen att dels med ändring härutinnan av vad tidigare

bestämts, besluta, att vid universitetet i Lund skall från den tidpunkt, som

framdeles kan varda bestämd, inrättas en professur i limnologi, dels bemyndiga

Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i avlöningsstaten för universitetet

i Lund, som föranledas av vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

för den 4 januari 1940 föreslagits, dels ock till Lunds

universitet: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

1.657.800 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr T. Caap väckt motion (1: 106), i den del motionen berör

Lunds universitet, vari hemställts, att riksdagen ville fatta ett principbeslut

örn att från en viss senare tidpunkt på i motionen angivet sätt främja

förvaltningsrättens ställning vid svenskt statsuniversitet utan att statsrättens

och folkrättens ställning härigenom försämras.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet

hänvisas — i den mån redogörelse härför icke lämnats under punkten

65 i det föregående — till motionen.

I anslagshänseende innebär Kungl. Majits förslag en minskning med

52,200 kronor, främst föranledd av den i det föregående omförmälda pensionsregleringen.

Den enda av departementschefen ifrågasatta anslagshöjningen

avser anvisande av 3,000 kronor till en ny amanuensbefattning vid

pediatriska kliniken.

Kanslern hade härutöver äskat medel bland annat till en professur i

limnologi, beslutad av 1939 års riksdag, och en professur i nordisk och

jämförande folkkulturforskning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Beträffande professuren i limnologi föreslår departementschefen av statsfinansiella

skäl uppskov med dess inrättande.

Vidkommande inrättandet av en professur i nordisk och jämförande

folkkulturforskning inhämtas av statsrådsprotokollet bland

annat:

I skrivelsen nr 265/1939 yttrade riksdagen, att, därest det ur olika synpunkter

skulle befinnas erforderligt, att en professur i folkminnesforskning

i enlighet med universitetsberedningens förslag inrättades, riksdagen utginge

från att förslag i ämnet skulle kunna av Kungl. Majit framläggas

för 1940 års riksdag. Vid ett eventuellt bifall från riksdagens sida till ett

förslag i angivna riktning torde professorn C. W. von Sydow i Lund utan

ansökningsförfarande kunna kallas till innehavare av en dylik lärostol.

Det torde även, yttrade riksdagen, böra i första hand ankomma på Kungl.

Majit att — om en ordinarie professorsbefattning i folkminnesforskning

icke av Kungl. Majit skulle befinnas böra komma till stånd — taga under

omprövning, huruvida von Sydows vetenskapliga förtjänster och forskargärning

motiverade inrättandet för honom av en personlig professur, samt

eventuellt förelägga 1940 års riksdag förslag i ämnet.

Kanslern, som verkställt utredning i berörda ärende, har kommit till det

resultatet, att en ny professur i nordisk och jämförande kulturforskning borde

upprättas vid vartdera universitetet, omfattande såväl folkminnesforskning

som nordisk etnologi.

Det torde dock icke i nuvarande läge kunna ifrågasättas, anför kanslern, att två

professurer i detta ämne skulle samtidigt inrättas i landet. Den närmaste åtgärden

syntes böra bli, att professoru von Sydow, som under en så lång följd av år

företrätt folkminnesforskningen i Lund, erhölle en professur. Från Uppsala

universitet hade föreslagits, att en personlig professur i folkminnesforskning

skulle inrättas för von Sydow i Uppsala. Emellertid syntes det mindre lämpligt,

att von Sydow överflyttade sin verksamhet till Uppsala de få år, som

återstode för honom, innan han uppnådde pensionsåldern. I stället förordade

kanslern, att von Sydow kvarstode såsom föreståndare för HylténCavallius’

stiftelse och förenade denna befattning med professur vid Lunds

universitet. Härigenom bleve också kostnaden för den nya professuren relativt

obetydlig, von Sydow uppbure nämligen ett arvode å 8,200 kronor

såsom föreståndare för stiftelsen, vilket arvode genom professurens inrättande

skulle besparas. Att göra professuren personlig, syntes ej påkallat Det vore

tvärtom av stor betydelse, att en ordinarie professur redan nu komme till

stånd och att dess omfattning fixerades.

Kanslerns förslag vore alltså, att en professur inrättades vid Lunds universitet

i nordisk och jämförande folkkulturforskning, att innehavaren av

denna professur samtidigt skulle vara föreståndare för Hyltén-Cavalliusstiftelsen

samt att till förste innehavare skulle utan ansökan utnämnas professorn

C. W. von Sydow.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

Departementschefen har förklarat att han under nuvarande förhållanden

icke kunde tillstyrka kanslerns förslag.

Beträffande den nuvarande professuren i statsrätt, förvaltningsrätt,

kyrkorätt och folkrätt, vilken professur blir ledig sommaren

1940, förklarade sig riksdagen i omförmälda skrivelse nr 265/1939 anse

skäl föreligga för en undersökning av frågan örn det lämpliga ämnesområdet

för ifrågavarande professur, varvid syntes böra tagas i övervägande

att åt förvaltningsrätten inrymma en starkare ställning i ämneskombinationen.

Vederbörande universitetsmyndigheter hava på anförda skäl föreslagit att

professurens ämnesområde skulle betecknas förvaltningsrätt och statsrätt

med folkrätt. Under framhållande av att ifrågavarande förslag syntes ägnat

att främja det av riksdagen uttalade önskemålet, har departementschefen

tillstyrkt, att professuren skulle erhålla den sålunda ifrågasatta ändrade benämningen.

Utskottet biträder departementschefens förslag, att med inrättandet av

professuren i limnologi må tills vidare anstå och att professuren inrättas vid

den tidpunkt, som framdeles kan varda bestämd. Medel för ändamålet böra

därför icke nu beräknas i avlöningsstaten för Lunds universitet. I likhet

med departementschefen anser utskottet det angeläget att frågan om professurens

inrättande ånyo tages under omprövning i samband med anslagsäskandena

till 1941 års riksdag.

Vad beträffar inrättande av en professur i nordisk och jämförande folkkulturforskning

uttalade sig fjolårets riksdag — såsom av den ovan lämnade

redogörelsen framgår — för att en närmare utredning av denna fråga

skulle komma till stånd. I samband härmed borde enligt riksdagens mening

även övervägas frågan örn inrättande av en personlig professur i ämnet

för föreståndaren för Hyltén Cavallius’ stiftelse i Lund, docenten vid

universitetet därstädes, professorn C. W. von Sydow. Kanslern för rikets

universitet, som verkställt utredning i ärendet, bär föreslagit att vid Lunds

universitet skulle inrättas en ordinarie prolessur i nordisk och jämförande

folkkulturforskning, att innehavaren av professuren samtidigt skulle vara

föreståndare för nämnda stiftelse samt att till förste innehavare skulle utan

ansökan utnämnas von Sydow. Med hänsyn till att enligt kanslerns förslag

von Sydow skulle kvarstå såsom föreståndare för Hyltén-Cavallius stiftelse,

i vilken egenskap han uppbär ett årligt arvode av 8,200 kronor som genom

professuiens inrättande kunde besparas, skulle kostnadsökningen tor den

nya professuren inskränka sig till ett relativt obetydligt belopp. Departementschefen

har emellertid ansett sig under nuvarande för hållanden icke

kunna tillstyrka kanslerns ifrågavarande förslag. Utskottet finner för sin

del att starka skäl blivit av kanslern anförda för professurens inrättande.

Utskottet är emellertid icke beiett att nu förorda inrättandet av en ordinarie

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

professur i ämnet. Däremot anser utskottet den banbrytande verksamhet

von Sydow under en mycket lång följd av år utfört för den svenska folkminnesforskningen

tala för att en personlig professur upprättas för honom.

I anslutning till kanslerns förslag bör von Sydow även såsom innehavare

av den personliga professuren kvarstå som föreståndare för Hyltén-Cavallius’

stiftelse. Det honom nu i sistnämnda egenskap tillkommande arvodet bör

indragas. Avlöningen för den personliga professuren åt von Sydow bör

liksom för övriga universitetsprofessurer beräknas till 12,000 kronor, därav

8,000 kronor lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar, varjämte 1,000

kronor böra avses för ålderstillägg för den händelse Kungl. Majit skulle

finna skäl föreligga att tillerkänna von Sydow dylikt tillägg. Professuren

för von Sydow torde i pensionshänseende böra likställas med ordinarie universitetsprofessurer.

På grund härav torde de vid professuren utgående löneförmånerna

böra minskas med vederbörliga tjänste- och familjepensionsavdrag,

utgörande i runt tal 900 kronor. Anslaget till avlöningar vid Lunds

universitet synes alltså böra ökas med (13,000—900=) 12,100 kronor.

Löneförmånerna till von Sydow torde böra i avlöningsstaten beräknas

under en post till avlöning till tjänsteman på indragningsstat. von Sydow

bör såsom innehavare av den personliga professuren vara underkastad de

för universitetsprofessorer i allmänhet stadgade villkoren och bestämmelserna.

I fråga örn de med professuren förenade åliggandena torde det få

ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av universitetskanslern därom

utfärda erforderliga föreskrifter.

På grund av rådande statsfinansiella förhållanden anser utskottet det uteslutet

att biträda det i motionen I: 106 framställda yrkandet örn inrättandet

av en självständig professur i förvaltningsrätt vid universitetet i Lund. Utskottet,

som redan i det föregående behandlat motionen i vad den avser

inrättandet av en förvaltningsrättsprofessur i Uppsala, kan icke heller tillstyrka

ett beträdande av den av motionären angivna utvägen att tillgodose

motionens syfte inom ramen för de juridiska fakulteternas nuvarande antal

professurer. Utskottet ställer sig alltså avvisande till motionen, i den

del, varom nu är i fråga.

Departementschefens i enlighet med vederbörande universitetsmyndigheters

tillstyrkan framställda förslag örn ändrad benämning å den nuvarande

professuren i statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och folkrätt till en professur

i förvaltningsrätt och statsrätt med folkrätt står i god överensstämmelse

med riksdagens i fjol uttalade önskemål och bitrades av utskottet.

I fråga örn motsvarande professur vid Uppsala universitet har utskottet

under punkten 65 i det föregående uttalat sig.

Utskottet ansluter sig till vad Kungl. Majit i övrigt under förevarande

punkt föreslagit.

Med anledning av utskottets förslag örn inrättandet av en personlig pro
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

33

fessur åt professorn C. W. von Sydow bör avlöningsanslagets slutsumma

höjas till (1,657,800+12,100=) 1,669,900 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag, så vitt nu är i fråga, å herr Caaps ovannämnda

motion (I: 106),

a) med ändring härutinnan av vad tidigare bestämts

besluta, att vid universitetet i Lund skall från den tidpunkt,

som framdeles kan varda bestämd, inrättas en professur i

limnologi;

b) medgiva, att för docenten vid universitetet i Lund,

professorn Carl Wilhelm von Sydow må vid nämnda universitet

från och med den 1 juli 1940 inrättas en personlig

professur i nordisk och jämförande folkkulturforskning

med de åligganden för von Sydow såsom innehavare av

omförmälda professur, som Kungl. Maj:t bestämmer;

c) besluta, att von Sydow skall såsom innehavare av den

personliga professuren i nordisk och jämförande folkkulturforskning

vid universitetet i Lund vara i avlönings- och

pensionshänseende likställd med universitetsprofessor;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i avlöningsstaten för Lunds universitet, som föranledas av

vad av departementschefen i statsrådsprotokollet för den

4 januari 1940 och av utskottet här ovan föreslagits;

e) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 1,669,900 kronor.

71:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 71, sid. 87), vilket innebär en anslagsminskning med 3,800

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 87,200 kronor.

72:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 72, sid. 87 och 88), vilket innebär en anslagsminskning i

besparingssyfte med omkring 15 procent eller 47,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m. för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 278,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 194.0. 6 sami. Nr 8.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, sid. 88),

vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 20,000 kronor,

får utskottet, under erinran örn vad utskottet under punkten 13 här ovan

anfört, hemställa,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning

för universitetsbiblioteket för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 117,000 kronor.

74:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 74) föreslagit riksdagen i fråga om anslag

till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

75:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, sid. 89), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 35,000 kronor.

76:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76, sid. 89), vilket innebär en

anslagsminskning i besparingssyfte med 8,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Materiel m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 99,000 kronor.

77:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

77, sid. 90), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

78:o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 78, sid. 90—92), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i

avlöningsstaten för tandläkarinstitutet;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 35

b) till Tandläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1940/

41 anvisa ett förslagsanslag av 205,700 kronor.

79:o) Tandläkarinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 79, sid. 92), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte

med 9,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarinstitutet: Omkostnader för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 133,000 kronor.

80:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset: Omkostnader. Universitetssjukhus:

Serafimerlasarettet: Avlöningar. Universitetssjukhus:

Serafimerlasarettet: Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt

80) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

81 :o) Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 81, sid. 93—95), vilket

innebär en anslagshöjning med 80,000 kronor, betingad av stegrade avlöningskostnader

för sjukhusets sköterske- och biträdespersonal, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska

sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 330,000 kronor.

82:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 82,

sid. 95 och 96), vilket innebär en anslagshöjning med 53,400 kronor, betingad

av den av 1937 års riksdag beslutade ändringen av statsbidragsgrunderna,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1940/41

anvisa ett anslag av 136,000 kronor.

83:o) Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av nybyggnad

för ögonkliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 83, sid. 96 och 97), vilket innebär

fortsatt anvisande av anslag till ifrågavarande byggnadsföretag, vartill

164,000 kronor anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande

av nybyggnad för ögonkliniken vid Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund, i huvudsaklig överensstäm
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

melse med i ärendet företedda, den 28 september 1938 dagtecknade

ritningar, för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 85,000 kronor.

84:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i

Stockholm. I enlighet med Kungl Maj:ts förslag (punkt 84, sid. 97—102),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad

departementschefen i förevarande sammanhang anfört och föreslagit rörande

befrielse för viss personal vid barnbördshuset från erläggande av retroaktivavgift

för höjning av pension sunderlaget, hemställa,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna

barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1940/41

anvisa ett anslag av 355,000 kronor.

85:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik

i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85,

sid. 102 och 103), vilket innebär dels att anslaget, som förut varit obetecknat,

nu upptages som förslagsanslag i samband med uppförande under detsamma

av en förslagsvis beräknad anslagspost å 100 kronor till ersättning

åt vikarie för amanuensen vid den pediatriska polikliniken, dels ock att

anslagsposten till nedsättande av vårdavgifterna för barn, som ej äga hemortsrätt

i Stockholm, i besparingssyfte sänkes med 5,500 kronor till 2,500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk

klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 68,300 kronor.

86:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi

åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

86, sid. 103 och 104), vilket innebär en på grund av minskad belastning

vidtagen anslagssänkning med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av 10,500 kronor.

87:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87,

sid. 104 och 105), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med

20,000 kronor, hemställer utskottet,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

37

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av 22,000 kronor.

88:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter

vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

88, sid. 105), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med

1,100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 1,900 kronor.

89:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga

i akademiska befordringsärenden. Gemensamma universitetsändamål:

Stipendier åt studerande vid universiteten i Uppsala och Lund

samt karolinska mediko-kirurgiska institutet. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkterna 89 och 90) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till

förevarande ändamål ävensom beträffande två likalydande motioner, väckta

den ena inom första kammaren av herr Bergman (I: 118) och den andra

inom andra kammaren av herr Jonsson i Eskilstuna (II: 161) avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

90:o) Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

91, sid. 108 och 109), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala och

Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av 35,000 kronor.

91 :o) Gemensamma universitetsändamål: Universitetsstatistik. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, sid. 109), vilket innebär en

anslagsminskning i besparingssyfte med 1,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Universitetsstatistik för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag

av 1,500 kronor.

92:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 93, sid. 109 och 110), vilket innebär å ena sidan en

sänkning av delposten till lön och tjänstgöringspenningar åt institutets chef,

tillika professor i rasbiologi vid universitetet i Uppsala, med 800 kronor,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

motsvarande honom åliggande pensionsavdrag, och å andra sidan en höjning

av anslagsposten till rörligt tillägg med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att i avlöningsstaten för rasbiologiska

institutet vidtaga de ändringar, som föranledas av

vad av departementschefen i statsrådsprotokollet för den 4

januari 1940 föreslagits;

b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 41,500 kronor.

93:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. Rasbiologiska institutet:

Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94,

sid. 110 och lil), vilket innebär, att i besparingssyfte omkostnadsanslaget

sänkes med 1,100 kronor, belöpande å reseersättningar och övriga expenser,

samt materielanslaget med 8,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1940/41 anvisa

a) till Rasbiologiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 6,700 kronor;

b) till Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 19,700 kronor.

94:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 95, sid. lil), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i

avlöningsstaten för farmaceutiska institutet;

b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 90,300 kronor.

95:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. Farmaceutiska institutet:

Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96,

sid. 112), vilket innebär, att omkostnadsanslaget i besparingssyfte sänkes med

700 kronor och att materielanslaget av enahanda skäl samt med hänsyn till

förefintliga reservationer minskas med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1940/41 anvisa

a) till Farmaceutiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 12,900 kronor;

b) till Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 3,700 kronor.

96:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 97, sid. 112 och 113), vilket innebär, att anslagsmedlen

till arvoden åt tillfälligt anställda arbetsbiträden nedskäras med 2,000

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

39

kronor till 3,000 kronor, men att å andra sidan anslagsposten till rörligt

tillägg höjes med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) ej mindre sänka den i avlöningsstaten för ortnamnskommissionen

under anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal uppförda delposten till grundavlöningar

m. m. med 2,000 kronor till 19,500 kronor och förty

sänka nämnda anslagspost till 21,800 kronor än även höja

den i samma avlöningsstat uppförda anslagsposten till rörligt

tillägg med 500 kronor till 1,600 kronor ävensom till

följd härav sänka avlöningsstatens slutsumma till 26,400

kronor;

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 26,400 kronor.

97:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 98, sid. 113 och 114), vilket innebär indragning av

anslagsposten till publikationstryck 3,000 kronor samt sänkning med 1,800

kronor av de för övriga expenser avsedda medlen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 3,300

kronor.

98:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99,

sid. 114), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 8,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling

och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

99:o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, sid. 114 och

115), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 1,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar, som

bedriva ortnamnsundersökning ar, för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av 2,000 kronor.

100:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 101, sid. 115 och 116), vilket innebär en beskärning med

omkring ‘/s eller 3,000 kronor av de för arvoden åt tillfälligt anställda arbetsbiträden

och för utredigering av ordbok över Valldamålet avsedda an
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

slagsmedlen ävensom en höjning med 2,600 kronor av anslagsposten till

rörligt tillägg, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) ej mindre sänka den i avlöningsstaten för landsmålsarkiven

under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal uppförda delposten till grundavlöningar

m. m. med 3,000 kronor till 84,700 kronor och förty sänka

nämnda anslagspost till 94,200 kronor än även höja den i

samma avlöningsstat uppförda anslagsposten till rörligt tilllägg

med 2,600 kronor till 7,900 kronor ävensom till följd

härav sänka avlöningsstatens slutsumma till 111,100 kronor;

b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 111,100 kronor.

101:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 102, sid. 116), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte

med 5,800 kronor, nämligen dels 800 kronor av anslagsmedlen

till reseersättningar och dels 5,000 kronor av anslagsmedlen till inköp och

underhåll av möbler samt för inköp och bindning av böcker m. m., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 7,500 kronor.

102:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, sid.

116 och 117), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med

20,900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och

bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

103:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamnsoch

dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 104, sid. 117), vilket innebär en anslagsminskning med

1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid

institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs

högskola för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 5,000

kronor.

104:o) Understödjande av svensk folkminnesforskning. Kungl. Majit

har (punkt 105, sid. 117 och 118) föreslagit riksdagen att till Understöd
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

jande av svensk folkminnesforskning för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag

av 36,400 kronor.

Av detta anslag, nu 43,400 kronor, utgå 31,400 kronor såsom bidrag till

Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk folkminnesforskning och 12,000 kronor

såsom bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola.

Större akademiska konsistoriet i Lund har hemställt om inrättande av en

professur i folkminnesforskning och i samband därmed föreslagit vissa

ändringar i fråga örn stiftelsens organisation.

Kanslern för rikets universitet har erinrat, att kanslern i annat sammanhang

gjort framställning om inrättande vid Lunds universitet av en professur

i nordisk och jämförande folkkulturforskning samt i

anslutning därtill föreslagit vissa förändringar av anslaget till stiftelsen. Om

professuren ej skulle komma till stånd, syntes understödet till stiftelsen för

nästa budgetår kunna minskas med 1,500 kronor på grund av att fortsatt

anslag icke erfordrades till vissa inventarier m. m.

Departementschefen har erinrat, att han i samband med sin anmälan av

Lunds universitets petita avstyrkt förslaget örn inrättande av en professur

i folkkulturforskning. Av statsfinansiella skäl föreslår departementschefen

en anslagsminskning med 7,000 kronor, därav 5,000 kronor belöpte å

stiftelsen och 2,000 kronor å institutet.

Ur ifrågavarande anslag utgår av de såsom bidrag till Hyltén-Cavallius’

stiftelse avsedda medlen ett årligt belopp av 8,200 kronor till arvode åt

stiftelsens föreståndare, professorn C. W. von Sydow. Under punkten 70 i

det föregående har utskottet tillstyrkt, att för von Sydow skulle från och

med den 1 juli 1940 inrättas en personlig professur i folkkulturforskning

vid universitetet i Lund samt beräknat medel för ändamålet under anslaget

till avlöningar vid nämnda universitet. Utskottet har tillika förutsatt, att

vid bifall till professurens inrättande von Sydow skulle kvarstå såsom föreståndare

för Hyltén-Cavallius’ stiftelse, men att ovannämnda arvodesbelopp

till föreståndaren skulle bortfalla. Med anledning härav torde förevarande

anslag kunna för nästa budgetår minskas med 8,200 kronor.

Emot den av Kungl. Maj:t i besparingssyfte föreslagna anslagsbeskärningen

med 7,000 kronor har utskottet icke funnit något att erinra. Anslaget

torde alltså för budgetåret 1940/41 böra uppföras med (43,400 —

— 8,200 — 7,000=) 28,200 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understödjande av svensk folkminnesforskning

för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av

28,200 kronor.

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tekniska högskolor.

105:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 106, sid. 119—132) föreslagit riksdagen att dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41, dels ock

till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 1,047,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma belopp som för innevarande

budgetår. I avlöningsstaten har föreslagits vidtagandet av vissa

förändringar, vilka dels äro av formell art, dels ock hänföra sig till den

under punkten 1 i det föregående angivna ändrade beräkningen av anslagsposterna

till avlöningar till] tjänstemän å ordinarie stat och till rörligt

tillägg.

Emellertid har departementschefen härutöver gjort vissa uttalanden av

principiell natur beträffande frågan örn skeppsbyggeriundervisningens

organisation.

Skeppsbyggnadsundervisning förekommer för närvarande vid såväl Tekniska

högskolan i Stockholm som vid Chalmers tekniska högskola. I Stockholm

finnes sålunda en särskild avdelning för skeppsbyggnad. Till denna

höra de obligatoriska ämnena hydromeJcanilc och slceppsbyggnad samt ämnena

varvsanläggning och flygteknik (inklusive aerodynamik). Ämnena skeppsbyggnad

och flygteknik äro företrädda av professurer, av vilka den i skeppsbygg11^

för närvarande är vakant. Ämnena hydromekanik och varvsanläggning

åter företrädas av speciallärare med arvoden å respektive 5,400 kronor

och 3,600 kronor. Därjämte finnes inom avdelningen en speciallärare i

ämnet elektroteknik med ett arvode av 4,800 kronor. Undervisningen i övriga

ämnen handhaves av lärare tillhörande andra avdelningar.

Ämnet flygteknik förekommer såsom frivilligt ämne jämväl inom avdelningen

för maskinteknik.

Då 1936 års riksdag beslöt anvisa medel till uppförande av nybyggnad

för fackavdelningen för skeppsbyggeri vid dåvarande Chalmers tekniska

institut, skedde detta under den förutsättningen, att den egentliga högre

tekniska skeppsltyggeriundervisningen skulle koncentreras till nämnda institut

(proposition nr 135/1936 och riksdagens skrivelse nr 215/1936). Nästföljande

års riksdag fattade sedermera beslut rörande ombildning av högre avdelningen

vid institutet till teknisk högskola från och med den 1 juli 1937,

varvid definitivt beslut fattades rörande organisation av den nya högskolans

avdelning för skeppsbyggnad (proposition nr 268/1937 och riksdagens skrivelse

nr 471/1937).

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43

Vid nyssnämnda beslut lämnades frågan örn skeppsbyggnadsavdelningens

vid tekniska högskolan i Stockholm framtida ställning och uppgifter öppen.

Det förutsattes dock, att denna fråga inom en snar framtid borde upptagas

till behandling. I 1937 års åttonde huvudtitel framhöll sålunda dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet i samband med anmälan av frågan örn

anslagsäskanden till tekniska högskolan i Stockholm, att han förväntade, att

sistnämnda högskola i sinom tid skulle inkomma med detaljerat förslag till

den omläggning av därvarande skeppsbyggeriavdelning och till densamma

knutna lärarkrafter, som kunde påkallas av de då planerade och redan igångsatta

anordningarna för skeppsbyggeriavdelningen vid Chalmers tekniska

institut. I sin skrivelse nr 8/1937 underströk riksdagen detta uttalande.

Med skrivelse den 23 november 1937 överlämnade tekniska högskolans i

Stockholm stgrelse med tillstyrkan ett av högskolans lärarkollegium framlagt

förslag rörande omorganisation av skeppsbyggnadsavdelningen. Yttranden

häröver hava avgivits av styrelsen för Chalmers tekniska högskola och dess

lärarkollegium, av kommerskollegium, som i sin tur inhämtat yttrande från

Sveriges varvsindustriförening, vidare av ingenjörsvetenskapsakademien, cheferna

för marinen och flygvapnet ävensom av svenska teknologföreningens styrelse.

Sedan Kungl. Majit anbefallt styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm

att, efter hörande av högskolans lärarkollegium, avgiva utlåtande i anledning

av vad som anförts i de i ärendet avgivna yttrandena, har styrelsen med

skrivelse den 6 maj 1939 överlämnat ett av lärarkollegiet framlagt, modifierat

förslag i ämnet, varöver sedermera utlåtande inhämtats av statskontoret.

Det nu föreliggande modifierade förslaget innebär i korthet följande:

Avdelningen för skeppsbyggnad ombildas till en avdelning för skeppsteknik

och flygteknik.

Professuren i skeppsbyggnad indrages och i stället inrättas en professur

i teknisk hydromekanik.

Samtidigt indrages speciallärarbefattningen i hydromekanik (arvode 5,400

kronor) och ersättes med en speciallärarbefattning i skeppsbyggnadsteknik

med ett arvode av 6,400 kronor.

En speciallärarbefattning i flygplanbyggnad nyinrättas med ett arvode

av 3,000 kronor.

Ett år senare än de nu nämnda förändringarna indrages speciallärarbefattningen

i varvsanläggning (arvode 3,600 kronor) och ersättes med en

speciallärarbefattning i maskin- och apparatanläggningar å fartyg med ett

arvode av 2,600 kronor.

Merkostnaden för den föreslagna omorganisationen skulle för nästa budgetår

komma att uppgå till 4,000 kronor. Efter ett år skulle merkostnaden

sjunka mod 1,000 kronor till 3,000 kronor.

Det tidigare förslaget skiljer sig från det nu föreliggande — förutom i

fråga om vissa detaljer beträffande programmen för de särskilda läroämnena

— huvudsakligen därigenom, att det sistnämnda förslaget lägger större

vikt vid den flygtekniska undervisningen; sålunda har exempelvis förslaget

om en särskild speciallärarbefattning i flygplanbyggnad framlagts först i

sistnämnda framställning.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I flertalet i ärendet avgivna yttranden har lärarkollegiets förslag om bibehållande

av skeppsbyggnadsavdelningen vid tekniska högskolan i Stockholm

i princip tillstyrkts.

Departementschefen har för egen del anfört:

De av riksdagen tidigare fattade besluten i fråga om skeppsbyggeriundervisningens

organisation hade syftat till en koncentration till Göteborg av den

egentliga högre tekniska skeppsbyggeriundervisningen. Däremot hade riksdagen

hittills icke tagit ställning till frågan, på vad sätt dessa åtgärder borde

återverka på tekniska högskolans i Stockholm skeppsbyggnadsavdelning.

1934 års Chalmerssakkunniga hade föreslagit en avveckling av sistnämnda

avdelning, varvid den flygtekniska undervisningen tänkts förlagd till annan

avdelning. Emellertid hade sedan dess framkommit önskemål örn skeppsbyggnadsavdelningens

bibehållande såsom en särskild avdelning, ehuru med

annan inriktning än för närvarande. Sålunda skulle enligt nu föreliggande

förslag, vilket i huvudsak biträtts i de i ärendet avgivna yttrandena, undervisningen

i egentlig skeppsbyggnad inskränkas och erhålla en mer allmän

läggning samtidigt med att huvudvikten skulle läggas vid å ena sidan frågorna

örn fartygs allmänna anordning, maskinutrustning, användning och

räntabilitet och å andra sidan flygtekniska studier. Undervisningen i flygtekniska

ämnen skulle helt koncentreras till förevarande fackavdelning och

undergå en icke oväsentlig förstärkning. Undervisningens omläggning inom

den nuvarande skeppsbyggnadsavdelningen skulle komma till synes genom

en ändring av avdelningens benämning till avdelning för skeppsteknik och

flygteknik. Den skeppsbyggnadstekniska utbildningen i landet skulle med

andra ord differentieras på två linjer, en mera fartygskonstruktiv i Göteborg

och en mera maskin- och driftsteknisk i Stockholm, och den flygtekniska

undervisningen fortfarande, ehuru förstärkt, vara förlagd till Stockholm.

För egen del hade departementschefen vid den omprövning, han underkastat

nämnda förslag i den form, det numera erhållit, funnit många skäl

tala för ett fullföljande av den organisationsplan, vartill grunden lagts

genom högre avdelningens vid Chalmers tekniska institut ombildning till

teknisk högskola och utbyggandet av skeppsbyggeriinstitutionen därstädes.

I ett land med våra begränsade ekonomiska resurser borde icke utan tvingande

anledning anordnas speciella utbildningslinjer, som liksom de av de

tekniska högskolorna nu föreslagna delvis dubblerade varandra och som

i en framtid genom utvecklingens gång kunde befaras komma att erhålla

samma utbildningsmål eller arbetsinriktning. Det kunde enligt departementschefens

mening ifrågasättas, örn i vårt land funnes ett så stort behov

av ingenjörer med den drifts- och maskintekniska specialutbildning, som

skulle förmedlas genom avdelningen för skeppsteknik och flygteknik i Stockholm,

att Chalmers tekniska högskola skulle vara ur stånd att tillgodose detsamma.

En viss tvekan syntes vidare föreligga rörande lämpligheten av en

på detta sätt specialiserad utbildning. Till förmån för ett bibehållande vid

tekniska högskolan i Stockholm av skeppsbyggeriundervisning i den beskurna

form, som i det föreliggande förslaget avsetts, talade å andra sidan

den omständigheten, att skeppsbyggeriundervisningen hade många beröringspunkter

med den flygtekniska undervisning, som under alla omständigheter

fortfarande borde vara förlagd till Stockholm. Det förefölle emellertid,

som om denna synpunkt, vilken för övrigt icke av tekniska högskolan i

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

45

Stockholm skjutits i förgrunden, ej borde tillmätas avgörande betydelse och

i och för sig motivera bibehållandet vid nämnda högskola av en personalorganisation

av föreslagen omfattning.

Ur det allmännas synpunkt syntes alltså skäl kunna anföras för lämpligheten

av att skeppsbyggeriundervisningen i sin helhet förlädes till den snart

färdigställda, välutrustade skeppsbyggnadsavdelningen vid Chalmers tekniska

högskola. En på så sätt koncentrerad skeppsbyggeriundervisning torde, även

örn vid tekniska högskolan i Stockholm måste för den flygtekniska undervisningens

behov anordnas en lärartjänst, motsvarande den föreslagna professuren

i hydromekanik, och även om i Göteborg en viss differentiering

inom skeppsbyggnadsavdelningen kunde komma att visa sig påkallad, i längden

ställa sig billigare än en uppdelning av ämnet på två högskolor, på

sätt av högskolemyndigheterna ifrågasatts.

Vad departementschefen anfört syntes stå i god överensstämmelse med

den uppfattning rörande våra tekniska högskolors organisation såsom forsknings-

och undervisningsanstalter, varåt riksdagen givit uttryck i sin skrivelse

nr 8/1939. Riksdagen hade sålunda förutsatt, att en översyn av nämnda

organisationsproblem borde inriktas icke blott på en undersökning i besparingssyfte

av lämpliga rationaliseringsåtgärder utan även på en utredning

angående möjligheterna att tillskapa en sådan organisation, att den högre

tekniska undervisningen vid varje särskild tidpunkt kunde hållas på höjden

av utveckling, utan att dock detta skulle behöva medföra avsevärt ökade

kostnader för statsverket.

Härtill komme, att de besparingar, som kunde vinnas genom en avveckling

av skeppsbyggeriundervisningen vid tekniska högskolan i Stockholm,

skulle kunna användas till en välbehövlig förstärkning av den flygtekniska

undervisning, som fortfarande borde vara koncentrerad till ifrågavarande högskola.

Det vore en öppen fråga, huruvida sistnämnda undervisning i så fall

borde förläggas till en särskild, för ändamålet avsedd avdelning eller örn den

borde inrymmas inom annan avdelning, närmast då avdelningen för maskinteknik.

Det nu anförda gåve vid handen, att den föreliggande frågan om skeppsbyggeriundervisningen

vid tekniska högskolan i Stockholm inneslöte flera

problem, som måste klarläggas, innan definitivt avgörande kunde träffas.

Styrelsen för nämnda högskola syntes böra i samråd med styrelsen för

Chalmers tekniska högskola taga nämnda fråga ävensom spörsmålet om

den flygtekniska undervisningens organisation under förnyad omprövning

med beaktande av vad nu anförts och därvid jämväl undersöka, om en

lösning av nämnda frågor efter de nu angivna riktlinjerna medförde behov

av ändrad disposition i övrigt av lärarbefattningarna vid de tekniska högskolorna.

Slutligt förslag i ämnet torde emellertid böra underställas 1941

års riksdag. Departementschefen hade övervägt, huruvida vid sådant förhållande

nya studerande borde från och med nästa läsår emottagas till

skeppsbyggeriundervisning vid tekniska högskolan i Stockholm. I frågans

nuvarande läge ansåge lian sig emellertid icke böra ifrågasätta ett förbud

mot nyintagning av sådana studerande, så mycket mindre som det för

Chalmers tekniska högskola torde vara fördelaktigare att först vid en senare

tidpunkt emottaga den ökade elevtillströmningen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Av det anförda torde vidare följa, att departementschefen icke nu vore

beredd att framlägga förslag om inrättande av en professur i teknisk hydromekanik.

Den för den ftygtekniska utbildningen erforderliga undervisningen

i aerodynamik torde tills vidare, intill dess organisationsfrågan lösts, fortfarande

böra ankomma på professorn i flygteknik. Därest särskild lärare i

flygplanbyggnad funnes oundgänglig under nästa budgetår, torde kostnaderna

härför kunna bestridas av de för assistenter och tillfälliga lärarbiträden

avsedda medlen.

Vad nu anförts torde slutligen ge vid handen, att — även om den fortsatta

utredningen skulle ådagalägga lämpligheten av att vid tekniska högskolan

i Stockholm i en eller annan form bibehålla undervisning i skeppsbyggnad

— personalorganisationen vid Chalmers tekniska högskola kunde

och borde planläggas från den utgångspunkten, att skeppsbyggnadsutbildning

komme att i vårt land i huvudsak meddelas endast vid nämnda högskola.

Skeppsbyggnadsavdelningen i Göteborg borde därför förses med en för detta

ändamål avpassad lärarpersonal.

Ehuru departementschefen ansett slutligt förslag angående skeppsbyggeriundervisningens

ordnande vid de två tekniska högskolorna böra underställas

1941 års riksdag, har han likväl utgått ifrån att personalorganisationen vid

Chalmers tekniska högskola borde planläggas från den utgångspunkten, att

skeppsbyggnadsundervisningen i vårt land huvudsakligen komme att meddelas

endast vid nämnda högskola. Den fortsatta utredning, som departementschefen

ansett böra föregå ett definitivt ställningstagande till spörsmålet

örn skeppsbyggeriundervisningens ordnande, står i intimt samband med frågan

örn förstärkning av den flygtekniska undervisningen vid tekniska högskolan

i Stockholm. Utan att vilja föregripa ett slutligt avgörande av dessa

viktiga frågor får utskottet dock uttala, att den rationellaste lösningen förefaller

att kunna vinnas om skeppsbyggeriundervisningen i dess helhet koncentreras

till Chalmers tekniska högskola, medan åter den flygtekniska

undervisningen helt förläggas till tekniska högskolan i Stockholm. Utskottet

delar därför departementschefens uppfattning om att förstnämnda högskolas

personalorganisation bör redan nu planläggas efter dessa riktlinjer. Samtidigt

förutsätter utskottet, att Kungl. Majit ägnar frågan om den flygtekniska

undervisningens vid tekniska högskolan i Stockholm stärkande och

lämpliga utbyggande all möjlig uppmärksamhet och i sinom tid förelägger

riksdagen förslag till åtgärder för vinnande av detta syfte, vilka åtgärder

— därest skeppsbyggeriundervisningen koncentreras till Chalmers tekniska

högskola — torde kunna stå att ernå utan nämnvärda ökningar av kostnaderna

vid tekniska högskolan i Stockholm.

Utskottet, som icke funnit något att invända mot Kungl. Maj:ts under

förevarande punkt framställda förslag, hemställer förty,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1940/41:

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

47

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 657,000

Anni.: Från förestående anslagspost skall

utgå jämväl ersättning till den eller de personer,

som förordnas att uppehålla en del av rektors

undervisningsskyldighet såsom professor.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ........... »

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m.m. kronor 410,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ... » 6,200 »

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ......... »

Summa kronor 1,337,000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande ..........kronor 290,000

Nettoutgift kronor 1,047,000;

b) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 1,047,000

kronor.

106:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 107, sid. 132 och 133), vilket innebär en

anslagsminskning i besparingssyfte med 17,800 kronor, huvudsakligen avseende

posterna reseersättningar åt lärare och övriga expenser, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 222,700 kronor.

107:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m.m. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 108, sid. 133—135), vilket innebär att

fortsatt anslag — för innevarande budgetår 25,000 kronor — icke skulle

för nästa budgetår anvisas till anskaffande av fotogrammetrisk utrustning

men i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservations*

anslag av 477,700 kronor.

197,300

416,200

66,500

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

108:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 109, sid. 135 och 136), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, får utskottet, som i likhet med

departementschefen förutsätter, att vid dispositionen av anslaget huvudvikten

lägges vid förkovran av tidskriftsbeståndet, hemställa,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

109:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. Tekniska högskolan

i Stockholm: Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, sid. 136 och 137),

vilket innebär, att i besparingssyfte det förstnämnda anslaget sänkes med

4,000 kronor, avseende stipendier åt lärare för utrikes studieresor, och det

sistnämnda anslaget med 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1940/41 anvisa

a) till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier ett anslag

av 16,000 kronor;

b) till Tekniska högskolan i Stockholm: Ersättning åt vissa

opponenter vid disputationer ett förslagsanslag av 200 kronor.

110:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt lil, sid. 137—145) föreslagit riksdagen att dels besluta, att vid

Chalmers tekniska högskola skall från och med den 1 juli 1941 finnas en

professur i praktiskt skeppsbyggeri samt att den nuvarande professuren i

skeppsbyggeri vid nämnda högskola skall från och med samma tidpunkt

benämnas professur i teoretiskt skeppsbyggeri, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för Chalmers tekniska högskola, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1940/41, dels ock till Chalmers

tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 336,300 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

Högskolans styrelse har framlagt förslag örn inrättande av en ny professur

i praktiskt skeppsbyggeri i stället för den nuvarande speciallärarbefattningpn

i skeppsbyggeri (arvode 3,000 kronor).

Till stöd härför har styrelsen framhållit, att den nya institutionsbyggnaden

för denna avdelning numera — frånsett en del av den planerade

utrustningen — vore färdig och från och med höstterminen 1939 tagits i

bruk. Vidare komme skeppsprovningsanstalten att stå färdig att tagas i

bruk på våren 1940. Tidpunkten vore därför inne att inrätta den av 1934

•Ars Chalmerssakkunniga föreslagna andra professuren i skeppsbyggeri. Den

-nuvarande professuren i ämnet borde ändras till professur i teoretiskt skeppsbyggeri

och en ny professur i praktiskt skeppsbyggeri inrättas. Statskon
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

föret har framhållit det samband, som råder mellan frågorna om det definitiva

organiserandet av skeppsbyggnadsavdelningarna vid å ena sidan tekniska

högskolan i Stockholm och å andra sidan Chalmers tekniska högskola.

Departementschefen har, under åberopande av vad han anfört i fråga om

skeppsbyggnadsavdelningens i Stockholm organisation, uttalat, att det syntes

möjligt att redan nu taga slutlig ståndpunkt till det av styrelsen för Chalmers

tekniska högskola framlagda förslaget örn inrättande av en ny professur i

praktisk skeppsbyggnad vid denna högskola.

Denna fråga syntes vara av den angelägna art, att den borde lösas trots

de nu föreliggande statsfinansiella svårigheterna. Det syntes icke vara med

klok ekonomi förenligt att icke till näringslivets bästa utnyttja den för dryga

kostnader iordningställda skeppsbyggeriinstitutionen i Göteborg, som syntes

erbjuda mycket gynnsammare betingelser för undervisning och forskning

inom detta viktiga ämnesområde än tidigare i vårt land stått till buds.

Departementschefen ansåge sig därför böra biträda högskolans förslag örn

inrättande av en professur i praktiskt skeppsbyggeri och indragning av den

nuvarande speciallärarbefattningen i skeppsbyggeri samt ändrad benämning

å den nuvarande professuren i samma ämne. Då det emellertid torde kunna

förväntas, att tillsättning av den nya professuren med hänsyn till gällande

bestämmelser kunde ske först under år 1941, torde förslaget böra genomföras

först från och med den 1 juli 1941. På det att tillsättningsåtgärder

skulle kunna inledas, torde emellertid beslut böra fattas om inrättande av

nämnda professur, räknat från och med sistnämnda tidpunkt, och om ändrad

benämning å den nuvarande professuren från samma tidpunkt.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i övrigt huvudsakligen viss utvidgning av

personalen vid högskolans bibliotek för en merkostnad av 5,600 kronor

ävensom anvisande av 2,500 kronor till bokföringshjälp åt kamreraren i

avbidan på närmare erfarenhet, huruvida icke kamrerar- och sekreterarsysslorna

kunde förenas i en tjänst. Samtidigt har föreslagits, att det nuvarande

sekreterararvodet å 2,500 kronor indrages, varvid förutsatts, att

kamreraren skall fullgöra jämväl förekommande sekreterargöromål. Vidare

skulle anvisas ett arvode av 1,800 kronor till anställande av portvakt i

högskolans huvudbyggnad. Den sammanlagda kostnadsökningen uppgår

alltså till (5,600 + 2,500+1,800 — 2,500 =) 7,400 kronor, vartill skulle komma

en höjning med 400 kronor av delposten till avlöningsförhöjningar, eller

alltså (7,400 + 400 =) 7,800 kronor.

Någon ökning av förevarande anslags slutsumma för nästa budgetår föranledes

emellertid icke till följd av berörda förslag, enär en tillfällig anslagsminskning

med 31,000 kronor kunnat ske beträffande de för avlönande av

assistenter oell lärarbiträden avsedda medlen, vilka icke under de senast

förflutna budgetåren blivit i sin helhet utnyttjade. På grund härav kan

anslagets slutsumma sänkas med (31,000 — 7,800 =) 23,200 kronor.

Under erinran örn vad utskottet vid behandlingen i det föregående av

avlöningsanslaget till tekniska högskolan i Stockholm anfört med avseende

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 8. 4

Utskottet.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

å organisationen av skeppsbyggeriundervisningen får utskottet här framhålla,

att utskottet delar departementschefens uppfattning örn att slutlig

ställning redan nu bör tagas till frågan örn inrättande av en ny professur

i praktiskt skeppsbyggeri vid Chalmers tekniska högskola. Utskottet tillstyrker,

att principbeslut nu fattas av riksdagen örn denna professurs inrättande.

På av departementschefen anförda skäl bör professuren dock inrättas

först från och med den 1 juli 1941. Från samma tidpunkt bör den nuvarande

professuren i skeppsbyggeri ändras till en professur i teoretiskt skeppsbyggeri.

Med biträdande även i övrigt av vad departementschefen under denna

punkt föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att vid Chalmers tekniska högskola skall från

och med den 1 juli 1941 finnas en professur i praktiskt

skeppsbyggeri samt att den nuvarande professuren i skeppsbyggeri

vid nämnda högskola skall från och med samma

tidpunkt benämnas professur i teoretiskt skeppsbyggeri;

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ..................kronor 209,000

Anni: Från förestående anslagspost skall utgå

jämväl ersättning till den eller de personer, som

förordnas att uppehålla någon del av rektors

undervisningsskyldighet som professor.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 79,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar

m. m.............kronor 98,650

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis .... » 1,250 »

4. Rörligt tillägg, förslagsvis

99.900

21.900

Summa kronor 410,300

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter.......................kronor 74,000

Nettoutgift kronor 336,300;

c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 336,300 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51

lilio) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, sid. 145 och 146), vilket innebär å ena

sidan en sänkning av delposten till övriga expenser med 1,000 kronor och

indragning av det hittills utgående understödet av 650 kronor till gymnastikföreningen

vid högskolan, å andra sidan en ökning av anslagsmedlen

till bränsle, lyse och vatten med 4,000 kronor och en höjning av anslaget

med 550 kronor, föranledd av minskade särskilda uppbördsmedel, eller

sammanlagt en anslagshöjning med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

67,700 kronor.

112:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, sid. 146), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel

m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 105,000 kronor.

113:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

114, sid. 146 och 147), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

114:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, sid. 147), vilket innebär en anslagsminskning

i besparingssyfte med 1,500 kronor, avseende stipendier åt lärare för

utrikes studieresor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier

för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 900 kronor.

115:o) Chalmers tekniska högskola: Utrustning av nybyggnad

för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 116, sid. 147 och 148), vilket innebär anvisande av

ett slutanslag å 80,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Utrustning

av nybyggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m.

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 80,000

kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

116:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid de

tekniska högskolorna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117,

sid. 148), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 2,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid de tekniska högskolorna för budgetåret 1940/

41 anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

Skolöverstyrelsen.

117:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 118, sid. 149—157), vilket innebär bland annat att en ledigblivande

aktuariebefattning å överstyrelsens statistiska avdelning skulle indragas

samt i övrigt en anslagshöjning med 6,900 kronor, huvudsakligen

föranledd av ökning av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, hemställer utskottet,

att riksdagen må,

a) ur personalförteckningen för skolöverstyrelsen utesluta

en aktuarie i lönegraden A 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 407,000

2. Avlöning till tjänsteman å indragnings
stat,

förslagsvis.................. » 1,300

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp......kronor 31,400

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis . »_800 » 32,200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar

m. m............ kronor 180,000

b. Avlöningsförhöjnin
-

gar m. m., förslagsvis » 13,500 » 193,500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... »_54,900

Summa förslagsanslag kronor 688,900;

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 688,900 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

53

118:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

119, sid. 157 och 158) föreslagit riksdagen att till Skolöverstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 114,300 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär dels att anslagsposten till reseersättningar

på grund av anslagsbelastningen och av statsfinansiella skäl skulle sänkas

med 8,000 kronor, dels att anslagsmedlen till bränsle, lyse och vatten skulle

höjas med 1,800 kronor, dels att anslagsmedlen till övriga expenser skulle

ökas med 3,000 kronor, dels oek att anslagsposten å 8,200 kronor till publikationstryck

skulle helt indragas. Ett bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag skulle medföra en anslagsminskning med 11,400 kronor.

Ehuru utskottet icke anser sig böra motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har utskottet likväl velat uttala sitt beklagande av den

starka anslagsbeskärning, som vidtagits med avseende å anslagsposten till

reseersättningar, då det enligt utskottets uppfattning är av synnerlig vikt,

att skolöverstyrelsen disponerar över icke alltför knappt tillmätta medel för

den betydelsefulla inspektionsverksamhet överstyrelsen har att utföra. Utskottet

vill betona angelägenheten av att så snart den statsfinansiella situationen

det medgiver anslagsmedel i större utsträckning ställas till skolöverstyrelsens

förfogande för ifrågavarande ändamål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 114,300

kronor.

Allmänna läroverken m. m.

119:o) Högre lärarinneseminariet: Avlöningar. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 120) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

120:o) Högre lärarinneseminariet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, sid. 159), vilket innebär en anslagsminskning

i besparingssyfte med 4,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

40,300 kronor.

121 :o) Högre lärarinneseminariet: Stipendier. 1 enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 122, sid. 159 och 160), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre lärarinneseminariet: Stipendier

för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 1,700 kronor.

Utskottet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

122:o Allmänna läroverken: Avlöningar. Beträffande vad Kungl.

Maj:t (punkt 123) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

123:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. Kungl.

Majit har (punkt 124, sid. 160 och 161) föreslagit riksdagen att till Allmänna

läroverken: Bokinköp och bokbindning för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas att anslaget för innevarande budgetår

uppförts med 100,000 kronor, att enligt bilaga 6 till den till 1939 års urtima

riksdag avlåtna propositionen nr 79 förutsatts, att av nämnda anslagsbelopp

20,000 kronor icke skall tagas i anspråk, samt att departementschefen

för nästa budgetår föreslagit en reduktion av anslaget med 75,000

kronor till 25,000 kronor.

Utskottet förutsätter, att den synnerligen starka reduktion som föreslagits

beträffande förevarande anslag allenast kommer att få tillfällig natur och

att anslaget så snart omständigheterna det tillåta åter kommer att uppbringas

till ett för det med anslaget avsedda ändamålet mera betryggande

belopp. Utskottet, som under nu rådande förhållanden ansett sig böra

godtaga Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 25,000 kronor.

124:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, sid. 161 och 162), vilket

innebär en på grund av anslagsbelastningen betingad anslagshöjning med

60,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till

ljus- och vedkassorna m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 480,000 kronor; därav högst 20,000

kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom

bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna

till nämnda kassor i sådana fall, då berörda avgifter kunna

anses alltför tyngande.

125:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126, sid. 162), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för

djäknepenningar m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett

anslag av 8,500 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

55

126:o) Allmänna läroverken: Rese- och flyttningsersättningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127, sid. 162—165), vilket innebär

att ifrågavarande rese- och flyttningsersättningar, som hittills gäldats

från anslaget Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda behov, nu skola

bestridas från ett särskilt för ändamålet uppfört anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bese- och flyttningsersättningar

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 10,000 kronor.

127:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

Kungl. Majit har (punkt 128, sid. 165) föreslagit riksdagen att

till Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

I syfte att vinna erfarenhet rörande möjligheterna att avskaffa inträdesprövningarna

vid de allmänna och kommunala läroverken beslöt 1939 års

lagtima riksdag anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor för inrättande

av intagningsnämnder vid vissa sådana läroanstalter. Skolöverstyrelsen har,

då ifrågavarande nämnder skulle träda i verksamhet först under våren 1940

och erfarenheter därför saknades örn kostnaderna för desamma, hemställt,

att anslaget måtte för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp. Departementschefen

har biträtt skolöverstyrelsens förslag.

Genom proposition nr 101/39 framlade Kungl. Majit förslag om att ett

ändrat förfarande för intagning av elever i första klassen försöksvis skulle

komma till stånd vid ett antal allmänna läroverk och med dem jämförliga

läroanstalter. I stället för en intagning grundad såsom hittills på en med

de inträdessökande verkställd inträdesprövning skulle folkskolebetygen i regel

läggas till grund för bedömningen. Då intagningen alltså skulle ske på

grundval av vitsorden från folkskolan och både folkskola och läroverk på

grund härav hade intresse av att förfarandet även i enskildheterna fungerade

tillfredsställande, hade det synts lämpligt, att en särskild för varje läroverk

tillsatt intagningsnämnd skulle avgöra, vilka av de sökande som skulle

godkännas och intagas i läroverket. Nämnden skulle bestå av fem ledamöter,

av vilka tre skulle representera läroverket och två folkskolan. Det

ökade samarbete mellan folkskola och läroverk, som skulle ernås om sådana

nämnder inrättades, tillmätte föredragande departementschefen stor betydelse

med hänsyn till folkskolans karaktär av bottenskola. Det skulle få ankomma

på Kungl. Maj:! att meddela föreskrifter rörande nämndernas sammansättning

och arbetsuppgifter. Departementschefen betonade emellertid i detta

sammanhang, att landsbygdens intressen vid ledamotsnomineringen borde

vinna särskilt beaktande. Till täckande av kostnaderna för intagningsnämndernas

verksamhet äskades av Kungl. Majit för budgetåret 1939/40 ett

reservationsanslag av 10,000 kronor. Ersättning till nämndernas ledamöter

skulle utgå enligt de grunder, som meddelats i kungörelsen nr 517/21 med

Utskottet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vissa bestämmelser angående kommittéer. Det arbete, som komme att åvila

nämnderna, syntes föredragande departementschefen under de första åren i

regel icke bliva av vidlyftigare beskaffenhet än att det kunde utföras vid

ett enda eller ett fåtal sammanträden, detta dock under förutsättning att

det förberedande arbetet verkställdes genom försorg av vederbörande rektor

i dennes egenskap av nämndens ordförande, för vilket arbete rektor icke

syntes böra tillerkännas särskild ersättning.

Riksdagen biträdde Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och uttalade i sin

skrivelse nr 244/39 bland annat, att emot förslaget beträffande intagningsnämnderna,

deras sammansättning och ersättningsgrunderna för deras verksamhet

hade riksdagen icke funnit något att erinra. Med hänsyn till att

intagningsnämnderna sannolikt komme att träda i verksamhet först under

våren 1940 syntes det riksdagen lämpligt, att det av Kungl. Majit äskade

anslaget erhölle reservationsanslags natur.

För nästa budgetår hav Kungl. Majit hemställt om anvisande för ifrågavarande

ändamål av ett reservationsanslag av enahanda storlek som det för

innevarande budgetår beviljade eller 10,000 kronor. Enligt vad utskottet

har sig bekant hava bestämmelser angående ändrat förfarande för intagning

av lärjungar till första klassen och örn intagningsnämnder ännu icke av

Kungl. Majit utfärdats, varför intagningsnämnderna först torde komma att

träda i verksamhet innevarande vår. I anslutning till vad departementschefen

anfört i propositionen nr 101/39 torde man kunna utgå ifrån att nämndernas

sammanträden våren 1940 skola kunna begränsas till möjligen blott ett enda.

Med hänsyn härtill och i betraktande av att jämförelsevis blygsamma belopp

komma att enligt de godtagna ersättningsgrunderna utgå till nämndernas

ledamöter, förefinnes grundad anledning räkna med att en rätt betydande

reservation å innevarande budgetårs anslag skall kunna stå till förfogande

för budgetåret 1940/41. Utskottet har därför ansett sig böra föreslå, att det av

Kungl. Majit för nästa budgetår äskade anslaget nedsättes till ett belopp

av 5,000 kronor. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 5,000 kronor.

128:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 129, sid. 165—167),

som innebär anvisande av ett obetecknat anslag under åttonde huvudtiteln

för ifrågavarande ändamål till vilket bidrag tidigare utgått från det under

allmänna läroverken uppförda förslagsanslaget till diverse oförutsedda behov,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till direktionen över Stockholms

stads undervisningsverk för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av 2,000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57

129:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, sid. 167), vilket

innebär en anslagsminskning med 2,500 kronor, föranledd av att anslagsmedel

icke längre behöva beräknas till det kommunala gymnasiet i Motala,

som tillsammans med samrealskolan därstädes vid början av höstterminen

1940 kommer att vara fullt utbildat till högre samläroverk, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt

vissa kommunala gymnasier för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av 14,000 kronor.

130:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.

Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Privatläroverk:

Bidrag till högre goss- och samskolor. Privatläroverk:

Bidrag till högre flickskolor. Privatläroverk: Bidrag till enskilda

mellanskolor. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 131) föreslagit riksdagen

i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

131 :o) Privatläroverk: Bidrag till Olofskolan i Stockholm. Kungl.

Majit har (punkt 132, sid. 168 och 169) föreslagit riksdagen att till Privatläroverk:

Bidrag till Olofskolan i Stockholm för budgetåret 1940/41 anvisa ett

anslag av kronor 10,000.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

Till förevarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett anslag av

10,000 kronor. Styrelsen för stiftelsen Olofskolan har gjort framställning

om understöd ur anslaget till bidrag till högre goss- och samskolor, därvid

styrelsen räknat med att erhålla ett sammanlagt statsunderstöd av 32,500

kronor. Skolöverstyrelsen har uttalat, att bidraget till skolan i betraktande

av att skolan till sin karaktär vore avskild från de i vanlig ordning statsunderstödda

högre goss- och samskolorna alltjämt borde utgå såsom särskilt

anslag, men med hänsyn till skolans trängande medelsbehov tillstyrkt höjning

av anslaget till 15,000 kronor.

Departementschefen har anfört:

Ehuru förevarande läroanstalt arbetade under ekonomiskt mycket bekymmersamma

förhållanden, kunde departementschefen i nuvarande situation

icke tillstyrka, att skolan erhölle understöd från anslaget till högre gossoch

samskolor eller att det till skolan utgående särskilda anslaget höjdes.

En sänkning eller indragning av anslaget skulle i stället kunna av statstinansiella

skäl övervägas. Då departementschefen icke ansåge sig böra

ifrågasätta åtgärder i sådan riktning, berodde detta närmast därpå, att ett

nedläggande av skolans verksamhet därigenom skulle aktualiseras, vilket i

sin tur med all sannolikhet skulle medföra en ökning av statens utgifter

för andra läroanstalter.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Utskottet får erinra, att riksdagen i sin skrivelse nr 8/1938 framhöll önskvärdheten

av att ifrågavarande anslag hölles skilt från de anslagsmedel, som

utginge till övriga statsunderstödda enskilda läroanstalter. Det s}rntes nämligen

riksdagen angeläget, att riksdagen sattes i tillfälle att varje år pröva

behovet av understöd till Olofskolan. Sedan budgetåret 1937/38 har skolan

varit i åtnjutande av statsunderstöd. Utskottet vill icke nu motsätta sig att

bidrag av statsmedel lämnas jämväl för nästa budgetår och ansluter sig i

fråga örn beloppets storlek till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet anser emellertid,

att i samband med prövning av anslagsäskanden att föreläggas 1941

års riksdag en närmare omprövning genom skolöverstyrelsens försorg bör

komma till stånd med avseende å skolans betydelse för vårt skolväsen.

Undersökningen torde även böra inriktas på att ådagalägga vilka åldersklasser

en skola av den speciella art, det här är fråga örn, lämpligen bör

omfatta, samt möjligheterna för skolan att mottaga elever från en bredare

rekryteringskrets än för närvarande.

Endast för det fall att ifrågavarande undersökning giver till resultat, att

skolan har en verklig uppgift att fylla i vårt skolväsen, synes det vara befogat

att anslag av statsmedel i fortsättningen kommer skolan till del. Anslaget

torde vid sådant förhållande böra tillmätas så, att det kan trygga

skolans fortsatta existens.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Olofskolan

i Stockholm för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av

10,000 kronor.

132:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda

läroanstalternas vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 133, sid. 169), vilket innebär en anslagsminskning med 3,400 kronor

betingad av den fortgående ombildningen av privatläroverk till kommunala

flickskolor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 6,600 kronor.

133 o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 134, sid. 169—171), vilket innebär en anslagshöjning med 3,500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att till förra lärarinnan i de förberedande

klasserna vid Ystads högre läroverk för flickor Bertha Ekedahl

må för tiden den 1 januari 1940—den 30 juni 1945

utgå understöd med 1,050 kronor för år räknat;

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

59

b) till Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 84,500 kronor.

134:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor

i kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135, sid.

171 och 172), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med

1,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt vissa anstalter för utbildande

av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1940/41

anvisa ett anslag av 17,500 kronor.

135:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, sid. 172), vilket innebär en

anslagsminskning i besparingssyfte med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag

av 65,000 kronor.

136:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137, sid. 173), vilket

innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 2,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd till utbildningskurser

för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av 10,000 kronor.

137:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

138, sid. 173 och 174), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte

med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

138:o) Folkskoleseminarier: Avlöningar. Folkskoleseminarier: Omkostnader.

Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. Folkskoleseminarier:

Stipendier m. m. Småskoleseminarier: Avlöningar. Småskoleseminarier:

Omkostnader. Småskoleseminarier: Materiel, böcker

m. m. Småskoleseminarier: Stipendier m. m. Beträffande vad Kungl.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Majit (punkt 139) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

139:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda seminarielärare m. m. Kungl. Majit har (punkt 140, sid.

176—178) föreslagit riksdagen att dels såsom Bidrag till avlöning åt vissa

på indragningsstat hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 60,000 kronor, dels ock medgiva,

att till icke-ordinarie ämneslärarinnan Sigrid Degerman må under budgetåret

1940/41 — därest hon på grund av inskränkning i verksamheten vid

statens småskoleseminarier blir utan anställning •— ur sagda anslag utgå

ersättning för de avlöningsförmåner, hon ägt uppbära såsom icke-ordinarie

ämneslärarinna vid småskoleseminariet i Strängnäs under läsåret 1934/35.

Förevarande anslag har utgått alltsedan budgetåret 1933/34, då det uppfördes

med 189,000 kronor. För innevarande budgetår är det uppfört med

70,000 kronor. Anslagsminskningen har skett successivt till följd av att

antalet bidragsberättigade lärare, ursprungligen ett fyrtiotal, sjunkit till för

närvarande 12.

Departementschefen har erinrat, att i enlighet med beslut av 1931 och

1932 års riksdagar småskollärarutbildningen från och med budgetåret 1933/34

i sin helhet omhänderhafts av staten. Genom den sam mankrympning av

seminarieorganisationens omfattning, som blivit en följd av sagda beslut,

hade vissa ordinarie lärare vid de dittillsvarande landstingsseminarierna

blivit obehövliga och uppförts på indragningsstat hos vederbörande landsting

med rätt för vederbörande huvudman att erhålla bidrag till lärarnas avlöning.

Detta bidrag utginge med belopp, motsvarande dels grundlön och av

läraren intill tidpunkten för seminariets nedläggande intjänade ålderstillägg,

dels med viss del av läraren eljest tillkommande tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg. Att bidraget begränsats till blott en del av de tidigare

utgående löneförmånerna hade motiverats bland annat med att det vore av

vikt, att det för de ifrågavarande befattningshavarna bleve av intresse att

snarast möjligt erhålla andra befattningar antingen vid de statliga småskoleseminarierna

eller annorstädes.

Det syntes departementschefen anmärkningsvärt, att fortfarande ett relativt

stort antal av ifrågavarande lärare, av vilka enligt uppgift under hand

från skolöverstyrelsen flera vore fullt tjänstedugliga, ännu icke lyckats vinna

anställning inom undervisningsväsendet. Bland handlingarna i ärendet funnes

en inom överstyrelsen upprättad förteckning över de å indragningsstat uppförda

lärarna, till vilken departementschefen hänvisade. I 1934 års åttonde

huvudtitel (sid. 196 ff.) hade redovisats resultatet av en av skolöverstyrelsen

utförd undersökning rörande möjligheterna att bereda de då till ett fyrtiotal

uppgående befattningshavarna på indragningsstat arbete inom undervisnings
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

61

väsendet. Visserligen hade antalet sådana befattningshavare sedan dess avsevärt

minskat. Det syntes emellertid särskilt under nu rådande statsfinansiella

förhållanden befogat att ånyo verkställa en dylik undersökning, vid

vilken borde särskilt utrönas, vilka omständigheter som nödgat vederbörande

befattningshavare att kvarstå å indragningsstat, och, örn förhållandena så

påkallade, tagas under omprövning, vilka åtgärder som nu borde från det

allmännas sida vidtagas i syfte att nedbringa belastningen å förevarande

anslag. Departementschefen ämnade framdeles ånyo anmäla denna fråga

för Kungl. Majit.

I likhet med departementschefen finner utskottet det anmärkningsvärt, att

fortfarande ett relativt stort antal av ifrågavarande lärare, av vilka flera

torde vara fullt tjänstedugliga, ännu icke lyckats vinna anställning inom

undervisningsväsendet. Efter att hava tagit del av den av departementschefen

omnämnda förteckningen över de å indragningsstat uppförda lärarna

vill utskottet understryka angelägenheten av att den av departementschefen

i utsikt ställda undersökningen snarast kommer till stånd, i syfte att nedbringa

belastningen å förevarande anslag.

Beträffande ämneslärarinnan Sigrid Degerman har utskottet inhämtat, att

fråga uppkommit örn beredande av pension av statsmedel åt henne från

viss tidpunkt under loppet av nästa budgetår. Utskottet förutsätter, att,

därest så blir fallet, den ersättning för mistade avlöningsförmåner, varom

här är fråga, endast skall avse tiden före hennes avgång med pension.

I övrigt har Kungl. Majits ifrågavarande förslag icke givit utskottet anledning

till erinran eller uttalande. Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) såsom Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat

hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 60,000 kronor;

b) medgiva, att till icke-ordinarie ämneslärarinnan Sigrid

Degerman må under budgetåret 1940/41 — därest

hon på grund av inskränkning i verksamheten vid statens

småskoleseminarier blir utan anställning — ur sagda anslag

utgå ersättning för de avlöningsförmåner, hon ägt uppbära

såsom icke-ordinarie ämneslärarinna vid småskoleseminariet

i Strängnäs under läsåret 1934/35, dock med iakttagande

av vad utskottet ovan anfört.

140:o) Bidrag till Ericastiftelsen för lärarutbildning. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 141, sid. 178 och 179), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Ericastiftelsen för

lärarutbildning för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av

7,000 kronor.

Utskottet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

FolkskoUnspektionen.

141 :o) FolkskoUnspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 142, sid. 179 och 180), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i

avlöningsstaten för folkskolinspektionen;

b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1940/

41 anvisa ett förslagsanslag av 619,400 kronor.

142:o) FolkskoUnspektionen: Reseersättningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 143, sid. 180), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Reseersättningar

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 175,000

kronor.

Folkskoleväsendet.

143:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid

folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 144 ) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till

förevarande ändamål ävensom beträffande två likalydande motioner, väckta

den ena inom första kammaren av herr W. Egnell m. fl. (I: 107) och den

andra inom andra kammaren av herr J. E. Andersson i Ovanmyra m. fl.

(II: 170), dels ock en inom andra kammaren av herr F. Ryling väckt

motion (II: 35) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

144:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 145, sid. 181), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor m. m.

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 400,000

kronor.

145:o) Folkskolor m. m.: Bidrag tUl avlöning åt lärare för vid

statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

63

barn i skolåldern. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 146) föreslagit

riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

146:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter. Kungl. Majit har (punkt 147, sid. 182—184)

föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.i Folkundervisningens befrämjande

i rikets nordligaste gränsorter för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 150,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med 100,000 kronor

av förevarande anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med

250,000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att från anslaget bestredes kostnaderna

för s. k. språktillägg ä 150 kronor enligt kungörelsen nr 638/1938. Dessa

kostnader kunde för helt budgetår beräknas till 70,000 kronor. Departementschefen

har anmärkt, att berörda kungörelse gällde tills vidare till och med

den 30 juni 1941. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1941/42 borde

skolöverstyrelsen överväga, örn icke nämnda språktillägg skulle kunna

indragas eller i fortsättningen utgå med reducerade belopp.

Departementschefen bar vidare erinrat • örn, att ur anslaget utginge stipendier

till elever vid folkskoleseminarierna i Umeå och Luleå, vilka förbundit

sig att stå till förfogande för tjänstgöring i främsta rummet inom

Luleå stifts finnbygd eller eljest inom stiftets landsbygd. Vidare toges

anslaget i anspråk för bidrag till arbetsstugor för inackordering av skolbarn

i vissa fall. Härjämte bestredes ur anslaget kostnaderna för kurser i

finska vid universitetet i Uppsala och folkskoleseminariet i Luleå för lärare

vid folkskoleväsendet inom de finskspråkiga delarna av Norrbottens län.

I övrigt kunde anslaget sägas stå till Kungl. Majits fria förfogande för

bestridande av utgifter, som främjade anslagets ändamål. Under en följd

av år hade utgått understöd i form av bidrag till lärare i slöjd, gratifikationer

åt föreståndarinnor för skolhem och arbetsstugor, bidrag till undervisning i

slöjd vid skolhem och arbetsstugor, anslag för anskaffande och spridande av

svenska böcker och tidskrifter bland ungdomen samt skol- och undervisningsmateriel.

Vidare hade anslaget disponerats till exempelvis läkarundersökningar

av skolbarn, understöd åt stiftelsen Tornedalens folkhögskola,

anordnande av bygdekurser, biblioteksverksamhet, understöd och stipendier

åt finsktalande elever vid folkhögskolor, inackordering av skolbarn i svensk

bygd samt bidrag till gäldande av ränta å skuld för byggnader m. m. vid

Sunderby folkhögskola.

Det vore givet, att under rådande förhållanden betydande nedskärningar

av utgifterna från förevarande anslag måste vidtagas. I anslutning till vad i

nämnda propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag anförts ville departementschefen

förutskicka, att särskilda lönetillägg åt slöjdlärare och gratifikationer

åt föreståndarinnor vid arbetsstugor och skolhem tills vidare icke torde

böra utgå samt att anslag till materiel m. m. borde anvisas i mycket begränsad

omfattning. Härigenom räknade departementschefen med samma

besparing som för innevarande budgetår, 70,000 kronor. Vidare borde tagas

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

under omprövning, om och i vad mån vissa ur anslaget utgående bidrag

för tillhandahållande av skollokaler borde upphöra att utgå, ävensom övervägas,

huruvida behov numera förelåge av omförmälda stipendier till elever

vid folkskoleseminarierna i Umeå och Luleå eller om icke för detta ändamål

kunde avses ett mindre belopp än det nu utgående. Genom sträng

återhållsamhet vid anslagstilldelning för särskilda ändamål torde medelsåtgången

kunna — inberäknat förutberörda utgifter för språktillägg — hållas

inom ramen av ett anslag å 150,000 kronor, vilket alltså skulle disponeras

på följande sätt:

1. Språktillägg enligt kungörelsen nr 638/1938, förslagsvis kronor 70,000

2. Andra ändamål, förslagsvis..................... » 80,000

Summa kronor 150,000.

Departementschefen ville emellertid under erinran örn betydelsen i socialt

och andra hänseenden av de ändamål, som främjades genom anvisande av

medel från förevarande anslag, framhålla, att den ifrågasatta anslagsreduktionen

icke borde bestå för längre tid än som vore nödvändigt ur statsfinansiell

synpunkt.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Utskottet får dock

samtidigt understryka, att utskottet delar departementschefens uppfattning

om att den föreslagna anslagsreduktionen — med hänsyn till betydelsen i

socialt och andra hänseenden av de ändamål, som främjas genom anvisande

av medel från förevarande anslag — icke bör bestå för längre tid än som

är nödvändigt ur statsfinansiell synpunkt. Utskottet hemställer således,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 150,000 kronor.

147:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl. Majrts

förslag (punkt 148, sid. 184), vilket innebär att anslaget med hänsyn till

belastningen under de senaste budgetåren sänkes med 2,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa

kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 33,000

kronor.

148:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 149), föreslagit riksdagen i fråga örn

anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

65

149:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på

grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, sid. 184 och 185),

vilket innebär en anslagsminskning med 2,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa

lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning, för budgetåret 1940/41 anvisa ett

förslagsanslag av 16,300 kronor.

150:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i

skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem. Folkskolor m. m.: Bidrag

till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn. Beträffande vad

Kungl. Majit (punkt 151) föreslagit riksdagen ifråga örn anslag till förevarande

ändamål ävensom beträffande dels två likalydande motioner, väckta

den ena inom första kammaren av herr V. Söderkvist m. fl. (I: 96) och den

andra inom andra kammaren av herr T. Ekdahl m. fl. (II: 103), dels ock en

inom andra kammaren av herr K. G. Viklund väckt motion (II: 108) avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anm kies.

151 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.

Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 152) föreslagit riksdagen

i fråga om anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande en inom

andra kammaren av herr K. G. Viklund m. fl. väckt motion (II: 107) har

utskottet redan avgivit utlåtande och riksdagen i anledning därav fattat

beslut, varom härmed

erinras.

152:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler m. m.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 153) föreslagit riksdagen i fråga om

anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande två likalydande motioner,

väckta, den ena inom första kammaren av herr E. G. C. Brandt

m. fl. (I: 97) och den andra inom andra kammaren av herr G. Arnemark

m. fl. (II: 113) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

153:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, sid. 188), vilket innebär

en anslagsminskning i besparingssyfte med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska

skolan i Tärna för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 14,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 8.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

154:o) Nomadskolor: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt

155) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgi
ver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

aumäles.

155:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 156, sid. 188 och 189), vilket innebär en anslagsminskning

i besparingssyfte med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 104,000 kronor.

156:o) Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna

i Luleå och Umeå. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 157, sid. 189 och 190), vilket innebär en anslagsminskning

med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande

elever vid folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 400 kronor.

157:o) Nomadskolor: Gratialer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 158, sid. 190), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Gratialer för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av 800 kronor.

l58:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. Fortsättningsskolor:

Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 159) föreslagit riksdagen i

fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

159:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. Kungl.

Majit har (punkt 160, sid. 190—192) föreslagit riksdagen att till Fortsättningsskolor:

Utbildningskurser för lärare för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 8,000 kronor.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 20,000 kronor,

varför Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med 12,000 kronor.

Skolöverstyrelsen bar i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt

örn en anslagshöjning med 12,500 kronor till 82,500 kronor. Anslagsökningen

betingas i huvudsak av framställt förslag örn reseersättning åt deltagare

i förevarande kurser och höjning av de till deltagarna utgående stipendierna.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

67

Beträffande budgetåret 1940/41 förelåge behov av anslag till tre fortsättningskurser,

nämligen en i jordbruk med binäringar, en i handel och en i

kvinnlig slöjd samt tre begynnelsekurser i samma ämnen. Kostnaderna för

dessa sex kurser beräknades enligt de grunder, som tidigare tillämpats, till

sammanlagt 20,800 kronor. Härav belöpte 4,000 kronor å vardera av jordbrukskurserna,

2,600 kronor å vardera av kurserna i handel och 3,800

kronor å vardera av kurserna i kvinnlig slöjd.

Därest av överstyrelsen föreslagna ändrade bestämmelser rörande stipendier

och resekostnadsersättning genomfördes, skulle kostnaderna för de föreslagna

kurserna under budgetåret 1940/41 uppgå till i runt tal 32,500

kronor.

Departementschefen har för egen del anfört:

Skolöverstyrelsens förslag angående reseersättning åt deltagare i förevarande

kurser och höjning av de till deltagarna utgående stipendiebeloppen

kunde departementschefen för närvarande icke tillstyrka. I likhet med vad

som skett år 1933 borde under rådande förhållanden anslag för nästa budgetår

icke beviljas till begynnelsekurser utan endast till fortsättningskurser.

Enligt överstyrelsens beräkningar, mot vilka departementschefen ej funnit

anledning till erinran, skulle för sistnämnda kurser erfordras 10,400 kronor.

Då en anslagsreservation förelåge till innevarande budgetår på omkring

2,200 kronor, syntes anslaget för nästa budgetår kunna begränsas till i runt

tal 8,000 kronor, innebärande en minskning med 12,000 kronor.

Det av Kungl. Majit äskade anslaget är avsett till bestridande av kostnaderna

för tre fortsättningskurser, en i jordbruk med binäringar, en i handel

och en i kvinnlig slöjd, avsedda att utgöra ett komplement till de begynnelsekurser

i samma ämnen, vartill medel finnas anvisade för innevarande

budgetår. Nämnda begynnelsekurser torde under normala förhållanden

hava kommit till stånd under sommaren 1940. Emellertid har utskottet

under hand erfarit, att kurserna icke torde komma att av skolöverstyrelsen

då anordnas utan uppskjutas till en senare tidpunkt, som med hänsyn till

rådande förhållanden kan finnas lämplig. Det synes sålunda ovisst, när

ifrågavarande fortsättningskurser kunna anordnas. Under sådana förhållanden

finner utskottet icke oundgängligt, att anslag till sagda fortsättningskurser

anvisas redan för nästa budgetår. Därest berörda begynnelsekurser

skulle komma till stånd under loppet av nästa budgetår, torde

det, såvitt utskottet kan bedöma, vara tillfyllest om erforderliga medel till

fortsättningskurserna anvisas för det därpå följande budgetåret. Utskottet

finner sig med hänsyn härtill böra avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Utskottet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

160:o) Understöd till högre folkskolor. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 161) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

161:o) Folkhögskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 162, sid. 192—195), vilket innebär dels vidtagande i besparingssyfte

av vissa restriktiva åtgärder beträffande nu utgående understöd till folkhögskolor,

dels ock en av anslagsbelastningen betingad anslagshöjning med

15,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att till folkhögskola må tills vidare från och

med budgetåret 1940/41 utgå understöd till anordnande av

parallellundervisning i enlighet med de grunder departementschefen

i det föregående förordat;

b) till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 1,355,000 kronor.

162:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 163, sid. 195—199), får utskottet — under framhållande,

att utskottet icke funnit anledning till erinran mot den strängare

behovsprövning, som av departementschefen ifrågasatts och vilken ansetts

kunna medföra en anslagsminskning av 50,000 kronor — hemställa,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 600,000

kronor.

Abnormundervisningen.

163:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. Läroanstalter för

blinda: Omkostnader. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar. Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte: Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt

164) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

164:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 165, sid. 200 och 201), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

69

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 5,800 kronor.

165:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, sid. 201—203), vilket innebär

en anslagshöjning med 9,500 kronor, betingad av att blindskoleleverna skulle

äga resa två gånger årligen under ferierna till hemorten eller annan lämplig

ort och åter i stället för nu endast en gång samt att rätten till reseersättning

skulle utsträckas att avse även båtresor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 15,500 kronor.

166:o) Fria frakter för arbetsmaterialier till blinda hantverkare.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 167, sid. 203 och 204), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fria frakter för arbetsmaterialier till

blinda hantverkare för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag

av 3,000 kronor.

167:o) Understöd åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 168, sid. 204), vilket innebär en anslagshöjning med 200

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt blivande blindlärare för

budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 700 kronor.

168:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 169, sid. 204 och 205), vilket innebär att anslaget uppföres

med samma belopp som -— frånsett en tillfällig höjning av engångsnatur

under innevarande budgetår — utgått för ändamålet sedan år 1921, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.

169:o) Dövstumskolorna: Avlöningar. Dövstumskolorna: Omkostnader.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 170) föreslagit riksdagen i

fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

170:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande

vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, sid.

205 och 206), vilket innebär en av anslagsbelastningen föranledd anslagshöjning

med 10,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

171:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 172, sid. 207),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa

fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av 5,000 kronor.

172:o) Dövstumskolorna: Understöd åt blivande dövstumlärare.

Kungl. Maj:t har (punkt 173, sid. 207) föreslagit riksdagen att till Dövstumskolorna:

Understöd åt blivande dövstumlärare för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av 2,400 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3,000 kronor, varför

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 600 kronor. Ur

det för innevarande budgetår anvisade anslaget utgå stipendier å högst

500 kronor årligen åt elev vid dövstumlärarseminariet och provårselev.

Skolöverstyrelsen har hemställt om anslagets uppförande med oförändrat

belopp för nästa budgetår.

Departementschefen har framhållit, att enligt vad han inhämtat man för

nästa budgetår torde kunna räkna med sex dövstumlärarkandidater, nämligen

tre elever vid dövstumlärarseminariet och tre provårselever. Därest

understöden liksom för innevarande budgetår skulle utgå med 500 kronor

för elev, skulle medelsbehovet alltså bliva 3,000 kronor. En nedskärning

av anslaget syntes dock departementschefen böra under nuvarande förhållanden

vidtagas. Departementschefen förutsatte, att understöden för nästa

budgetår skulle utgå med högst 400 kronor för elev, och beräknade alltså

för nästa budgetår anslaget till (6 X 400 =) 2,400 kronor.

Utskottet har under hand inhämtat, att det för närvarande råder brist

på utbildade dövstumlärare. Med hänsyn härtill synes kunna ifrågasättas,

huruvida den av departementschefen förordade sänkningen av understöden

åt blivande dövstumlärare kan anses tillrådlig. Då utskottet emellertid

förutsätter, att understöden, därest så skulle visa sig erforderligt, ånyo

komma att höjas, har utskottet icke velat motsätta sig bifall till Kungl.

Maj:ts förslag. Utskottet får alltså hemställa,

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

71

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Understöd åt blivande

dövstumlärare för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag

av 2,400 kronor.

173:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda dövstumlärare. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 174)

föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

174:o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. 1

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175, sid. 209), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem

för dövstumma barn för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 16,000 kronor.

175:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, sid. 209), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i

avlöningsstaten för dövstumprästerna och dövstumkonsulenterna;
b)

till Dövstumpräster och dövstumkonsidenter: Avlöningar

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 41,900

kronor.

176:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 177, sid. 210—212), vilket innebär

en anslagsminskning med 4,500 kronor, varav 3,300 kronor av tillfällig

natur och i övrigt belöpande å vissa smärre i besparingssyfte förordade

anslagsreduktioner, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 12,000 kronor.

177:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl.

Majda förslag (punkt 178, sid. 212), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma

för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

178:o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med

Kungl. Majda förslag (punkt 179, sid. 212), vilket innebär en anslagsminskning

i besparingssyfte med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska föreningen för

dövas väl för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 8,000

kronor.

Y rke sundervisningen.

179:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 180) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

180:o) Tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 181, sid. 213—215), vilket innebär å ena sidan en höjning

med tillhopa 2,700 kronor av vissa utgiftsposter, föranledd av tillkomsten

av tekniska gymnasiet i Stockholm och lokalutvidgning vid tekniska

gymnasiet i Örebro, å andra sidan en minskning med 2,000 kronor

av anslagsmedlen till övriga expenser och höjning med 2,300 kronor av de

särskilda uppbördsmedlen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Omkostnader för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 102,900 kronor.

18l:o) Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 182, sid. 215 och 216), vilket innebär dels

bortfallande av vissa för innevarande budgetår tillfälligt anvisade anslagsbelopp

av i runt tal 20,000 kronor, dels ock härutöver en anslagsminskning

i besparingssyfte med 6,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av

42,500 kronor.

182:o) Tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 183, sid. 216 och 217), vilket innebär en anslagsminskning

i besparingssyfte med 1,500 kronor, avseende resestipendier för vissa lärare,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Stipendier för

budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 9,000 kronor.

183:o) Tekniska läroverk: Undervisning i färgeriteknik vid tekniska

gymnasiet i Norrköping. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 184, sid. 217 och 218), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Undervisning i

färgeriteknik vid tekniska gymnasiet i Norrköping för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av 3,200 kronor.

184:o) Understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 185, sid. 218—220), vilket innebär en anslagsminskning i

besparingssyfte med 25,000 kronor och därutöver en sänkning med 4,200

kronor, motsvarande det belopp av innevarande budgetårs anslag, som icke

behövt tagas i anspråk, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier för

budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 349,700 kronor.

185:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. I enlighet

med Kungl. Marits förslag (punkt 186, sid. 220—223) får utskottet

— under framhållande, att utskottet icke funnit anledning till erinran mot

de av departementschefen förordade strängare bedömningsgrunderna för

tilldelande av understöd, vilka ansetts motivera en anslagsminskning med

200,000 kronor — hemställa/

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter för

yrkesundervisning för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 2,400,000 kronor.

186:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187, sid. 223—227), vilket innebär en

anslagshöjning med 25,000 kronor, får utskottet, som icke funnit anledning

till erinran mot vad departementschefen anfört beträffande dispositionen

och redovisning av skolornas inkomster genom försäljning av arbeten, hemställa,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor för viss

arbetslös ungdom för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 1,050,000 kronor.

187:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, sid. 227—230), vilket innebär, att

ifrågavarande anslag, som i besparingssyfte föreslås sänkt med 80,000

kronor, av budgettekniska skäl skulle förändras från reservationsanslag till

förslagsanslag, varvid riksdagen dock skulle årligen bestämma det belopp,

intill vilket statsbidrag finge av Kungl. Majit för visst budgetår anvisas,

hemställer utskottet,

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret

1940/41 bevilja understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

med tillhopa 415,000 kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

415,000 kronor.

188:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 189, sid. 230—233), vilket innebär, att en eljest

på grund av belastningen erforderlig anslagshöjning med 200,000 kronor

skulle nedbringas till 30,000 kronor genom tillämpande av en strängare

behovsprövning, hemställer utskottet,

att riksdagen ina till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 730,000 kronor.

189:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 190, sid. 233 och 234), vilket

innebär en av väntad stegring av medelsåtgången föranledd anslagshöjning

med 100,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Stipendier åt elerser vid verkstadsskolor för

viss arbetslös ungdom för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 900,000 kronor.

190:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska

skolan i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt 191, sid. 235—237)

föreslagit riksdagen att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 168,100 kronor, därav 36,402 kronor skola utgå under villkor,

att Stockholms stad för samma tid för berörda ändamål, under iakttagande

av vad i det föregående anförts, bidrager med enahanda belopp, samt med

beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.

I samband härmed har utskottet till behaudling förehaft en inom första

kammaren av herr R. Wagnsson väckt motion (1:4), vari hemställts att

riksdagen må fastställa rektorns vid tekniska skolan i Stockholm avlöning

för år till 15,000 kronor och i samband därmed medgiva ändrade grunder

för statsbidragets fördelning samt bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de

tillämpningsföreskrifter, som kunna erfordras.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

75

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda motionsvis gjorda

yrkande hänvisas — i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande

— till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 5,900 kronor,

föranledd av den av 1938 års riksdag beslutade omorganisationen av ifrågavarande

skola. Departementschefen har erinrat, att förslag om fortsatt omorganisation

av skolan framlagts av 1936 års yrkesskolsakkunniga. Förslaget

torde, yttrar departementschefen, under normala förhållanden ha föranlett

framställning till 1940 års riksdag. Då emellertid ett fullföljande av

skolans omorganisation skulle medföra betydande merutgifter för statsverket,

borde med åtgärder i sådan riktning under nuvarande förhållanden tills

vidare anstå. Skolöverstyrelsen hade också vid uppgörande av anslagsberäkningarna

för nästa budgetår utgått från att någon ytterligare omorganisation

av skolan icke nu skulle genomföras.

I motionen 1:4 har — under erinran att föreståndarbefattningen vid

skolan nu hade karaktär av bisyssla — anförts bland annat, att det vore

av största vikt att skolan ställdes under ledning av en rektor, vars avlöning

vore så avpassad att han helt kunde ägna sig åt ifrågavarande tjänst.

Nämnda avlöning syntes böra fixeras till 15,000 kronor, varjämte till arvode

åt vikarie för rektor borde beräknas ett belopp av i runt tal 1,160 kronor.

Till rektors avlöning och vikariens arvode syntes — förutom de belopp,

vilka uppbures av föreståndaren — böra tagas i anspråk vissa andra i utgiftsstaten

nu upptagna medel (arvodena till avdelningsföreståndaren för

skolan för kvinnliga lärjungar och till sekreteraren m. m.). Genom ianspråktagande

av sagda medel skulle ett bifall till motionen icke medföra

några ökade kostnader för statsverket.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Vidkommande motionen I: 4 anser utskottet de av motionären framförda

synpunkterna lämpligen böra komma under övervägande i samband med

frågan om fortsatt omorganisation av tekniska skolan i Stockholm.

Skulle emellertid denna omorganisation av ekonomiska skäl mera avsevärt

fördröjas, torde det ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av skolans

styrelse och skolöverstyrelsen för riksdagen framlägga förslag till de provisoriska

förändringar i organisationen, vilka kunna anses vara av behovet

påkallade. Utskottet kan alltså icke biträda det i motionen gjorda yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Wagnssons ovannämnda motion (1:4),

till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till

tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 168,100 kronor, därav 36,402 kronor

Utskottet.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skola utgå under villkor, att Stockholms stad för samma

tid för berörda ändamål, under iakttagande av vad i det

föregående anförts, bidrager med enahanda belopp, samt

med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska

fonden.

191:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan

i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maurts förslag (punkt 192,

sid. 238), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av 25,400 kronor.

192:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet

i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, sid238—240),

vilket innebär en anslagshöjning med 1,100 kronor, i huvudsak

avsedd till förstärkning av anslagsmedlen till extra lärare och assistenter,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 28,800 kronor.

193:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till John

Lennings vävskola i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 194, sid. 241), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

sorn för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till John Lennings vävskola i Norrköping för

budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

194:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt

195, sid. 242—250) föreslagit riksdagen att till Understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 1,600,000 kronor, att i

huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet för den 4 januari 1940 angivits, utgå i enlighet med

de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr J. Gustavson m. fl.

(I: 42) och den andra inom andra kammaren av herr H. Hermansson i

Kvistljungby m. fl. (II: 74), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att studie
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

77

cirkelbibliotek, som tidigare icke åtnjutit understöd av statsmedel, i fråga

örn möjlighet att erhålla statsanslag likställas med andra sådana bibliotek.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda i motionerna gjorda

yrkande, hänvisas till motionen I: 42.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 20,200 kronor.

Förslaget avser trots detta, att vissa beskärningar av det beräknade medelsbehovet

av departementschefen förutsatts, i syfte att undvika en än större

anslagshöjning. Skolöverstyrelsen hade ursprungligen ifrågasatt en anslagshöjning

med 122,200 kronor. Med anledning av att statskontoret i utlåtande

i ärendet uttalat önskvärdheten av en kraftig anslagsbeskärning, verkställde

överstyrelsen sedermera en undersökning av möjligheterna att ernå besparingar

å anslaget.

Departementschefen har för egen del inledningsvis förklarat, att överstyrelsens

utredning bestyrkte hans uppfattning, att en starkare beskärning av

förevarande anslag skulle medföra allvarliga olägenheter för folkbiblioteksorganisationen

och därmed även för det fria folkbildningsarbetet. Den kraftiga

utgiftsstegring till förevarande ändamål, som under de senaste åren ägt rum

och medfört betydande anslagsöverskridanden, gjorde dock en begränsning

av medelsanvisningen befogad. Det skulle icke vara skäligt att låta folkbiblioteksorganisationen

arbeta utan känning med de statsfinansiella svårigheter,

som tvingade till väsentliga beskärningar av anslag till bokinköp bland

annat för de större vetenskapliga biblioteken och reduktioner av de till statsinstitutioner

i allmänhet utgående anslagen till expensutgifter, inbindning

o. d. Det vore emellertid av betydelse att vid genomförandet av besparingsåtgärder

på detta område framgå med försiktighet.

Vad först beträffade anslagsposten till folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och

sjömansbibliotek, funne departementschefen sig sålunda kunna nu tillstyrka

en reduktion av de statsunderstöd, som eljest skolat utgå från posten, med

endast tio procent för år. Från reduktionen syntes dock i enlighet med överstyrelsens

förslag böra undantagas dels det s. k. tilläggsunderstödet II, dels

ock det till svenska sjömansbiblioteket utgående beloppet. I förhållande till

det av överstyrelsen för nästa budgetår beräknade medelsbehovet, 1,523,000

kronor, torde härigenom kunna vinnas en utgiftsbegränsning med omkring

140,000 kronor, räknat för kalenderår, vilket utgjorde bibliotekens verksamhetsår.

Därest reduktionen, vilket departementschefen tillstyrkte, trädde i

tillämpning från och med den 1 juli 1940, bleve utgiftsbegränsningen å

nästa budgetårs anslag, vilket belastades med understöd, avseende kalenderåret

1940, följaktligen hälften av sistnämnda belopp, eller omkring 70,000

kronor.

Departementschefen förutsatte vidare, att understöd skulle tilldelas bibliotek,

som icke tidigare erhållit understöd, endast om biblioteket befunnes

fylla ett påtagligt behov eller särskilda skäl eljest prövades föreligga. Sådan

prövning borde ankomma på Kungl. Majit. Något för dylikt ändamål särskilt

avsett belopp syntes icke böra anvisas.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

I fråga om centralbiblioteken funne departementschefen sig nödsakad för

närvarande avstyrka vidare utvidgning av organisationen. Anslagsposten till

resekostnads- och traktamentsersättning ar vid biblioteksinspektion från landsoch

centralbibliotek borde temporärt minskas med 2,800 kronor till 5,000

kronor. Ehuru behovet av kvalificerad bibliotekspersonal fortfarande syntes

vara stort, torde ett tillfälligt indragande av anslagsposten till bibliotekskur

ser i rådande läge vara ofrånkomligt. Vad beträffade anslagsposten till

tidskrifter, kunde departementschefen icke tillstyrka anvisande av oförändrat

belopp utan föresloge en återgång till det tidigare under flera år utgående

understödsbeloppet av tillhopa 9,000 kronor, innebärande en anslagsminskning

med 3,000 kronor. I fråga örn anslagsposterna till vandringsbiblioteksförråd

vid stifts- och landsbibliotek, förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek

och tillägg till grundkatalog å respektive 6,000 kronor, 6,000 kronor

och 4,000 kronor ifrågasätter departementschefen icke någon ändring.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Beträffande det i motionerna I: 42 och II: 74 gjorda yrkandet får utskottet

erinra, att enligt vad departementschefen framhållit understöd kommer

att tilldelas bibliotek, som icke tidigare åtnjutit understöd, för så vitt

biblioteket befinnes fylla ett påtagligt behov eller särskilda skäl eljest prövas

föreligga. Att ett studiecirkelbibliotek icke förut erhållit understöd av statsmedel

skulle alltså icke utesluta det från att erhålla statsunderstöd, något

som motionärerna synas vilja göra gällande. Utskottet utgår ifrån, att vid

den prövning som kommer att äga rum med avseende å understöd till nya

bibliotek all tänkbar hänsyn kommer att tagas till angelägenheten av att

landsbygdens fria studieverksamhet understödes. Med vad utskottet sålunda

anfört torde ifrågavarande två motioner få anses besvarade.

Under åberopande av det sålunda anförda får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må till Understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 1,600,000

kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som av departementschefen i det föregående angivits,

utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit

må äga meddela;

b) att herr Gustavsons m. fl. och herr Hermanssons i

Kvistljungby m. fl. ovannämnda motioner (I: 42 och II: 74),

så vitt nu är i fråga, må anses besvarade med vad utskottet

i det föregående anfört.

195:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt

196) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79

196:o) Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, sid. 256 och

257), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 10,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av

flyttande folJchögsJcoleJcurser för budgetåret 1940/41 anvisa ett

anslag av 60,000 kronor.

197:o) Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisationsoch

administrationskostnader. Bidrag till svenska landsbygdens

studieförbund för organisations- och administrationskostnader. Bidrag

till tjänstemännens bildningsverksamhet för organisationsoch

administrationskostnader. Kungl. Majit bar (punkterna 198, 199

och 200, sid. 257—259) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1940/41 anvisa

dels såsom Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisationsoch

administrationskostnader ett anslag av 30,000 kronor, dels såsom Bidrag

till svenska landsbygdens studieförbund för organisations- och administrationskostnader

ett anslag av 5,000 kronor, dels ock såsom Bidrag till tjänstemännens

bildningsverksamhet för organisations- och administrationskostnader

ett anslag av 3,000 kronor.

I samband härmed bar utskottet till behandling förehaft

dels de två likalydande, under punkten 194 bär ovan omförmälda av herr

J. Gustavson m. fl. och II. Hermansson i Kvistljungby m. fl. väckta motionerna

L42 och 11:74, i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att bidragen

för administrations- och organisationskostnader till svenska landsbygdens

studieförbund och arbetarnas bildningsförbund fortfarande skola utgå med

samma belopp, vartill de i budgeten för 1939/40 upptagits, samt att under

omprövning tages om icke inom vederbörande huvudtitels ram av departementschefen

åsyftad besparing skulle kunna ernås genom sänkning av annat

anslag, i anslutning till vad i motionen anförts;

dels ock, en inom andra kammaren av herr A. Wallentheim, m. fl. väckt

motion (II: 76), vari hemställts att ifrågavarande anslag måtte utgå med

samma belopp som under innevarande budgetår, nämligen till arbetarnas

bildningsförbund med 35,000 kronor, till svenska landsbygdens studieförbund

med 7,000 kronor samt till tjänstemännens bildningsverksamhet med

4,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för i berörda motioner gjorda

yrkanden, hänvisas — i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande

— till motionerna 1:42 och 11:76.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 5,000 kronor

beträffande anslaget till arbetarnas bildningsförbund, med 2,000 kronor be
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

träffande anslaget till svenska landsbygdens studieförbund och nied 1,000

kronor beträffande anslaget till tjänstemännens bildningsverksamhet.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att arbetarnas bildningsförbund (ABF)

hemställt örn en anslagshöjning till 50,000 kronor under åberopande att

förbundets utgifter för organisations- och administrationskostnader under

verksamhetsåret 1937/38 utgjort i runt tal 129,200 kronor, till vilka utgifter

från annat håll än staten tillskjutits omkring 91,700 kronor. Skolöverstyrelsen

har tillstyrkt en anslagshöjning med 7,500 kronor. Statskontoret har yttrat, bland

annat, att vissa skäl otvivelaktigt kunde anföras för en höjning av anslaget,

särskilt som — enligt vad ämbetsverket hade sig bekant — förbundet medverkade

vid upplysningsverksamhet av för samhället betydelsefull art. Med

beaktande av angelägenheten av att i nuvarande statsfinansiella läge begränsa

statsutgifterna ansåge sig ämbetsverket dock förhindrat att för närvarande

tillstyrka någon höjning av anslaget.

Departementschefen har förklarat, att han i nuvarande statsfinansiella läge

icke kunde tillstyrka någon höjning av detta anslag, utan ansåge sig böra förorda

en anslagssänkning, vilken dock med beaktande av vad av statskontoret

anförts rörande förbundets medverkan vid upplysningsverksamhet av

för samhället betydelsefull art borde begränsas till 5,000 kronor.

Svenska landsbygdens studieförbund (SLS) har hemställt om oförändrat

anslag. Departementschefen har, under åberopande av vad han anfört beträffande

anslaget till arbetarnas bildningsförbund, föreslagit en anslagsminskning

med 2,000 kronor.

Bildning srådet för tjänstemännens bildningsverksamhet har hemställt om en

höjning av anslaget till verksamheten med 1,000 kronor till 5,000 kronor,

vilken framställning emellertid avstyrkts av skolöverstyrelsen. Departementschefen

har yttrat, att det under nuvarande förhållanden icke syntes honom

möjligt att tillmötesgå framställningen om ökning av förevarande anslag.

Under erinran om vad beträffande de båda andra bildningsorganisationerna

anförts och föreslagits, förordade departementschefen en anslagssänkning

med 1,000 kronor. Det samarbete, som i enlighet med riksdagens önskan

kommit till stånd mellan sammanslutningen och de större bildningsorganisationerna,

syntes kunna ytterligare utvecklas och till fördel för tjänstemännens

bildningsverksamhet bringa även denna sammanslutning i åtnjutande

av nämnda organisationers med statligt och kommunalt understöd tillskapade

resurser.

I motionerna 1:42 och 11:74 har anförts bland annat:

Departementschefens förslag örn sänkning av anslagen till arbetarnas

bildningsförbund och svenska landsbygdens studieförbund vore djupt att

beklaga. De avsåge i och för sig så små belopp, att värdet för statsverket

av besparingarna bleve obetydligt. För de organisationer, som träffades av

nedskärningen, vore de emellertid synnerligen kännbara. Så skulle för SLS

en inskränkning och tillbakagång i stället för ett fullföljande av en lovande

utveckling bli resultatet av bidragets minskning,

Rent allmänt syntes rimliga skäl tala för försiktighet i fråga örn beskärningar

av anslagen till folkbildningsarbetet, som även förut varit relativt

små i förhållande till det arbete, som uträttas. I synnerhet syntes detta böra

beaktas i fråga örn studiearbetet på landsbygden med hänsyn till särskilda

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

81

svårigheter för studieverksamheten. De större avstånden lade hinder i vägen,

lämpliga lokaler saknades på många håll och svårigheter förelåge ofta att

erhålla tillgång till för studiearbetet lämpliga lärår- och ledarkrafter.

Därtill bomme, att kriget och krisen hade ställt folkbildningsorganisationerna

inför många nya uppgifter, som de dels själva åtagit sig och som

dels påfordrats från officiellt håll. Örn folkbildningsorganisationerna utöver

sina ordinarie arbetsuppgifter skulle kunna åtaga sig extra, av krisen betingade

uppgifter, vore det utan vidare klart, att den administrativa apparaten

komme att ansträngas utöver det vanliga. Den kunde sålunda inte få ställas

på nedskrivningsstat, då därav ett effektivt medarbete i den av krisen betingade

upplysningsverksamheten omöjliggöres. Just ur denna synpunkt

måste det betraktas som synnerligen omotiverat att föreslå inskränkning av

ABF:s och SLS:s administrationsanslag. Redan före upptagandet av de nya

arbetsuppgifterna hade båda organisationernas administrationsanslag visat

sig vara otillräckliga.

I statsverkspropositionen hade under åttonde huvudtiteln upptagits anslag,

som huru behjärtansvärda de än ur vissa synpunkter kunde vara, icke förefölle

att i föreliggande situation vara lika väl motiverade som de i motionen

berörda. Så syntes exempelvis bearbetning av visst material från filosofie

doktorn Sven Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927-1934, vartill

begärts ett anslag av 40,000 kronor, icke kunna anses vara av så trängande

natur, att det icke med hänsyn till tidsläget skulle kunna med större skäl

något reduceras. Den av departementschefen avsedda besparingen syntes

därför kunna nås genom motsvarande minskning av andra anslag.

I motionen II: 76 har anförts bland annat:

De anslag, som under normala förhållanden hitintills utgått för folkbildningsarbetet,

hade inom bildningsorganisationerna betraktats såsom mycket

ringa och möjliggjort verksamhet endast i begränsad utsträckning i förhållande

till de mångskiftande önskemål och behov, som inom bildningsarbetets

organisationer förefunnits. Under krisförhållanden vore det fria folkbildningsarbetet

av minst lika stor betydelse för samhället som under normala

förhållanden. Det vöre ett samhälleligt intresse av första ordningen att vidmakthålla

i största möjliga utsträckning även under kristid det fria och

frivilliga bildningsarbetet. Många skäl talade för att detta bildningsarbete

snarare måste bedrivas i större omfattning än vanligt. Det vore då angeläget,

att de statsfinansiella besparingsåtgärderna icke drabbade folkbildningsarbetet

så hårt, att dess allmänna uppgifter avsevärt försvårades.

Men därtill komme, att kriget och krisen ställt folkbildningsorganisationerna

inför många nya uppgifter, som dels givit sig själva och dels påfordrats

från officiellt håll. Om folkbildningsorganisationerna utöver sina

ordinarie arbetsuppgifter skulle kunna åtaga sig nya av krisen betingade

uppgifter, vore det utan vidare klart, att den administrativa apparaten komme

att ansträngas utöver det vanliga. Ur denna synpunkt måste det betraktas

som mindre ändamålsenligt att föreslå nedskärning i administrationsbidragen

för arbetarnas bildningsförbund, svenska landsbygdens studieförbund och

tjänstemännens hildu inge verksamhet.

De av Kungl. Majit föreslagna anslagsminskningarna beträffande bidragen

till arbetarnas bildningsförbund och svenska landsbygdens studieförbund

Bihang till riksdagens protokoll Iddo. ti sami. Nr 8. 6

Utskottet.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

torde kunna medföra, att avskedanden måste vidtagas till men för organisationernas

betydelsefulla verksamhet. Härtill kommer också, att den verksamhet,

som bedrives av nämnda två förbund, visar en alltjämt fortlöpande utvidgning,

något som särskilt skarpt framträder under rådande förhållanden,

då förbunden på sina program upptagit ett flertal spörsmål, berörande

för närvarande framträdande aktuella medborgerliga uppgifter. Med hänsyn

härtill finner utskottet det befogat, att de av Kungl. Majit föreslagna

bidragsbeloppen för nästa budgetår undergå någon förhöjning. I sådant

avseende får utskottet föreslå, att bidraget till arbetarnas bildningsförbund

fastställes till 32,000 kronor och bidraget till svenska landsbygdens studieförbund

till 6,000 kronor. Vidkommande bidraget till tjänstemännens bildningsverksamhet,

för vilket ändamål statsmedel första gången anvisades

av 1939 års riksdag, anser sig utskottet även här böra föreslå en ökning

av det av Kungl. Majit förordade understödsbeloppet, vilken ökning synes

utskottet kunna begränsas till 500 kronor. Såsom departementschefen uttalat

synes emellertid det samarbete, som kommit till stånd mellan den

sammanslutning, som företräder ifrågavarande verksamhet, och de större

bildningsorganisationerna kunna ytterligare utvecklas och därigenom bringa

även denna sammanslutning i åtnjutande av nämnda organisationers med

statliga och kommunala understöd tillskapade resurser.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förevarande

förslag och omförmälda av herr Gustavson m. fl.

och herr Hermansson i Kvistljungby m. fl. samt herr Wallentheim

m. fl. väckta motioner (1:42, lii 74 och lii 76) för

budgetåret 1940/41 anvisa

a) såsom Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisations-

och administrationskostnader ett anslag av 32,000

kronor;

b) såsom Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund

för organisations- och administationskostnader ett anslag av

6,000 kronor;

c) såsom Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet

för organisations- och administrationskostnader ett anslag av

3,500 kronor.

198:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande. Kungl. Majit har (punkt 201, sid.

259—262) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag, till undervisnings- och

upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av 224,800 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

83

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr J. Bergman m.jl.

(1:67) och den andra inom andra kammaren av herr A. Olsson i Gävle

m. fl. (II: 118), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att bidraget till

undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande,

nu 378,300 kronor och av Kungl. Majit föreslaget till 224,800 kronor,

bestämmes till 279,800 kronor för nästkommande budgetår.

Kungl. Majda förslag innebär en anslagsminskning med 153,500 kronor.

Till stöd härför har departementschefen anfört:

Under nuvarande förhållanden måste en icke oväsentlig beskärning av

förevarande anslag vidtagas. Departementschefen hade vid sin prövning

av frågan örn lämpliga och möjliga besparingsåtgärder sökt tillämpa de

principer, som varit för honom vägledande vid bedömandet av andra frågor

örn medelsanvisning för nästa budgetår till statliga och statsunderstödda

ändamål. Aven örn den verksamhet, som understöddes medelst förevarande

anslag, vore av betydelse ur social synpunkt, kunde den självfallet i en tid,

då statsutgifterna för kulturella och sociala ändamål måste nedbringas, icke

behandlas annorlunda än andra ur allmän synpunkt viktiga anslagsändamål.

Till en början ville departementschefen i överensstämmelse med den

ståndpunkt, som av honom intagits till frågor örn anslag till kursverksamhet,

ifrågasätta, huruvida icke anslagsmedlen till följande ändamål borde

helt indragas, nämligen till anordnande av instruktionskurser för lärare för

nykterhetsundervisningen (7,500 kronor) och till anordnande av en allmän

utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. m. (11,000

kronor).

Till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande

m. m. hade under innevarande budgetår anvisats ett belopp av 140,000 kronor.

Berörda anslagsmedel syntes böra minskas i ungefär samma proportion som

understöden åt lokala föreläsningsanstalter eller med omkring 80,000 kronor.

Anslagsposterna å 42,000 kronor till instruktörer för nykterhetsupplysning

och å 3,375 kronor till »främjande av nykterhet på andra än ovan anförda

sätt och motarbetande av dryckenskapens följder» borde utgå med i huvudsak

oförändrade belopp.

Till uppehållande av internationella byrån i Lausanne för alkoholismens bekämpande

utginge nu statsanslag med 3,500 kronor. Departementschefen

hade icke velat för sin del nu ifrågasätta indragning av bidraget.

Övriga i anslaget ingående poster, tillhopa 170,925 kronor, avsåge främjande

av ett antal olika nykterhetsorganisationers verksamhet. Beträffande

dessa organisationers ekonomiska ställning hänvisade departementschefen

till nedanstående sammanställning ävensom till handlingarna i ärendet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Organisation

Stats-

bidrag

kronor

Medlems-

avgifter

kronor

Övriga

inkomster

kronor

Anmärkningar

Centralförbundet för nykter-

hetsundervisning.......

30,575

4,277: 56

23,738: 26'')

Statsbidraget för bud-

De kristna samfundens nykter- hetsrörelse ...........

5,000

—

53,954: 49

getåret 1939/40 höjt

till 50,000 kronor i

samband med ut-

Svenska sällskapet för nykter- het och folkuppfostran . . .

3,425

—

11,598:25

vidgning av verk- samheten.

I. O. G. T.............

33,000

137,474: 58

47,353: 61

Sveriges blåbandsförening . . .

9,000

13,220:17

13,835:02

Statsbidraget för bud-

Nationaltemplarorden......

11,500

58,913

9,787:48

getåret 1939/40 höjt

till 10,000 kronor.

Nykterhetsorganisationen

7,419 * *)

Verdandi............

5,000

8,916: 75

Sveriges studerande ungdoms

helnykterhetsförbund.....

8,000

1,639: 26

415:12

Vita bandet............

6,000

3,926 *)

4,187:99*)

Sveriges lärares nykterhetsför-

3,687: 27

hund...............

8,500

3,360: 75

Svenska läkarnas nykterhets-

förening.............

3,000

60

680

Järnvägsmännens helnykter-

5,290:14*)

6,988:64*)

hetsförbund..........

5,000

Sveriges polismäns helnykter-

lil *)

339 *)

hetsförbund..........

1,000

Svenska tullpersonalens hel-

23: 20

nykterhetsförbund ......

500

124: 50

Motorförarnas helnykterhets-

förbund.............

19,000

42,300

3,500

148,500

279,613: 71

187,507:33

*) Förbundet har dessutom åtnjutit ett kommunalt bidrag å 500 kronor.

*) Uppgiften avser kalenderåret 1938.

Av uppgifterna franninge, anför departementschefen, att de till ifrågavarande

organisationer utgående statsbidragen i flera fall utgjorde en förhållandevis

ringa del av deras sammanlagda inkomster. Departementschefen

ansåge sig med hänsyn härtill och i betraktande av de väsentliga nedskärningarna

för nästa budgetår av anslag överhuvudtaget till statens egna

institutioner och till enskilda sammanslutningar berättigad att i rådande

läge räkna med en anslagsminskning beträffande nu ifrågavarande verksamhet

med i runt tal 55,000 kronor, d. v. s. med omkring en tredjedel av

de nu utgående anslagsmedlen. Påpekas kunde, att denna anslagsminskning

kunde i det närmaste helt kompenseras genom en höjning med endast omkring

10 procent av organisationernas inkomster av medlemsavgifter och

övriga inkomster.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

85

Med hänsyn till det anförda syntes förevarande anslag böra för nästa

budgetår minskas med (7,500 + 11,000 + 80,000 + 55,000=) 153,500 kronor

till 224,800 kronor.

Det borde ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av skolöverstyrelsen,

meddela föreskrifter rörande dispositionen av anslaget för nästa budgetår,

varvid syntes få förutsättas, att anslagsberäkningarna icke skulle i detalj

vara för Kungl. Majit bindande utan att Kungl. Majit, på sätt i vissa

andra likartade fall förutsatts, skulle äga fördela det till förfogande stående

beloppet så, att minsta möjliga olägenhet uppstode för de särskilda nykterhetsorganisationerna

och för verksamheten i allmänhet.

I motionerna I: 67 och II: 118 har anförts i huvudsak följande:

Under nu rådande förhållanden är det naturligt att man även beträffande

relativt obetydliga anslagsposter använder varje lämplig möjlighet till besparing,

även örn denna medför ett tillfälligt avbräck i en i och för sig

betydelsefull verksamhet. Men det är även viktigt, att man därvid framgår

med sådan varsamhet, att man icke bryter sönder institutioner och

organisationer, som utöva ur det allmännas synpunkt värdefulla funktioner.

Man bör givetvis också tillse, att besparingsåtgärder örn möjligt undvikas

på sådana punkter, där de skulle gå ut över för längre tid fast anställd

personal.

I förevarande fall torde detta emellertid icke hava skett beträffande särskilt

ett par betydelsefulla detaljer, nämligen med avseende å beskärningen

med 55,000 kronor å de statsbidrag, som för närvarande utgå till Centralförbundet

för nykterhetsundervisning (CFN), och till den studie- och ungdomsverksamhet,

som bedrives av nykterhetsorganisationerna.

Beträffande CFN måste det ihågkommas, att denna för den svenska nykterhetsrörelsen

centrala institution upprätthålles huvudsakligen med statsmedel

och att den därför står under statsmyndigheternas kontroll, vilket

även markeras av, att Kungl. Majit har egna representanter i såväl styrelse

som revision. Den har också genom Kungl. Majits och riksdagens beslut

år 1939 måst övertaga »Nykterhetssällskapens upplysningsbyrå», vilken i

över trettio år fungerat som självständig institution, likaledes huvudsakligen

med statens stöd. Redan vid detta på statsmyndigheternas eget initiativ

företagna överförande till CFN minskades tidigare utgående statsanslag,

vilket också skedde beträffande den verksamhet, som förut upprätthölls av

»Rikskommittén mot den olagliga alkoholhanteringen», när denna verksamhet

samtidigt överfördes till CFN. Det statsbidrag, som vid här omförmälda

centralisation fastställdes, var redan då i underkant.

Härtill kommer, att ett bifall till Kungl. Majits förslag i övriga delar

(indragning av vissa av CFN anordnade kurser samt beskärningen av föreläsningsanslaget

med kronor 80,000) automatiskt och indirekt medför en

anslagsminskning av ytterligare cirka 15,000 kronor genom reduceringen

av de administrationsbidrag, som i enlighet med statsmyndigheternas tidigare

beslut skola utgå till CFN å dess olika verksamhetsgrenar.

Slutligen bör erinras därom, att CFN icke — såsom i statsverkspropositionen

synes förutsättas — äger möjlighet att genom några egna åtgärder

skaffa sig ökade inkomster i form av medlemsavgifter. Och då institutionen

redan tidigare — i samband med centralisationens genomförande — av

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

ekonomiska skäl tvingats avskeda den tillfälligt anställda extra personalen

och företaga andra genomförbara åtgärder i besparingssyfte, skulle den

föreslagna ytterligare anslagsbeskärningen i viktiga avseenden lamslå institutionen

genom att praktiskt taget framtvinga ett nedläggande av båda

de till CFN nyss överförda, ovan angivna avdelningarna ävensom ett avskedande

jämväl av viss del av den fast anställda personalen.

Aven beträffande de berörda nykterlietsorganisationerna måste det framhållas,

att de genom beskärningen av föreläsningsanslaget indirekt drabbas

synnerligen hårt, enligt verkställd beräkning med ej mindre än cirka 68,000

kronor. Skulle nu även det till dessa organisationer utgående direkta statsbidraget

minskas med det i statsverkspropositionen angivna beloppet, kan

det befaras, att organisationernas verksamhet komme att på ett nedbrytande

sätt förlamas.

Möjligheten att genom ökade medlemsavgifter inom de skilda organisationerna

ersätta ett indraget statsanslag är i stort sett i tider som dessa

utesluten efter de ökningar som redan skett.

Redan ovan anförda fakta torde vara tillräckliga för att visa, att beskärningen

med kronor 55,000 å de till CFN och nykterlietsorganisationerna

direkt utgående statsbidragen icke torde kunna företagas utan att svårbotlig

skada sker.

Vi vilja slutligen fästa uppmärksamheten även på en annan ur det allmännas

synpunkt just nu betydelsefull omständighet, nämligen att såväl

CFN som de särskilda nykterhetsorganisationerna och ej minst studie- och

ungdomsavdelningarna redan i stor omfattning börjat organisera ett studium

av luftskyddsarbetet och att de jämväl inlett en omfattande kulturell och

social verksamhet å de militära förläggningarna. Härför har icke ens ifrågasatts

något särskilt ekonomiskt stöd från statens sida.

Att folknykterheten främjas är icke minst nu i denna allvarliga och påfrestande

tid en viktig statsangelägenhet. Folkets försvarskraft måste få

gagn därav och av de insatser, som nykterhetsrörelsen jämväl i övrigt gör.

Den av Kungl. Majit föreslagna beskärningen av statsbidraget till centralförbundet

för nykterhetsundervisning och övriga nykterhetsorganisationer

med sammanlagt 55,000 kronor har synts utskottet alltför kraftigt tilltagen.

En så pass väsentlig minskning av till förfogande stående medel för bestridande

av sagda organisationers administrations- och organisationskostnader

synes utskottet kunna medföra icke önskvärda svårigheter med avseende å

den av dem bedrivna verksamheten. Särskilt skulle centralförbundet, vilket

i förhållande till övriga nykterhetsorganisationer intager en särställning, genom

en alltför stor anslagsminskning kunna försättas i det läge, att förbundet

nödgades i väsentlig mån inskränka sin nuvarande organisation, vilket med

hänsyn till dess betydelsefulla uppgifter vore allvarligt att beklaga.

Utskottet anser sig därför böra förorda en förhöjning av de av Kungl.

Majit för ovannämnda ändamål avsedda medlen med ett belopp av 15,000

kronor. Med anledning härav och då Kungl. Majits förslag i övrigt icke

givit utskottet anledning till erinran bör anslaget för nästa budgetår alltså

uppföras med (224,800+15,000=) 239,800 kronor. I anslutning till vad

departementschefen anfört vill utskottet understryka, att de för nästa bud
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

87

getår verkställda anslagsberäkningarna icke skola i detalj vara för Kungl.

Majit bindande utan att Kungl. Majit skall äga under iakttagande jämväl

av vad utskottet här ovan anfört fördela det till förfogande stående beloppet

så, att minsta möjliga olägenhet uppstår för de särskilda nykterhetsorganisationerna

och för verksamheten i allmänhet.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag

och ovannämnda av herr Bergman m. fl. och herr Olsson

Gävle m. fl. väckta motioner (I: 67 och lii 118) såsom

Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av 239,800 kronor.

199:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 202, sid. 262 och 263), vilket innebär en anslagsminskning

i besparingssyfte med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd

för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 13,000

kronor.

200:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 203, sid. 263), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier

för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 2,000

kronor.

201 :o) Statens studielån: Nämnden för statens studielån. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 204, sid. 263 och 264), vilket innebär

en anslagsminskning i besparingssyfte med 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Nämnden för statens

studielån för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 6,500

kronor.

202:o) Statens studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr

med statens studielån. I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 205,

sid. 264), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Ersättning till postverket

för dess bestyr med statens studielån för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 3,200 kronor.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

203:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. Statens biografbyrå: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 206, sid. 264 och

265), vilket innebär en minskning i besparingssyfte av omkostnadsanslaget

med 1,000 kronor men för övrigt samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i avlöningsstaten

för statens biografbyrå;

b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret 1940/

41 anvisa ett förslagsanslag av 60,800 kronor;

c) till Statens biografbyrå: Omkostnader för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 7,500 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet.

204:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207, sid. 266—269), som innebär å ena sidan

en anslagsminskning med 3,000 kronor, avseende personligt lönetillägg åt

institutets föreståndare, vilket på i statsrådsprotokollet angivna skäl icke

längre erfordras, å andra sidan av beslutad utökning av utbildningstiden å

sjukgymnastlinjen en betingad anslagshöjning med 3,200 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 74,800

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis...................... » 7,700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp.......kronor 69,850

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis ... » 800 » 70,650

4. Avlöning till övrig icke-ordinarie per
-

sonal ......................... » 3,950

5. Rörligt tillägg, förslagsvis. . ........ »_7,800

Summa förslagsanslag kronor 164,900;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 164,900 kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

89

205:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, sid. 269), vilket innebär en anslagsminskning

i besparingssyfte med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 4,000 kronor.

206:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, sid. 270), vilket innebär en

anslagsminskning i besparingssyfte med 2,100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,

höcker m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 5,300 kronor.

. 207:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. Gymnastiska

centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m.

I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 210, sid. 270), vilket innebär

en minskning i besparingssyfte av sistnämnda anslag med 1,000 kronor

men för övrigt samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1940/41 anvisa

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier ett anslag

av 3,000 kronor;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning

i idrott och gymnastik m. m. ett anslag av 4,500 kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

208:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

Kungl. Majit bar (punkt 211, sid. 271) föreslagit riksdagen, att

till Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 160,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med 30,000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att ur anslaget bland annat understödjas

tio medicinska tidskrifter med sammanlagt 16,400 kronor. Det borde enligt

departementschefens mening övervägas, huruvida icke på detta område

kunde ernås en rationalisering, ledande till en avsevärd begränsning av det

till dessa tidskrifter utgående statsbidraget. Då under nuvarande förhållanden

staten även i övrigt måste begränsa sin ifrågavarande understöd sverksamhet,

förordade departementschefen, att anslaget för nästa budgetår minskades

med 30,000 kronor.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Utskottet anser förevarande anslag kunna utan större olägenhet nedsättas

med ytterligare 5,000 kronor utöver den anslagsminskning Kungl. Maj:t

föreslagit. Anslaget bör vid sådant förhållande för nästa budgetår uppföras

med ett belopp av 155,000 kronor. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 155,000 kronor.

209:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212, sid. 271 och

272), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 14,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära

författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av 16,000 kronor.

210:o) Understöd åt professorn K. O. Östergren för fortsatt utgivande

av Nusvensk ordbok. Kungl. Maj:t bar (punkt 213, sid. 272—

275) föreslagit riksdagen att till Understöd åt professorn K. O. Ostergren

för fortsatt utgivande av Nusvensk ordbok för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av 12,000 kronor.

Alltsedan år 1920 har anslag av statsmedel utgått till docenten vid Uppsala

universitet, numera professorn Olof Ostergren för fullföljande och avslutande

av hans arbete »Nusvensk ordbok». Det för ändamålet anvisade

beloppet har sedan budgetåret 1930/31 utgjort 12,000 kronor, varav 8,000

kronor utgått såsom understöd åt Östergren och 4,000 kronor till teknisk

hjälp vid ordbokens utgivning m. m.

Departementschefen har erinrat om att med anledning av ett utav 1929

års riksdag gjort uttalande för 1930 års riksdag framlades plan för arbetets

bedrivande, enligt vilken — om intet oförutsett inträffade samt under iakttagande

av vissa tidsbesparande metoder — arbetet skulle kunna slutföras

inom en tid av tio år, räknat från och med den 1 juli 1930, eller sålunda

före den 1 juli 1940. Sedan 1934 års riksdag begärt utredning rörande

möjligheterna att inom nämnda tid slutföra arbetet, anförde Östergren i en

uti 1935 års åttonde huvudtitel återgiven redogörelse, att beräkningarna

visat sig i stort sett bestå provet och att utsikterna att på avsedd tid fullfölja

arbetet vore lika gynnsamma som år 1930. Gissningsvis hade i den

nu förebragta utredningen antagits, att verket komme att kräva ytterligare

sex års arbete.

Även om all möjlig hänsyn toges, fortsätter departementschefen, till

svårigheterna att verkställa hållbara beräkningar av denna art och de särskilda

omständigheter, som enligt den föreliggande utredningen medverkat

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

till att kullkasta beräkningarna, måste departementschefen finna det beklagligt,

att beräkningarna visat sig så föga hållbara. Det borde erinras, att

verket hittills för staten medfört kostnader med icke mindre än 179,000

kronor och att verket i färdigt skick — därest de nu gissningsvis gjorda

beräkningarna holle streck och oförändrade anslag anvisades för den återstående

tiden — komme att representera en statsutgift å tillhopa 251,000

kronor, d. v. s. över 31,000 kronor för vart och ett av de beräknade åtta

banden. Det vore högst sannolikt, att anslag till ändamålet icke skulle ha

beviljats, om man vid tidpunkten för principbeslutets fattande ägt visshet

om att verket skulle draga kostnader av denna storlek i stället för det belopp

å 56,000 kronor, varmed då kalkylerades.

Vad nu yttrats finge emellertid icke skymma blicken för verkets egenart

och ur vetenskaplig och praktisk synpunkt betydande värde. Ordboken ville,

såsom framhållits i en år 1928 ingiven framställning om fortsatt anslag för

ändamålet, giva en vetenskapligt noggrann, såvitt möjligt mångsidig och

rikhaltig, fyllig och levande bild av det nutida språket, men ville också

vara en handledning och rådgivare för den stora allmänheten. Östergren

hade lyckats förverkliga dessa grundsatser, och arbetet torde utgöra ett av

de mest värdefulla bidragen till det svenska språkets systematiska utforskande,

som på senare tid framkommit.

Sådant läget nu vore, stöde valet mellan att antingen indraga statsbidraget

och därigenom äventyra arbetets slutförande och förminska nyttan av

de betydande statsunderstöd, som redan kommit ändamålet till del, eller även

i fortsättningen anvisa årliga bidrag med risk för att arbetet icke kunde slutföras

ens inom den tid, som nu approximativt uppgivits. När departementschefen

för sin del valde det senare alternativet, skedde det under den

förutsättningen, att bidrag icke anvisades för längre tid än till och med

budgetåret 1945/46.

Utskottet tillstyrker beviljande av det av Kungl. Majit för nästa budgetår

äskade anslaget. Med anledning av vad departementschefen anfört rörande

tidpunkten för omförm alda arbetes slutförande vill utskottet uttala, att även

om det torde vara omöjligt att nu fixera en bestämd tidpunkt i berörda

avseende, utskottet delar departementschefens förväntan, att anslag till ordbokens

utgivande icke skall behöva beviljas för längre tid än till och med

budgetåret 1945/46.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Understöd åt professorn K. O. Östergren

för fortsatt utgivande av Nusvensk ordbok för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av 12,000 kronor.

F 21 l:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214, sid. 275), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för'' innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.

Thörnberg för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 3,000

kronor.

Utskottet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

212:o) Bidrag till föreningen Pietää. I enlighet med Kungl. Marits

förslag (punkt 215, sid. 275 och 276), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för

budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

213:o) Bidrag till svenska naturskyddsföreningen. I enlighet med

Kungl. Majda förslag (punkt 216, sid. 276), vilket innebär en anslagsminskning

i besparingssyfte med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska naturskyddsföreningen

för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 1,000

kronor.

214:o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker

och naturskyddsärenden. Kungl. Maj:t har (punkt 217, sid. 277)

föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning

av nationalparker och naturskyddsärenden för budgetåret 1940/41

anvisa ett anslag av 11,000 kronor.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget till detta ändamål,

12.000 kronor, disponeras 3,000 kronor till vården av nationalparker samt

9.000 kronor till vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden

m. m. Kungl. Maj:ts förslag innebär sålunda en anslagsminskning med

1.000 kronor; enligt vad departementschefen uttalat, borde minskningen

väsentligen drabba de till akademiens förvaltningskostnader avsedda medlen.

Utskottet. Med hänsyn till arten av de utgifter, som skola bestridas från de för

förvaltning av naturskyddsärenden m. m. avsedda medlen — bland annat

resekostnader och vissa arvoden — synes en något större anslagsbeskärning

än den av Kungl. Maj:t föreslagna i nu rådande statsfinansiella läge böra

för nästa budgetår vidtagas. Utskottet vill i sådant hänseende föreslå en

anslagsminskning med 1,000 kronor utöver den av Kungl. Maj:t föreslagna

sänkningen med samma belopp. Anslaget bör alltså för nästa budgetår

uppföras med 10,000 kronor. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien

för förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för

budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.

215:o) Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie doktorn

Sven Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927—34.

Kungl. Majit har (punkt 218, sid. 277 och 278) föreslagit riksdagen att

såsom Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie doktorn Sven

Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927—34 för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93

Till detta ändamål har för vart och ett av budgetåren 1936/40 anvisats

ett reservationsanslag av 50,000 kronor. Av riksdagens skrivelse nr

326/1936 framgår, att riksdagen ansett, att staten bör bidraga med ungefär

hälften av de till 600,000 kronor beräknade kostnaderna för ifrågavarande

arbeten samt att det beräknade totalbeloppet av statsmedel, 300,000 kronor,

bör fördelas på sex år. Vetenskapsakademien har tillstyrkt en av Hedin

gjord framställning örn oförändrat anslag till detta ändamål. Sedermera

har akademien bereus tillfälle inkomma med utredning rörande möjligheterna

att nedbringa detta anslag för budgetåren 1939/41. Av akademiens

i anledning härav avlåtna skrivelse framgår, att en reduktion av anslaget

för budgetåret 1939/40 med 8,000 kronor vore möjlig under förutsättning,

att nödiga utgifter till motsvarande belopp kunde skjutas över till budgetåret

1940/41. Örn nöden krävde en reduktion jämväl för sistnämnda budgetår,

ville akademien framhålla, att en reduktion med mer än 4,000 kronor

skulle äventyra för mycket.

Departementschefen har erinrat, att enligt den till 1939 års riksdag avlåtna

propositionen nr 79 förutsatts, att av statsfinansiella skäl av det för innevarande

budgetår anvisade anslaget ett belopp av 10,000 kronor icke skulle

under nämnda budgetår tagas i anspråk. För nästa budgetår borde anvisas

enahanda belopp som under budgetåret 1939/40 stöde till förfogande, eller

40,000 kronor.

Utskottet har övervägt möjligheterna att för nästa budgetår vidtaga en

större anslagsbeskärning än den av Kungl. Maj:t föreslagna. Enligt vad

utskottet under hand inhämtat, har vetenskapsakademien avsett att av det

av Kungl. Majit äskade anslaget disponera ett belopp av omkring 4,000

kronor till tryckning av vissa färdigställda manuskript; återstående 36,000

kronor vore avsedda för utgifter av organisatorisk art och för redan kontrakterad

tryckning. En begränsning av anslaget för nästa budgetår till

sistnämnda belopp synes alltså kunna ske utan risk för att någon av de

nu med ifrågavarande bearbetning sysselsatta vetenskapsmännen nödgas

avbryta sitt arbete. Vid sådant förhållande och då utskottet med hänsyn

till rådande läge finner det naturligt, att det av statsmakterna för ifrågavarande

ändamål i utsikt ställda bidraget utskiftas på ett större antal budgetår

än tidigare beräknats, finner sig utskottet böra förorda en sänkning av det

av Kungl. Majit för ifrågavarande ändamål äskade beloppet med 4,000

kronor eller alltså till 36,000 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må såsom Bidrag till bearbetning av visst

material från filosofie doktorn Sven Hedins expeditioner i det

inre Asien åren 1927—34 för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 36,000 kronor.

Utskottet.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Diverse.

216:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 219) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till

förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

217:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220, sid. 279 och 280), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners

fond för upplåten mark för budgetåret 1940/41 anvisa ett

förslagsanslag av 2,500 kronor.

218:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 221, sid. 280), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris för

budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 1,500 kronor.

219:o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, sid. 280 och 281), vilket

innebär en anslagshöjning med 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska

kommissionen för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 2,100 kronor.

220:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 223, sid.

281), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 1,200 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 7,300 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

95

221:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. Kungl. Majit har

(punkt 224, sid. 282 och 283) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till

svenska institutet i Rom m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag

av 43,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

Till institutet utgick under åren 1929/38 statsunderstöd huvudsakligen

av lotterimedel. Från och med budgetåret 1938/39 har bidraget uppförts

såsom anslag å åttonde huvudtiteln, för innevarande budgetår bestämt till

55.000 kronor.

Statskontoret har yttrat: Till föreståndarens avlöning hade för innevarande

budgetår anvisats 13,125 kronor, därav 9,000 kronor i lön och 4,125 kronor

i ortstillägg. Då institutets föreståndare docenten E. Gjerstad numera utnämnts

till professor och sålunda ny innehavare av befattningen komme

att förordnas, syntes en omreglering av de föreståndaren tillkommande

avlöningsförmånerna lämpligen kunna omedelbart vidtagas. Därest i samband

med inflyttningen i institutets nybyggnad åt föreståndaren komme att

upplåtas fri bostad jämte fritt bränsle, lyse och vatten, måste statskontoret

ifrågasätta, om ortstillägg längre borde utgå.

Då under nu rådande förhållanden medel enligt statskontorets mening icke

borde ställas till förfogande för studieresa till Grekland, syntes den under

omkostnader upptagna posten å 2,100 kronor till reseersättningar böra bestämmas

till 500 kronor. Delposten å 3,200 kronor till expenser (bränsle,

lyse m. m.) torde böra höjas till förslagsvis 5,000 kronor. Det under anslagsposten

å 9,500 kronor till övriga utgifter anvisade bidraget å 4,000 kronor

till biblioteket syntes kunna reduceras till hälften och nämnda anslagspost,

med beaktande av att hyresbidraget å 3,000 kronor bortfölle, sålunda bestämmas

till 4,500 kronor. Enligt statskontorets mening borde av statsfinansiella

skäl stipendieanslaget (24,075 kronor) i sin helhet besparas. Om

vidare till Kungl. Maj:ts förfogande ställdes ett belopp av 500 kronor (nu

3.000 kronor), torde anslaget kunna bestämmas till (9,000 + 500 + 5,000+

+ 4,500 + 500=) 19,500 kronor, alternativt 21,500 kronor, om ortstillägg

befunnes böra utgå.

Departementschefen har — under erinran, att enligt vad i propositionen

nr 79 till 1939 års urtima riksdag förutsatts av innevarande budgetårs anslag

ett belopp av inalles 7,000 kronor skulle inbesparas — anfört, att en ytterligare

anslagsbeskärning syntes för nästa budgetår böra av statsfinansiella

skäl vidtagas. Det torde dock icke vara välbetänkt att i sådant syfte ifrågasätta

åtgärder, som kunde omöjliggöra eller avsevärt försvåra institutets fortsatta

verksamhet. Av denna anledning kunde departementschefen icke biträda

statskontorets förslag örn indragande av hela det för stipendier avsedda anslagsbeloppet.

En beskärning av de nu utgående stipendiebeloppen och

indragning av vissa av dessa belopp torde emellertid vara möjlig. Departementschefen

förutsatte att härutöver sådana besparingar i övrigt kunde vidtagas,

att utgifterna kunde hållas inom ramen av ett statsbidrag av 43,000

kronor, innebärande en anslagsminskning med 12,000 kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har statskontoret ifrågasatt

att anslaget för nästa budgetår skulle bestämmas till 19,500 kronor, alternativt

21,500 kronor. Departementschefen har icke ansett sig kunna biträda

ett så radikalt förslag utan förordat, att anslaget skulle nedskäras

från 55,000 kronor med 12,000 kronor till 43,000 kronor. Utskottet delar

departementschefens uppfattning örn att det icke torde vara välbetänkt att

nu vidtaga åtgärder, som kunna omöjliggöra eller avsevärt försvåra insti

tutets fortsatta verksamhet. Detta torde dock enligt utskottets mening icke

bliva fallet örn anslaget undergår någon ytterligare reduktion utöver vad

Kungl. Majit föreslagit. I nuvarande statsfinansiella läge anser utskottet

det befogat att föreslå en sänkning av anslaget till 40,000 kronor, vilket

belopp avsevärt överstiger statskontorets beräkningar och i huvudsak ansluter

sig till Kungl. Majits förslag. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit

att i sinom tid fastställa stat för institutet, varvid bör närmare övervägas i

vad mån de särskilda i institutets stat uppförda posterna böra nedbringas,

i samband varmed även torde böra prövas om ortstillägg i fortsättningen

bör tillkomma institutets föreståndare.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Sidrag till svenska institutet i

Bom m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av

40,000 kronor.

222:o) Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 225, sid. 283), vilket innebär en

anslagsminskning i besparingssyfte med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen

i Bom för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag

av 500 kronor.

223:o) Bidrag till Institut d’études scandinaves vid Paris universitet.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 226, sid. 283 och 284),

vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 600 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Institut d’études scandinaves

vid Paris universitet för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av 1,400 kronor.

224:o) Uppehållande vid universitetet i Tartu av en professur i

svenska språket och litteraturen. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 227, sid. 284), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för Uppehållande vid universitetet i Tartu

av en professur i svenska språket och litteraturen för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av 8,500 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

97

225:o) Understöd åt svenska läroverket i Hapsal. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 228, sid. 284), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd åt svenska läroverket i

Hapsal för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 12,000

kronor.

226:o) Understöd åt svenska folkhögskolan i Estland. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229, sid. 284 och 285), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd åt svenska folkhögskolan

i Estland för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 7,000

kronor.

227:o) Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom

studentutbyte. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230, sid. 285),

vilket innebär en anslagsminskning med 14,000 kronor huvudsakligen betingad

av de nuvarande internationella förhållandena, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av internationellt-kulturellt

samarbete genom studentutbyte för budgetåret 1940/41

anvisa ett anslag av 18,000 kronor.

228:o) Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt

samarbete. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, sid. 285

och 286), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska kommittén för

nordiskt-akademiskt samarbete för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av 5,000 kronor.

229:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, sid. 286 och 287), vilket innebären

anslagsminskning i besparingssyfte med 110,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 140,000 kronor.

230:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233,

sid. 287), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 30,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av 120,000 kronor, dock att i

anslaget må göras den jämkning, som erfordras för avjämnande

av huvudtitelns slutsumma.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 8.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

231 :o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234,

sid. 287 och 288), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Provisorisk avlöningsförstärkning åt

vissa befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

232:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Dyrtidstillägg

åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl.

anstalter. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 235 och 236) föreslagit

riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

233:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (puukt 237, sid. 288), vilket innebär

en anslagsminskning med 20,000 kronor till följd av den minskade belastningen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 280,000 kronor.

234:o) Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda kommunala

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238, sid. 289

och 290), vilket innebär anvisande av ett särskilt anslag till förevarande

ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda

kommunala läroanstalter för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 1,100,000 kronor.

235:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 239, sid. 290 och 291), vilket innebär en anslagsminskning

med 10,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

Stockholm den 8 mars 1940.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

99

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustafsson i Benestad, Nilsson i Malmö, Johansson i

Fredrikslund, Oscar Olsson, Nilsson i Landeryd, Pauli, Andrén, Ström i Lidköping, Heiding,

Lindström, Larsson i Varberg, Boman och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Eriksson i Stockholm, Danielsson, Persson i

Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Närlinge, Holmdahl, Andersson i Södergård,

Mårtensson, Wallentheim och Viklund;

dock att

vid behandlingen av punkterna 138:o)—197:o) och 210:o)—235:o) i stället för herr Bergman

deltagit herr Andersson i Fältenborg.

Reservationer:

vid punkt 30:o) (Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund) av herr

Nilsson i Malmö;

vid punkt 63:o) (Teaterrådet) av herrar Nilsson i Landeryd, Bergman,

Danielsson och Närlinge, vilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort

erhålla följande lydelse:

»Teaterrådet, vars nödvändighet redan från början varit omstridd, synes

i varje fall under nuvarande extraordinära förhållanden och vanskliga statsekonomiska

läge utan större olägenhet kunna undvaras. Enligt vad utskottet

inhämtat har teaterrådet under sistförflutna år haft fem sammanträden,

och ärendena synas närmast hava gällt frågor rörande ansökningar

om anslag ur lotterimedel, ärenden som torde kunna på tillfredsställande

sätt beredas utan någon statsfinanserna belastande apparat.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts förslag angående

anvisande för budgetåret 1940/41 av ett anslag å 7,000

kronor till Teaterrådet»;

vid punkt 198:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande) av herrar Oscar Olsson, Ström i Lidköping,

Bergman, Eriksson i Stockholm, Danielsson och Andersson i Södergård,

vilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort i nedan angivna delar

hava följande lydelse:

»Utskottet anser---(= utskottet) — — — 25,000 kronor. Med anledning

---(= utskottet)--— uppföras med (224,800 + 25,000=)

249,800 kronor. I anslutning----(= utskottet)---skall äga fördela

det, (= utskottet)---i allmänhet. Ilävid torde dock böra iakttagas,

att de av utskottet ovan angivna synpunkterna bliva beaktade och att de

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

organisationer, som åtnjuta bidrag för studie- och ungdomsverksamhet, lämpligen

icke böra få dessa bidrag nedskurna med större belopp än förslagsvis

tio procent.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och ovannämnda av herr Bergman m. fl. och herr Olsson

i Gävle m. fl. väckta motioner (1:67 och 11:118) såsom

Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av 249,800 kronor»;

vid punkt 208:o) (Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och

läroböcker) av herrar Nilsson i Landeryd, Pauli, Andrén, Holmdahl och

Wallentheim, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts

förslag;

vid punkt 215:o) (Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie

doktorn Sven Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927—34) av herrar

Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Landeryd, Andersson i Fältenborg, Pauli,

Andrén, Holmdahl och Wallentheim, vilka ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

»Utskottet har---(= utskottet)---sitt arbete. Då emellertid

Kungl. Maj:ts förslag i och för sig innebär en kraftig an slagsreduktion och

då, enligt vad utskottet erfarit, de för tryckning färdigställda arbetena delvis

anses vara av stor betydelse för den fortsatta bearbetningen, har utskottet,

som för övrigt utgår ifrån, att en medelsbegränsning nu endast

innebär ett uppskov med anvisande av det för ändamålet av statsmakterna

i utsikt ställda bidraget, icke velat ifrågasätta en längre gående anslagsminskning

än den av Kungl. Maj:t föreslagna.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till bearbetning av visst

material från filosofie doktorn Sven Hedins expeditioner i det

inre Asien åren 1927—34 för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 40,000 kronor».

Stockholm 1940, Ivar Hjeggströms Boktryckeri A. B.

400649

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:418 Skrivelse till Konhingen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till extra utgift a1 i texten
  2. Rskr. 1940:8 Skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar för budgetåret 1940141 rörande utgifterna under riksstatens åtto s. 1 i texten